1
Sover dom? Klockan närmar sig tio en fredagförmiddag och inne i Kista bibliotek finns tjugofem förväntansfulla förskolebarn. En grupp står på led, en annan är utspridd och barnen klättrar på det som går att klättras på i det modernt inredda biblioteket. En bibliotekarie berättar att tre skådespelare befinner sig inne i rummet bakom henne och att föreställningen snart ska börja. Nej, de sover inte. De värmer upp. Och snart kommer det ut någon som ska berätta mer. Mycket riktigt öppnas dörren och en skådespelare klädd i svart ställer sig framför alla barnen. Det blir tyst. Barnen tittar nyfiket, några konstaterar att han bär en hatt som ser ut som en hjärna. Hej! Jag heter Victor Criado och jag är skådespelare. Tystnad. Förväntan. Varför har du en hjärnhatt? Pedagogerna hyschar. Efter ett par praktiska förhållningsdetaljer går alla barnen vördnadsfullt in i samlad trupp. Som om de vore på väg in i ett tempel. Plötsligt är det en teaterföreställning i ett rum mitt i ett bibliotek, en teater i böckernas värld. En scen är uppbyggd, barnen sätter sig i ring runt tre karaktärer, teaterljuset är på det är magi i luften. 2
Ett samarbete växer fram Idén med teater på bibliotek växte fram då Stockholms stadsbibliotek (SSB) och Unga Klara möttes i samtal för att utbyta tankar kring varandras verksamhetsutmaningar. SSB, som precis hade satt igång en ökad satsning på förskolan, ville in på ett nytt spår med kompetensutveckling för bibliotekens personal vad gäller barns delaktighet och barnsyn. För att så många som möjligt ska känna sig välkomna till våra bibliotek måste vi arbeta med att hitta nya ingångar till biblioteket och litteraturens magiska värld. Detta bland annat genom att söka nya spännande samarbeten. Och hur kan vi utveckla mötet med barn? Det var vår utmaning, berättar Karin Axelsson, som är projektledare för lässatsningen Förskolan Stockholm högläser på Stockholms stadsbibliotek. Boel Andersson, verksamhetsutvecklare på Unga Klara berättar entusiastiskt om hur positivt laddat detta samarbete kom att bli redan från början: Det kom upp många kreativa idéer och tankar, vi diskuterade bland annat vad som är ett bra barnmöte, Unga Klaras arbetsmetod, bibliotekens lässatsning och våra respektive utmaningar. Vi landade ganska tidigt i att tillsammans göra en teaterföreställning med koppling till bibliotek och litteratur för förskolebarn. Samarbetet har organiskt växt fram, i ett pianotempo. För att två så olika verksamheter ska kunna mötas så krävs det nyfikenhet, utforskande och framför allt att man har tid, så att det får gå långsamt. Det har varit så himla skönt, säger Boel och fortsätter: Vi har under vägen funnit nya sätt att koppla ihop oss och jag är så glad att det blev på så många nivåer, t ex vad gäller PR och kommunikation. Det har varit så utvecklande för båda våra verksamheter och alla medarbetare, säger Boel upprymt. Några veckor senare fick Stockholms stadsbibliotek, inte som en skänk från ovan men nästan, meddelande om att det fanns pengar från barnkulturåret KUL 1415 och helt plötsligt kunde en teaterföreställning bli verklighet och utvecklas i ett nära samarbete mellan bibliotek, förskolebarn och Unga Klara. Unga Klara satte igång sin process, biblioteket kontaktade förskolor för att engagera barnen i skapandet av föreställningen. Barnbibliotekarier träffade ensemblen och presenterade bilderböcker för att ge ytterligare inspiration till teatern. Bibliotekens uppbyggda kontaktnät av förskolor användes för att nå barnen och föreställningarna blev fullbokade väldigt snabbt. 3
Föreställning pågår Oj vad många ni är? Hej allihop, vad roligt att ni kunde komma och att ni vill sitta med i den här bokcirkeln. Har ni läst min insändare i tidningen? Någon? Maria Nohra i rollen som Mathilda bjuder genast in barnen till interaktivitet och får omedelbart respons. Stämningen är magisk. Publiken följer andäktigt skådespelarnas rörelser och minsta mimik speglas i deras ansikten. Barnen kliver snart in i föreställningens värld på riktigt. Så småningom bryts texten upp med meningar på spanska och arabiska. En del barn följer med som vanligt utan att ens reflektera över att språket har ändrats. Men många barn reagerar, förstår, lyser upp, känner igen, fascineras och börjar genast översätta för de andra barnen. Alltså den känslan, när man ser att barnen börjar förklara och berätta för varandra, knockar mig totalt. För att inte tala om den reaktion jag får från de pedagoger som förstår vad jag säger, säger Maria som själv obehindrat pratar arabiska. Mötet efteråt är alltid väldigt känslomässigt och nästan alla säger att jag har tagit med dem till förr. På arabiska är från förr ett centralt begrepp och betyder dåtid, när det inte var krig, när man var liten. Maria nynnar och sjunger på en gammal arabisk visa. Varenda gång sjunger någon med. Varenda gång, säger Maria fascinerat. Föreställningen är ungefär en halvtimme och avslutas av Ammo som började prata med barnen redan innan de gick in. Han håller den sista repliken i luften en lång stund. Det blir så tyst att det nästan hörs. Barnen håller nästan andan. Så reser sig Ammo sakta och hämtar en låda med kritor, sätter sig på pallen och gör en lugn rörelse. Varsågoda. Nu är det er tur. Sakta, sakta bryts förtrollningen i rummet. Barnen kommer tillbaka till nu och till den verkliga lokalen. De har varit i andra världar, det syns tydligt. Försiktigt, som i slowmotion, närmar de sig skådespelarna och greppar avvaktande en krita och börjar teckna på mattan. Pratet tätnar, någon utbrister: Jag ska hitta på en fantasifigur till dej. Det är en liten pojke som heter Elin och han 4
vill leka med dej. Tack, säger Victor Ström, som nu tar av sig Petites peruk och frågar om någon vill prova. Och det är såklart många som vill. En pojke petar honom på benet och säger: Ha! Jag visste att du var en riktig människa! Tar med sig teatern Förmodligen hör det inte till vanligheterna att gå på teater och här tar barnen emot föreställningen och skådespelarna som om det vore en gåva. Och det blir tydligt för alla som är med att de bär med sig det magiska teaterrummet inom sig. Ett fantasifrö har såtts, något som kan fortsätta gro och växa sig större. Varje barn får dessutom kritor och en egen liten griffeltavla i form av ett vykort med sig hem så att de kan fortsätta rita på egen hand. Samarbetet har gett möjlighet för oss barnbibliotekarier att få ökad kunskap om och inspiration av hur Unga Klara arbetar med barns delaktighet och syn på barn. Vår förhoppning är att förskolebarnen har fått en ny eller annan upplevelse på och av biblioteket och litteratur i och med föreställningarna, avslutar Karin Axelsson. Boel vill tillägga: Det gjordes ett bra grundjobb vad gäller förarbete i våra verksamheter, vi jobbade tillsammans och parallellt med varandra, med samma intention. När ett projekt är så pass förankrat skapar det förutsättningar för väldigt fina möten. Tillsammans har Unga Klara och SSB kunnat ge ca 3000 förskolebarn en magisk, poetisk och annorlunda föreställning i biblioteksmiljö. Och det blev för alla inblandade, om möjligt, bättre än de föreställt sig. Text: Hillevi Berg Niska Foto: Emilia Bergmark-Jiménez 5
Unga Klara: Unga Klara grundades 1975, då som en del av Stockholms Stadsteater, och har sedan dess bedrivit en med tiden världsberömd forskande teaterverksamhet med barns och ungas villkor i fokus. Konstnärlig ledare har sedan starten varit Suzanne Osten. I juni 2014 övertogs det konstnärliga ledarskapet av Farnaz Arbabi och Gustav Deinoff. Sedan 2009 är Unga Klara en självständig enhet, och inte längre en del av Stockholms Stadsteater. Unga Klara är idag en ideell förening och ett aktiebolag, som av regeringen utsetts till viss aktör. Verksamheten finansieras via anslag från stiftelser, fonder och andra enskilda och allmänna finansiärer. Unga Klaras vänner är en ideell förening som är ensam ägare till Unga Klara AB, som driver teaterverksamheten. Med utgångspunkt i den självklara inställningen att en ung publik har rätt till samma höga konstnärliga kvalitet som en vuxen, och att man bäst bejakar livet genom att tala sanning om dess komplexitet, har Unga Klara försökt undersöka vad teater kan vara. Unga Klara har gett sig på de svåra ämnena, men också den lustfyllda formen, försökt att kombinera det tunga med det lätta, forskat, ifrågasatt och prövat på publiken. Biblioteket: Stockholms stadsbibliotek grundades 1923 och består idag av 40 bibliotek från Husby i norr till Farsta i söder. Stadsbibliotekarie i Stockholm är Katti Hoflin. Under 2014 hade de fysiska biblioteken sammanlagt 5 miljoner besök och digitala biblioteket, biblioteket.se, hade 4 miljoner besök. Totalt lånade Stockholms stadsbibliotek ut 4 miljoner böcker. Drygt en och en halv miljon, 1 614 564 var barnmedia och av dessa var 723 919 bilderböcker. Biblioteken har öppet 77 000 timmar per år och en halv miljon Stockholmare har bibliotekskort. Under 2014 arrangerade Stockholms stadsbibliotek 4 624 program för barn och ungdomar upp till 18 år (en majoritet av programmen ca 80% var för barn upp till 12 år). Programmen lockade 66 409 deltagare/åskådare...precis som du föreställt dig : Regi: Elin Skärstrand Scenbild: Linda Gonçalves Medverkande skådespelare: Victor Criado, Maria Nohra, Victor Ström Dramaturg: Erik Uddenberg Manus: Hela ensemblen Grafisk form: Parasto Backman Copy: Hillevi Berg Niska På 12 bibliotek* visades sammanlagt 110 föreställningar som sågs av knappt 3000 barn från 210 förskolegrupper. Turnépremiären var 23 oktober 2014 i Skärholmen och sista föreställningen spelades 30 april 2015 i Årsta. Under turnén delades 2 820 stycken vykort med griffeltavla och kritor ut. l *Biblioteken i Vällingby, Rinkeby, Tensta, Kista, Farsta, Hagsätra, Skärholmen, Hässelby gård, Östermalm, Årsta, Luma samt på Stadsbiblioteket. 6