Huvuddragen i användningen av mark och vatten 1990-2010 ANTAGEN I NOVEMBER 1990. Planeringskontoret GILL ARK - Arkitekt SAR Hans Gillgren

Huvuddragen i användningen av mark och vatten 1990-2010 ANTAGEN I NOVEMBER 1990 Planeringskontoret GILL ARK - Arkitekt SAR Hans Gillgren

INNEHÅLL Planbeskrivning Antagandebeslut...2 Vad är en Översiktsplan... 3 Hur ska Timrå utvecklas?...4 Övergripande mål...8 Sektorsvisa planeringsförutsättningar Befolkningsutveckling... 9 Näringsliv,sysselsättning,pendling...9 Bostäder...11 Offentlig service... 11 Kommersiell service... 13 Trafik Vägtrafik...13 Gång- och cykelvägar... 15 Busstrafik...15 Järnväg...16 Flyg...16 Sjöfart... 17 Teknisk försörjning Vatten...17 Avlopp... 18 Avfall... 18 Telekommunikationer... 18 Energiförsörjning Elkraft... 18 Fjärrvärme... 19 Areella näringar... 19 Jordbruk...19 Skogsbruk... 20 Grus- och bergstäkter, torvtäkter, mineralutvinning... 20 Fiske Yrkesfiske...20 Fritidsfiske...20 Vattenbruk Fiskodling... 21 Naturvård... 21 Kulturmiljövård... 24 Friluftsliv... 24 Miljöstörningar, kortfattad sammanställning... 25 Räddnings- och säkerhetsfrågor Räddningstjänst... 26 Olycksrisker i fredstid... 27 Olycksrisker under beredskap och krigstid...27 Skyddsrum... 27 Försvaret... 27 Planförslag Hela kommunen,planmässiga överväganden... 28 Områdesbeskrivningar med rekommendationer... 29 Tätortsbebyggelse,T... 29 Jordbruk och gles bebyggelse,jo... 29 Skogsbruk, Sk...31 Skogsbruk med extra hänsynstagande till friluftsliv och naturvård,sf...32 Tätortsnära skogsbruk, Ts...32 Fritidsbebyggelse och skogsbruk, Fs... 33 Naturreservat, Na...34 Kulturvårdsområden, Ku... 35 Militärt område, Mi... 35 Kommunikatonsområde, Ko...35 Vattenområden... 36 Särskilda rekommendationer... 37 Tätortsbandet... 38 Åtgärdsprogram för fortsatt översiktsplanering... 41 Underlags- och förslagskartor... Karta 1:1-10:2 Samrådsredogörelse Redovisning av inkomna samrådsyttranden med kommentarer...1-13 Utlåtande efter utställning Redovisning av inkomna yttranden med kommentarer...1-6 Länsstyrelsens granskningsyttrande...1-3

Timrå Översiktsplan 90 Antagen November 1990 Sid 1 TIMRÅ KOMMUN ÖVERSIKTSPLAN 90 Huvuddragen i användningen av mark och vatten 1990-2010 Antagen av Kommunfullmäktige 12 november 1990 Planen har i överensstämmelse med Plan- och bygglagens (PBL) regler hållits utställd under tre månader sommaren 1990. Redogörelser för inkomna synpunkter på förslaget, såväl under samråd som vid utställningen, finns längst bak i denna beskrivning. Protokollet från fullmäktigebeslutet finns på omstående sida.

Sid 2 Timrå Översiktsplan 90 Antagen November 1990

Timrå Översiktsplan 90 Antagen November 1990 Sid 3 ÖVERSIKTSPLAN 90 Huvuddragen i användningen av mark och vatten 1990-2010 Vad är en Översiktsplan? Översiktsplanen är kommunens redovisning av hur man i grova drag anser att mark och vatten skall användas inom hela kommunens yta. Den skall redovisa vilka allmänna intressen som finns, till exempel att bygga ut tätorter, att bevara kulturmiljöer eller att skydda naturvärden. Staten har också pekat ut ett antal riksintressen som kommunerna måste ta hänsyn till och i översiktsplanen tala om hur dessa skall respekteras. Nya lagkrav Den nya Plan- och bygglagen, PBL, som trädde i kraft 1987, stadgar att varje kommun skall ha en Översiktsplan antagen senast 1 juli 1990. 1 denna första version av Översiktsplanen för Timrå kommun, som döpts till Översiktsplan 90, har tonvikten lagts på de grova dragen och de viktigare principerna för kommunens utveckling. I det löpande arbetet under de kommande åren är det meningen att dessa grova drag succesivt detaljeras i så kallade fördjupningar, främst i tätorterna. För Vivsta och Indalsälvens delta finns redan sådana fördjupningar gjorda. Inte juridiskt bindande Översiktsplanen är inte juridiskt bindande, men har naturligtvis ändå stor betydelse för vilka områden som senare kommer att detaljplaneras för t.ex nya bostads- och industriområden. För att ge möjlighet till en bred diskussion mellan olika intressenter, befolkningen och kommunen så ingår ett skede av utställning av förslaget där alla har möjlighet att säga sin åsikt om och påverka tänkta förändringar. Den som tycker illa om delar av förslaget bör så snart som möjligt tala om detta. Den som tycker särskilt bra om några bitar i planen får naturligtvis också ge sig till känna. Dels är det trevligt för dem som jobbar med planarbetet, men viktigare är att det är lättare att bibehålla och försvara sånt som väckt positivt gensvar än sånt som inte väckt nån reaktion alls. Tre slag av förutsättningar I arbetet med Översiktsplanen finns tre slag av förutsättningar som har bildat utgångspunkt i arbetet. Det är följande: Lagstiftningens krav * Kommunen ska redovisa olika så kallade Allmänna intressen som lagstiftningen, PBL och NRL (Naturresurslagen) ställer krav på skall beaktas vid mark- och vattenanvändning. Det är med andra ord statens krav. Omvärlden * Förutsättningar som vår omvärld ger och som kommunen endast i ringa omfattning kan påverka. Dessa behandlas i nästa kapitel. Timrås egna * Naturliga förutsättningar som Timrå har och kommunens egna målsättningar för att göra Timrå till en eftertraktad kommun att bo och arbeta i. Dessa förutsättningar framgår av den följande redovisningen. Översiktsplanen har i denna första arbetsomgång koncentrerats till de för kommunens utveckling viktigaste frågorna: boende, miljö, näringsliv och kommunikationer. Mot bakgrund av behovet att använda kommunens pengar så effektivt som möjligt gäller två grundregler: - De nya investeringar som görs skall göras så effektivt som möjligt och samverka med de som gjorts tidigare. När bebyggelsestrukturen utformas skall det eftersträvas att den offentliga servicen utnyttjas så effektivt som möjligt. - Regional samverkan med Sundsvalls och Härnösands kommuner skall prövas för samtliga verksamheter. Med hänsyn taget till ovanstående skall beredskapshänsyn tas i översiktsplanen, inte minst beträffande s.k fredskriser Vilka har arbetat med planen? Detta förslag till plan har utarbetats av Planeringskontoret med planeringschefen Bill Bengtsson och planeringssekreteraren Helen Olofsson som ansvariga. Arbetet har utförts på konsultbasis av Arkitekt SAR Hans Gillgren, GILL- ARK, Sundsvall. Som politisk ledningsgrupp har kommunstyrelsens arbetsutskott förstärkt med ordförandena i byggnadsnämnden och miljö- och hälsoskyddsnämnden fungerat. Det är alltså Kenneth Westberg, ordf., Britt Nordkvist, Sven-Erik Karlsson, Olle Maxén, Björn Hellquist, Roine Bergman och Weine Dahlström. Tidigare arbete Översiktliga planer för Timrå har utarbetats vid några tidigare tillfällen. 1972 togs ett generalplaneförslag fram av VBB som en följd av den då färska Regionplanen. 1976 gjordes en Kommunöversikt (VBB) efter påbud av staten när den fysiska riksplaneringen drogs igång under 1970- talet. 1981 presenterades en skiss till kommunplan (EVC Arkitektkontor) där tätortsdelen vidarebearbetades 1984. Denna plan antogs av kommunen. 1987 antogs en fördjupning för kommunens centralort Vivsta (EVC/VBB).

Sid 4 Hur ska Timrå utvecklas? Timrå Översiktsplan 90 Antagen November 1990 Framtidens krav En översiktlig plan måste ha ett långsiktigt perspektiv. När vi idag planerar för 20 år och längre fram i tiden måste vi ha en uppfattning om vilken inriktning av kommunens utveckling som är den rätta, och sen arbeta på alla fronter för denna utveckling. Den övergripande utgångspunkten för såväl regionens som kommunens fortsatta utveckling måste vara att ge människan en god livsmiljö i vid mening. Denna Livsmiljö är sammansatt av flera olika saker. En viktig faktor är att regionen har en positiv ekonomisk utveckling, dvs att det finns företag som på ett lönsamt sätt tillverkar varor som går att sälja på en allt friare världsmarknad är en grundläggande förutsättning för arbete och sysselsättning. Utan försörjning kan inte människor bo i regionen. Ekonomi och miljö måste gå hand i hand Dessa två kvalitéer, ekonomisk utveckling och miljö, får inte ställas mot varandra. En positiv ekonomisk utveckling måste kunna kombineras med kravet på stor varsamhet med resursanvändning och vaksamhet mot en olämplig förändring av såväl den lokala som den globala ekologiska balansen. Utan en industriell produktion som ger arbete och försörjning kan människor svårligen leva gott och folkmängden i regionen kan knappast bibehållas eller öka. Men en produktion och infrastruktur (vägar, bebyggelse och ledningssystem) som förstör människans livsmiljö är uppenbart ohållbar. Istället för att ställa dessa fundamentala krav mot varandra gäller det att hitta vägar där näringslivsutveckling och miljöhänsyn kan gå hand i hand. Även företag startas, drivs och utvecklas av människor som ställer krav på en god livsmiljö för sig och sina anhöriga. För att väga upp den dominans som tekniska och exploateringsekonomiska frågor av tradition haft i planeringssammanhang, är det viktigt att en helhetssyn på livsmiljön får bli den främsta ledstjärnan i planeringen för framtiden. Människor väljer kvalitéer Samtidigt betyder inte längre arbetet allt i människors tillvaro. Den som kan välja vill bo på en vacker plats i ett behagligt klimat med närhet till en variationsrik natur, närhet till ett stort och varierat utbud av butiker, kulturella aktiviteter och likasinnade människor. Den offentliga servicen med skola, barnomsorg, sjukvård skall vara av hög kvalitet och drivas effektivt till låga kostnader. Miljön skall vara hälsosam att leva i, luften skall vara ren att andas och vattnet fritt från föroreningar. Vilt och fisk som fångas i skog och sjöar skall inte innehålla giftiga ämnen, bär och svamp skall gå att äta utan risk. Kulturlandskapet skall inte växa igen eller utarmas och skogen skall inte dö eller bli ensartad av försurning eller olämplig drift. Vi måste räkna med att människor ställer allt högre krav på att den trakt hon bosätter sig i skall ha höga kvalitéer i många olika avseenden. Möjligheterna att välja bostadsort fritt i landet, i Europa och kanske i världen kommer snarare att öka än att minska. Timrå och Sundsvallsregionen måste kunna hävda sig i den konkurrensen. I ett sådant val mellan regioner kommer troligen två förhållanden att vara dominerande: Regionens ekonomiska utveckling och den miljö man kan erbjuda.

Timrå Översiktsplan 90 Antagen November 1990 Sid 5 Marknadsmässig syn nödvändig Timrå ingår Sundsvallsegionen som i vissa sammanhang utvidgats till Härnösand och då kallats MittStad. Inom regionen är arbetsmarknad och bostadsmarknad i hög grad gemensam. Med de kommunikationer som finns idag är det fullt möjligt att bo i en del av regionen och arbeta i en annan. Timrås utveckling är helt beroende av att människor vill bo, och helst också arbeta, inom kommunen. För människor som idag flyttar till regionan eller inom den, är den goda boendemiljön för såväl vuxna som barn helt avgörande för var man slår sig ned. I en situation när människor tämligen fritt kan välja var i regionen de vill bo måste man lägga ett marknadsrnässigt perspektiv på Timrås möjligheter att bli en attraktiv kommun att bosätta sig i. På samma sätt som en tillverkare av varor måste utveckla sina produkter och markanadsföra dem på ett bra sätt för att klara sig i konkurrensen, måste Timrå utveckla sin vara BO I TIMRÅ och marknadsföra den för att kunna hävda sig i den konkurrens som faktiskt råder. Gentemot andra delar av Sverige måste regionen, dvs kommunerna Sundsvall och Timrå och i viss mån Hämösand tillsammans, utveckla och marknadsföra produkten BO I MITTSVERIGE och på så sätt locka nya människor att flytta hit och motivera dem som bor här att stanna kvar Inom regionen gäller det dock för Timrå att i konkurrens med de övriga kommunerna erbjuda den bästa produkten, dvs de bästa boendeförutsättningarna. Den konkurrensen bör dock vara konstruktiv så att konkurrenterna stimuleras att bli bättre, något som gagnar hela regionen. Två huvudkomponenter Såväl produkten BO I MITTSVERIGE som BO I TIM- RÅ består av två komponenter. Den ena är de naturliga förutsättningarna som läget i landet och natur, kulturmiljö, historia, klimat och miljöförhållanden ger. Den andra är de levnadskvalitéer vi bygger upp genom det sätt vi bygger bostäder och stadsmiljö, ordnar social, kommersiell och kulturell service och organiserar den kommunala beslutsapparaten. Även anda och attityder inom näringsliv och serviceverksamheter ingår i denna i högsta grad påverkbara komponent. Vad vill konsumenten ha? När vi bestämmer oss för hur produkten ska se ut måste vi ta hänsyn både till vad konsumenten vill ha och vad vi själva har för möjligheter att åstadkomma produkten. Om konsumenten vill ha medelhavsklimat och storstadens variationsrika utbud har vi här i regionen inte så mycket att komma med. Om vi däremot vänder oss till dem som är trötta på långa tunnelbane- eller bussresor till och från arbetet, tråkiga och stökiga förortsmiljöer, långa avstånd till natur och vildmark och gråsura vintrar utan snö (!) har vi goda förutsättningar att erbjuda konkurrenskraftiga alternativ. Om vi i regionen vänder oss till människor som bor i storstadsregionerna i södra Sverige och vill locka dem att flytta hit, så kan man anta att följande faktorer är betydelsefulla: Naturliga kvalitéer - Luften och vattnet skall vara rena. - Möjligheer ska finnas att bosätta sig utanför tätorterna i en lantlig kulturmiljö, där det går att ha häst, hundar, fritidsjordbruk etc. - Det skall vara nära att komma ut i skogen med promenadstigar på sommaren och skidspår på vintern - Det skall vara lätt att ha småbåt nära bostaden och kunna komma ut på vattnet. - Det skall vara nära och bekvämt att ta sig ut till kusten för bad, fiske eller fritidsboende - Möjligheter till jakt, fiske, bär och svampplockning och annat vildmarksliv skall finnas på relativt nära håll Uppbyggda kvalitéer - Det skall finnas fina och vackert belägna bostäder med närhet till välfungerande skola, barnomsorg, motionsaktiviteter och natur för friluftsliv. Allt i en vacker, omsorgsfullt utformad tätortsmiljö. - Ett brett utbud av arbetsmöjligheter skall finnas inom så många olika branscher som möjligt. - Restiderna till och från arbetsplatsen skall vara korta, helst en kvart till en halvtimme i vardera riktningen - Ett bra utbud av butiker skall finnas i regionen med kreativa och servicevilliga innehavare - Kulturella arrangemang av klass och en ambitiös inställning till kulturverksamheter skall finnas inom regionen - Goda möjligheter skall finnas för motions- och idrottsverksamhet i regionen. - Skatter och avgifter skall vara låga, den offentliga förvaltningen välorganiserad och effektiv och med en positiv attityd inte minst till nya idéer och företagsamhet. Vad behöver näringslivet? En grundläggande förutsättning för att överhuvudtaget kunna locka människor att bosätta sig i regionen är att det finns arbete. Detta förutsätter ett näringsliv som är expansivt och framgångsrikt i sina branscher, vilket i sin tur förutsätter att duktiga människa känner det stimulerande att bo och verka i regionen. Att erbjuda en stimulerande arbetsmiljö är ett ansvar som alla som bor i regionen delar på. Liksom på vilken arbetsplats som helst behöver människor känna uppskattning och förtroende för att kunna

Sid 6 Timrå Översiktsplan 90 Antagen November 1990 uträtta sitt bästa. De som bor i regionen eller funderar på att flytta hit måste känna att såväl arbetsgivare som kommunala myndigheter vill åstadkomma bästa möjliga jordmån för utveckling på olika områden. Kommunen måste betrakta sig som försäljare av service till sina innevånare/ kunder, och vara beredd att erbjuda bättre service till lägre kostnader än sina konkurrenter. Förutom ett positivt arbetsklimat krävs för ett expansivt näringsliv goda infrastrukturella och andra förutsättningar, i huvudsak: - Mark och lokaler för industriella verksamheter - Goda kommunikationer för både människor, gods och information inom regionen och till omvärlden - Tillgång till elkraft, processvatten, tyngre råvaror samt möjligheter att bli av med avfall, utsläpp mm. - Bostäder, social service, bra utbildning, gott kulturellt utbud, bra varuutbud och en god miljö för att locka arbetskraft. - Tillgång på välutbildad och engagerad arbetskraft, helst med exportvana. - En någorlunda stor närmarknad. Positiv enegiprisutveckling och EG-samarbete viktiga yttre förutsättningar I dagens situation är regionen, med dominans av exportkonkurrerande processindustri, starkt beroende av energiprisutvecklingen och konkurrensmöjligheterna inom den europeiska gemensamma marknaden. En positiv utveckling i regionen förutsätter i hög grad fortsatt låga energipriser och ett utvecklat svenskt EG-samarbete. Vad kan regionen erbjuda? Naturliga kvalitéer * Norrländskt klimat som innebär ljusa och tidvis varma somrar med frisk försommargrönska och en intensiv växtperiod på grund av ljuset. Vinter vanligen med minusgrader och riklig snötillgång som tillsammans med vårvinterljuset ger utomordentliga förutsättningar för skidåkning. * Omväxlande natur med två imponerande älvdalar, ett kuperat landskap och en kuststräcka med vikar och öar som ger fina förutsättningar för båtliv och bad. * Historiska kulturmiljöer både på landsbygden och i Sundsvalls stenstad. * Ett geografiskt läge relativt nära både Stockholm och Jämtlandsfjällen med knappt 40 mil i vardera riktningen. * Riklig tillgång på rent och välsmakande dricksvatten och utanför Sundsvalls centrala delar ren luft. Uppbyggda kvalitéer, idag... * En kommunikationsknutpunkt där E4 och E75 möts, ostkustbanan passerar och Midlanda flygplats, en av landets mer trafikerade, ligger alldeles intill E4 och järnvägen. En av Norrlands största hamnar finns i Tunadal. * Ett rikt varierat och expansivt näringsliv som har sin bas i förädlingen av skogsprodukter. Sundsvallsregionen är för många riksföretag basen i Norrland. * Företag med inarbetade internationella kontakter och exportvana. * Norrlands sammantaget bästa service- och kulturutbud....och i morgon * Med en fortsatt utbyggnad av service- och kulturutbud kan regionen bli ett reellt storstadsalternativ. * Med en utbyggnad av Högskolan till universitetsnivå ökar regionens attraktionskraft på kunskapsintensiva företag och idérika människor. * En utbyggnad av flygplatsen till ett norrländskt kommunikations- och affärsmötescentrum med direkta förbindelser med övriga Sverige och på sikt Europa gör regionen attraktiv som alternativ till den trånga och överhettade Stockholmsregionen. Vad kan Timrå erbjuda? Naturliga kvalitéer Tittar man på Timrå kan man konstatera att här finns på nära håll ett tvärsnitt av det mesta av det bästa i Norrland. - I nordväst finns ett större obebyggt vildmarksområde kring Laxsjön med goda förutsättningar för bärplockning, jakt, fiske mm. - I mitten finns ett kuperat vackert odlingslandskap längs Ljustorpsåns och Mjällåns dalgångar, på bägge sidor omgivet av skogslandskap med flera mindre sjöar, torp mm. - Längs Klingerfjärdens norra och östra strand ligger tätortsbandet väl samlat från Timrådalen till Söråker. Det långa men smala tätortsbandet ger den kvalitén att det från de allra flesta bostäder inte är längre än 500 meter till havet eller Indalsälven åt ena hållet och max 500 meter till skogen åt andra hållet. - Mitt i tätortsbandet ligger Indalsälvens dalgång med deltalandskapet vid mynningen - I väster breder ett småbrutet odlingslandskap ut

Timrå Översiktsplan 90 Antagen November 1990 Sid 7 sig längs Merlobäckens dalgång vid Laggarberg - Längs vägen mot Härnösand finns ett omväxlande odlings- och skogslandskap med flera sjöar - I sydost finns Tynderö kustområde med såväl ett centralt vackert odlingslandskap som obebyggda kustpartier med badklippor och sandstränder, fiskelägen och öar. Närhet till naturen Det är bara fjällen som saknas, annars finns Norrlands naturtyper representerade och på nära håll. Timrå har alltså naturliga förutsättningar för att kunna erbjuda ett tätortsboende med gångavstånd till både skog och hav. Det är geografiskt möjligt för den som bor i Timrås tätortsband att ha sin fritidbåt nära bostaden, och samtidigt kunna sätta på sig skidorna vid husknuten och lätt komma ut i skogsmark som leder miltals in i landet med de spårmöjligheter detta ger. Vill man bo i glesbygd kan Timrå erbjuda flera olika områden där det finns ett levande jordbruk och en kulturmiljö som kan ta emot nya bostadshus om de är utformade på rätt sätt. I Tynderö med närhet till såväl hav som skog. Samtliga områden ligger inom 30-45 minuters bilresa från Sundsvalls centrum och det tar inte mycket längre tid till Härnösand. Det samlade begreppet för de naturliga boendeförutsättningarna i Timrå är närhet. Uppbyggda kvalitéer i Timrå idag Kommunikationsläget Regionens mest dynamiska kommunikationsknutpunkt, Midlanda flygplats, ligger i Timrå. Flygplatsen ligger i Indalsälvens delta mellan Timrå centrum och Söråker. E4- ans nya sträckning som är under byggnad passerar deltat alldeles intill flygplatsen. Den utbyggda Bottniabanan, som

Sid 8 Timrå Översiktsplan 90 Antagen November 1990 diskuteras på riksnivå, medför ett behov av nya sträckningar av Ostkustbanan norr om Sundsvall för att öka hastigheten. En dragning av järnvägen så att den angör Midlanda är då naturlig. Denna koppling av europaväg, järnväg och en utbyggd flygplats ger en stark attraktionskraft åt området närmast knutpunkten, främst för handel och industriella verksamheter. I regionen har alltså Timrå ett centralt läge som i högsta grad präglas av närhet till såväl kommunikationer och service som natur. Det koncentrerade tätortsbandet längs E4, järnvägen och Klingefjärdens strand ger också goda förutsättningar för en effektiv kollektivtrafikförsörjning. Tätortsmiljö, upprustningbehov Tätortsbebyggelsen i Timrå är uppbyggd med de gamla sågverkssamhällena som grund. Från början var denna bebyggelse uppvuxen utan planer och oftast efter landsvägen eller lokalvägen och kring vägskäl. Det är bara Vivstavarvsområdet som visar upp något mer ordnat mönster. Under 1950-, 60 och 70-talen ersattes en stor del av den äldre småskaliga bebyggelsen med större flerbostadshus och centrumbyggnader, oftast utan att någon förändring i gatunätet och planstrukturen genomfördes. Resultatet har, som på många andra håll i Sverige, blivit förortsbebyggelse längs en bygata. Idealet med öppna bebyggelsekvarter har, i kombination med landsbygdslösningar på vägars och gators utformning, givit en torftig tätortsmiljö som ofta saknar tydliga gränser mellan offentlig gata och halvprivat bostadsgård. För att göra boende i tätort i Timrå attraktivt och konkurrenskraftigt måste tätortsmiljön rustas upp och få en tydlig identitet och karaktär. Den får inte vara ett halvdant mellanting mellan stad och landsbygd eller en sämre kopia av storstadens bostadsområden utan måste få ett eget uttryck. Vad detta egna uttryck skall bestå av måste bli föremål för en särskild studie. I de fördjupade översiktsplaner som kommer att utarbetas måste denna fråga få en framskjuten plats. Om vi i Timrå kan ta tillvara och utveckla karaktärerna hos de olika tätorterna så att t.ex Söråker blir känt i regionen för sina kvalitéer, kommer detta att innebära ett starkt försprång för kommunen i konkurrensen om inflyttande. Övergripande mål Kommunens övergripande mål för utvecklingen under de kommande åren är att Göra Timrå till en så eftertraktad kommun att bo och arbeta i så att befolkning och arbetstillfällen ökar. För att uppnå detta måste konsumenternas, dvs de nuvarande och de kommande invånarnas, önskemål som de formulerats på sid 5 tillgodoses bättre i Timrå än i andra kommuner. Särskilt viktigt är då: - Ett miljömedvetande som präglar alla delar av kommunens och kommuninnevånarnas verksamhet. - En lyhördhet för invånarnas önskemål och behov och en servicepräglad inställning till den egna befolkning en - Ett kvalitetsmedvetande och ekonomisk långsiktighet som gör att man hellre väljer lösningar som håller längre även om de är dyrare än billiga kortsiktiga som på sikt riskerar att bli dyra. - Att de naturliga kvalitéerna tas till vara på bästa möjliga sätt Miljömedvetenhet och en ekologisk grundsyn I Naturresurslagen föreskrivs att marken, vattnet och den fysiska miljön i övrigt skall användas så att en från ekologisk, social och samhällsekonomisk synpunkt långsiktigt god hushållning främjas En ekologisk grundsyn innebär att man innan man fattar beslut om byggnadsföretag eller industriprocesser som kan påverka den nuvarande ekologiska balansen skaffar sig kunskap om på vilket sätt detta kan förändra balansen och tar hänsyn till detta i beslutet så att valet blir medvetet. Miljömedvetenhet är något som måste prägla alla sektorer av den kommunala verksamheten. Det är dels fråga om att undvika lösningar som orsakar nya eller utökade miljöproblem, dels aktivt åtgärda tidigare miljöskador. I den följande redovisningen av sektorsvisa förutsättningar och mål har därför en särskild underrubrik Miljöaspekter tagits med. En samlad bild av miljöfrågorna och ett konkret åtgärdsprogram bör utarbetas separat i form av en särskild miljövårdsplan. Ta tillvara de naturliga förutsättningarna Om man vill utnyttja de naturliga förutsättningar för att göra ett boende i Timrå attraktivt måste man också sätta upp målet att säkra dessa kvalitéer för framtiden. Konkret ger detta följande direktiv för övrig planering:

Timrå Översiktsplan 90 Antagen November 1990 Sid 9 - Kontakten mellan såväl befintliga som nya bostäder och vattnet respektive skogen måste bevaras och förbättras så att närhet till skog, älv och hav blir ett verkligt begrepp. - Den tätortsnära skogen måste skyddas så att dess värden som rekreationsområde inte förstörs. Skogsbrukets hänsynstagande måste vara mycket stort i dessa områden. - De värdefulla strandpartierna längs tätortsbandet måste skyddas mot ny blockerande exploatering och göras tillgängliga för dem som bor i närheten. - Kulturmiljön i odlingslandskapet och förutsättningarna för jordbruk måste värnas så att dessa boendekvaliteer inte byggs bort. Nya hus och ombyggnader måste utformas så att de inte förfular landskapet. Bevarandevärda byggnader och miljöer måste skyddas mot rivning och förvanskningar. - Kustbygdens och Laxsjöområdets värde som rekreationsområden måste bevaras och vidareutvecklas. - Vattenkvalitén i såväl havet som insjöarna måste vara så hög att fiske, bad- och båtliv förblir attraktivt. - Luftmiljön skall vara så god att man upplever markant skillnad mot storstadsförhållandena. Sektorsvisa planeringsförutsättningar och mål Befolkningsutveckling Förutsättningar Efter flera år med minskad folkmängd har invånarantalet ökat sen 1986. Anledningen till detta är att det föds fler barn och att det flyttar in fler människor till Timrå än vad som flyttar ut. De som flyttar in kommer till största delen från grannkommunerna och de som flyttar ut gör det i huvudsak till Sundsvall. Söråker. Övriga kommundelar får oförändrad folkmängd. Under prognostiden till 1996 ökar antalet förskolebarn, samtidigt som antalet skolbarn minskar. Mål Målet i Översiktsplan 90 är inte att lägga fast en befolkningssiffra utan att det skall finnas en ständig planeringsberedskap inom kommunens olika förvaltningar för att snabbt kunna ta emot en ökande befolkning. Näringsliv och sysselsättning, pendling Förutsättningar Under de senaste årens högkonjunktur har, naturligt nog, arbetslösheten minskat från 5 % 1986 till 3,3 % 1989. Under 1980-talet har antalet nytillkomna jobb ökat kraftigt, under senare år har tillskottet varit kring 150 arbetstillfällen per år. 1989 tillkom l60 jobb. En liknande utveckling förväntas även under 1990-talet. I den senaste befolkningsprognosen finns två nivåer. Den ena förutsätter en befolkningsökning på 400 personer 1989-96 vilket innebär i snitt 50 per år. Den andra nivån är att det ska bli 20 000 invånare i kommunen år 2000, vilket kräver en årlig folkökning på runt 130 personer. Denna senare siffra skall ses som beredskapsnivå för att möta ändrade förutsättningar. I översiktliga planer skall det alltså finnas beredskap för denna utveckling i form av utvecklingsområden för bostäder och olika verksamheter. Förvärvsfrekvensen, dvs andelen av befolkningen mellan 16 och 64 år som har arbete mer än 19 timmar per vecka, är 81 % och i nivå med hela landets 82%. Utpendlingen är betydande, 43 % av alla som arbetar har sitt arbete utanför kommunens gränser. De vanligaste näringsgrenarna är för män tillverkningsindustri och för kvinnor offentlig förvaltning. Mål Målet för näringslivsutvecklingen i Timrå finns uttryckt på följande sätt i Målprogram för Timrå kommun: Kommunens bostadsförsörjningsprogram avgör var i kommunen befolkningsökningen hamnar. Enligt nuvarande program kommer huvuddelen av ökningen att hamna i Vivsta, Böle och Fagervik. Därefter bedöms ökningen ske i

Sid 10 Timrå Översiktsplan 90 Antagen November 1990 Vi vill medverka till att kommunens och regionens näringsliv breddas och utvecklas med syfte att öka sysselsättningen. Detta skall enligt programmet ske genom att kommunen ska - Arbeta för ett varierat näringsliv - Satsa på företag inom branscher där ny teknik och nya metoder kan utvecklas och ge unik kompetens. - Se till att miljöfrågarna ägnas stor uppmärksamhet, särskilt vid nyetableringar - Utveckla formerna för ett konstruktivt samarbete, dels inom kommunen med företag och fackliga organisationer, dels mellan berörda kommuner, myndigheter och företrädare för näringslivet - Att gymnasieskolan samverkar med näringslivet och högskolan för att utveckla en regionalt och lokalt anpassad vidareutbildning. I översiktsplanearbetet är målet att planera för nya verksamheter genom att tillskapa välbelägna och attraktiva verksamhetsområden. Här är målet att: - Varje tätort skall ha ett verksamhetsområde i lämplig anslutning till service och bostäder. Icke störande verksamheter kan med fördel blandas med service och bostäder. - Alla verksamhetsområden skall ha goda kommunikationer, främst för biltrafik, men där så är möjligt och lämpligt också med jämvägsanslutning. - Kring kommunikationsknutpunkten Deltat skall nya verksamhetsområden tillskapas med nära anslutning till E4. Dessa områden bör utformas omsorgsfullt som en ny generation verksamhetsområden, med väl utformad yttre miljö, service inom området för de arbetande mm. Miljöaspekter De tidigare industriområdena med de stora processindustrierna har inneburit och innebär fortfarande en omfattande resursanvändning och en del miljöstörningar för omgivningen. Resursanvändningen består främst av förbrukning av processvatten samt energi i form av elkraft och olja. Tidigare utsläpp av fibrer och kvicksilverföreningar har gjort att Klingerfjärdens botten är död och i behov av återställande, vilket också pågår. Förbättringar av bottensituationen kan redan avläsas. Östrandsfabriken släpper idag till luften ut 150 ton svaveldioxidper år, 135 ton stoft och 235 ton kväveoxid per år. Till vattnet släpps årligen ut 24 500 ton syreförbrukande substans och 925 ton partiklar per år. Detta är låga värden som kan jämföras med t.ex 2 600 ton svaveldioxid på 1970-talet. från järnvägsvagn. Bland annat av detta skäl har ny bostadsbebyggelse under de senaste 10 åren inte planlagts inom ett närområde på 1000 meter från fabriken. Bullerstörningar från fläktar mm har tillsammans med utsläppsolägenheter medfört att en skyddszon anlades närmast fabriken i samband med ombyggnaden 1980. Östrands och Wifstavarfs fabriker är underkastade prövning av koncessionsnämnden för miljöskydd. Avfallsprodukter från Östrand och Wifstavarf är i första hand kvist, fibrer och sediment som behöver deponeras. Detta sker i en tipp på Skönviksberget ovanför Merlo som som bara räcker ytterligare två år. Därefter finns planer på en samordning med kommunens behov av ny tipp för Grovsopor i Gasabäck. Miljömål För att Timrå skall kunna erbjuda en bra miljö för människor att bo i, är det ett starkt allmänt intresse att olika industriella verksamheter minimerar sina miljöstörande utsläpp till luft och vatten. Skador förorsakade av tidigare utsläpp som skett på grund av omedvetenhet eller åsidosättande av regler måste repareras. Det bör vara ett mål hos såväl kommunen som de berörda verksamheterna att Timrå ska gå att visa upp som ett föredöme från miljösynpunkt. Konkreta förslag på hur detta mål kan uppfyllas får utarbetas i en kommande miljövårdsplan. Miljövänlig produktionsteknik och högteknologisk reningsteknik kan bli en stark svensk exportvara och goda förutsättningar finns att utveckla sådan för cellulosaområdet inom regionen och kommunen. Konkret bör följande miljömål beträffande näringsliv gälla för fortsatt översikts- och detaljplanering: - Miljöstörningar från redan etablerade verksamheter skall åtgärdas i samarbete mellan dem som driver verksamheten och kommunens miljöskyddsförvaltning. I de fall prövning av verksamheten skett enligt miljöskyddslagen gäller de regler som lagts fast i detta miljötillstånd. - När nya verksamheter etableras skall lokalisering och utformning av byggnader och anläggningar ske så att buller, luftutsläpp och vattenutsläpp inte innebär miljömässiga olägenheter. Samråd med kommunens miljöskyddsförvaltning skall ske på ett tidigt stadium för att en utformning i samarbete med den som driver verksamheten skall kunna ske. Klorhanteringen i blekningsprocessen innebär risker för utsläpp till följd av haverier, främst vid lossning av klor

Timrå Översiktsplan 90 Antagen November 1990 Sid 11 Bostäder Av de drygt 7 600 bostäder som finns i Timrå kommun är knappt 4 500 i småhus. Resterande drygt 3 100 är lägenheter i flerbostadshus. Flest bostäder finns i Vivsta och Tallnäs- Böle följt av Söråker. Under åren 1986-89 tillkom sammanlagt 222 bostäder varav 143 (64%) var småhus. Av småhusen tillkom merparten, 120, inom tätorterna och resterande 23 i glesbygden. I Bostadsförsörjningsprogrammet 1989-93 planeras en total utbyggnad med knappt 580 lägenheter, i genomsnitt 115 per år. 64 % av dessa är i flerbostadshus, 36 % är i småhus. En planberedskap för en befolkningsutveckling till 20 000 invånare år 2000 innebär att mark bör reserveras i översiktliga planer för ytterligare 600-700 bostäder. I Målprogrammet från 1987 har Boendemålet uttryckts på följande sätt: Vi vill att det skall bli bättre att bo, leva och verka i kommunen, Timrå skall vara en eftertraktad kommun att bo i Detta har i målprogrammet förtydligats på följande sätt: Vi vill: - Bygga nya attraktiva bostäder och bostadsområden - Förbättra såväl bostäder som den yttre miljön i befintliga bostadsområden - Medverka till att förbättra miljön i luft, vatten och mark - Bygga ut barnomsorgen så att den täcker behov och efterfrågan - Utöka möjligheterna till gymnasial och eftergymnasial utbildning - Skapa bättre möjligheter för invånarna att utöva och delta i kultur-,fritids- och rekreationsaktiviteter. I Översiktsplanen fastläggs endast större framtida utbyggnadsområden och bebyggelsestrukturen i grova drag. I de fördjupade översiktsplanerna för respektive tätort redovisas typ av bostäder och eventuell utbyggnadsordning. I det kommunala bostadsförsörjningsprogrammet redovisas mer i detalj utbyggnadstidpunkt och prioritering mellan olika tätorter. Miljöaspekter Miljöfrågor i anslutning till boendet är främst att en del bostäder är utsatta för störningar av industribuller och trafikbuller, lokalt också av avgaser från trafik och parkerade fordon som varmkörs. Vidare förekommer störningar inom tätbebyggda småhusområden där man eldar med vedpannor för uppvärmning. En närmare kartläggning av störningar och lämpliga åtgärder bör ske i en särskild miljövårdsplan. En annan miljöfråga i boendet är förekomsten av radon. Inom kommunen finns områden där förhöjda värden av markradon kan misstänkas. Det gäller främst där s.k Alnöbergarter förekommer, dvs i Fagervik- Sörbergeområdet och i Söråker. En översiktlig undersökning av förekomsten av gammastrålning genomfördes av VBB 1983. Inom såväl dessa områden, som inom kommunen i helhet, skall vid bostadsplanering närmare undersökningar genomföras och vid behov skall byggnader grundläggas på radonsäkert sätt. Risk för radon kan även finnas på mark med låg gammastrålning, t.ex grusåsar. Markradonfrågan måste därför uppmärksammas vid all plan- och bygglovprövning. Radon kan även förekomma i byggnadsmaterial, främst i en tidigare tillverkad typ av lättbetong. Kommunens miljövårdskontor har kartlagt förekomsten av radon i byggnader och byggnadsnämnden kan upplysa om olika lämpliga ventilationsåtgärder för att minska radonförekomsten i byggnader. Olämpliga ämnen i byggnadsmaterial är ett annat område som kan påverka boendemiljön. Allergier till följd av sjuka hus har blivit allt vanligare. Frågan om särskilda kommunala rekommendationer och/eller regler för vilka byggnadsmaterial som får användas har inte diskuterats. Denna fråga får eventuellt tas upp i en särskild miljövårdsplan. Offentlig service Skolor Nuvarande skolor med respektive upptagningsområde framgår av figur på nästa sida. Målet i den översiktliga planeringen och i den löpande bostadsförsörjningsplaneringen är att: - Erbjuda låg- och mellanstadieskolor av god standard i varje tätort - Utnyttja kapaciteten i befintliga skolor så effektivt som möjligt - Vid utbyggnadsbehov pröva möjligheten att samordna skola, förskola, fritidshem, biblioteksfilial, fritidsgård och även social service som servicebostäder etc i lokala Kulturcentra. Mot bakgrund av grundskolans nya tjänstesystem med lärare utbildade för årskurs 1-7 och/eller 4-9 bör en målsättning vara att ha fullständiga grundskolor med åk 1-9 i de

Sid 12 Timrå Översiktsplan 90 Antagen November 1990 större tätorterna. Vilka effekter detta får på kommunens nuvande skollokaler måste studeras närmare av skolan. Miljöaspekter En av de miljöfrågor som kan vara problematiska inom skolan är luftmiljön i skollokalerna, där undermålig ventilation eventuellt i kombination med olämpliga byggmaterial kan ställa till med olägenheter. Några närmare uppgifter om i vilken omfattning sådana problem förekommer saknas. Andra frågor kan vara buller och avgaser från närbelägen trafik. Ett mål i skolmiljön bör vara att luftkvalitet och bullerförhållanden är så goda att inga olägenheter finns. En närmare kartläggning och förslag om åtgärder bör ske inom en kommande kommunal miljövårdsplan. Barnomsorg Utbyggd barnomsorg finns i varje tätort, dels i form av förskolor och fritidshem, dels i form av kommunala familjedaghem. Sammanlagt finns idag 646 platser i den kommunala barnomsorgen, varav 242 i daghem, 15 i kooperativ, 65 i fritidshem och 324 i familjedaghem. Intresset är betydligt större för plats i förskola än familjedaghem. För att uppnå full behovstäckning erfordras enligt socialförvaltningens bedömning ytterligare 380 platser. Detta motsvarar 27 nya daghemsavdelningar. Mål Socialtjänstens mål för lokalisering av barnstugor utgår från närhetsprincipen, barnstugor skall placeras i anslutning till barnens hemmiljö. Det är därför angeläget att det alltid reserveras mark för barnomsorg i samband med planläggning av nya bostadsområden. Miljöaspekter En av de miljöfrågor som kan vara problematiska inom barnomsorgen är liksom i skolan, luftmiljön i dagislokalerna, där undermålig ventilation eventuellt i kombination med olämpliga byggmaterial kan ställa till med olägenheter. Några närmare uppgifter om i vilken omfattning sådana problem förekommer saknas. Andra frågor kan vara buller och avgaser från närbelägen trafik. Ett miljömål i barnomsorgen bör vara att luftkvalitet och bullerförhållanden är så goda att inga olägenheter finns. En närmare kartläggning och förslag om åtgärder bör ske inom en kommande kommunal miljövårdsplan. Äldre- och handikappomsorg Serviceboende för äldre finns idag genom servicehusen Hagalid och Mariedal i Timrå centrum, Bäckmogården i Säråker och genom HSB:s äldrehus Berge i Sörberge. Vidare finns ålderdomshemmen Timrågården i Timrå centrum och Strandbo i Söråker. Slutligen finns i kommunen några institutioner som drivs i landstingets regi. Ansvaret för dessa avses flyttas till kommunen från och med 1992. Vid socialförvaltningen har en plan för äldreomsorgen utarbetats och arbetet med en handikapplan har inletts. I detta sammanhang har socialnämnden föreslagit att bland annat följande principer skall vara vägledande vid planeringen av bostäder för äldre: * Bostädernas storlek bör inte skilja sig från vad som är normalt för andra grupper i samhället. Med hänsyn till att många äldre tillbringar en stor del av sin tid inomhus förutsättes en hög tillgänglighet och goda ytor. * Närhet till samhälls- och affärscentra bör eftersträvas, liksom tillgång till goda trafikförbindelser. * Bostadsområdena utformas med god tillgänglighet i utemiljön Målet i översiktsplanearbetet är att främst i de fördjupade översiktsplanerna reservera plats i varje tätort för den typ av äldreomsorg som i samråd med socialförvaltningen bedöms lämplig. Platsen bör vara centralt belägen för att möjliggöra samverkan med andra funktioner.

Timrå Översiktsplan 90 Antagen November 1990 Sid 13 Miljöaspekter Inom äldreomsorgen förekommer knappast andra miljöfrågor än inom vanliga bostäder. Sjukvård Ansvaret för sjukvården inom kommunen ligger hos Landstinget. Inom den öppna primärvården finns vårdcentraler i Timrå centrum och Söråker, och en tandpoliklinik i Söråker. Något behov av ytterligare vårdcentraler finns ej. För specialistsjukvård sorterar Timrå under Sundsvalls sjukhus. Målet är att bibehålla nuvarande servicenivå. Fritid och kultur Nuvarande anläggningar och lokaler för fritidsverksamheter och kultur framgår av nedanstående karta: I översiktsplanearbetet är det viktigt att reservera mark för olika anläggningar för fritid och kultur. Detta sker i Miljöaspekter Det är viktigt att områden för fritidsaktiviteter inte är störda av buller och/eller luftföroreningar från andra verksamheter. Vid planläggning av störande verksamheter eller vid diskussioner om t.ex bulleravskärmning, skall kravet ställas högt på att fritids- och rekreationsområden skall skyddas mot störningar. Sådana fritids- eller sportverksamheter som i sig innebär störningar för omgivningen måste lokaliseras och utformas så att störningarna minimeras. Det kan gälla motorsportbanor, sportflygfält, modellflygfält, skjutbanor mm. Kommersiell service Livsmedelsbutiker finns i varje tätort med undantag för Fagervik. Specialvarubutiker finns främst i Timrå centrum, Sörberge och Söråker. I serviceorterna Laggarberg, Ljustorp och Tynderö finns livsmedelsbutiker. huvudsak i de olika fördjupade översiktsplanerna för tätorterna. För att leva upp till de övergripande målen om livsmiljö bör målet vara att ett rikhaltigt utbud av fritidsoch kulturverksamheter finns i varje tätort. Särskilt bör det i den fortsatta planeringen undersökas om en samverkan mellan skola, barnomsorg och fritids- och kulturverksamheter kan ske i form av kulturcentra i varje tätort. För några arealkrävande verksamheter som bågskytte, hundkapplöpning och träningsfotboll behövs mark i ett centralt läge. Det område som bedömts lämpligt är strandpartiet mellan Vivsta och Fagervik förbi Vivstavarv. Detta område ligger nära bostadsområdena i centrala Timrå och bör kunna fungera som ett rekreations- och parkområde med inslag av anläggningar för sport och fritid. Anläggningarna måste anpassas väl till de krav som närheten till Vivstavarvs kulturområde ställer. Det bör t.ex inte uppföras byggnader, stängsel, belysningsmaster eller liknande så att intrycket av öppen mark störs. Intrycket bör vara i stil med Gärdet i Stockholm, en stor, tillgänglig, öppen yta för promenader, bollspel och enstaka specialanordningar. Butikerna i främst Timrå centrum är utsatta för besvärande konkurrens från det externa butikscentrum som vuxit upp i Birsta halvvägs till Sundsvall. Det är av största betydelse för Timrås attraktionskraft som bostadsort att det finns ett bra utbud av butiker i Timrå centrum och att det för övrigt är trevligare att göra inköpen i Timrå centrum än i Birsta eller centrala Sundsvall. Målet är vända den nuvarande trenden så att boende i såväl Timrå som norra Sundsvall hellre åker till Timrå centrum än till Birsta. För att uppnå detta krävs samlade ansträngningar från kommunen och affärslivet: - Skapa bra butiker överlag, och regionens bästa butik i någon bransch. - Ordna kringkvaliteer som gör att man väljer Timrå även om alla butiker inte är bättre än i Sundsvall. Lämpligen bör det vara något som inte finns varken i Sundsvall eller Birsta.

Sid 14 Timrå Översiktsplan 90 Antagen November 1990 Miljöaspekter De miljöfrågor som kan vara aktuella i anslutning till butiker, butikscentra och andra handelsområden hänger samman med de störningar biltrafik till och från verksamheten förorsakar. I samband med lokaliseringar av butiker och andra trafikalstrande verksamheter är det därför viktigt att tillfarter och parkeringsplatser förläggs så att intilliggande bostäder inte störs. Andra miljöfrågor kan vara bullerstörningar från kompressorer, fläktar och annat som placeras på butiksbyggnaders tak eller väggar. Lämpliga avskärmningar får i dessa fall diskuteras vid bygglovprövningen. Trafik Effektiva person- och godstransporter är en viktig förutsättning för dagens och morgondagens näringsliv och handel och för människors livskvalitet. För Timrås del är effektiva närtransporter inom kommunen och regionen beroende av ett välutvecklat gatu- och vägnät som klarar trafikbehovet på ett sätt som ger minsta möjliga störningar i form av buller, avgaser, damm mm för omgivningen. Vad gäller fjärrtransporter har Timrå utmärkta förutsättningar idag genom sitt läge intill E4, ostkustbanan och med Midlanda flygplats inom kommunen. Även för sjöfarten finns goda förutsättningar med lastageplatser inom kommunen och närhet till Tunadalshamnen i Sundsvall, en av Norrlands största hamnar. Vägtrafik Ansvaret för gatu- och vägnätet inom kommunen delas mellan Statens Vägverk, Timrå kommun och enskilda väghållare. Vägverket har väghållaransvar för de allmänna vägarna, dvs riks- och länsvägar. Kommunen har ansvar för gator och vägar inom tätorterna, huvudsakligen sådana som ligger inom detaljplan. Kommunen har också övertagit ansvaret på vissa enskilda vägar. Diskussioner pågår om överförande av delar av statens ansvar till kommunen. Det allmänna vägnätet inom Timrå framgår av underlagskarta 5. För de befintliga vägarna E4, 330 och 331 kan Vägverket komma att hävda riksintresse, dvs andra åtgärder som kan inverka menligt på vägarnas funktion får vika för vägintresset. För Deltavägen, dvs E4 över Indalsälvens delta, som är under byggnad kan också riksintresse komma att hävdas. Planerade vägprojekt Problem, behov och lämpliga åtgärder i gatu- och vägnätet i Timrå har ingående behandlats i Trafiknätsplanen från 1986. Denna gäller fortfarande i allt väsentligt som åtgärdsprogram för kommunen. Vägverket upprättar löpande så kallade flerårsplaner för nya vägprojekt och större ombyggnader. I den nu gällande flerårsplanen finns följande vägprojekt som berör Timrå med: Klar E4 Sörberge- Torsboda (Deltavägen) 1991 - Kungsleden (Vivsta) 1990 E4 Hållplatser i Vivsta och Sörberge 1993 649 Edsgården- Vävland? 655 Sjösvedjan- Fagervik (byggande pågår av en alternativ sträcka i kommunal regi) 1990 Under rubriken övriga objekt redovisar Vägverket 330 Lunde- Bergeforsen? För alla dessa projekt gäller att de är beroende av hur stor Vägverkets årliga medelstilldelning blir. Det är därför inte ovanligt att projekten senareläggs. Markreservat längs E4 Längs E4 norr om motorvägens slut i Sörberge har Vägverket behov av ett markreservat för att möjliggöra en framtida utbyggnad till motorvägsstandard. Kommande vägprojekt Utöver dessa vägprojekt har två nya vägfrågor blivit aktuella efter trafiknätsplanen. Den ena är ny sträckning av väg 684 genom Söråker. Hässjö kommuns generalplan för Söråker från 1970 redovisade ett nytt läge för denna väg närmare vattnet. Exakt läge måste studeras i en fördjupad översiktsplan för Söråker. Den andra vägfrågan är störningarna från E4 genom Timrå centrum. Denna fråga behandlas nedan under rubriken miljöfrågor. Bestämmelser mm för byggande i anslutning till allmänna vägar I Väglagen finns föreskrifter som berör byggande, skyltning, hinder mm intill allmänna vägar. Dessa är i korthet följande: Utfart Tillstånd krävs av Vägverket för anslutning av enskild körväg till allmän väg ( 39). Gäller ej inom detaljplan. Vägområdet Byggnader eller annat som kan inverka på trafiksäkerheten eller ledningar får inte upp föras inom vägområde utan Vägverkets tillstånd. ( 43,44) Byggnader Intill vägområde får inte olägliga byggnader, ljusanordningar mm uppföras utan Länsstyrelsens tillstånd ( 45). Inom 12 meter från vägområde får inte byggnader mm uppföras utan tillstånd av Länsstyrelsen ( 47). Området är utökat längs E4 till 40 m.

Timrå Översiktsplan 90 Antagen November 1990 Sid 15 Skyltar Inom 50 m från vägområde får inte skyltar eller andra reklamanordningar sättas upp utan Länsstyrelsens tillstånd.( 46). Gäller inte inom detaljplan eller om det är skyltar på byggnader som upplyser om verksamhet i byggnaden. För fullständiga upplysningar om gällande regler, kontakta byggnadsnämnden. Miljöaspekter Vägtrafiken innebär risker för miljöstörningar i form av buller, vibrationer, damm- och stoftspridning samt avgaser. Riksdagen lade i början av 1980-talet fast ambitionsnivåerna för högsta godtagbara vägtrafikbuller. Grundreglerna redovisas också i TRÅD, Allmänna råd för planering av stadens trafiknät, som utgavs av Planverket i samarbete med Naturvårdsverket, Trafiksäkerhetsverket och Vägverket 1982. De vägledande nivåerna är följande: Gränsvärden för buller Inomhus Utomhus (exvivalent ljudnivå) Nyplanering av bostäder och trafikleder 30 dba 55 dba Ny- eller ombyggnad av enstaka bostäder intill befintlig trafikled 30-40 dba Ny-eller ombyggnad av bef. trafikled i befintlig bebyggelse 40 dba 70 dba Befintlig trafikled i befintlig bebyggelse 40 dba 70 dba I TRÅD betraktas inomhusnivåer på max 30 dba och utomhusnivåer på max 55 dba som grön, dvs god nyplaneringsstandard. Inomhusnivåer på 30-40 dba och utomhusnivåer mellan 55 och 70 dba betraktas som gul, dvs acceptabel vid besvärliga förutsättningar. Över 40 dba inomhus och över 70 dba utomhus är låg standard som bör undvikas. Hur många bostäder som har gul eller röd standard, dvs har bullernivåer över 30/55 dba, har inte kartlagts, men bl.a E4 genom Timrå centrum medför bullernivåer kring och över 70 dba utomhus. Närmare kartläggning och åtgärdsförslag i dessa frågor bör göras i samband med en Miljövårdsplan. Vad gäller E4 genom Timrå centrum pågår en studie av möjliga bulleravskärmningar inom ramen för Miljöprojekt Sundsvall-Timrå. Vad beträffar luftföroreningar från bilavgaser är det dels ett globalt problem, dels ett lokalt. Det globala problemet är att kol- och kväveoxider bidrar till försämrad värmegenomstrålning i atmosfären med den sk växthuseffekten som följd. Lokalt skadar giftiga ämnen växtlighet och människor när koncentrationen blir för stor, t.ex vid inversioner när varma luftlager stänger inne förorenad luft. Problemen med bilavgaser i Timrå är små, det är bara lokalt längs gator och vägar med hög trafik som olämpligt höga halter kan tänkas förekomma. Längs E4 och Köpmangatan i Timrå centrum finns risk för detta, med de halter som det kan vara fråga om är låga jämfört med större gator i Sundsvalls innerstad. Störande vibrationer kan förekomma i byggnader nära större gator och vägar, särskilt av tung trafik på ojämna vägbanor där marken består av lerjordar. Sådana problem kan möjligen finnas längs partier av E4 vid Timrå centrum, men några olägenheter har inte framkommit. Gång- och cykelvägar Även gång- och cykeltrafiken behandlades i Trafiknätsplanen från 1986. Denna gäller fortfarande. Målet är att det skall vara bekvämt och trafiksäkert att gå och cykla till alla väsentliga målpunkter inom varje tätort och inom hela tätortsbandet. Miljöaspekter Gång- och cykeltrafik alstrar i sig knappast några miljöstörningar, det skulle möjligen vara oönskad mopedtrafik i tätare bostadsområden. Däremot är det väsentligt att gångoch cykelvägar om möjligt lokaliseras på ett sådant avstånd från annan vägtrafik att den som går eller cyklar inte utsätts för höga halter av avgaser eller buller. Busstrafik I den översiktliga planeringen är det viktigt att stor hänsyn tas till möjligheterna att ordna en effektiv kollektivtrafikförsörjning. Även om det för närvarande ter sig svårt att kunna erbjuda en så väl utbyggd kollektivtrafik så att den blir ett verkligt alternativ till bilen, är det väsentligt att bebyggelsestrukturen inte utvecklas så att en framtida kollektivtrafikförsörjning försvåras. Timrås tätortsband är från den synpunkten sett gynnsamt, på få ställen är avstånden till en stomlinje mer än 400-500 m. Idag finns ett linjenät som går på lokalgator parallellt med E4 med avstickare till Fagervik och Timrådalen-Laggarberg. Målet i översiktsplanearbetet är att inte bygga ut nya bostadsområden som ligger långt ifrån existerande linjenät om det inte är möjligt att lätt förlänga befintliga linjer. I kommunplanearbetet 1984 värderades möjliga utbyggnadsområden från olika aspekter, bl.a från kommunikationssynpunkt. Resultatet blev en ambition att hålla ihop tätortsstrukturen. Miljöaspekter Miljömässiga olägenheter av busstrafik kan tänkas uppstå på lokala gator genom bostadsområden där buller och avgaser påverkar bostadsmiljön negativt. Detta gäller

Sid 16 Timrå Översiktsplan 90 Antagen November 1990 främst omstigningsstationer. Några uppgifter som tyder på att detta problem skulle finnas har inte framkommit. Tvärtom innebär ett ökat bussresande rimligen en minskad personbilstrafik, vilket totalt minskar luftförorenande utsläpp. Detta under förutsättningen att även bussars avgaser renas. Järnväg Ostkustbanan mellan Sundsvall och Härnösand går genom Timrås tätortsband och i stort sett intill E4 mellan Svarvarböle och kommungränsen mot Härnösand. Banan är av riksintresse, vilket innebär att den har ett starkt skydd mot åtgärder som kan påtagligt försvåra eller skada verksamheten. En ny kustbana norr om Sundsvall, Bottniabanan, innebär att delvis ny sträckning genom Timrå kan bli aktuell. Av allmänt intresse blir då att knyta den banan till Midlanda flygplats och där skapa en kommunikationsknutpunkt mellan flyg- väg- och järnvägstrafik. Sundsvall har i sin Översiktsplan skisserat en ny sträckning i tunnel genom Skönviksberget för att undvika ett kurvigt avsnitt vid Gångviken. En sådan lösning innebär att en bro över Merlodalen och en tunnel genom Näsberget vid Östrand blir en rimlig fortsättning. I detta sammanhang bör en lösning med en underjordisk station i anslutning till Timrå centrum undersökas. Om en anslutning till Midlanda flygplats skall vara möjlig förutsätts att järnvägen passerar under flygplatsen. Norr därom kräver lutningsförhållandena en tunnel under Söråkerslandet. Markreservat för en tänkbar ny sträckning bör göras i översiktsplanen. Samtidigt bör en lämplig sträckning snarast studeras närmare. Persontrafik med av- och påstigningsmöjlighet i Timrå uppgår 1990-91 till sju tåg dagligen i vardera riktningen. Denna trafik kommer länstrafiken att svara för, då järnvägen mellan Sundsvall och Långsele är klassad som länsjärnväg. Miljöaspekter Järnvägstrafiken ger miljöstörningar huvudsakligen genom buller, i vissa fall också vibrationer. Några riktvärden för järnvägsbuller finns inte men för intilliggande bostäder, skolor, vårdanläggningar och fritidsområden bör rimligen samma gränser som för vägtrafik gälla. Banverket anser att gränsvärdena för buller från tågtrafik kan sättas högre än för vägtrafik. De föreslår i sitt förslag till Bullerpolicy att följande värden skall gälla: Inomhus Utomhus Ny bana i befintlig bebyggelse eller ny bebyggelse vid befintlig bana 30 dba(50 max natt) 60 dba Detta förslag har inte stöd i några politiska beslut och kan inte fungera som riktlinje. Banverket avser att i samarbete med Naturvårdsverket arbeta fram en lämplig bullernorm. Flyg Sundsvalls-Härnösands flygplats Midlanda ligger i Timrå, i Indalsälvens delta. Flygplatsen kommer sannolikt att klassas som riksintresse. Flygplatsen har idag linjetrafik till Stockholm-Arlanda, Umeå- Skellefteå- Luleå, Västerås och Vasa i Finland. Antalet passagerare var 1989 522 000 st vilket gör Midlanda till nr 5 bland landets flygplatser. 1995 bedöms passagerarantalet ha ökat till 744 000. För att avlasta Arlanda finns förslag på att göra Midlanda till ett andra centrum i Sverige för inrikesflyget och delvis även utrikesflyget. Denna utveckling skulle givetvis vara värdefull för såväl Timrå som för regionen i helhet. Närhet till kommunikationer är en väsentlig faktor för lokalisering av verksamheter. Särskilt intressant är etableringsmöjligheter i närheten av flygplatsen. Målet i översiktsplanearbetet är att möjliggöra en kraftig expansion av flygtrafiken på Midlanda. Detta får dock inte ske på bekostnad av ökade miljöstörningar så att Timrås kvalitéer som bostadsort blir lidande. Miljöaspekter Flygtrafikens miljöstörningar består av buller, avgasutsläpp samt utsläpp till recipienter av avisningsmedel mm. Flygbullret är det största problemet, och har i planeringssammanhang inneburit att flygplatsens närområde blivit olämpligt för utbyggnad av bostadsområden. För närvarande gäller, enligt Luftfartsverkets dispositionsplan för flygplatsen, den utbredning av buller som framgår av kartan här intill.. Se även underlagskarta 8. Den trafikökning som förutses idag med nuvarande status på flygplatsen och särskilt kan bli aktuell om Midlanda byggs ut till ett norrländskt nav för flygtrafiken innebär att en beräkningsmodell med maxbullernivåer blir tillämplig. Denna innebär med nuvarande flygplantyp Fokker F28, att ett större område än tidigare berörs. Linjeflyg har dock beslutat byta ut Fokkerplanen mot den betydligt tystare Boeing 737 fram till 1993. Även med en ökad trafik behöver inte bullerutbredningen bli större än den är idag. Detta kan kräva vissa omläggningar av in- och utflygningsvägar. Luftfartsverket har för avsikt att under året begära tillståndsprövning enligt miljöskyddslagen för flygplatsen. Denna prövning får väga samman effekten av nya flygplanstyper och förändrade flygrutiner. Befintlig bana i befintlig bebyggelse 45 dba(60 max natt) 75 dba Ombyggnad bef bana i befintlig bebyggelse 40 dba(55 max natt) 70dBA

Sid 18 Avloppshantering Avloppsvattnet renas i kommunens reningsverk i Näs nedanför Tallnäs, i Sandarna och i Söråker. Dessutom finns ett mindre reningsverk i Stordalen, vid flygplatsen samt biologiska dammar i Ljustorp och Hässjö kyrkby. Behov av utbyggd kapacitet finns främst i reningsverket i Näs. Avloppsledningsnätet är i vissa delar i behov av sanering, problem finns med inläckande dagvatten som tar reningskapacitet i anspråk. Vid Timrå centrum förekommer stundtals bräddning av avloppsvatten ut i Klingerfjärden, vilket försämrar strandens och vattnets användbarhet för rekreation. Ett övergripande mål är att lösa dessa problem så att strand och vatten till fullo kan utnyttjas för de boendes rekreation. Miljöaspekter Förutom att ovannämnda brister med bräddning av avloppsvatten och underkapacitet i reningsverk måste åtgärdas, finns behov av en miljömässig översyn av de enklare reningsanläggningar som finns i kommunens glesbygdsdelar, särskilti det från naturvårdssynpunkt riksintressanta området Ljustorpsån-Mjällån. Avfallshantering Hushållssopor Hushållssopor transporteras till Blåbergstippen i Sundsvall. Grovsopor Grovsopor planeras att deponeras på en utbyggd soptipp vid Gasabäck i Söråker som ersättning för tippen i Stordalen som läggs ned. Industriavfall Industritipp finns idag i Merlo. Icke miljöfarligt industriavfall planeras deponeras på den nya Gasabäckstippen. Miljöfarligt avfall Miljöfarligt avfall från såväl industrier som hushåll tas omhand särskilt genom insamling och särskild destruktion. Miljöaspekter Den tilltagande avfallsmängd som produceras i hushåll och olika verksamheter är ett problem vad gäller resursuthushållning och miljövänlig deponering. En ökad återvinning skulle minska deponeringsbehovet och öka resurshushållningen. Ett system för praktisk och lätthanterlig källsortering av hushållsavfall och avfall från verksamheter bör snarast utvecklas. Denna fråga bör bli föremål för en särskild studie. Enligt riksdagsbeslut nyligen skall källsortering vara införd senast 1994. Timrå Översiktsplan 90 Antagen November 1990 Intill deponeringsanläggningarna bör finnas en skyddszon där bebyggelse eller verksamheter inte etableras. Vid den nya Gasabäckstippen bör enligt länsstyrelsen en bebyggelsefri zon på 1000 meter läggas ut. Även valet av transportvägar är väsentligt med tanke på nedskräpning. Telekommunikationer Rikskabeln för teletrafik följer i stort sett E4-ans sträckning. Radiobunden teletrafik mellan Televerkets länktorn berör Timrå genom en länklinje mellan Södra stadsberget i Sundsvall och flygplatsen, en linje mellan Södra stadsberget och Kramfors/Östbydal, en linje mellan Södra stadsberget och Härnösand samt en länklinje mellan Hovberget på Alnön och flygplatsen. Linjerna framgår av underlagskarta 5. För dessa länklinjer gäller att inga hinder får uppföras, detta berör främst området söder om flygplatsen. Närmare detaljer framgår av särskilt underlagsmaterial från Televerket som finns tillgängligt hos byggnadsnämnden. Miljöaspekter Några miljöstörande effekter av telekommunikationsanläggningarna finns knappast. Den enda märkbara effekten av radiolänksystemet är att de master och torn som krävs utgör ett nytt inslag i landskapsbilden. Energiförsörjning Energibehov och produktion Elenergikonsumtionen i Timrå kommun uppgår till knappt 600 000 MWh (megawattimmar), fördelatpå följande vis: Tillverkningsindustri 430 628 Bostäder 94 489 Kontor,handel,service mm 53 832 Totalt 578 949 Befolkningen i Timrå utgör knappt 2 promille av rikets befolkning men elförbrukningen är 4 promille av rikets. Inom kommunen sker även produktion av elkraft, huvudsakligen i följande vattenkraftverk: Effekt i kw Produktion MWh/år Bergeforsen 155000 720000 Rundbacken 2 400 7000 Lagfors 600 3 500 Totalt 158 000 730 500 Vattenmagasinen för kraftverken är dels Indalsälven från Bergeforsen fem mil uppströms samt Stor-Laxsjön. I Indalsälven tillåts inga vattenståndsvariationer, i Laxsjön förekommer årsreglering med maximalt tre meters skillnad mellan högsta och lägsta nivå.