Grafiska Miljörådet Miljöfakta för flexotryckerier 2002
Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2 2. Definitioner 2 3. Arbetsmiljö 3 3.1 Arbetsmiljölagen och tillhörande föreskrifter 3 3.2 Medarbetaren i flexotryckeriet 6 3.3 Förslag till förbättrande åtgärder 8 4. Miljön utanför tryckeriet 9 4.1 Miljöbalken med tillhörande förordningar samt föreskrifter 9 4.2 Förslag till förbättrande åtgärder 14 5. Att tänka på 15 6. Goda exempel 16 7. Ytterligare information 16 8. Litteratur 16 Checklista 17-20 Sida Fotografiet på omslaget är taget av Sten Gunneström 1
Grafiska Miljörådet, GMR, som består av Grafiska Företagens Förbund, Tidningsutgivarna, Civilingenjörsförbundet, Grafiska Fackförbundet Mediafacket, Ledarna, och Sif vill med denna skrift ge flexoföretagen och deras medarbetare en lättillgänglig information av de miljökrav som ställs på företagen. Flexografitryck innebär att färger förs över tillklichéer via en färgvals som kan vara gjord av antingen gummi eller graverad stål eller keramisk vals. Den vanligaste tryckformen är rulltryck. I tillämpliga delar kan denna skrift även användas för etikettryck. Syftet med skriften är att öka kunskapen hos arbetsgivarna och de anställda så att miljön kan förbättras. Det gäller främst användningen av kemikalier som kan ge skada på arbetstagarna men även på människor och miljö vid utsläpp till luft och vatten samt avfall. På sikt ska företagen använda råvaror och kemiska produkter som: är mindre skadliga belastar miljön mindre utnyttjar tillgängliga råvaror effektivare är anpassade för effektiv återvinning av material och kemikalier minskar avfallsmängder samt energiförbrukningen. Arbetet med att ta fram denna skrift har skett i en arbetsgrupp, inom ramen för Grafiska Miljörådet, bestående av Marie Silfverstolpe, Grafiska Företagens Förbund, Per-Olof Adérian, Tidningsutgivarna, Carina Ibert och Sigurd Holmqvist, Grafiska Fackförbundet Mediafacket, Lill Brodin, Milgraf AB, Jaromir Korostenski, Palab AB, samt ergonom Christina Skantze. 1. Varför arbetsmiljö och miljöarbete? En god arbetsmiljö har ett kommersiellt värde eftersom det ökar arbetstillfredsställelsen hos medarbetarna och minskar risken för ohälsa och arbetsolyckor vilket i sin tur leder till ökad kvalitet i den produktion som sker. Ett företags skyldigheter vad gäller arbetsmiljön regleras i Arbetsmiljölagen och tillhörande Arbetsmiljöförordning och föreskrifter från Arbetsmiljöverket (AFS). Om inte arbetsgivaren fullgör sina skyldigheter kan straff i form av böter, vite eller fängelse utgå. Enligt Miljöbalken, d v s det regelverk av lagar och förordningar som styr företagens påverkan på miljön, har företagen vissa skyldigheter Om inte företaget fullgör sina skyldigheter finns påföljder i form av vite, böter, fängelse eller avgifter. 2 Definitioner Med kemiskt ämne menas en väldefinierad kemisk förening eller ett grundämne som bl a kan identifieras genom ett CAS-nummer från Chemical Abstracts Service (www.cas.org) eller ett europeiskt EG-nummer. Med dessa nummer får man en säker identifiering och en benämning som lätt kan användas t ex vid datasökning eller toxikologisk information. Med kemisk produkt avses ett kemiskt ämne och beredningar av kemiska ämnen. 2
3. Arbetsmiljö 3.1 Arbetsmiljölagen och tillhörande föreskrifter Det regelverk som ställer minimikrav på arbetsmiljön är Arbetsmiljölagen med tillhörande förordning och Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS). Ohälsa och olycksfall i arbetet ska förebyggas. Arbetet ska anpassas till de anställdas förmåga. Arbetsgivaren har huvudansvaret för arbetsmiljön och ska se till att arbetstagare får god kännedom om arbetsmiljöförhållanden och upplysa arbetstagaren om de risker som kan finnas på arbetsplatsen samt förvissa sig om att arbetstagaren har den utbildning som behövs och vet hur denne ska undvika riskerna i arbetet. Även arbetstagare har skyldigheter för att minimera riskerna i sin egen och andras arbetsmiljö. Arbetsgivare och arbetstagare ska samverka så att en god arbetsmiljö uppnås. Detta sker bland annat genom det lokala skyddsarbetet. Från och med den 1 augusti 2002 sker ett förtydligande i arbetsgivarens ansvar enligt Arbetsmiljölagen. Arbetsgivare ska se till att endast arbetstagare som har fått tillräckliga instruktioner får tillträde till områden där det finns påtaglig risk för ohälsa. Arbetsgivare ska vidtaga alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall. En utgångspunkt ska därvid vara att allt sådant som kan leda till ohälsa eller olycksfall ska ändras eller ersättas så att risken för ohälsa eller olycksfall undanröjes. Samordningsansvar ska finnas när flera arbetsgivare bedriver verksamhet på samma arbetsställe. Den ökade ohälsan innebär påfrestningar för samhället men även för företagen och de berörda medarbetarna. Arbetsgivaren har ansvar för att det finns rutiner för att göra en rehabiliteringsplan för de medarbetare som har varit sjuka mer än 28 dagar eller har upprepad korttidsfrånvaro. Detta regleras så väl i Arbetsmiljölagen med tillhörande föreskrifter som Lagen om allmän försäkring. Stora vinster såväl ekonomiska som effektivitetsmässiga kan göras om medarbetaren har mö j- lighet att snabbt återgå i tjänst. Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Föreskriften gäller för alla arbetsgivare. Föreskriften gäller också för inhyrd arbetskraft. Med systematiskt arbetsmiljöarbete menas arbetsgivarens arbete med att undersöka, genomföra och följa upp verksamheten på ett sådant sätt att ohälsa och olycksfall i arbetet förebyggs och en tillfredsställande arbetsmiljö uppnås. Det görs ingen skillnad på fysisk eller psykisk arbetsmiljö i vare sig lagen eller föreskriften. Det systematiska arbetsmiljöarbetet ska ingå som en naturlig del av det dagliga arbetet och omfatta alla aspekter av arbetsmiljön. Arbetstagarna och de eventuella skyddsombuden ska samverka med arbetsgivaren. På företagen ska det finnas en arbetsmiljöpolicy. Det ska finnas rutiner som beskriver hur arbetsmiljöarbetet ska gå till, hur riskerna ser ut och vilka regler som gäller om t ex en arbetsolycka har inträffat. Vid fler än 10 anställda ska arbets- 3
miljöpolicy och riktlinjer dokumenteras skriftligt. Arbetsgivaren ska anlita företagshälsovård eller motsvarande kompetens om den egna inte räcker för arbetet med det systematiska arbetsmiljöarbetet, arbetsanpassning eller rehabilitering. Arbetsplatsens utformning AFS 2000:42 Belastningsergonomi AFS 1998:1 Föreskriften berör allmänna regler om projektering, utrymning, larm, ventilation, belysning, buller m m. Den är ett viktigt redskap i arbetsmiljöarbetet eftersom vi vet att det fortfarande finns mycket i den fysiska arbetsmiljön som innebär risker för ohälsa och olycka. Arbetet ska utformas så att för kroppen gynnsamma arbetsställningar och arbetsrörelser möjliggörs. Arbete med händer över axelhöjd och under knähöjd ska undvikas. Om arbetet kräver särskilda synhjälpmedel för gynnsammare arbetsställningar ska dessa tillhandahållas av arbetsgivaren. Tunga lyft ska i möjligaste mån undvikas. Ensidigt arbete, starkt styrt eller bundet får normalt inte förekomma. Arbetsgivaren ska se till att arbetstagaren har möjligheter att påverka uppläggningen och genomförandet av det egna arbetet så att riskerna för ohälsa eller olycksfall kan förebyggas genom arbetsväxling eller variation i arbetet. Manuell hantering AFS 2000:1 Säker och riskfri manuell hantering ska anordnas. Hälso- och säkerhetsförhållanden ska bedömas och lastens egenskaper ska undersökas. Risker för skador särskilt i ryggen, ska minimeras genom arbetsplatsens utformning. Buller AFS 1992:10 Om ljudnivån på arbetsplatsen överstiger det genomsnittliga värdet 85dB(A) (då samtal kan störas) ska ett tidsplanerat åtgärdsprogram utarbetas och genomföras. Den maximala ljudnivån får vara 115dB(A) med undantag för impulsljud där den maximala ljudnivån får vara högst 140 db(c). Varningsskylt ska finnas vid ingång till lokal med hörselskaderisk. Bullerdämpande åtgärder kan ske genom t ex ändrad utrustning, inbyggning av bullerkälla eller åtgärder i själva lokalen. 4
Kemiska arbetsmiljörisker AFS 2000:4 Arbetsgivaren behöver vidta åtgärder för att förebygga att farliga kemiska ämnen, som används i verksamheten, inte ska orsaka ohälsa eller olycksfall. Farligt ämne kan medföra risk för olycksfall eller för hälsan på kort eller lång sikt genom bl a sina toxikologiska egenskaper, brandfarlighet, explosivitet och temperatur. Vidare kan det tränga undan luftens syre och det kan även finnas risk för en farlig kemisk reaktion. Arbetsgivaren ska bedöma riskerna för de farliga ämnen som förekommer eller kommer att användas. Utgångspunkten är varuinformationsbladen/säkerhetsdatabladen och hur de kemiska ämnena och produkterna kommer att hanteras. Resultatet från riskbedömningen ska dokumenteras. Det ska finnas rutiner för arbete som sker med farliga kemiska ämnen eller där dessa kan bildas. Arbetet ska planeras och bedrivas så att exponering för farliga ämnen och antalet medarbetare som utsätts för exponering minimeras. Medarbetare som ska utföra ett arbete ska få de instruktioner som behövs och de ska vara anpassade till individens behov och förutsättningar. Medarbetare ska rapportera ohälsa eller olycksfall orsakat av kemiskt ämne till arbetsledning. Detta gäller även för tillbud. Hygieniska gränsvärden och åtgärder mot luftföroreningar AFS 2000:3 För vissa luftföroreningar finns hygieniska gränsvärden, som anger högsta godtagbara genomsnittshalt av luftförorening i inandningsluften. Ett hygieniskt gränsvärde kan vara antingen ett nivågränsvärde (exponering under en arbetsdag) eller ett takgränsvärde (exponering under en referensperiod av 15 minuter eller för vissa ämnen annan tidsperiod). Om det på en arbetsplats finns risk för att luftföroreningar uppkommer ska arbetsgivaren utreda exponeringens omfattning. Hur kontrollen av luftföroreningar i luft ska gå tillväga finns angivet i stora drag i de allmänna råden till föreskriften. Resultaten ska dokumenteras. Härdplaster AFS 1996:4 Härdbara akrylatbaserade produkter kan ingå i UV-härdande flexofärger och lacker, fotopolymera klichéer samt lim. Polyuretanbaserade produkter kan ingå i lim och färger. Innan hantering med härdplastkomponent påbörjas, ska arbetsgivaren se till att de som ska arbeta med härdplastkomponenter genomgår en läkarundersökning. Arbetstagaren måste ha den utbildning som krävs för att känna till hur arbetet med härdplaster ska utföras för att undgå hälsorisker. Skriftliga hanterings- och skyddsinstruktioner ska finnas på arbetsplatsen och vara tillgängliga för berörd personal. 5
3.2 Medarbetaren i flexotryckeriet Belastningsergonomi De belastningsergonomiska problemen är fortfarande en stor arbetsmiljöfråga. Belastningssjukdomar är den vanligaste orsaken till sjukfrånvaron. Enligt Arbetsmiljöverkets ISA-enhets statistik över anmälda arbetssjukdomar är det belastningsbesvären som står för den största andelen. Maskinkonstruktionen styr arbetsställningarna vid underhåll och rengöring. Är åtkomligheten dålig kan detta medföra olämpliga arbetsställningar. Tänk på att det är den som konstruerar en maskin som påverkar din arbetsmiljö! Upplevs arbetet för stressigt förstärks risken för att utveckla belastningsskador. Stressade arbetssituationer ökar muskelspänningar. Det beror på att kroppen vid stress rustar sig för att slåss eller springa. Musklerna blir spända och arbetar på fel sätt i förhållande till en avspänd muskel. Förhöjd spänning innebär att bland annat blodcirkulationen påverkas. Detta ökar risken för belastningsbesvär, framförallt från nacke och axel. Belysning Buller Psykosociala aspekter på arbetsmiljön Kemikalier Lösningsmedel Belysningen är viktig. Arbetsställningen styrs av hur vi ser. Det är viktigt att man ser bra när åtkomligheten är dålig och arbetet sker i en belastande ställning. Vid granskning av tryckresultat och tryckark är det mycket vanligt att reflexer försvårar arbetet. Buller kan vara ett problem. Det påverkar inte bara vår hörsel utan kan ge upphov till negativ stress, vilket gör att vi arbetar med förhöjt spänningstillstånd. Vid planering och utformning av arbetsmiljön liksom vid fördelning av arbetsuppgifter måste hänsyn tas till att människor är olika. Arbetet ska ge möjlighet till engagemang och arbetsglädje. Negativ stress kan framkallas av fysiska skäl, för hård tidspress, besvärande buller m.m. Negativ stress kan också bero på psykologiska och sociala faktorer som t ex att företaget omstruktureras, arbetsuppgifterna förändras, dödsfall i ens närhet, för höga krav m m. I ett flexotryckeri kommer man i kontakt med kemikalier i form av färger, olika lösningsmedel, sura och alkaliska lösningar. Påverkan av lösningsmedel kan visa sig genom ständig trötthet, huvudvärk, koncentrationssvårigheter, minnesförlust och instabilt humör. I en arbetsmiljö där lösningsmedel förekommer blir påverkan genom inandning större vid tyngre arbete. Lösningsmedel kan också tränga genom huden vid direktkontakt. Huden torkas även ut, vilket kan ge svårläkta sprickor. Dessutom minskar motståndskraften mot andra ämnen, vilket kan göra att man blir överkänslig. 6
Tillsatser Luft och ventilation Påverkan kan ske även genom tillsatser i kemikalier. Tillsatserna används för att få fram de tekniska egenskaperna som eftersträvas vid produktionen eller i den färdiga produkten. Tillsatserna är ofta reaktiva och kan påverka vid kontakt med huden eller genom inandning om ämnena är flyktiga. Härdande material (t ex UV-färger och lacker, ljuskänsliga emulsioner, fotopolymera klichéer) och dess tillsatser innehåller ämnen som kan ge allergier. Arbetsplatsventilation behövs på arbetsplatsen för att ordna ett bra klimat som är dragfritt, med låga halter av luftföroreningar, rätt temperatur och luftfuktighet. Processventilation hjälper till att evakuera värme och luftföroreningar som uppkommer i processen samt kyler utrustningen eller sänker koncentration av explosiva ångor till säker nivå. För arbetsplatser finns det finns två typer av ventilation, s k omblandande och deplacerande. Omblandande ventilation bör användas i lokaler där hela rumsvolymen från golv till tak ska hålla jämn temperatur, fukt och föroreningshalt. Deplacerande ventilation bör man använda överallt där man vill ha lägre halt av föroreningar i vistelsezonen. Överskottsvärme och luftföroreningar ventileras bort vid taket. Bra ventilation behövs på arbetsplatser där lösningsmedel används för rengöring för att minimera påverkan av lösningsmedel. Läckage av lösningsmedelsångor från torkar, färgkar, använda trasor, ej tillslutna förvaringsbehållare m m ska minskas genom punktutsug eller bra allmän ventilation. Vid användning av härdande färger och lacker (UV-, eller tvåkomponentsystem) krävs att ventilationen förhindrar spridning av ångorna till lokalen. Omblandande ventilation späder ut föroreningar. Den förorenade luften på arbetsplatsen blandas med frisk tilluft med avsikt att sänka koncentrationen av fö r- oreningar. Luften tillförs arbetsplatsen med hög hastighet, 3-10 m/s. Den höga hastigheten hjälper till att blanda om luften i lokalen. Både temperaturen och koncentrationen av föroreningar jämnas ut. Till en viss gräns förbättrar man fö r- orenings- och klimatförhållanden på en arbetsplats med hjälp av stor luftomsättning i rummet. Den omblandande ventilationen är mindre effektiv och förbrukar mer energi än den deplacerande ventilationen. Dessutom kräver den stora luftflöden som oftast inte kan renas från sitt innehåll av föroreningar. Föroreningar måste då släppas till omgivningen utan åtgärd på grund av att de är för utspädda och för att det är svårt att bearbeta stora luftmängder. Deplacerande ventilation tränger undan föroreningar. Den kallare (17 till 20 C) rena tilluften som är tyngre än luften på arbetsplatsen håller sig nära golvet och den varma (21 till 38 C) förorenade luften ovanför en press eller en dator stiger upp till taket. Vid taket placerar man utsug och den förorenade luften evakueras ut ur lokalen innan den blandas tillbaka till luften i lokalen. Denna typ av ventilation utmärker sig med låg lufthastighet (0.2 till 0.5 m/s) och något lägre tilluftstemperatur (1.5 till 3 C) än rummets luft i övrigt. 7
Principen för den deplacerande ventilationen är mycket gammal och har använts bland annat i smedjor, gjuterier eller öppna spisar där man lät rök och stoft strömma ut genom öppningar i taket och den rena kallare uteluften strömma in genom dörrar eller öppningar nära golvet. Den deplacerande ventilationen är mer kostnadseffektiv än den omblandande. 3.3 Förslag till förbättrande åtgärder Ergonomiska och andra faktorer som är av betydelse för arbetsmiljön vid maskinen är ofta sämre vid äldre utrustning. I samband med nyinvesteringar är det viktigt att kravspecifikationen innehåller såväl produktionsmässiga som arbetsmiljö aspekter. Krav bör t ex ställas på tillgänglighet och åtkomlighet vid tryckverken för att underlätta rengöring, justering och service. Att välja en press med automatisk tvätt kan underlätta betydligt eftersom det blir mindre arbete vid tryckverken. Höga schavotter bör förses med trappsteg eller ramp så att de medger bra arbetsrörelser. Flödet kring tryckpressen påverkar arbetsmiljön. Det är därför viktigt att vid planeringen bland annat se hur transporterna kan ske på ett smidigt sätt. För hantering av rullar finns det idag bra hjälpmedel för såväl stora som små rullar. Vagnar som används till förflyttning av stora valsar/rullar bör ha lättstyrda hjul och go l- vet bör vara plant. Belysningsunderhåll bör ske med jämna intervaller. Där risk finns för direkt eller indirekt bländning bör armaturerna vara försedda med raster. Belysning ska vara placerad på ett sådant sätt att tillfredsställande ljus finns inne i pressen när arbete sker där. Lysrören ska ha hög färgtemperatur och ett högt Ra-värde som är ett färgåtervinningsindex. Det anger ljuskällans förmåga att återge färger inom sin temperaturklass. Kvaliteten på arbetet är beroende av att ljuskällan återger rätt färger vid granskning av färgtryck. För dessa arbetsuppgifter bör Ra-värdet vara högre än 90. Krav på låg bullernivå bör ställas på tryckpressen vid inköp. Det är viktigt att identifiera var bullret kommer ifrån. Är det kompressorerna, tryckningen, utsuget eller hanteringen av rullarna? Olika bullerkällor kräver olika bullerdämpande åtgärder. På befintlig maskinpark kan t ex bullerkällan byggas in eller ljudisolera manöverhytt. Andra åtgärder kan vara att förändra lokalen med bullerdämpande isolering. Personer som utsätts för buller överstigande gränsvärdet (85dBA) ska genom arbetsgivarens försorg genomgå regelbunden hörselkontroll. Hörselskydd ska användas. För större tryckerier kan en investering i annan hantering av tryckfärger vara en arbetsmiljöförbättrande åtgärd. Det kan ske genom pumpning av färgen från färgtankar i särskilt färgrum. 8
Använd gärna checklistor vid kartläggning av riskerna. Ta reda på vilka föreskrifter som gäller på arbetsplatsen. Samordna rutinerna för arbetsmiljön med dem som krävs enligt egenkontrollsförordning. Anmäl allvarliga olycksfall och allvarliga tillbud till Arbetsmiljöverket. De ska följas upp så att något liknande inte inträffar igen. Gör en förteckning över de kemiska produkter som används. Samordna den med den förteckning som krävs enligt egenkontrollsförordningen. Förvara ämnen med hänsyn till deras risker. Om ämnen överförs till annan behållare än den ursprungliga är det viktigt att även den nya behållaren märks upp. Tänk på att även informera t ex lokalvårdare om de farliga ämnenas risker. 4. Miljön utanför tryckeriet Det finns en direkt koppling mellan arbetsmiljön inne i tryckeriet och den eve n- tuella påverkan som sker på den yttre miljön. Företagens ansvar när det gäller den yttre miljön finns reglerad i Miljöbalken. Huvuddelen av den mängd lösningsmedel som används släpps ut i luften och bidrar till bildning av marknära ozon och även till växthuseffekten. Det marknära ozonet är giftigt och orsakar skador på människor, djur och växter. En del av de ämnen som släpps ut med avloppsvattnet fastnar i reningsverkens slam. Slammet kan användas som jordförbättringsmedel om det inte innehåller ämnen som är giftiga, svårnedbrytbara i naturen eller som anrikas i levande organismer. Visst avfall måste skickas som farligt avfall för speciell sluthantering. Om det skulle skickas med vanliga sophanteringen kan det påverka den yttre miljön genom läckage från deponiplatsen till mark, vatten och luft. 4.1 Miljöbalken med tillhörande förordningar samt föreskrifter Alla har ett ansvar Miljöbalkens mål är att främja en hållbar utveckling och gäller bl a för allt som kan Påverka hälsan och miljön negativt, utarma den biologiska mångfalden medföra bestående förändringar i mark- och vattenanvändningen leda till misshushållning med material, råvaror och energi. Den som bedriver verksamhet ska enligt hänsynsreglerna bl a skaffa sig den kunskap som behövs för att skydda människors hälsa och miljön och vidta skyddsåtgärder och försiktighetsmått för att förebygga, hindra eller motverka skada eller olägenhet. ersätta en kemisk produkt, som kan befaras medföra risk för människor och miljön, med en som är mindre farlig. OBS!. "Bevisbörderegeln" innebär att det är den som vidtar en åtgärd som ska bevisa att åtgärden är tillräcklig och att hänsynsreglerna uppfylls. 9
Kemikaliehantering Tillverkare, importörer och de som säljer en kemisk produkt är skyldiga att informera om sin produkt, dels genom varningsmärkning och dels genom säkerhetsdatablad/varuinformationsblad. De, som sedan köper eller använder produkterna, ska kunna se på märkningen om de t ex är farliga, hur man ska kunna undvika skada och vad som ska iakttas när produkten är förbrukad. Säkerhetsdatabladen/varuinformationsbladen och märkningen ska vara skrivna på svenska. Gå igenom de produkter som finns på företaget och gallra ut de omärkta. Skaffa säkerhetsdatablad/varuinformationsblad för produkterna och mer information där så behövs fråga leverantören, som har skyldighet att lämna uppgifter om kemikaliernas risker för människa och miljö. Ha alltid aktuella säkerhetsdatablad/varuinformationsblad och märkningar samlade lätt tillgängliga. Tag reda på vad de olika varningssymbolerna betyder. Se till att berörd person blir informerad om eventuella risker. Byt ut de produkter som är olämpliga ur miljö- och hälsosynpunkt. Avfall Miljöbalkens hänsynsregler gäller även åtgärder som rör avfall och som på olika sätt riskerar att påverka människors hälsa och miljön negativt. För uppkomst och hantering (insamling, transport, återvinning och bortskaffande) av alla typer av avfall gäller särskilda regler. Producentansvaret gäller för vissa typer av avfall, som t ex returpapper, elektronik och förpackningar. Med producent avses både tillverkare och importörer eller de som fyller en förpackning. Producenterna har ansvar för att returpapperet, förpackningsavfallet och elektroniskt skrot samlas in, transporteras bort, återvinns, återanvänds eller bortskaffas. I avfallsförordningen finns bestämmelser om vad som gäller för farligt avfall. I en bilaga till denna finns de avfallsslag som av EU klassats som farligt avfall men även svenska tillägg. Det farliga avfallet är angivet med ett EWC-nummer (European Waste Catalogue). Exempel på farligt avfall som uppkommer inom ett flexotryckeri med repro och klichéframställning är följande: Förbrukad svartvit- och förprovtrycksframkallare Förbrukad fixlösning Jonbytarmassa från rening av silverhaltigt sköljvatten Ohärdat polymermaterial surt avfall limrester som innehåller farliga ämnen, som t ex lim av flerkomponenttyp som inte är uthärdad, limrester med lösningsmedel 10
färg/lackavfall som innehåller farliga ämnen som t ex lösningsmedel ohärdad UV-färg/lack trasor som innehåller farliga ämnen t ex ej uthärdad UV-färg/lack, lösningsmedel oljerester lösningsmedelsavfall indunstningsrester lysrör, UV-lampor batterier emballage, som är förorenade av farliga ämnen som t ex flytande rester av färg eller lack. Köldmedia är ett farligt avfall men detta får inte hanteras av tryckeriet utan ska hanteras av en ackrediterad kylfirma. De företag där farligt avfall uppkommer ska föra noggranna anteckningar om avfallets innehåll mängd och vart det transporteras. För transport av avfall gäller olika tillståndsregler beroende på avfallstyp. Det är tillåtet att själv transportera bort avfall, som uppkommit i egen verksamhet och om mängden understiger 10 ton eller 50 m³ per år. Den som lämnar bort avfall för transport är skyldig att kontrollera att den som transporterar avfallet har tillstånd. För varje transport av farligt avfall måste det finnas ett transportdokument. Det är avsändaren som är ansvarig för att detta finns. Transportdokumentet ska innehålla uppgift om avsändare, mottagare, transportör, avfallsslag och avfallsmängd. Det ska undertecknas av både avsändaren och mottagaren. Det finns krav på att företag som t ex avsänder farligt gods måste ha en eller flera säkerhetsrådgivare. Ta kontakt med ert transportföretag för att höra om de har säkerhetsrådgivare som ni kan anlita ifall ni har t ex farligt avfall som även klassas som farligt gods. Kemikalier och farligt avfall ska förvaras frostfritt under tak, helst i avloppslöst utrymme eller invallat, så att spill inte når avlopp. Det farliga avfallet ska märkas så att det får rätt omhändertagande. Se till att transportdokument finns och att de undertecknas. Kontrollera att transportörer av avfall samt mottagarna av farligt avfall har de tillstånd som krävs. 11
Tillstånds- och anmälningsplikt Det krävs en särskild anmälan eller ett tillstånd för att starta eller förändra verksamheten. I förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd anges vilka verksamheter som behöver tillstånd från länsstyrelsen respektive måste anmäla sin verksamhet till kommunens miljökontor. Flexoföretag måste anmäla sin verksamhet, "C"-anläggning, där mer än: 1 000 men högst 15 000 m² fotografiskt material framkallas per år och sköljvattnet släpps till avlopp eller 5 000 men högst 100 000 m² fotografiskt material framkallas per år men där sköljvattnet omhändertas (slutet system eller destruktion). 500 kg men högst 10 ton organiska lösningsmedel, inklusive lösningsmedel i färg och lim, förbrukas per år samt för anläggning för klichétillverkning De företag som har en förbrukning som är mindre än ovannämnda behöver ej anmäla sin verksamhet till kommunens miljökontor/förvalt-ning. Flexoföretag som förbrukar större mängder än vad som nämns ovan behöver tillstånd från länsstyrelsen, "B"-anläggning. Ett flexotryckeri som är tillståndspliktigt, men inte har tillstånd måste söka tillstånd före den 31 december 2004. Vid ansökan om tillstånd måste också en miljökonsekvensbeskrivning upprättas. Inga större förändringar av verksamheten får äga rum för tillstånds- eller anmälningspliktiga företag utan att detta anmäls till kommunens miljökontor eller för tillståndspliktiga företag till länsstyrelsen i de fall den har tillsynsansvaret. Exempel på förändringar som måste anmälas är: C-verksamhet som ska flytta till annan plats. Kraftig ökning av lösningsmedels- eller filmförbrukningen. Ökning av drifttiderna. VIKTIGT! Innan en förändring görs, ta kontakt med miljökontoret eller länsstyrelsen för att höra om åtgärden kräver anmälan eller tillstånd. Anmälan ska göras minst sex veckor innan förändringen görs. Egenkontroll Tillsynsmyndigheten kan begära att en verksamhet ska lämna förslag till kontrollprogram, där företagets egenkontroll beskrivs. I förordningen om egenkontroll för tillstånds- och anmälningspliktiga företag anges ett antal minimikrav på egenkontroll där verksamhetsutövaren ska: ha en dokumenterad fördelning av det organisatoriska ansvaret för frågor som regleras av miljöbalken, 12
ha dokumenterade rutiner för att fortlöpande kontrollera att utrustning m m för drift och kontroll hålls i gott skick, för att förebygga olägenhet för människors hälsa och miljön. Fortlöpande och systematiskt undersöka och bedöma miljö- och hälsoriskerna som är kopplade till verksamheten. Omgående underrätta tillsynsmyndighet om driftstörning eller likna n- de händelse inträffar, som kan leda till olägenhet för människors hälsa eller miljön. Förteckna de kemiska produkter som hanteras inom verksamheten. Miljösanktionsavgift kan tas ut om vissa av dessa punkter inte följs. Alla tillståndspliktiga företag måste varje år lämna en miljörapport till tillsynsmyndigheten före den 31 mars. Gör en förteckning över de produkter som används och skicka iväg för destruktion de kemikalier som inte längre används. Fastställ rutin för inköp av nya produkter. Dokumentera rutinen. Köp aldrig en ny produkt innan den granskats. Använd t ex. Grafiska Miljörådets "Testa en ny produkt" och "Kontrollblankett till leverantörer", som finns i "Kemikalier i den grafiska branschen och tidningsbranschen" Anmäl till tillsynsmyndighet om t ex kemikalier av misstag hamnat i avlopp eller annan störning som påverkat miljön. Skriv ner vem som har ansvar för olika delar av miljön, som t ex rapportering till myndigheter, inköp, avfallshantering och uppdatering av kemikalieförteckning. Miljösanktionsavgift Miljösanktionsavgift, är en administrativ, i förväg fastställd sanktionsavgift för vissa typer av förseelser. Avgiften för ett flexotryckeri kan f n. variera från 5 000 kr upp till 250 000 kr. De överträdelser som kan vara aktuella är: när inte tillstånd har sökts eller anmälan av verksamheten gjorts. när miljörapport inte lämnats före den 31 mars. när punkterna i egenkontrollsförordningen inte följts. när föreskrifterna om användning av olika typer av köldmedia inte efterlevs. om inte föreskriven kontroll av kylanläggningar genomförs. om inte rapport från den återkommande kontrollen lämnats till tillsynsmyndighet senast den 31 mars. om inte transportdokument upprättats. 13
Övriga avgifter Tryckerier som använder förpackningar som t ex sträckfilm, metall- och plastband och mellanlägg ska vara anslutna till REPA-registret för att uppfylla sitt producentansvar. Tillståndspliktiga företag ska betala en fast årlig avgift till länsstyrelsen. Kommunen får ta ut avgift för prövning och tillsyn för både tillstånds- och anmälningspliktiga företag. Avgifterna ska stå i rimlig proportion till de kostnader som den som betalar avgiften orsakar myndigheterna. Det är viktigt att företagen lämnar de uppgifter som behövs så att avgiftens kan bestämmas. Den som bedriver tillstånds- eller anmälningspliktig verksamhet måste årligen betala en fastställd avgift till miljö- och saneringsförsäkring. Försäkringarna hanteras av ett privat försäkringsbolag, för närvarande AIG Europe S.A. Årsavgiften är f n. 10% av prövnings- och tillsynsav-giften för tillståndspliktig verksamhet. För alla anmälningspliktiga företag är avgiften 500 kr per år. Myndigheterna har rätt att sätta ned eller efterskänka avgift. Överklaga avgiften om Du anser den vara för hög. 4.2. Förslag till förbättrande åtgärder Med enkla medel som ordentliga rutiner för t ex hantering av kemikalier och avfall samt ordning på arbetsplatsen kan förbättringar för både arbetsmiljön och den yttre miljön åstadkommas. Rutiner med stöd av såväl det systematiska arbetsmiljöarbetet som Miljöbalken kan påverka kvaliteten på det utförda arbetet. Det i sin tur kan innebära positiva ekonomiska effekter för företagen genom t ex mindre risk för arbetsolyckor, arbetssjukdomar och annan ohälsa samt mindre kostnader för t ex materialspill. Gör en inventering av företaget med inriktning på den totala miljön och se vad som kan förbättras. Följ gärna den checklista, som medföljer som bilaga till denna informationsskrift, vid genomgången av företaget. Förbättringar i befintliga processer och maskiner är alltid mer kostsamma än om man väljer rätt från början. Genomtänkta inköp av kemikalier och investering i utrustningar som uppfyller olika miljökrav hör till förebyggande arbete som medför mindre kostnader på längre sikt och har stor betydelse för företagets ekonomi, teknik och miljö. 14
Kemikalieförbrukning Utsläpp Minskning av kemikalieförbrukning och utsläpp till avlopp: Slutna system i filmframkallningsmaskiner minskar kemikalie- och vattenförbrukningen samt eliminerar utsläpp av silver till avlopp. Destillation och återanvändning av lösningsmedel. Minskat utsläpp av lösningsmedel till arbetsluft, yttre miljön och till avlopp: övergå till vattenburna färger i de fall detta är möjligt eller undersök om UV-färger kan användas. kontrollera ventilation vid färgblandning, kring färgverk och torkar samt i tryckerihallen. tillslut kärl med lösningsmedel och färg. tillslut avfallsbehållare för använda trasor. Minskning av färgrester till avlopp: installera någon typ av avskiljare för fotopolymerreste.r Avfall Avfall, sortering och mängd: minska mängden avfall genom att t ex skicka uppsamlade färgrester tillbaka till leverantören för omarbetning. sortera avfallet så att så mycket som möjligt kan återvinnas t ex papper och plast. Övriga åtgärder använd vattenburna framkallare eller icke klorerat lösningsmedel vid framkallning av fotopolymerplattor. 5. Att tänka på Ta reda på vad produkterna innehåller vid byte av t ex färg eller förtunning. Vattenbaserade färger innehåller i regel konserveringsmedel och tvättvattnet. Dessa kan vara olämpligt att släppa till avlopp. Rådgör med reningsverket eller miljö- och hälsoskyddsförvaltningen/kontoret i kommunen. Särskilda hanteringsföreskrifter finns som avser bl a förebyggande åtgärder vid hantering av fotopolymerklichéer, UV-härdande lacker/färger. Föreskriften måste följas för att minska risker för allergier. Ställa ergonomiska krav på utrustning redan i anbudsförfarandet. Vid eventuell ombyggnad av utrustningen tänk på CE-reglerna. Mer om detta finns i GMRs skrift "Arbetsmiljöregler". 15
6. Goda exempel 7. Var kan jag få mer information? Det finns många flexoföretag som har gått över till vattenbaserade färger, förbättrat ventilation samt installerat olika typer av reningsanläggningar för t ex lösningsmedelsutsläpp, tvättvatten och silverhaltigt sköljvatten. Grafiska Företagens Förbund tel: 08-762 68 00 www.grafiska.se Tidningsutgivarna tel: 08-692 46 00 www.tu.se Grafiska Fackförbundet Mediafacket tel: 08-791 16 00 www.gf.se Regionala skyddsombud Leverantören av utrustning och insatsvaror Företagshälsovården Miljö- och hälsoskyddskontoret i kommunen Arbetsmiljöverket tel: 08-730 90 00 www.av.se Arbetsmiljöinspektionen Kemikalieinspektionen tel: 08-783 11 00 www.kemi.se Statens Naturvårdsverk, branschexpert www.naturvardsverket.se Framkom verksamhetsutveckling AB tel: 08-453 57 00 www.framkom.se Milgraf tel: 08-590 763 20 www.milgraf.se PALAB tel: 08-758 64 08 www.palab.se Prevent tel: 08-402 02 00 www.prevent.se 8. Litteratur GMR: Arbetsmiljöregler för grafiska branschen och tidningsbranschen, 1999 tel: 08-762 68 00 GMR: Bästa tillgängliga teknik, BAT, 1999 tel: 08-762 68 00 GMR: Kemikalier i grafiska branschen, 2002 tel: 08-762 68 00 Prevent: Lackering i grafisk industri, 1996 tel:08-402 02 00 Prevent: Friskare företag i grafiska branschen, 1966 tel: 08-402 02 00 En del av skrifterna finns på respektive organisations hemsida 16
CHECKLISTA Påståenden besvarade med ja är bra. Om nej vidta åtgärder! Systematiskt arbetsmiljöarbete Finns arbetsmiljöpolicy upprättad och dokumenterad? Finns mål för arbetsmiljöarbetet? Finns handlingsplaner nedskrivna om fler än 10 arbetstagare? Har arbetsgivaren regelbundet undersökt arbetsförhållandena och bedömt riskerna? Görs årligen görs en skriftlig sammanställning av tillbud, olycksfall och ohälsa? Finns rutiner för det systematiserade arbetsmiljöarbetet? Undersöks arbetstagarnas kunskapsbehov kontinuerligt? Genomförs skyddsronder för att kartlägga risker och vad som behöver förbättras? Ergonomi Tas det hänsyn till ergonomiska synpunkter vid inköp av ny tryckpress och utrustning? Finns lyfthjälpmedel? Är rullvagnarna lättstyrda? Är åtkomligheten i pressen bra? Är golvet jämnt? Går det att göra rent pressen från bägge sidorna? Är schavotthöjderna lätta att kliva upp på? Förekommer besvärliga arbetsställningar vid lyft av rastervalsar och rakelsystem? Sker en omlastning av tryckt material i lämpliga arbetshöjder? Är arbetshöjden bra vid granskning av tryck? Sker arbetsrotation? Belysning Är allmänbelysningen tillräcklig? Finns tillräckligt med ljus vid arbete inne i pressen? Förekommer reflexer/bländning? Finns rutiner för utbyte av ljuskällor och övrigt belysningsunderhåll? 17 Ja Nej
Buller Upplevs ljudnivån störande stressande eller maskerande? Finns bullerabsorbenter uppsatta i lokalen? Används hörselskydd? Kontrolleras hörselskydden fortlöpande? Psykosocial miljö Får man information om vad som händer/planeras? Kan man påverka egna arbetets uppläggning? Förekommer regelbunden övertid? Kemikalier i arbetsmiljön Hanteras härdande material som UV-färg, UV-lack, UV-känsliga emulsioner, tvåkomponentslim m m enligt AFS 1996:4? Förvaras brandfarliga kemikalier i brandsäkra utrymmen och behållare? Förvaras lösningsmedelsindränkta rengöringstrasor i slutna kärl? Förslutes dunkar/kärl med lösningsmedel samt färgkärl när de ej används? Finns golvbrunn i de lokaler där kemikalier förvaras eller hanteras? Förvaras kemikalier inom invallning t.ex. tråg? Journalförs förbrukningen av kemikalier och sammanställs varje år? Finns skriftliga rutiner för inköp av kemikalier? Har alla som arbetar med produkterna fått information så att de vet innebörden av de olika farosymbolerna och riskerna vid hanteringen? Finns aktuella 16-punkter säkerhetsdatablad/varuinformationsblad för alla produkter inklusive städkemikalier tillgängliga på bestämd plats? Finns förteckning på varje avdelning över de kemikalier som används där? Används miljömärkta eller jämförbara kemikalier vid städning? Olycksberedskap Används andningsskydd vid rengöring med lösningsmedel? Finns absorptionsmedel tillgängligt där kemikalier hanteras? Används rätt material i skyddshandske vid rengöring eller annan hantering av kemikalier? Finns möjlighet till ögonspolning och nöddusch där kemikalier hanteras? 18
Finns utrymningsplaner? Finns nödvändiga och fungerande skyddsanordningar för maskiner och tekniska anordningar? Underrättas tillsynsmyndigheten när driftstörningar och liknande händelser respektive Arbetsmiljöverket vid tillbud eller olycksfall,, som kan leda till olägenhet för människors hälsa och miljön, inträffar. Ansvarsfördelning för inre och yttre miljö Har ansvaret fördelats för de frågor som kan ha någon påverkan på skyddet av miljön och människors hälsa? Har arbetsmiljöuppgifter har fördelats till kompetent personal och med de befogenheter och resurser som behövs? Drift och underhåll Finns drift- och skötselinstruktioner för ventilationsanläggning? Finns skriftliga rutiner för drift och kontroll av utrustning så att den hålls i gott skick och därmed förebygger olägenheter för människors hälsa och miljön? Testas halten silver i fix med silvertestpapper? Justeras framkallningsmaskinerna så att de inte förbrukar mer kemikalier och sköljvatten än nödvändigt? Spolas racken av från fix och framkallning innan man tar ut den från maskin? Stängs energikrävande utrustning av vid längre uppehåll? Besiktigas regelbundet besiktningspliktiga anordningar? Avfall Samlas förbrukad fix och framkallare (film, förprovtryck, och kliché) upp och skickas som farligt avfall? Samlas färg- och lösningsmedelsrester upp och skickas som farligt avfall? Har transportören tillstånd för transport av farligt avfall? Har mottagaren tillstånd att ta emot mitt farliga avfall? Finns transportdokument upprättat? Undertecknas transportdokument varje gång farligt avfall skickas iväg? Förvaras farligt avfall på sådant sätt att spill inte kan nå avloppet? Märks allt farligt avfall som farligt avfall och med innehåll angivet? Finns rutiner och skriftliga instruktioner för hur förvaring, hantering och bortforsling av det farliga avfall sker? 19
Förs anteckningar förs om mängd, avfallstyp och vart det farliga avfallet transporterats och sparas dessa i minst 5 år? Lagkrav yttre miljö Skickas årlig miljörapport (tillståndspliktiga företag) respektive årsrapport, i de fall detta behövs, (anmälningspliktiga företag) till tillsynsmyndighet? Kontrolleras verksamheten enligt fastställt kontrollprogram? Besiktigas verksamheten enligt fastställt kontrollprogram? Rapporteras till miljö- och hälsoskyddsförvaltningen de årliga kontroller och serviceåtgärder som gjorts på köldmedieanläggningarna? Detta gäller om den sammanlagda köldmediemängden överstiger 10 kg. Köldmedieaggregat på mindre 3 kg behöver inte rapporteras. Görs servicen av köldmedieanläggningarna av ackrediterad firma? Anmäls förändringar av verksamheten som innebär olägenhet av betydelse för människors hälsa eller miljön till miljöförvaltningen eller länsstyrelsen? Finns aktuella lagar och föreskrifter som berör den yttre miljön samt arbetsmiljön på företaget? 20