Framtid Gällivare - Malmberget - Koskullskulle Fördjupad översiktsplan FÖP 2008-2025 Del 3 Miljökonsekvensbeskrivning MKB Bild från LKAB ANTAGANDEHANDLING ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 3 NOVEMBER 2008 166 1(86)
2(86)
Innehållsförteckning 1. FÖRORD 5 1.1 INLEDNING OCH KONTAKT 6 2. LÄSHÄNVISNING 7 3. SAMMANFATTNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNINGEN (MKB) 8 3.1 BEFINTLIGA FÖRHÅLLANDEN 8 3.2 NOLLALTERNATIV, LOKALISERINGSALTERNATIV OCH DESS MILJÖKONSEKVENSER 8 3.3 SLUTSATS I MKB 9 4. INLEDNING 10 4.1 SYFTE MED MKB:N I DEN FÖRDJUPADE ÖVERSIKTSPLANEN 10 4.2 MKB-GENOMFÖRANDET 10 4.3 AVGRÄNSNING AV MKB 11 4.4 PLANFÖRSLAGETS ALTERNATIV I MKB:N 12 4.5 LÄSHÄNVISNING MKB 13 5. GÄLLANDE LAGAR, BESTÄMMELSER OCH REKOMMENDATIONER 14 5.1 MILJÖBALKEN 14 5.2 PLAN- OCH BYGGLAGEN 16 5.3 KULTURMINNESLAGEN 16 5.4 NATIONELLA MILJÖKVALITETSMÅL 17 5.5 LOKALA OCH REGIONALA MILJÖMÅL 19 5.6 TILLSTÅND OCH BESLUT FÖR GRUVBRYTNING 19 5.7 RIKTVÄRDEN OCH REKOMMENDATIONER 19 6. BESKRIVNING AV BEFINTLIGA FÖRHÅLLANDEN OCH NUVARANDE MILJÖPÅVERKAN 22 6.1 PLANFÖRUTSÄTTNINGAR 23 6.2 MARK OCH VATTENANVÄNDNING 23 6.3 MARK-, VATTEN- OCH GRUNDFÖRHÅLLANDEN 24 6.4 MALMBERGETS GRUVBRYTNING OCH DESS PÅVERKAN PÅ HÄLSA OCH SÄKERHET 26 6.5 HÄLSA OCH SÄKERHET 30 6.6 RISKBEDÖMNING 33 6.7 TRAFIK 37 6.8 STADS- OCH LANDSKAPSBILD 37 6.9 NATURMILJÖ 38 6.10 KULTURMILJÖ 39 6.11 REKREATION OCH FRILUFTSLIV 39 3(86)
7. BESKRIVNING AV FÖRESLAGEN ÖVERSIKTSPLAN FRAMTID GÄLLIVARE MALMBERGET - KOSKULLSKULLE 41 7.1 MARK OCH VATTENANVÄNDNING 42 7.2 TRAFIK OCH KOMMUNIKATION 43 7.3 NATURMILJÖ, GRÖNSTRUKTUR, REKREATION OCH FRILUFTSLIV 43 7.4 KULTURMILJÖ 43 8. MILJÖKONSEKVENSER OCH FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDER PLANFÖRSLAGET FRAMTID GÄLLIVARE MALMBERGET - KOSKULLSKULLE 44 8.1 MARK OCH VATTENANVÄNDNING 45 8.2 GRUVBRYTNING 48 8.3 GRUVANS PÅVERKAN PÅ MALMBERGET, INRIKTNING A 48 8.4 GRUVANS PÅVERKAN PÅ MALMBERGET, INRIKTNING B 50 8.5 FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDER OCH RIKTLINJER FÖR INRIKTNING A OCH B 52 8.6 GRUVANS PÅVERKAN PÅ KOSKULLSKULLE 53 8.7 MARK-, VATTEN- OCH GRUNDFÖRHÅLLANDEN 54 8.8 HÄLSA OCH SÄKERHET 56 8.9 RISKBEDÖMNING 57 8.10 TRAFIK OCH TRAFIKSÄKERHET 59 8.11 STADS- OCH LANDSKAPSBILD 60 8.12 NATURMILJÖ 61 8.13 KULTURMILJÖ 62 8.14 REKREATION OCH FRILUFTSLIV 64 8.15 SOCIALA OCH SAMHÄLLSEKONOMISKA KONSEKVENSER 65 9. BESKRIVNING AV NOLLALTERNATIVET OCH DESS MILJÖKONSEKVENSER 68 9.1 ÖVERSIKTSPLANEN 2003 68 9.2 NOLLALTERNATIVETS MILJÖKONSEKVENSER ÖVERSIKTSPLANEN 2003 69 10. BESKRIVNING AV LOKALISERINGSALTERNATIVEN OCH DESS MILJÖKONSEKVENSER 71 10.1 LOKALISERINGSALTERNATIV 1, EXPANSION SYDOST 71 10.2 LOKALISERINGSALTERNATIV 2, EXPANSION SYDVÄST 72 10.3 LOKALISERINGSALTERNATIV 3, EXPANSION NORDOST 74 10.4 LOKALISERINGSALTERNATIV 4, FÖRTÄTNING I BEFINTLIGA CENTRALORTER 75 11. SAMLAD BEDÖMNING UNDERLAG FÖR BESLUT 77 11.1 HUR MILJÖASPEKTERNA INTEGRERATS I ÖVERSIKTSPLANEN 77 11.2 DISKUSSION KRING PLANFÖRSLAGET, NOLLALTERNATIVET OCH LOKALISERINGSALTERNATIVEN 77 11.3 SAMMANFATTANDE DISKUSSION 79 11.4 UPPFÖLJNING, ÖVERVAKNING OCH ÅTGÄRDER AV MILJÖKONSEKVENSER 81 12. REFERENSER 84 4(86)
1. Förord Till Läsaren Du har just nu framför dig en del av det material som ingår i Framtid Gällivare- Malmberget Koskullskulle, fördjupad översiktsplan 2008-2025. Egentligen är kunskapen och förmågan att kunna förutse utveckling under ett sådant långt tidsperspektiv som ca 20 år begränsat. Ändock finns det ett stort värde att med det kunskapsunderlag och planeringstänkandet som finns, göra ställningstaganden om hur vi vill ha det i framtiden. Hur vi på bästa sätt förvaltar vår kommun. Översiktsplanen är en bra hjälp. Denna skrift är antagandehandlingen och är ett förslag på en idé över hur framtiden kan utvecklas i kommunen. En inte helt lätt uppgift då översiktsplanen i stora delar är beroende av exempelvis gruvdriftens utveckling. En utveckling som ingen säkert kan förutspå, men oerhört väsentlig i planeringsarbetet. Viktigt är därför att skapa alternativ, handlingsfrihet, kunskap och dialog om framtiden. Utgångspunkten i arbetet är bl.a att det skall skapas idéer, diskussion, inspiration, möjligheter och framtidstro. Dessutom att finna en färdväg för politiker, tjänstemän, kommuninnevånare, näringsliv, organisationer m.fl. att komma fram till ett gemensamt mål, en positiv utveckling i kommunen på kort och lång sikt. Översiktsplanen är en viktig del i detta sammanhang. En central del i arbetet är att försöka redovisa översiktsplanematerialet på sådant sätt att läsare som vanligtvis inte är i kontakt med planeringsvardagen ändå skall känna att det är lätt och betydelsefullt att ta del av materialet. Samt att man vill vara delaktig i planeringsprocessen och göra sig hörd! Traditionellt sett så kan en översiktsplan uppfattas som tung och svår att ta till sig. Detta vill vi försöka ändra på. En utmaning som inspirerar, liksom utmaningen att finna rätt färdväg för översiktsplanens innehåll och upplägg. Tonvikten läggs på kärnfrågor och utesluta alltför djuplodande statistik och detaljredovisningar. Vi tar tacksamt emot synpunkter liksom nya uppslag och idéer. Då vet vi att vi är på rätt väg. För det är precis vad vi vill vara, på rätt väg i dialog och samverkan om kommunens framtid! Översiktsplanearbetet har varit utställt mellan den 3 mars 29 april 2008. Planen fanns tillgänglig att studera på bl a kommunhuset i Gällivare under denna tidsperiod. Utställningen är en avstämning med berörda. Tidsperioden 3 mars 29 april är viktig då allmänhetens och övrigas synpunkter är av stor vikt för att uppnå det gemensamma målet, en positiv utveckling i kommunen, tillsammans med dess innevånare och verksamhetsutövare. Bengt Gustavsson Lennart Johansson Kjell Sundvall Planförf. o projekt Kommunchef Miljö- och samordnare byggchef 5(86)
1.1 Inledning och kontakt Beslut om att låta upprätta en fördjupad översiktsplan har tagits av Gällivare kommun. Varje kommun ska ha en aktuell översiktsplan för hela kommunens yta. Kommunen kan även göra fördjupade översiktsplaner för mindre områden inom kommunen som i detta fall. I det framtagna dokumentet Start PM, För revidering av fördjupad översiktsplan över Gällivare - Malmberget - Koskullskulle, daterat 2006-02-27 går följande att läsa: För tätorten Gällivare-Malmberget-Koskullskulle antog kommunfullmäktige 2003-10-17 196 en fördjupad översiktsplan. Dess aktualitet är idag ifrågasatt med hänsyn till gruvnäringens förändrade och utvidgade gruvbrytning. Den direkta och fysiska påverkan sker främst i Malmberget men effekter och påverkan på resten av tätorten är påtaglig bl.a. vad gäller bebyggelse- och näringslivsutveckling, utbildning, teknisk försörjning, infrastruktur, kultur, vård och omsorg m.m. Framtiden för tätorten med hänsyn till gruvnäringens utvidgning är dock långsiktigt oviss. Planeringsförutsättningarna är till största delen beroende av gruvnäringens verksamhet och förändringar. Planeringshorisonten för gruvnäringen ligger idag på ca 10 år och är relativt kort. En rad undersökningstillstånd finns och nya har sökts. Huruvida dessa undersökningar faller och blir framtida gruvbrytning är oklart. Vi konstaterar att osäkerheten är stor men påverkan på tätorten är påtaglig varför gällande fördjupad översiktsplan inte fungerar som ett aktuellt planeringsunderlag och därmed behöver revideras. Ovan har föranlett att kommunen under 2006 har påbörjat ett arbete med att ta fram en ny fördjupad översiktsplan för centrala delarna av kommunen. En projektgrupp tillsattes som påbörjade arbetet med översiktsplanen. Mars 2007 förändrades organisationen och en ny grupp av konsulter från WSP Samhällsbyggnad anlitades. Arbetsmaterial från den tidigare konsultgruppen har inarbetats i tillämpliga delar. Den politiska styrningen av arbetet har skett genom den så kallade Översiktsplanegruppen. Gruppen har bestått av politiker från olika nämnder och styrelser. Dessutom har i gruppens arbete även deltagit kommunala tjänstemän samt en konsultgrupp från WSP samhällsbyggnad. Kontaktpersoner utöver den politiska organisationen är bl.a: Lennart Johansson Kommunchef 0970-181 12 Kjell Sundvall Miljö- och byggchef 0970-182 60 Ulla-Britt Larsson Marksekreterare 0970-182 37 Bengt Gustavsson Planarkitekt, projektsamordnare, uppdragsansv. WSP 011-13 95 48 Ann-Mari Talling Landskapsarkitekt, bitr. projektsamordnare WSP 011-13 95 49 Frida Sjöblom Planeringsarkitekt, FÖP, MKB WSP 011-23 55 80 Johannes Nilsson Planeringsarkitekt, FÖP WSP 011-13 95 45 Johan Grander Landskapsarkitekt, MKB WSP 011-13 95 56 Birgitta Johansson Planingenjör WSP 011-13 95 59 Helene Snöberg GIS WSP 011-13 95 51 6(86)
2. Läshänvisning Handlingarna för översiktsplanen har delats upp i fem separata delar. Dessa är: DEL 1: Framtid Gällivare-Malmberget-Koskullskulle. Fördjupad översiktsplan FÖP 2008-2025 DEL 2: Framtid Gällivare-Malmberget-Koskullskulle. Plankarta DEL 3: Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) DEL 4: Planeringsförutsättningar (PF) DEL 5: Folder /Sammanfattning DEL 6: Samrådsredogörelse inklusive Särskild sammanställning DEL 7: Utlåtande inklusive bilagda Särskild sammanställning DEL 3: Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Kaptensgropen i Malmberget Materialet i denna handling, DEL 3 utgör en miljökonsekvensbeskrivning av förslaget till översiktsplan, framtid Gällivare-Malmberget-Koskullskulle. Syftet med miljökonsekvensbeskrivningen är att integrera miljöaspekterna i planen och främja en hållbar utveckling. Del 3 skall främst läsas i kombination med del 1, planförslaget och del 2, plankartan. Övriga delar i handlingarna Del 1 Planförslag. Del 2 Karta över den framtida utvecklingen och användandet av mark och vattenområden. Del 4 Beskriver planområdets förutsättningar. Del 5 Folder/sammanfattning. Del 6 Samrådsredogörelse inklusive Särskild sammanställning. Del 7 Utlåtande inklusive bilagda Särskild sammanställning 7(86)
3. Sammanfattning av Miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) Här följer en sammanfattning av miljökonsekvensbeskrivningen. MKB:n sammanfattas även till viss del under rubrik 11, samlad bedömning, där resonemang förs kring ställningstaganden som tagits under arbetet med MKB:n. Varje översiktsplan antas medföra betydande miljöpåverkan enligt gällande lagstiftning. Vid avgränsningen av MKB:n bedömdes att den betydande miljöpåverkan bestod av: gruvans påverkan på kulturmiljön i Malmberget; gruvans och nya expansionsområdens påverkan på stads- och landskapsbilden, gruvans påverkan på hälsa och säkerhet för boende, samt exploateringsområdenas påverkan på befintliga naturvärden. 3.1 Befintliga förhållanden Planområdet innefattar en rad riksintressen - rennäring, järnmalm, kulturmiljö i Koskullskulle/ Malmberget samt friluftslivet kring Dundret. Vassaraträsk, Vassaraälven och Linaälven ingår i ett vattensystem som utgör natura 2000- område. Gruvverksamheten innebär olika sorters miljöpåverkan; försurning, förhöjda halter av metall i omgivande vattendrag, förändring av landskapsbilden, seismisk aktivitet, dammbrott, vibrationer, sättningar, buller, luftföroreningar, spridning av damm och social oro för boende intill gruvan. Centrala delarna av Gällivare berörs av helikopterbuller. Led för farligt gods (väg och järnväg) går genom tätorten. Tillverkare av sprängmedel ligger nordost om tätorten Gällivare. Risk finns för översvämning vid dammbrott eller höjning av vattenståndet. 3.2 Planförslagets miljökonsekvenser Planförslaget redovisar en expansion av gruvan över Elevhemsområdet vilket innebär att Malmberget delas i två delar. Gruvans ytterligare expansion är ännu okänd vilket innebär att miljöpåverkan är svårbedömd. Påverkan består främst av att människor kan behöva flytta alternativt bo kvar med de störningar som gruvan generar. Om en avveckling av Malmberget som bostadsort sker, kommer ersättningsbostäder bl.a. att ta råmark i anspråk med åtföljande påverkan på natur- och kulturmiljöer samt landskapsbild. Ny bebyggelse på Nunisvaara kommer inte att beröras av flygbuller. Bebyggelse på Nunisvaara ligger nära riskzonen kring sprängmedelsföretaget. Ny bebyggelse kring Vassaraträsk och i Gällivare centrum störs av helikopterbuller. Bebyggelse kring Vassaraträsk, Harrträsk och Nunisvaara samt utvecklingen av Dundret påverkar Natura 2000-områden m.fl. naturvärden samt rennäringen. Utbyggnad av infrastrukturen medför påverkan på mark- och vattenanvändning. 3.2 Nollalternativ, lokaliseringsalternativ och dess miljökonsekvenser Alternativa förslag används för att lättare kunna värdera och bedöma konsekvenserna av planförslaget. Den fördjupade översiktsplanen från 2003 utgör nollalternativ i MKB-arbetet. Nollalternativet har ingen planberedskap för framtida förändringar i Malmberget vilket innebär att annat alternativ måste prövas för utveckling av bostadsområden. Alternativ som prövas är flera: 8(86)
Lokaliseringsalternativen expansion sydost och sydväst innebär goda bostadsområden, dock inte utan konflikter med andra intressen, så som naturvärden, och konflikter med flygbuller. Lokaliseringsalternativ expansion nordost, är inte aktuellt i dagsläget, då sprängmedelsföretag och ridskola ligger i området. Området kan dock på längre sikt bli aktuellt för exempelvis bostäder. Lokaliseringsalternativ förtätning i befintliga orter, har inte tillräcklig kapacitet för att ensamt klara behovet av bostäder som ersättning för Malmberget. 3.3 Slutsats i MKB Översiktsplanearbetet ger ett övergripande förslag utifrån olika behov och intressen. Planförslaget innebär att miljömål påverkas. Intressen står i konflikt med varandra och kommunen måste prioritera. Kommunen anser sig inte kunna föreslå en utveckling av tätorten som är helt förenligt med riksintressen för värdefulla ämnen och rennäringen. Kärnfrågan i översiktsplanen är ovissheten kring gruvans påverkan och hur samhällsplaneringen skall kunna skapa handlingsberedskap för olika händelseförlopp och miljökonsekvenser. 9(86)
4. Inledning Varje kommun ska ha en aktuell översiktsplan för hela kommunens yta. Kommunen kan göra fördjupade översiktsplaner för mindre områden inom kommun. Sedan 2004 finns bestämmelser om att översiktsplaner ska miljöbedömas. 4 förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar i Miljöbalken, anger att genomförandet av en översiktsplan alltid ska antas medföra en betydande miljöpåverkan. Detta har föranlett att kommunen har påbörjat ett arbete med att ta fram en ny fördjupad översiktsplan och miljökonsekvensbeskrivning, MKB för centrala delarna av kommunen. Vad är en miljökonsekvensbeskrivning? Miljökonsekvensbeskrivningen ska beskriva de konsekvenser som kan förväntas uppkomma med de förändringar som översiktsplanen föreslår. En miljökonsekvensbeskrivning redovisas i ett eget dokument som är en del av översiktsplanearbetet. Arbetet i MKB:n ska inriktas på att beskriva de konsekvenser som innebär en betydande miljöpåverkan. Vad är betydande miljöpåverkan? Förändringar i samhället kan medföra många olika konsekvenser, men vissa av konsekvenserna är så komplexa och övergripande att de medför en betydande miljöpåverkan på miljön eller människorna i kommunen. En betydande miljöpåverkan är en konsekvens som man inte uppenbart eller med lätthet kan överblicka och åtgärda. 4.1 Syfte med MKB:n i den fördjupade översiktsplanen Syftet är att integrera miljöaspekterna i planen så att en hållbar utveckling främjas (6 kap. 11 MB). Miljökonsekvensbeskrivningen ska bidra till att ge en helhetsbild och beskriva den sammantagna effekten av föreslagen framtida markanvändning i kommunen. MKB ska beskriva den betydande miljöpåverkan som kan antas uppkomma med avseende på biologisk mångfald, befolkning, människors hälsa, djurliv, växtliv, mark, vatten, luft, klimatfaktorer, materiella tillgångar, landskap, bebyggelse, forn- och kulturlämningar, och annat kulturarv samt det inbördes förhållandet mellan dessa miljöaspekter. 4.2 MKB-genomförandet MKB-arbetet löper parallellt med översiktsplanen. Arbetsordningen är enligt följande: - Avgränsning av betydande miljöpåverkan i samråd med länsstyrelsen - Analys av översiktsplanen och dess konsekvenser - Miljökonsekvensbeskrivning, utformning av dokument och ställningstagande - Samråd med berörda myndigheter och allmänheten tillsammans med översiktsplanen - Utställning tillsammans med översiktsplanen - Antagande av fördjupad översiktsplan med MKB:n som beslutsunderlag 10 (86)
4.3 Avgränsning av MKB Enligt miljöbalken 6 kap. 13 ska kommunen innan omfattningen av MKB bestäms, samråda med länsstyrelsen. Avgränsningen går ut på att identifiera vilka av planens konsekvenser som kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Avgränsningen går helt enkelt ut på att forma den kommande MKB:ns innehåll, vad är viktigast att beskriva? Muntligt samråd angående avgränsningen av MKB har hållits med Länsstyrelsen i Norrbottens län den 21 augusti 2006 och den 24 maj 2007. Beslut om avgränsning har sedan tagits i kommunens miljö- och byggnämnd den 28 augusti 2007. Kommunen och Länsstyrelsen har i ovan nämnda samråd uppmärksammat följande miljöaspekter som kan vara av betydande miljöpåverkan: Kulturmiljö Gruvbrytningen innebär att värdefulla områden för kulturmiljön och bevarandevärda byggnader i Malmberget kommer att påverkas negativt av markdeformationerna. I miljöbalkens 3 kap. beskrivs hushållsbestämmelser som anger att områden med kulturvärden som är av betydelse från allmän synpunkt ska så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som kan påverka dem. Stads- och landskapsbild Gruvbrytningen innebär att stora markområden påverkas. På sikt kan stora delar av östra och västra Malmberget komma att försvinna genom gruvans expansion vilket medför stora förändringar i stads- och landskapsbild. Förtätning i existerande bostadsområden och förslag till nya bostadsområden/ fritidsområden kommer att påverka befintlig landskapsbild. Påverkan är geografiskt omfattande. Hälsa och säkerhet för boende Förändringen för boende i östra och västra Malmberget blir stor. Osäkerheter kring vad som kommer att hända innebär en negativ psykisk påverkan. Bostäder som ligger nära Kaptensgropen och gruvans verksamhet påverkas genom bland annat buller, luftföroreningar, vibrationer och damning. Föreslagna förändringar av berör en stor del av befolkningen. Natur Planens förslag till ändrad markanvändning för expansion kommer att innebära ingrepp i marker som idag används för skogsbruk, rennäring och rörligt friluftsliv. Förändringar föreslås intill värdefulla och känsliga naturområden. På grund av områdenas höga värden och geografiska storlek bedöms påverkan på natur- och vattenområden bli betydande. 4.3.1 Planområde MKB:n följer den fördjupade översiktsplanens planområde d.v.s. utgår från den nu gällande fördjupade översiktsplanen från 2003 med de tillägg som gjort i nu upprättad FÖP. Se karta under rubriken Planområdet, i del 4, planeringsförutsättningar. 4.3.2 Planperiod Den nya fördjupade översiktsplanen föreslås gälla för en planperiod om cirka 15 år, till år 2025. De förändringar av markanvändningen som planförslaget medför bedöms i MKB med utgångspunkt från nollalternativet och föreslagna förändringar fram till år 2025. 11 (86)
4.4 Planförslagets alternativ i MKB:n Vid arbetet med att ta fram en fördjupad översiktsplan används alternativ, vars konsekvenser ställs mot varandra. Detta för att värdera vilken utveckling som är mest lämplig för kommunen och redovisa vilka ställningstaganden som kommunen gjort i planförslaget. De alternativ som har diskuterats under arbetet med att ta fram översiktsplanen presenteras i MKB. 4.4.1 Planförslag Den fördjupade översiktsplanens föreslagna markanvändning (enligt plankartan, del 2) utgörs av planförslaget och dess möjliga konsekvenser, med betoning på de konsekvenser som förväntas bli betydande. På grund av osäkerheten i gruvans framtida expansion och pågående miljödomstolsärende, mål nr 2090-06, tilldelades bebyggelsen i östra och västra Malmberget under samrådet med markanvändningen utredningsområde bostäder. Efter samrådet har miljödomen genom sitt tillståndgivande ansett att boendemiljöerna i östra och västra Malmberget är godtagbara, samtidigt som gruvans verksamhet ges tillstånd att fortgå och utökas. Länsstyrelsens övergripande syn på verksamheten (i sitt yttrande till miljödomen) är att det bör vara möjligt att förena en godtagbar boendemiljö i Malmberget östra och västra med en fortsatt gruvbrytning. Kommunen bedömer därmed att östra och västra Malmberget ska utgöra ett område med beteckningen B, Bostäder på plankartan. Miljödomen skjuter upp avgörandet om vissa villkor för skyddsåtgärder och begränsningar för gruvnäringen genom att kräva att utredningar och bedömningar skall göras under kommande 1-4 år. Innan fördjupade utredningar, bedömningar och eventuella ytterligare beslut tagits, baseras översiktsplanen på miljödomens beslut och länsstyrelsens yttrande, vilket innebär att östra och västra Malmberget fortsatt kommer att vara bostadsområden. Översiktsplanen har beredskap för alternativa nya bostadsområden kring tätorten om behov uppstår för gruvans expansion. Planförslaget och MKB:n kommer fortsättningsvis att beskrivas utifrån de två inriktningar, A och B, som presenterades under samrådet. Inriktning A: Östra och västra Malmberget blir kvar Gruvan expanderar och delar Malmberget i två delar. Östra och västra Malmberget kommer att finnas kvar, dock åtskilda av gruvan. Endast Elevhemsområdet och delar av Bolagsområdet påverkas av gruvan. Inriktning B: Östra och västra Malmberget avvecklas Full expansion av gruvan, hela Malmberget kommer att påverkas och omvandlas till gruvområde. Planförslaget kan likställas med inriktning A, baserat på aktuell kunskap som finns om gruvan och miljödomen i januari 2008 samt markberedskap för inriktning B. Inriktning B kvarstår som möjlig i framtiden och påkallar markberedskap i enlighet med planförslaget. MKB:n kommer att beskriva och bedöma konsekvenserna för både inriktning A och B. 4.4.2 Nollalternativ En MKB ska innehålla ett nollalternativ som ska fungera som en referens som nyttjas för att bedöma miljökonsekvenser av föreslagen översiktsplan. Nollalternativet ska beskriva en bild av tätorterna som kan uppstå ifall inga åtgärder eller förändringar vidtas. Nollalternativet utgörs av kommunens gällande fördjupade översiktsplan från 2003. Nollalternativet kommer att beskrivas utifrån att gruvnäringen stagnerar och enbart påverkar östra och västra Malmberget enligt plankartan från 2003. 12 (86)
4.4.3 Lokaliseringsalternativ För att kunna beskriva och bedöma eventuella miljökonsekvenser är alternativa utseenden på översiktsplanen fördelaktiga/nödvändiga. På så sätt kan överväganden och ställningstaganden lättare tas. Presenterade alternativ i MKB:n innebär inte automatiskt att det mest fördelaktiga alternativet för miljön slutligen är det alternativ som väljs. En jämförelse mellan olika alternativa markanvändningar underlättar bedömningen och avvägningen av alternativa användningar av mark och vattenområden. Lokaliseringsalternativen är inriktade på skilda utbyggnader av bostäder inom kommunens tätortsområde. Alternativen har döpts till expansion sydost, expansion sydväst, expansion nordost och förtätning i befintliga centralorter. Miljökonsekvenserna av alternativen beskrivs under rubrik 10. Stycket avslutas med en diskussion kring planförslaget och alternativen. 4.5 Läshänvisning MKB En MKB innehåller fakta som under vissa rubriker överrensstämmer med informationen i planeringsförutsättningar, del 4. Eftersom MKB är en del av översiktsplanen, har vissa delar i MKB kortats ner eller sammanfattats för att minska upprepningar. På aktuella områden i MKB:n där texten har kortats ner eller uteslutits har en referens till översiktsplanen och rubrik gjorts. Se över denna så att den stämmer med ändringar som gjorts. MKB:N inleds med en beskrivning av gällande lagstiftningar som arbetet med en MKB är beroende av (rubrik 5). För att kunna beskriva eventuella konsekvenser måste kommunens förutsättningar och befintliga miljöproblem beskrivas, detta görs under rubrik 6, Beskrivning av befintliga förhållanden och nuvarande miljöproblem. Efter detta beskrivs översiktsplanen och den markanvändning som den föreslår (rubrik 7). Under rubrik 8, Miljökonsekvenser och förslag till åtgärder av planförslaget Framtid Gällivare- Malmberget Koskullskulle beskrivs de miljökonsekvenser som kan uppkomma. De beskrivs utifrån de förändringar som väntas ske i jämförelse med nuläget och nollalternativet fram till år 2025. Konsekvenserna beskrivs på en övergripande kommunnivå, med vissa geografiska eller ämnesvisa fördjupningar. Till konsekvenserna ges förslag på åtgärder och rekommendationer som kan förhindra eller mildra miljöpåverkan. Nollalternativet (rubrik 9) utgörs av kommunens gällande översiktsplan från år 2003 och den föreslagna markanvändningen i denna. Miljökonsekvenser av nollalternativet beskrivs under samma rubrik. Föreslaget Nollalternativ jämförs med en alternativ markanvändning inom kommunen genom lokaliseringsalternativ. Under rubrik 10 presenteras alternativa sätt att utnyttja kommunens mark och vilka konsekvenser dessa lokaliseringsalternativ kan medföra. Beskrivna miljökonsekvenser värderas i en samlad bedömning underlag för beslut, under rubrik 11. Därefter beskrivs vilken uppföljning av åtgärder som behöver vidtas i det kommande arbetet inom kommunen. 13 (86)
5. Gällande lagar, bestämmelser och rekommendationer Nedan följer en redovisning av gällande lagar och förordningar som berör innehållet i MKB. 5.1 Miljöbalken Bestämmelserna i miljöbalken syftar till att främja en hållbar utveckling som innebär att både nuvarande och kommande generationer garanteras en hälsosam och god miljö. Miljöbalkens tillämpning ska utgå ifrån att: - Människors hälsa och miljö skyddas mot skador och olägenheter - Värdefulla natur- och kulturmiljöer skyddas och vårdas - Den biologiska mångfalden bevaras - Mark, vatten och fysisk miljö i övrigt används så att en från ekologisk social, kulturell och samhällsekonomisk synpunkt långsiktigt god hushållning tryggas - Återanvändning och återvinning liksom annan hushållning med material, råvaror och energi främjas så att ett kretslopp uppnås. 5.1.1 3 kap. miljöbalken 3 kap. i miljöbalken beskriver grundläggande bestämmelser för hushållning med mark- och vattenområden. Enligt bestämmelser ska mark- och vattenområden användas för det eller de ändamål för vilket områdena är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet, läge och föreliggande behov. Den markanvändning som medför en från en allmän synpunkt god hushållning ska ges företräde om ett område har flera olika oförenliga intressen. Stora mark- och vattenområden som inte alls eller endast obetydligt är påverkade av exploatering eller ingrepp ska så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som kan påverka dess karaktär påtagligt. Mark och vattenområden som är särskilt känsliga från ekologisk synpunkt ska så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som kan skada dessa naturmiljöer. Enligt MB 3 kap. 4 får bruksvärdig jordbruksmark bebyggas om exploateringen tillgodoser ett väsentligt samhällsintresse. Skogsmark ska så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra rationellt skogsbruk. Områden med natur- eller kulturvärden samt områden med värdefullt friluftsliv ska skyddas. Behovet av grönområden i tätortsområdet och i närheten av tätorterna ska särskilt beaktas. Mark- och vattenområden med betydelse för rennäringen, yrkesfisket eller vattenbruk ska så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra näringarnas bedrivande (3 kap. 5 ). Områden som är av riksintresse för rennäringen eller yrkesfisket ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra näringens bedrivande. Rennäringen regleras också i rennäringslagen, RNL. Områden med värdefulla ämnen eller material är också av nationell betydelse enligt miljöbalken och ska så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt försvårar utvinningen av dessa (3 kap. 7 ). Områden som innehåller fyndigheter som är av riksintresse ska skyddas mot åtgärder som påtagligt försvårar utvinningen enligt samma paragraf i MB. Områden som är särskilt lämpliga för anläggningar för industriell produktion, energiproduktion, energidistribution, kommunikation, vattenförsörjning eller avfallshantering ska skyddas från åtgärder som kan försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av sådan anläggning (3 kap. 10 ). Om ett område enligt 3 kap. MB 5-8 omfattas av flera olika oförenliga riksintressen, ska företräde ges åt det eller de ändamål som på lämpligaste sätt främjar en långsiktig hushållning med marken, vattnet och den fysiska miljön i övrigt. 14 (86)
5.1.2 4 kap. miljöbalken I 4 kap. MB anges geografiska områden i Sverige som med hänsyn till sina natur- och kulturvärden är av riksintresse. Exploatering eller andra ingrep i denna miljö får göras endast om det kan ske på ett sådant sätt som inte påtagligt skadar områdets natur eller kulturvärden. Denna bestämmelse ska dock inte utgöra ett hinder för utvecklingen av befintliga tätorter, det lokala näringslivet eller totalförsvaret. 5.1.3 Miljökvalitetsnormer, 5 kap. miljöbalken Enligt 5 kap. 3 MB ska miljökvalitetsnormer iakttas vid planering och planläggning. Enligt 2 kap. 2 PBL ska planläggning inte medverka till att en miljökvalitetsnorm enligt 5 kap. överträds. Myndigheter och kommuner ska iaktta att miljökvalitetsnormerna både efterföljs vid planering, tillstånd, godkännanden, anmälningsärenden, föreskrifter och tillsyn. Om behovet finns ska kommuner upprätta förslag till åtgärdsprogram för miljökvalitetsnormer. Bestämmelserna i 5 kap. MB rör föreskrifter eller miljönormer för kvalitén på mark, vatten, luft och miljö för att varaktigt skydda människors hälsa, miljö eller för att avhjälpa skador på eller oangelägenheter för människors hälsa och miljö. Luftmiljö (2001:517) Miljökvalitetsnormer finns för halter av vissa luftföroreningar; Kvävedioxid kväveoxider, Svaveldioxid, Kolmonoxid, Bly, Bensen, Partiklar (PM 10) och Ozon. De detaljerade nivåerna och tröskelvärdena redovisas inte i denna MKB. I miljökvalitetsnormerna anges ett övre tröskelvärde. Vid detta värde är kommunen förpliktad att följa upp emissionerna genom mätningar och förslag på åtgärder. Ska kommunen enligt förordningen kontrollera sina nivåer genom antingen mätningar, beräkningar eller uppskattning. Fisk- och musselvatten (2001:554) Miljökvalitetsnormer för ytvatten finns fastställda för så kallade fisk- och musselvatten. Dessa normer och riktvärden gäller för sjöar och vatten som Naturvårdsverket har angivit. Miljökvalitetsnormerna för ett fiskevatten ska uppfyllas senast inom fem år från det att förordningen ska tillämpas på vattnet, vilket för berörda vatten inom kommunen var senast den 25 april 2007. Miljökvalitetsnormerna för ett musselvatten ska uppfyllas senast inom sex år från det att förordningen ska tillämpas på vattnet, vilket för berörda vatten inom kommunen är senast den 2 april 2008. Enligt förordningen ska åtgärdsprogram för både fiske- och musselvatten som finns inom respektive län upprättas och beslutas av länsstyrelsen. Omgivningsbuller Den 1 september 2004 trädde en förordning för omgivningsbuller i kraft. I samband med detta meddelades att en miljökvalitetsnorm för buller gäller, som innebär att omgivningsbuller ska kartläggas och åtgärdsprogram upprättas för att bullret inte ska få skadliga effekter på människors hälsa. Dessa riktvärden har inte beslutats vara normer i miljöbalkens mening. De är inte utformade från fastställda värden utan bedöms ifrån en allmänt hållen värdering om bullrets effekter på människors hälsa enligt Boverkets skrift Miljökvalitetsnormer i fysisk planering. 5.1.4 7 kap. miljöbalken, skydd av områden Naturreservat Enligt 7 kap. MB kan länsstyrelsen eller kommunen förklara mark eller vattenområden som naturreservat i syfte att bevara biologisk mångfald, vårda och bevara värdefulla naturmiljöer eller tillgodose behov av områden för friluftslivet. Biotopskyddade områden I 7:e kapitlet finns bestämmelser om biotopskyddade områden. Dessa områden är mindre mark- eller vattenområden som utgör en livsmiljö för hotade djur- eller växtarter som områden som regeringen eller myndigheter anser som viktiga att skydda. Inom biotopskyddade områden får det inte bedrivas verksamheter eller vidtas åtgärder som kan skada naturmiljön. 15 (86)
Strandskydd Strandskydd ska råda vida hav, sjöar och vattendrag. Syftet med strandskyddet är att trygga förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv och att bevara goda livsvillkor på land och i vattnet för djur- och växtlivet. Strandskyddet omfattar normalt land- och vattenområden 100 meter från strandlinjen. I princip får inga byggnader eller anläggningar uppföras inom strandskyddsområdet, med undantag för anläggningar för jordbruk, fiske, skogsbruk eller renskötsel. Beslut om strandskyddsdispens har Länsstyrelsen delegerat till Gällivare kommun. Vattenskyddsområde Mark- och vattenområde får av kommunen eller länsstyrelsen förklaras som vattenskyddsområde till skydd för grund- eller ytvattentillgång som utnyttjas eller kan komma att utnyttjas som vattentäkt. Inom vattenskyddsområde ska kommunen eller länsstyrelsen meddela föreskrifter om vad som är tillåtet och inte tillåtet för fastighetsägare i anknytning till vattenskyddsområdet. 5.1.5 Natura 2000 Ett nätverk av värdefulla naturområden inom Europeiska Unionen kallas för Natura 2000. Syftet är att värna om fåglar, naturtyper och livsmiljöer (habitat) samt vissa andra arter som EU-länderna har kommit överens om är av gemensamt intresse. Natura 2000 har tillkommit med stöd av EG:s habitatoch fågeldirektiv. Sverige och övriga EU-länder ska föreslå områden med berörda naturtyperna och arter som nämns i art- och habitatdirektivet. Dessa områden bildar tillsammans med de områden som utpekas enligt fågeldirektivet nätverket Natura 2000. 5.2 Plan- och bygglagen Varje kommun ska ha en aktuell översiktsplan för hela kommunens yta enligt plan- och bygglagen, PBL. Enligt 2 kap. PBL ska mark- och vattenområden användas för det eller de ändamål för vilket områdena är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov. Företräde ska ges sådan användning som medför en från allmän synpunkt god hushållning. Planläggning ska, med beaktande av natur- och kulturvärden, främja en ändamålsenlig struktur och en estetiskt tilltalande utformning av bebyggelse, grönområden, kommunikationsleder och andra anläggningar. Planläggning får inte medverka till att en miljökvalitetsnorm enligt 5 kap, miljöbalken överträds. Bebyggelse ska lokaliseras till mark som är lämplig för ändamålet med hänsyn till bland annat boendes och övrigas hälsa, jord-, berg- och vattenförhållanden, möjligheten att ordna trafik, vattenförsörjning, avlopp och samhällsservice, möjligheterna att förebygga vatten- och luftföroreningar samt bullerstörningar. 5.3 Kulturminneslagen Det är en nationell angelägenhet att skydda och vårda vår kulturmiljö. Ansvaret för detta delas av alla." Så inleds kulturminneslagen (SFS nr 1988:950), som är den centrala lagen för kulturmiljövården. Här anges att länsstyrelsen har tillsyn över kulturminnesvården i länet och att Riksantikvarieämbetet har överinseende över kulturminnesvården i landet. I lagen räknas ett antal områden upp där kulturarvet har ett särskilt skydd. Fornlämningar - är skyddade i enlighet med bestämmelser i lagen och får inte skadas. I lagen anges vad som är en fast fornlämning, vilken utbredning en sådan har och hur tillståndsprövningen 16 (86)
går till. Länsstyrelsen beslutar om fornlämningar och Riksantikvarieämbetet beslutar om fornfynd. Den som på något sätt vill ändra en fast fornlämning måste ha länsstyrelsens tillstånd. Byggnadsminnen - bestämmelser om vilka kriterier som gäller för att en byggnad eller en bebyggelsemiljö som inte är i statlig ägo ska kunna förklaras som byggnadsminne och vad skyddet innebär. Lagen innehåller bestämmelser om handläggningen av ett ärende om byggnadsminnesförklaring. Länsstyrelsen är beslutande myndighet. 5.4 Nationella Miljökvalitetsmål I april 1999 antog riksdagen de 15 nationella miljökvalitetsmålen enligt regeringspropositionen 1997/98:145. Under åren har ytterligare ett tillkommit och idag har riksdagen totalt beslutat om 16 miljökvalitetsmål och 72 nationella delmål. Nedan beskrivs kortfattat de miljömål som är relevanta för översiktsplanens arbete. God bebyggd miljö Städer, tätorter och annan byggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas tillvara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Delmålen till miljömålet är många och berör bland annat kulturhistorisk värdefull bebyggelse, buller, uttag av naturgrus, avfall, energianvändning och inomhusmiljö. Myllrande våtmarker Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden. Ett av delmålen innebär att sedan år 2006 ska skogsbilvägar inte byggas över våtmarker med höga natur- eller kulturvärden eller på annat sätt byggas så att dessa våtmarker påverkas negativt. Frisk luft Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Målet frisk luft har en rad nationella delmål vars uppgift är att begränsa olika föroreningar i luften. Dessa omfattar halter för bland annat svaveldioxid, kvävedioxid, marknära ozon, flyktiga organiska ämnen, partiklar och bensen. Begränsad klimatpåverkan I miljömålet begränsad miljöpåverkan ingår att stabilisera klimatförändringarna på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig och att den hållbara utvecklingen inte äventyras. Bland annat ska utsläppet av växthusgaser minskas. Riksdagen har beslutat om ett delmål att utsläppen av växthusgaser ska som medelvärde för perioden 2008-2012 vara minst fyra procent lägre än utsläppen 1990. Storslagen fjällmiljö En förutsättning för en storslagen och betespräglad fjällmiljö är att renskötsel kan ske i landskapet. Rennäringens behov av stora markarealer kommer ofta i konflikt med andra intressen så som friluftsliv, mineralbrytning eller terrängskotrar. Skotrar orsakar buller och utsläpp av luftföroreningar, men bidrar samtidigt till att turismen kan utvecklas. Kunskapen om fjällvärldens kulturmiljöer, fornlämningar och bebyggelse behöver kompletteras. Fjällen ska ha en hög grad av ursprunglighet vad gäller biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Verksamheter i fjällen ska bedrivas med hänsyn till dessa värden och så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar. Ett av delmålen innefattar att skador på mark och vegetation orsakade av mänsklig verksamhet ska vara försumbara senast år 2010. För bullret i fjällen från motordrivna fordon i terräng och luft finns uppsatta mål om minskade bullernivåer. 17 (86)
Bara naturlig försurning De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska understiga gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska heller inte öka korrosionshastigheten i tekniska material eller kulturföremål och byggnader. Ingen övergödning Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningar för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation. Ett av miljömålets delmål säger bland annat att fram till år 2010 ska de svenska vattenburna utsläppen av fosforföreningar från mänsklig verksamhet till sjöar, vattendrag och kustvatten ha minskat med minst 20 % (från 1995 års nivå). De största minskningarna ska ske i de känsligaste områdena. Utsläppen av kvävedioxider ska till åt 2010 ha minskat till 148 000 ton. Giftfri miljö Miljön ska vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation. Bland annat ska förorenade områden som innebär en akut risk och som kan hota betydelsefulla vattentäkter eller naturområden vara åtgärdade till år 2010. Levande sjöar och vattendrag Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. Ett rikt odlingslandskap Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks. Senast år 2010 ska samtliga ängs- och betesmarker bevaras och skötas på ett sätt som bevarar deras värden. Skyddande ozonskikt Ozonskiktet ska utvecklas så att det långsiktigt ger skydd mot skadlig UV-strålning Till år 2010 ska utsläpp av ozonnedbrytande ämnen till största delen ha upphört. Säker strålmiljö Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av strålning i den yttre miljön. Bland annat ska riskerna med elektromagnetiska fält kontinuerligt kartläggas och nödvändiga åtgärder ska vitas i takt med att risker identifieras. Grundvatten av god kvalitet Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation. Senast till år 2010 ska användningen av mark och vatten inte medföra negativa konsekvenser för grundvattennivåer som ger negativa följder för vattenförsörjningen, markstabiliteten eller djur- och växtliv i angränsande ekosystem. Levande skogar Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation. Delmålen säger bland annat att mängden död ved, arealen äldre lövrik skog och gammal skog ska bevaras och förstärkas till år 2010. Skogsmarken ska brukas på sådant sätt att fornlämningar inte skadas och så att skador på övriga kända värdefulla kulturlämningar är försumbara senast år 2010. 18 (86)
Ett rikt växt- och djurliv Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystem samt deras funktioner och processer ska värnas. Arter ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor ska ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd. Senast till år 2010 ska förlusten av biologisk mångfald inom Sverige vara hejdad. Till År 2015 ska bevarandestatusen för hotade arter i landet ha förbättrats så att andelen bedömda arter som klassificeras som hotade har minskat med minst 30 procent jämfört med år 2000 och andelen försvunna arter ska inte ha ökat. 5.5 Lokala och regionala miljömål 5.5.1 Regionala miljömål År 2003 fastställdes regionala miljömål för Norrbotten. I dessa anges mer detaljerade mål för kommunerna inom länet. Information om denna finns på länsstyrelsen i Norrbottens hemsida, http://www.bd.lst.se/miljomal/. 5.5.2 Kommunala miljömål Kommunen har inga lokalt anpassade miljömål. 5.6 Tillstånd och beslut för gruvbrytning Ett stort antal myndighetsbeslut krävs för att möjliggöra en utökad malmbrytning i Malmberget och för att reglera omgivningens nuvarande och framtida påverkan från gruvbrytningen. De förändringar som östra och västra Malmberget står inför kommer att kräva flera beslut och tillstånd. De förändringar som ska genomföras får inte strida mot detaljplaner. Upphävande av detaljplaner har delvis påbörjat i Malmberget. Bestämmelser som reglerar de nödvändiga beslut som måste tas och tillstånd som måste sökas finns i bland annat i miljöbalken, plan och bygglagen, minerallagen, väglagen, ellagen, lagen om kulturminnen, ledningsrättslagen, rennäringslagen och expropriationslagen. Exempelvis är gruvan enligt miljöbalkens tillståndsbestämmelser en verksamhet som är tillståndspliktig såsom en miljöfarlig verksamhet. Gruvan är en så kallad A-verksamhet som kräver tillstånd från miljödomstol. Under slutet av 2007 erhöll LKAB tillstånd att bedriva befintlig och utökad verksamhet vid Malmberget/Vitåfors. Tillståndet är överklagat. 5.7 Riktvärden och rekommendationer Till hjälp i den fysiska planeringen av en stad finns rekommendationer och riktlinjer från svenska myndigheter. En rad riktlinjer har redan presenterats i översiktsplanens del 1, förutsättningar, under respektive rubrik. MKB:ns innehåll berör en rad riktlinjer, som kommunens bör beakta vid fortsatta planering. Radon Följande gränsvärden för radon i dricksvatten gäller enligt Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten SLVFS 2001:30: - Över 100 Bq/L anses som tjänligt med hälsomässig anmärkning. - Över 1000 Bq/L anses som otjänligt. 19 (86)
Följande gränsvärden för radon i inomhusluft gäller enligt Socialstyrelsens allmänna råd om tillsyn enligt miljöbalken radon i inomhusluft, SOSFS 1999:22. - Nybyggda och befintliga bostäder ska ej överskrida 200Bq/m 3 - Befintliga bostäder ska ej överskrida 400 Bq/ m 3 Skyddsavstånd hästverksamhet Utgångspunkten från den statliga allergiutredningens bedömning SOU 1989:76 är ett rekommenderat minsta avstånd på 500 meter till hästverksamhet vid nyetablering av bostäder. Många gånger är dock bedömningen i kommuner att i gynnsamma fall är ett boende på 200 meter acceptabelt. Länsstyrelsen i Malmö redovisar i en rapport 2004:17 studier, som talar för att de avstånd, som rekommenderas i Bättre plats för arbete kan underskridas, eftersom det visat sig att hästallergener i begränsad omfattning inte sprider sig mer än något hundratal meter. Vid mindre anläggningar (1-10 hästar) är det enligt rapporten kommunernas sak att bedöma lämpliga respektavstånd mellan hästhållning och bostadsbebyggelse. Som regel bör alltid ett skyddsavstånd upprätthållas på minst 100 meter från stall och gödselhantering och minst 50 meter från område där hästar vistas. Buller För att skydda flertalet människor från att bli allvarligt störda av buller under dagtid rekommenderar Socialstyrelsen att ljudtrycksnivån utomhus för kontinuerligt buller inte överskrider 55 db(a) ekvivalent ljudnivå. Socialstyrelsen har antagit nya riktvärden för buller inomhus 15 april 2005. Dessa gäller alla bostadsrum samt skolor och lokaler för vård. Riktvärde för ekvivalent ljudnivå är 30 db(a). Man räknar med att en fasad normalt dämpar minst 25 db, vilket gör att om bullret inte överstiger 55 db(a) utomhus, kommer inte heller inomhusbullret att överstiga 30 db(a). Riktvärdet för maximal ljudnivå inomhus är satt till 45 db(a). Mer går att läsa i till Socialstyrelsens allmänna råd om buller inomhus, SOSFS 2005:6 och Socialstyrelsens allmänna råd om höga ljudnivåer, SOSFS 2005:7. Riksdagen fastställde i samband med infrastrukturpropositionen 1996/97:53, följande riktvärden för trafikbuller: - 30 db(a) ekvivalentnivå inomhus, - 45 db(a) maximalnivå inomhus nattetid, - 55 db(a) ekvivalentnivå utomhus (vid fasad), - 70 db(a) maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad. Dessa värden bör normalt inte överskridas vid nybyggnation av bostadsbebyggelse eller vid nybyggnation eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur. Industrier och verksamheter För externt industribuller gäller riktvärden enligt Externt industribuller - allmänna råd (SNV RR 1978:5 rev. 1983). Gällande riktvärden för buller, vad gäller bostäder, är: - 55 db(a) inomhus dagtid, mellan 07.00-18.00-50 db(a) inomhus kvällstid mellan 18.00-22.00-45 db(a) inomhus nattetid, 22.00-07.00 Sprängämnesinspektionen föreskriver ett säkerhetsavstånd på minst 25 meter mellan bensincisternernas avluftningsrör och angränsande bebyggelse. Bättre plats för arbete anger generellt riktvärde 100 meter från bensinstation till bostäder. Länsstyrelsen anger ett minimiavstånd på 50 m till bostäder. Elektromagnetiska fält De risker som kan uppstå ur hälsosynpunkt gäller främst uppkomsten av magnetiska fält vid elledningar. I dagsläget finns inga gränsvärden för magnetfält utan försiktighetsprincipen ska 20 (86)
tillämpas. Magnetfält avklingar snabbt med avstånden. Ett värde som bedöms ge betryggande säkerhet enligt Statens Strålskyddsinstitut är det magnetiska kraftfältet om 0,2 μt (microtesla). Vibrationer För vibrationer finns inga fastställda riktvärden eller gränsvärden. Transport av farligt gods Transporter av farligt gods sker på både väg och järnväg. Normalt ska bebyggelse inte finnas inom 30 m från järnväg på grund av att detta utrymme erfordras för eventuella räddningsinsatser. Avståndet ger utrymme för kompletteringar av riskreducerande åtgärder vid risksituation samt möjliggör framtida spårkompletteringar. 21 (86)
6. Beskrivning av befintliga förhållanden och nuvarande miljöpåverkan Nedan följer en beskrivning av kommunen, med inriktning på de faktorer som berör miljö, hälsa och säkerhet. Här beskrivs vilka befintliga miljöproblem och miljöstörningar som finns inom kommunens tätortsområde idag. 1. Karta över befintliga förhållanden inom planområdet 22 (86)
Gällivare kommun med en yta på drygt 15 800 km 2 och ligger cirka 10 mil norr om polcirkeln. Det bor cirka 19 000 invånare i kommunen varav 9 000 i Gällivare, 7 500 i Malmberget och 1 000 i Koskullskulle tätort. 6.1 Planförutsättningar För Gällivare finns en kommunövergripande översiktsplan från 1991. Tanken är att denna ska omarbetas under kommande mandatperiod. För området centrala Gällivare, Malmberget och Koskullskulle finns en fördjupa översiktsplan från 2003. Då delar av denna är inaktuell på grund av förändrade förutsättningar har beslut tagits om att omarbeta denna. För stora delar av centrala Gällivare och Malmberget finns gällande detaljplaner. För de nordvästra delarna av Malmberget finns inga detaljplaner. I takt med gruvans expansion in över befintliga bostadsområden upphävs detaljplaner i Malmberget. För delar av Koskullskulle finns en regleringsplan. Stora delar av de äldre områdena i Koskullskulle omfattas inte av detaljplaner. Utanför tätorterna finns flera områden som omfattas av områdesbestämmelser, bland annat på Andra sidan, kring Vassaraträsk och Dundrets sluttning. 6.2 Mark och vattenanvändning 6.2.1 Skogs- och jordbruk Skogsbruksmark förekommer i anslutning till bebyggelsen i Gällivare, Malmberget och Koskullskulle. Inom planområdet finns en mycket liten del produktiv jordbruksmark. Det begränsade jordbruket medför att påverkan på omgivningens sjöar och vattendrag i form av kväve och fosfor är begränsad. 6.2.2 Järnmalm Norra delen av planområdet utgör riksintresse för värdefulla ämnen, järnmalm (se karta 9 under rubrik 8). Områden med värdefulla ämnen är av nationell betydelse ska skyddas mot åtgärder som påtagligt försvårar utvinningen enligt miljöbalken (3 kap. 7 ). 6.2.3 Rennäring Enligt 3 kap. 5 miljöbalken ska mark- och vattenområden som har betydelse för rennäringen så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan försvåra rennäringens bedrivande. Är områdena dessutom av riksintresse för rennäringen ska de enligt samma lag skyddas mot åtgärder som kan försvåra rennäringens bedrivande. Se karta 9 under rubrik 8. Rennäringen regleras och skyddas i rennäringslagen, RNL. Rennäringen består av flera olika typer av markanvändning, kärnområde, strategiska platser, svåra passager, flyttleder och rastbeten. De olika områdena har skilda betydelser för rennäringens bedrivande. Dessa begrepp beskrivs i del 4, planeringsförutsättningar under rubriken rennäringen. Där finns en karta över samebyarnas utbredning. Renbetesmarkerna kring Gällivare är gemensamma för några samebyar. Sörkaitums och Báste samebyer samt Gällivare skogssameby delar marker öster om Dundret, men det är framför allt Sörkaitums sameby som berörs av den aktuella översiktsplaneringen. 23 (86)