ÅTTA NYCKLAR Slutrapport DE ÅTTA BÄSTA IDÉERNA 2007-2008 Ökad säkerhet och trygghet för personer med BPSD
Inledning Arbetet med att förbättra säkerheten och tryggheten för personer med demenssjukdom har pågått i ett lokalt Genombrottsprojekt från september 2006 april 2007. Åtta team har deltagit från Hemvårdsförvaltningen Halmstads kommun och Äldrepsykiatrin, Landstinget Halland. Mot bakgrund av de positiva effekter genombrottsprojektet haft för brukarna och de goda resultat som deltagande team visade upp beslutades att ge alla 26 demensenheter och två enheter för äldre på SÄBO i Halmstads kommun uppdraget att pröva de åtta mest framgångsrika förändringskoncepten från genombrottsprojektet på sin egen enhet. Hela Åtta Nycklar projektet är i sig självt en test på hur vi kan sprida lärdomar och kunskapen om genombrottsmetoden och arbetssättet. Spridningsidèn kommer från SU, Sahlgrenska universitetssjukhuset. De 8 enheter som var med i genombrottsprojektet har fungerat som ambassadör för varsitt förändringskoncept. Varje enhet har fått välja inriktning för sitt mätbara mål för förbättringsarbetet. De har kunnat välja att mäta välbefinnandet eller oron på brukarna. Förändringar har testats med hjälp av PDSA-hjulet. Enheterna har under projektet skickat kopior på sina testcykeljournaler och diagram till samordnaren av demensnätverket. Allt material har samlats i en gemensam pärm Åtta Nycklar Bas för arbetet är de befintliga demensnätverken för omsorgspersonal och sjuksköterskor. Syftet med nätverken är bl.a. att lyfta fram och sprida goda idèer. Under projektet har det varit fyra nätverksträffar där enheterna representerats av en till två personer och PAS. Resultat Under projektet har enheterna genomfört 156 förändringsidéer, nycklar. Se bilaga under respektive nyckel. Enheterna har varit bra på att ta tillvara på egna som varandras idéer. Alla behöver inte uppfinna alla hjul. Exempelvis använder många skylten Matro vid måltiderna och har sittande bollrullning som vardagsaktivitet. Förändringsidéerna har blivit en del av det dagliga arbetet och är ett resultat av den kreativitet och engagemang som finns hos personalen ute i verksamheterna. Personalen har huvudsakligen mätt Glädje- och välbefinnande och Oro på brukarna men också sömn, toalettbesök och personalens kontinuitet. Totalt är det 37 redovisade diagram under projektet. Det kom ett brev, som säger så mycket! Hej Här kommer diagram oro från oss på xx. Märkligt Men när man får saker på pränt är det inte så farligt. Inte har vi nån oro inte, Med vänlig hälsning alla glada tjejer på xx
Personalen har utvärderat projekttiden och några kommentarer: Att arbeta med Genombrottsmetoden: Fördelarna Personalen upplever att man får tänka efter vad som är bäst för var och en. Det blir lugnare avdelningen och förändringen blir av. Man lär sig samarbeta på ett konkret och strukturerat sätt och kan följa förbättringsarbet. Det är viktigt att träffa personal från andra enheter. Nackdelar För många har det varit svårt med skattningsskalorna. En del personal vill gärna lägga ansvaret på nätverksrepresentanterna och det är en nackdel om man inte får med alla. Tiden har inte räckt till och ibland har man inte hittat testcyklar. Mest givande Genombrottsmetoden kan förändra en spretig avdelning till att samarbeta mot samma mål. Man utbyter tankar och funderingar och det blir lagligt att testa. Det är givande när det blir en positiv förändring som märks på både pensionärer och personal. Svårast Ibland saknas motivation speciellt om avdelningen ska läggas ner. Det kan vara svårt att få rutin på arbetet och att komma in i tänket. En del har ingen tid till att samla all personal kring arbetet. Lärdomar Arbetet är roligt och mer givande nu. Man kan alltid ge alla människor något och behöver inte vara rädd för att ändra på saker och ting. Många upplever hur en liten förändring kan betyda så mycket. Övriga tankar och funderingar kring projektet Åtta Nycklar Det har varit intressant och nu är det bara att tänka framåt. Projektet har varit en bra idé som fungerar. Projektet skulle ha varat längre och det har varit roligt att få dela med sig. Tankar inför framtiden Vi som är inblandade i projektet känner att vi har satt en boll i rullning och att förbättringsarbetet kommer att fortsätta. Det gäller både att vidmakthålla resultat och att arbetssättet sprids som ringar på vattnet. Här har cheferna en viktig roll att fråga efter resultat och att förbättringsarbetet finns med i alla planer. Målet är att fortsätta arbeta med genombrottsmetoden ute i verksamheterna tillsammans med personalen. Möjligheten att lära av varandra har varit en stor behållning i projektet och vinsten är att vi förbättra välbefinnandet för våra brukare. Halmstad den 1 oktober 2008 Eva Persson och Karin Hildingsson projektledare
1. Vårdmiljön Med hjälp av färg, kontraster, belysning, ljud och inredning underlättar man för personen med demenssjukdom orientera sig och fungera i sin boendemiljö både ute och inne. o Kontrastfärg/Toalett o Röda hjärtan toalett o Namnskyltar rum o Röd tejp på ljusknappar o Dörr Tvättstuga o Använda plastfilm på dörr o Möblering av gemensamt utrymme o Fotografi på brukare/dörr/hemdoc o Gardiner 2. Måltidssituationen Maten är en förutsättning för att vi ska må bra. Personer med demenssjukdom behöver en lugn och tydlig miljö som skapar trygghet vid måltiden. o Helgdukning o Måltidsrutiner o Bordsplacering/Brukare/Personal o Frukost på sängen o Färgat porslin/plastskålar o Salladsskålar till var och en o Färgad tallrik till medicin o Minska nattfastan o Smoothie o Tranbärsjuice o Pajalagröt
3. Strukturera omvårdnaden Genom att tillsamman planera omvårdnaden och se över sina rutiner och arbetssätt kan man öka välbefinnandet och tryggheten kring personen med demenssjukdom. o Morgonrutin o Medicinutvärdering o Medicinrutiner vid måltider o Rutiner för delaktighet i vardagen o Rutiner dubbelbemanning o Strukturera dusch o Rutiner för hygien o Rutiner vid toalettbesök o Rutiner i väntan på färdtjänst o Skriva dagbok o Informationsblad till brukare om måltider o Rutiner för att minska känslan av ensamhet o Rutiner för egen samtalstid på kvällen o Rutiner för vardagsaktivitet o Balans aktivitet/vila o Skapa lugn efter måltid o Antal personal vid omvårdnad o Kvällsrutin 4. Anhöriga/närstående Kontakten med anhöriga är en viktig del i omvårdnadsarbetet kring den demenssjuke. De kan ge oss kunskap och information som är värdefull för att omvårdnaden ska fungera på bästa sätt. o o Informationsblad 2 ggr/år o Kontaktbok på brukarens rum o Veckodagbok o Vårfest o Informationstavla vid éntren o Skicka egentillverkade julkort
5. Vardagsaktiviteter Alla har vi behov av att ha en meningsfull vardag som gör att man känner sig sedd, bekräftad och behövd. Att se personen bakom sjukdomen. o Veckoschema för aktivitet o Filmvisning/Babe o Jullekar o Musikunderhållning o Allsång på Skansen o Promenad o Gymnastik o Aktivitetsduk/Aktivitetsförkläde o Pussel/Färgyatzy o Vardagsaktivitet för brukare på olika avdelningar o Hushållningsgöromål/Bakning o Mentex/Memory o Motionscykel/Fysisk Aktivitet o Sittande Bollaktivitet o Samtal 15 min/em/kväll o Kalkonfest 6. Sinnesstimulering Vid demenssjukdom ökar behovet att stimulera sinnena eftersom förmågan att uppfatta och tolka omvärlden försämras. Oförmågan kan dessutom orsaka, rastlöshet, oro och aggressivitet. o Handmassage o Hudlotion o Inbjudan sinnenas rum o TV o Projektor för sängliggande
7. Hjälpmedel Hjälpmedel kan underlätta och ge stöd för personer med demenssjukdom för att öka deras självständighet, trygghet och säkerhet i det dagliga livet. o Demenskatten o Docka o Bolltäcke o Plockförkläde o Lift vid förflyttning o Låtsas pengar o Tunnare inkontinensskydd o Höftskyddsbyxa o Sänggrind o Grenbälte o Gångträning o Informationslapp till brukare o Duschstol som går att tippa 8. Att mäta för att veta För att veta om en förändring leder till en förbättring kan man använda skattningsskalor av olika slag. För att bekräfta något kan man göra en mätning som kartlägger ett tillstånd och/eller ett behov. Exempel på vad man har mätt: o Glädje- och välbefinnande o Oro o Sömn o Toalettbesök o Personalkontinuitet