Brasilien nyckelspelare som döljer korten

Attacs direktrapporter från WTO:s ministerrådsmöte i Hongkong Första rapporten - måndag Förrädiskt lugn Brasilien nyckelspelare som döljer korten Andra rapporten tisdag Nu har det börjat Är vi grundlurade? Tredje rapporten onsdag Det mesta händer i rummet som inte finns Fjärde rapporten: - torsdag EU på elefantjakt 1:a rapporten måndag kväll Förrädiskt lugn Brasilien nyckelspelare som döljer korten Globaliseringen gör sig påmind redan på flygplatsen, där inte kommunen hälsar välkommen utan Royal Bank of Scotlands branschkontor, jämte reklam för stadens jularrangemang med en julmusttomte i centrum och k-pistbeväpnade poliser i varje vrå. Vägen in till staden domineras av hamnen, där ljusdekorerade kranar fyller på en absurd julkänsla, och bostadsmoduler staplade på varandra i 30, 40, 50 våningar - som tagna ur en Star Wars-film. Annu längre in glittrar centrum i en kaskad av neon och julglitter. Jodå, det är lite imponerande. Som att åka omkring i ett jättelikt köpcenter. Själva WTO-mötet startar först tisdag eftermiddag. Förhandssnacket handlar mycket om olika texters formella grad av legalitet. Den deklaration som ministrarna ska anta som det är tänkt, är egentligen inte mer än en summering av de fem annex som skickats med deklarationsutkastet som bilagor. Förutom den sista, om förhandlingarna kring området "handelsprocedurer", så är alla annexen skrivna av ordförandena i respektive arbetsgrupp och beskriver deras bedömning av läget i förhandlingarna. Därför inleds också Annexen med en not där det framgår att texten är skriven av ordföranden, på dennes eget ansvar. Alla utom Annexet kring tjänsteförhandlingarna (GATS) vill säga. Och just den uteblivna noteringen har gjort många upprörda. Det kan nämligen verka som om Annexet om GATS är en text arbetsgruppen är överens om. Vilket man långt ifrån är. Men i och med att såväl deklarationstext som annex mest beskriver läget är också förväntningarna på vad det här mötet kan leverera lågt ställda. Vilket i sig själv kan verka förädiskt. Aileen Kwa från Focus on the Global South misstänker att i-länderna planerar en snygg upprullning av u-länderna genom att noga bestämma i vilken ordning frågorna på mötet ska hanteras. Tanken är då att man först ska ta beslut om ett paket av olika utvecklingsfrämjande åtgärder ("aid for trade" m.m.) som u-länder knappast kan vara emot. Sedan går man över till jordbruk, där det som ligger egentligen bara säger att man ska fortsätta förhandla, och till sist NAMA (industritullar) och GATS. Genom att ha mjukat upp u-länderna i början ska de då svälja långtgånde marknadsöppningar i de här sektorerna. Huruvida ett sådant upplägg går i hamn, verkar just nu bero rätt mycket på Brasilien. Inför mötet förhandlade de och Indien med EU, USA, Kanada och Australien. Indien har en allmänt positiv inställning till GATS. Men Brasilien har än så länge inte visat sina kort. Pratar

Brasilien och Indien ihop sig är sannolikheten stor att de sedan kan få med sig resten av den s.k. G20 (medelklassländer som Sydafrika, Argentina och Kina förutom Brasilien och Indien). Ett lite udda inslag inför det här mötet är också den rad frågor som WTO-generalen Pascal Lamy har skickat till handelsministrarna. De är mer allmänna frågor som egentligen ligger lite utanför själva förhandlingsläget i den pågaände rundan. Ett sätt att röra om i grytan? 2:a rapporten tisdag kväll Nu har det börjat - är vi grundlurade? Vi kanske är grundlurade. Möjligen var det taktik från början till slut av EU att tona ner förväntningarna på det här mötet. För att i sista stund kasta in några beten som några av de största utvecklingsländerna helt enkelt inte kan tacka nej till. Redan från början händer det mer här än det gjorde inledningsvis på WTOs förra möte, i Cancun 2003. Genast efter invigningsceremonin nu i eftermiddags satte sig ländernas delegationer i informella förhandlingar (s k Gröna Rummet-förhandlingar). Det här är en arbetsmetod som varit i hög grad omdiskuterad och kritiserad eftersom den inte är transparent och tillgänglig för alla: Bara de invigda vet egentligen vilka frågor som diskuteras var och på vilket sätt. I Cancun försökte man hjälpligt förändra det här odemokratiska förhandlingssättet. Där var det redan från början klart var förhandlingar om vilka frågor skulle äga rum. I Hong Kong verkar man vara tillbaka i business as usual vad gäller insyn och demokratiska styrandeformer. Detta är oroväckande på flera sätt. I tidigare förhandlingsrundor har det varit en liten klick länder som i stort bestämt allt. Man har pratat om the quad, d.v.s. de fyra: EU, USA, Kanada och Japan. När väl de var överens blev också besluten så som de hade bestämt, helt enkelt för att dessa fyra helt dominerade världshandeln. Nu ser det mer och mer ut som att "the quad" har ersatts av en sextett: USA, EU, Japan, Australien, Brasilien och Indien. (Kanada är inte med i den här grupperingen som jag felaktigt skrev igår.) Dessa sex hade ett möte före ministermötet, och frågan är om de inte då kom mer överens än vad som har framskymtat hittills. På ett möte med olika organisationer från civilsamhället blev det klart att Brasilien börjar sväva på målet vad gäller de så hårt kritiserade skrivningarna om tjänstehandeln (GATS) i utkastet till ministerdeklaration. Mer specifikt handlar det om ett förslag från EU att föra tjänsteförhandlingarna plurilateralt, istället för som idag bilateralt, för att därigenom pressa fram större åtaganden. Det vill säga att en grupp länder kan kräva av en annan grupp länder att de ska förhandla om marknadsliberaliseringar. Fjädern som kan göra att vågen tippar över åt ena eller andra hållet i de här diskussionerna är det lilla ordet "ska". Ifall Brasilien får igenom att detta "ska" i en avgörande mening om att förhandla plurialteralt byts ut till ett "bör" så säger en representant från deras delegation nu att Brasilien kan leva med de skrivningarna som finns om GATS. Indien har ju redan tidigare indikerat att vad som står kan vara OK. Misstanken är då att EU i det läget nöjer sig med ett "bör", och räknar kallt med att senare ändå kunna pressa andra länder till åtaganden. Därmed skulle EUs främsta mål vara i hamn och unionen skulle då kunna gå med på vad Brasilien, Indien och övriga i den s.k. G20-gruppen kräver vad gäller jordbruk. Vilket i sin tur skulle innebära att en majoriteten av WTOs medlemsländer än en gång vore sidsteppat från de diskussioner som verkligen gäller något. Den största gruppen av dessa, den s.k. G33 omfattande de allra fattigaste av medlemsländerna, höll presskonferens tidigare under dagen. Där deklarerade de för det första

att ytterligare tolv länder anslutit sig till gruppen som därför bör kallas G45. Med upp till 70% av sina respektive befolkningar sysselsatta med jordbruk (jämfört med 1-2% i i-länder), är den här gruppens främsta mål att få skydda och utveckla sina egna jordbruksmarknader. Verktygen för att göra detta är att de ska kunna undanta speciella produkter från tullnedskärningar, och att en?särskild säkerhetsmekanism införs i jordbruksavtalet som skulle göra det möjligt för dem att snabbt införa skyddstullar ifall importen rakar i höjden så mycket att det hotar de inhemska jordbruken. Deras presskonferens följdes av presskonferenser med EU-kommissionen, G20 och WTO självt under en dag som präglades av positionsbestämningar. Inte särskilt mycket nytt under solen men ett nödvändigt koreografiskt förspel innan själva huvudnumret drar igång. Noterbart möjligen att EUs handelskommissionär Peter Mandelson betonade plurilaterala förhandlingar som fasonen à la mode att driva förhandlingar i GATS efter Hong Kong. Speglade det att han redan fått med sig Indien och Brasilien på detta? Vad som kan tala emot att allt redan är klappat och klart är dels ett rykte om att ASEAN ska ha ett nytt förslag på gång om GATS. Liksom att Indien, Sydafrika, Argentina, Brasilien, Indonesien, Venezuela och Filippinerna har skrivit ihop sig om en ståndpunkt i NAMA (industritullar), som de nu samlar fler underskrivare till. Så förfäktningarna är redan i full gång. Och inte enbart inne bland förhandlingsdelegationerna. Demonstrationsvågen har också rullat igång. Under öppningsceremonin inne i konferenscentret vecklade en rad NGO-representanter ut stora banderoller och skanderade mot WTO tills de handgripligen fördes ut ur lokalen. Utanför kongresscentret hölls demonstrationer med bl.a. koreanska småbönder. Två hundra av dem hoppade i vattnet och simmade mot kongresscentret för att sänka WTO, ivrigt påhejade av folk i båtar som demonstrerade mot WTOs reglering av fisket. Uppe på land tågade en demonstration mot kongresscentret tills de stoppades av polisens spärr. Väl där blev det skärmytslingar. Polisen använde någon slags pepparspray och tårgas. Enligt ögonvittnen från några frivilligorganisationer blev sju personer skadade, varav tre fick köras till sjukhus. 3:e rapporten onsdag Det mesta händer i rummet som inte finns Au Loong-Yu är facklig aktivist. På ett av myriaden av seminarier som äger rum parallellt med själva WTO-förhandlingarna, berättade han om hur globaliseringen i allmänhet och WTO i synnerhet påverkar arbetarna i Kina. Ofta framställs ju Kina som ett vinnarland i WTO. Men från Au Loong-Yus perspektiv är det bara den ekonomiska och politiska eliten i Kina som vunnit något. Att kinesiska producenter kan vara så konkurrenskraftiga beror enligt honom främst på den järnhårda kontroll officiella fackföreningar och säkerhetstjänsten håller arbetarna i. Kina är därför istället ett strålande exempel på hur friare handel leder till lönedumpning och ett "race to the bottom". Enligt hans organisations uppskattningar försvinner faktiskt jobb i Kina i stället för tvärtom. Och de jobb som finns är allt sämre betalda. Tidigare var det vanligt att folk flyttade från landsbygden till kuststäderna under en period av livet för att jobba och spara pengar till en egen gård därhemma. Idag är detta inte längre möjligt, säger Au Loong-Yu. Trots arbetstider på upp till 14-15 timmar per dygn. Så arbetarna är trängda från flera håll. Au Loong-Yu påstår att Kina har världens lägsta tullar på jordbruksprodukter på grund av WTOs jordbruksavtal. Den billiga importen som blir följden kan bönderna på landsbygden inte konkurrera med utan tvingas till dåliga jobb i kuststäderna. Ett annat WTO-avtal, TRIMS (som handlar om investeringar), förbjuder

dessutom Kina att styra resursinflödet till landet. Det är till exempelvis inte tillåtet att kräva av utländska företag som investerar i landet att de ska upphandla en viss del av insatsvarorna i sin produktion från lokala producenter. Och förresten: mer än hälften av all export från Kina står företag från väst för. Så även om den kinesiska ekonomin växer är det ändå Väst som kammar hem vinsten, avrundar Au Loong-Yu. I själva förhandlingarna inne på kongresscentret händer det ingenting. Processen är trög, eller i vissa fall "icke-existerande" som en WTO-talesman uttryckte det. De tillsatta "underlättarna" för de olika förhandlingsgrupperna sonderar terrängen. Inget land verkar intresserat av att lägga första kortet på bordet. Vad gäller det odemokratiska arbetssättet med grönrums-förhandlingar så tycks medlemsländerna nu helt enkelt gett upp och accepterat att det är så här WTO-förhandlingar går till. En liten ljuspunkt är att de dagliga uppdateringar, som samtliga "heads of delegation" får, verkar vara uttömmande. Men en rolig konsekvens av det här med grönrum är att WTO-talesmännen officiellt inte kan referera till vad som sagts i något av dem, eftersom de formellt inte ska finnas. Så på pressbriefingen meddelar talesmannen att "mötet ikväll, om det nu skulle finnas ett sådant, förväntas ge mer än vad som kom fram på det möte igår som förstås inte ägde rum" Någon som drar sig till minnes Tage Danielsson och kärnkraftsolyckan i Harrrisburg? Under tiden som inget händer i förhandlingarna pågår också det lite kuriöst verbala slagsmålet mellan USA och EU om matbistånd. Efter Peter Mandelsons utfall igår har USA kontrat med att EU blivit "besatt" av frågan och att det som EU föreslår i praktiken skulle göra att fler fattiga fick svälta. Enligt nyhetsbrevet Bridges har en "kärngrupp" om nio u-länder ledda av Brasilien och Sydafrika bildats i NAMA-förhandlingarna om andra industrivaror än jordbruksprodukter. Dessa ska ha lämnat ett brev till ministermötets ordförande John Tsang där de argumenterar för att utvecklingsdimensionen i det som ligger på bordet är för dålig. Och på ett mote med NGO-er berättade samtidigt Brasiliens chefsförhandlare att alla olika u- landsgrupperingar (LDC, ACP, Afrikanska gruppen, G33, G20") träffades igår för att prata ihop sig. De ska ha kommit överens om att, trots skillnader grupperna emellan, sträva efter att vara bättre koordinerade än tidigare. Och framförallt inte spela ut en grupp mot en annan. Så trenden från tidigare ministermöten att u-länderna organiserar sig allt bättre verkar hålla i sig. 4:e rapporten torsdag EU på elefantjakt Håller EU på att bli syndabocken i förhandlingarna? Enligt en ledamot av den belgiska delegationen, som var på mötet igår då alla olika u- landsgrupper sökte ena sig, försöker Brasilien och Indien inte bara få ihop u-länderna. Strategiskt söker de också tillsammans med USA och Cairns-gruppen en enad front gentemot EU när det gäller jordbruk. Och för att beskriva läget i jordbruksförhandlingarna talas det nu mycket om djur. Fast inte kor och grisar utan möss och elefanter. Den stora och svåra frågan om marknadstillträde

(tullsänkningar) beskrivs av EU som en elefant i förhandlingsrummet. Den måste ut innan man kan fortsätta. Men, svarar G20, hur ska vi få ut elefanten ifall vi inte ens kan få ut en liten mus" Och med det menar de frågan om ett slutdatum för exportsubventionerna. Där är man så nära nu att "bollen ligger på mållinjen", som Brasiliens handelsminister Celso Amorin uttryckte det. Fattas bara en tåfjutt för att få den i nät också. Alla utom EU och Schwiez lär vara överens om 2010 som slutdatum. USA pressas på sina subventioner till bomullsodlarna. Man försvarar sig med studier som visar att även om landet tog bort alla sina subventioner skulle vinsten för de fattiga länderna bara bli en prisökning på mellan 2-12 %. Därför behövs istället tullsänkningar och bistånd till de fattiga länderna, argumenterade USA i dagens plenarmöte. Den afrikanska gruppen replikerade att utslaget i WTOs domstol nyligen mot en specifik del av USAs bomullssubventioner, visar att det finns ett tydligt samband mellan dessa subventioner och världsmarknadspriset. De kunde bara inte tänka sig att åka från Hong Kong utan ett beslut om eliminerade bomullssubventioner. Vid sidan av jordbruk har flera pressmöten idag handlat om paketet med kvot- och tullfri import av alla produkter från LDC-länder ("Least Developed Countries"). Detta tillsammans med ett paket av "aid for trade" och slutdatum för exportsubventioner skulle kunna vara en tidig uppgörelse under mötet, som i sin tur skulle kunna få fart på resten av förhandlingarna. Utanför det som hittills legat på bordet har Indien idag försökt dra upp TRIPs (patent m.m.) på förhandlingsbordet igen. Indien vill att Hong Kong-mötet ska starta förhandlingar om förhållandet mellan TRIPs och FNs konvention om biologisk mångfald. Bakom detta ligger växande protester mot s.k. biostöld (företag tar patent på växter med läkande eller andra egenskaper som i århundraden använts i traditionell läkekonst) och allt mer högljudda krav från ursprungsbefolkningar att traditionell kunskap ska erkännas och ersättas när företag ansöker om patent som bygger på traderad kunskap. Dessutom: Tonga blev idag WTOs etthundrafemtionde medlem.