HBTQ nätverksträff den 11 oktober 2014 Hej, Här kommer information om nätverksträffen, riktat både till de som var där och till de som är intresserade av att närvara vid nästa nätverksträff i februari. Detta dokument fungerar som underlag och arbetsmaterial inför det fortsatta arbetet. Vissa projektgrupper har redan bildats och är man intresserad av att bidra och delta i arbetet kan man med fördel kontakta gruppansvarig för mer information. Om man har frågor gällande förbundsstyrelsens roll i arbetet kan man kontakta Ulrika eller Sara. För att läggas till på maillistan går du in på förbundets hemsida och anmäler dig till nätverket. I anmälan uppger du kontaktuppgifter och den mailadress till vilken du vill få korrespondens från nätverket. Upplägget för nätverksträffen var att en fått anmäla sig i förväg via hemsida, och då svara på ett par frågor om vilka förväntningar man hade med nätverket och vilka frågor som man hoppades skulle drivas. Denna information sammanställdes av kompetensgruppen som klustrade ihop dessa till teman. Under lördagen fick alla närvarande välja vilka teman de ville diskuteras, där de guidades av Sara och Tove genom att först diskutera vad, sedan hur, när och vem/vilka. Diskussionerna dokumenterades av någon i varje grupp och avslutningsvis gjordes en gemensam genomgång av vad grupperna kommit fram till. Vid träffen i februari kommer det ske en uppföljning av arbete som påbörjats i vissa grupper och vidare planering för hur nätverket kan ta fart på egen hand. Man måste inte ha varit på första träffen för att delta vid nästa tillfälle, men det är önskvärt att man läst igenom vad vi gjort hittills. Nästa träff tänker vi ska ta utgångspunkt i dagens diskussioner, som har handlat om innehåll och vara en fortsättning och framför allt vill vi då fokusera på formen för nätverket och formerna för vårt arbete. Det handlar t ex om praktiska sätt att kommunicera inom nätverket, ev behov av samordningsgrupp, eller kontaktpersoner etc. Nästa träff blir i februari 2015 och vi kommer att bestämma datum med hjälp av en doodle, information om detta mailas ut. De teman som utkristalliserade sig och diskuterades var normkritiska perspektiv, grundutbildningen, kunskap och kunskapsspridning, rekommendationer, HBTQpsykologi-historia, transpersoners situation, sexologi. De gås igenom var och en här nedan, med bifogade sammanfattningar från respektive arbetsgrupp. Utöver arbetet med olika teman så tillkommer även: Vi sammanställer en litteraturlista med bokbordet som utgångspunkt. Ni hittar en sammanfattning av de böcker som fanns på bokbordet under nätverksträffen i slutet av detta dokument. Tove hälsar att ni gärna får maila henne (tove.lundberg@gmail.com) förslag på andra resurser som kan läggas till på listan. Maila dem innan sista december så kommer hon uppdatera listan och dela den med er alla.
Vi avser att öppna en sida för nätverket på förbundets hemsida där vi kan lägga upp aktuell information till nätverkets medlemmar. Sammanfattningsvis hade vi en mycket kreativ och konstruktiv nätverksträff i en anda av tillförsikt och hopp. Och vi kunde knyta nya och gamla kontakter. Med vänliga hälsningar Sara Renström och Ulrika Sharifi Normkritiska perspektiv Hur kan vi arbeta med att lyfta fram och utveckla normkritiska perspektiv och förhållningssätt inom psykologkåren? Hur ska man förhålla sig till andra ingångar än ett normkritiskt, till exempel ett som utgår från ett toleransperspektiv. Sammanfattning av diskussion om temat normkritik Vad vill vi göra? Problematisera psykologi som normerande kraft Göra en sammanfattande text om skillnaden mellan normkritik och toleranspedagogik Normkritikens koppling till evidensbaserad praxis - Normkritik handlar inte om ett särintresse - Normkritiken som ett verktyg för ökad professionalitet - Hur kan vi implementera normkritik i vårt kliniska arbete Var medvetna om vår egen normativitet som terapeuter. Fundera kring när man ska vara öppen om kunskapslucka och när man själv behöver lära sig saker för att undvika att patienten behöver utbilda sin terapeut. Ge exempel på hur psykologer brukar vara normerande genom att lista normer som vi kanske inte ser. Erbjuda verktyg som hjälper en som terapeut att se egna normer. Till exempel teflontestet. Normer som vi särskilt tänker på: -Föreställningar om sexualitet och njutning och att det finns sexuella praktiker eller relationsformer som människor per definition inte mår bra av. Tanken är att man kan behöva tränas i att ta klientens perspektiv och utgå från beteendendets funktion. Det är som om vi nu kan bemöta homosexuella men att BTQ fortfarande är komplext för många i den kliniska vardagen.
-Att man är skolad i att besluta om en person har/inte har en diagnos och då har svårt att förhålla sig till vad som ställer till det för patienten i sig eller vad som handlar om samhällets och omgivningens föreställningar. Vi skulle vilja arbeta med att vi utifrån den makt vi har som terapeuter ändrar riktningt så att vi snarare arbetar för att normalisera en variation i mänskligheten än peka ut normerande ideal om hur ett liv ska se ut och levas. Hur ska vi göra och vem ska göra? - Psykologförbundet kan erbjuda gratis kompetenshöjande insatser till psykiatriska mottagningar. - Nätverket kan sammanställa en lista med yrkesverksamma med normkritisk kompetens. - Lista personer som kan utbilda i normkritik. - Rikta utbildning till beslutsfattare - Vara en aktiv aktör i mediadebatten. Att till exempel hjälpa styrelsen att snabbt bemöta när frågor som tex hen-fallet i Göteborg kommer upp och tydligt ta ställning för att det tex ska vara självklart att en terapeut använder hen. - Sammanställa en ordlista för att klargöra begrepp men även vara en möjligögonöppnare för kunskapsluckor. Sammanställa en lista med lästips. Grundutbildningen Hur kan kunskap och information göras tillgängligt för Psykologer/medlemmar och t ex aktuella kurser, föreläsningar, webbföresläsningar, kursmaterial, kontaktlista till föreläsare och kursarrangörer, litteratur och artiklar. Vad? - Normkritik representation, synliggörande, litteratur osv. - Grundläggande HBTQ-kompetensutbildning bemötande, faktakunskap, historia - Stöd till utbildare - Källkritik Hur? - Samordna studentorganisationer - Sammanställa vad lärosätena redan gör + utvärdera. Nätverka! Försök få med i t.ex Psykologtidningen för att pressa lärosätena till utveckling - Söka kontakt med organisationer/andra institutioner/olika lärosäten - Föra dialog med programansvariga och erbjuda stöd genom t.ex listor på litteraturtips och kontakter samt praktiska tips på hur fallgropar kan undvikas m.m.
- Nätverket i sig kan fungera som stödresurs för lärare/studenter som har funderingar - Uppmuntra till källkritisk diskussion ur normkritiskt perspektiv Vem/vilka? Grupp inom HBTQ-nätverket - Hitta intresserade personer på alla grundutbildningarnas lärosäten som kan driva HBTQ-arbetet - Informera om att vi finns och erbjud dem vårt stöd Sammanställ listorna + distribuera till studentorganisationer, programansvariga m.fl. När? 1. Mobilisera grupp i nätverket (denna på facebook!) 2. Sammanfatta lista + hitta personer på lärosätena 3. Sedan kontaktas ansvariga på lärosätena Kunskap och kunskapsspridning Hur kan kunskap och information göras tillgängligt för Psykologer/medlemmar och t ex aktuella kurser, föreläsningar, webbföresläsningar, kursmaterial, kontaktlista till föreläsare och kursarrangörer, litteratur och artiklar. Vi hade tankar längs tre linjer, den kunskap som finns, om metoder för att sprida kunskap och om hur kunskap ska kunna spridas mer effektivt. + Den HBTQ-kompetens som diskuteras -vad innebär den rent faktiskt? Här tror vi att det behövs en arbetsgrupp som t ex kan ta fram vad RFSL:s certifiering innehåller och se om/hur den går att utveckla vidare. Arbetsgrupp? + Mellan teori och praktik finns ett glapp. Hur förmedlar man den kunskap man har? Julia N och Lisa N vill arbeta vidare med metodutveckling i frågan. + Det behövs någon form av handbok med den befintliga kunskapen samlad, men också innehållande riktlinjer som t ex den engelska guiden. En handbok tänkte vi oss också vore något konkret till studenter på grundutbildningen, men också till andra relevanta grupper inom kåren. Charlotta J vill arbeta med en framtida handbok, och söker andra intresserade av att översätta den engelska guiden i ett första steg. + Vi hade också tankar om att i högre grad använda (och sprida existensen av till medlemmar) SPF's hemsida som en kunskapsbank. Via hemsidan skulle man också kunna göra en resursinventering bland medlemmarna om befintliga kunskaper och erfarenheter, men också om bra litteratur. + Vi pratade om vikten av internationellt samarbete inom området, vad/hur gör man i andra länder? Lisa N ville arbeta med detta.
Rekommendationer, tips, råd, lathundar Många efterfrågar någon form a rekommendationer avseende bemötande av HBTQpersoner. Att utforma riktlinjer och policyprogram är resurskrävande och inte möjligt som det ser ut nu. Kan de brittiska eller amerikansk riktlinjerna vara relevanta och tillämpbara för oss? Yrkesetiska principer och evidensbaserad psykologisk praktik, vad innebär de i mötet med HBTQ-personer? Kan vi utarbeta kommentarer och fördjupningar som komplement till dessa dokument? Vi talade om behov av kunskap av olika slag, så som: att avstigmatisera HBTQ, klienten kan ha behov utifrån annat än HBTQ; om grundläggande skam, internaliserad homofobi; 2 falluckor överdrivet intresse pga okunskap och fördomsfullt bemötande; lila mössan, att som vuxen yrkesverksam vara proaktiv och uttrycka ställningstagande, jmf med tidigare kampanjer; politiskt ställningstagande för utsatta grupper, påverka politik och lagar; inte ta för givet, HBTQ är kontextbildande, inkluderande bemötande, anta inte sexuell läggning, aktivitet, identitet osv; hur psykologen kan göra när hen saknar kompetens, hur ett etiska agerande skulle kunna gå till utan att exkludera, jag kan inte detta så bra, är du intresserad att berätta, informera mig mer eller vill du att jrag hänvisar/remitterar dig till ; relationellt våld i samkönade relationer, äldre lesbiska kvinnor är en osynliggjord grupp. Det skulle vara intressant att skriva en handbok om att möta och bemöta HBTQpersoner, bilda en redaktionsgrupp, Hans Hanner i gruppen har intresse och material men tveksamt med tid och resurs. Alternativt skapa en broschyr HBTQ-kompetens för psykologer som kunde vara tillgänglig på SPF s hemsida. Kanske utgå från Brittiska guidlines. Arbeta med fördjupning utifrån våra yrkesetiska principer eller vårt policydokument Evidensbaserad psykologisk praktik. HBTQ-psykologi-historia Att skriva Sveriges HBTQ-psykologi-historia : Tanken är att vi kan lära oss vart vi kan gå framåt genom att titta bakåt. Det kan handla om att intervjua psykologer som har engagerat sig i dessa frågor tidigare, kartlägga diskussioner, debatter och reportage i psykologtidningen och kåren i stort, få en översikt av vilka uppsatser som har skrivit i ämnet och/eller remissvar från Sveriges psykologförbund. Kontakta Tove Lundgren om du är intresserad av att delta i detta arbete. tove.lundberg@gmail.com
Transpersoners situation Situationen för transsekxuella Transpersoners psykiska ohälsa har lyfts av flera medlemmar som efterfrågar mer kunskap och medvetenhet kring denna grupps sårbarhet. Hur kan vi verka för att öka medvetenhet och kunskap kring dessa frågor? Ulrikas anteckningar: Gruppen betonar vikten av att sprida grundläggande information, utifrån transpersoners perspektiv, inte med tyngd i teoretisk kunskap eftersom transpersoner är en grupp som fortfarande blir definierad av kollegor, av andra professioner och av teorier. Skapa en skrift, en antologi och/eller en folder. Sexologi Ett tema som bildades på plats, med utgångspunkten att vidga perspektivet till att inkludera det bredare begreppet sexologi samt att psykologer behöver förhålla sig till detta mer än vad som görs idag. Diskussionen innehöll bland annat planer på att skapa ett professionellt forum inom sexologi. VAD: - KUNSKAP REDAN FRÅN GRUNDUTBILDNING; Att implementera kunskap om dessa frågor redan på grundutbildningen för att sedan ha med sig denna kunskap som nyexaminerad psykolog vad är sexologi? Hur arbeta med detta? Osv.. Jämför med barnmorskor som verkar ha fått med sig kunskap om detta och ett inkluderande förhållningssätt, hur har de fått sin kunskap? Att inom ramen för utbildningen arbeta med detta också på de olika studentmottagningarna runt om i landet. - UTBILDNING FÖR YRKESVERKSAMMA PSYKOLOGER; Kompletterande utbildning (på arbetstid); se ovan vad gäller frågeställningar. Utbildningsdagar bör organiseras och ges kontinuerligt och över en längre tid så tid finns för reflektioner. - inom ramen för SPECIALISTUTBILDNING; Ge utrymme för dessa frågor. - INVENTERA KUNSKAPSOMRÅDET; Vad finns det redan nu för kurser och utbildningar? Forskning som gjorts inom området? Uppsatser? Psykologer som arbetar med dessa frågor i sin kliniska vardag? Vidare kontakter?
Samla denna kunskap i ett forum/kunskapsbank där dessa frågor kan diskuteras och dit en (kliniker eller forskare, alltså ej patient/klient) kan vända sig för kunskapsinhämtande eller stöd. -UTFORMA RIKTLINJER/REKOMMENDATIONER/ MANUAL FÖR KUNSKAPSOMRÅDET; Att sammanställa den kunskap som finns och utifrån evidens utforma riktlinjer och rekommendationer för hur en kan/bör arbeta med dessa frågor. Även någon form av behandlingsmanual kan på sikt utformas, särskilt för mer specifika behandlingsinsatser, t.ex. vid missbruk. Även handledning i sexologi bör kunna ges. - ATT GENOM ATT GÖRA OVANSTÅENDE GÖRA SEXOLOGI MAINSTREAM ; Det vill säga att göra detta till ett ämne bland alla andra som avhandlas eller berörs; avtabuisera sex/sexologi. Att ha ett normkritiskt förhållningssätt i sin kliniska vardag (t.ex. vad gäller ålder, sexuell läggning/identifikation osv.). Att VÅGA FRÅGA patienter/klienter, det vill säga våga prata sex i bred mening. Att starta en KAMPANJ där vi som verksamma psykologer kan belysa dessa frågor, t.ex. genom att ta fram och bära en pin som visar utåt att vi har kompetens/intresse för och är okej med att prata om detta (jfr. regnbågsflagga). Övriga frågor som diskuterades inom ramen för detta: - Diagnossättning, t.ex. parafilier hur förhålla sig till detta? DSM V? - Ofrivillig barnlöshet större problem än vi trott? - Är det okej att inte vara okej med att prata om detta som psykolog? - Skillnad mellan sexologer och psykolger? Vad är likheter och vad är skillnader i de olika kompetenserna? NÄR/VAR/HUR: Även en tusenmilafärd börjar med ett steg - Starta en KAMPANJ; -Informera om sexologi. - Trycka pin (en sexualiserad variant av psykologmärket föreslogs. När bör denna kampanj hållas? Eventuellt i samband med världshälsodagen eller liknande. - HÅLLA FRÅGAN LEVANDE ; - Till exempel genom att skriva artiklar som publiceras i Psykologtidningen. - Uppmärksamma forskning som görs, diskutera och debattera. - starta PROFESSIONELLT FORUM; - Sammanställ litteratur och forskning som avhandlar ämnet. - Samla ihop en kompetenslista vilka kan området och var kan en vända sig? var bör detta forum skapas? Facebook? LinkedIn? Genom maillista? - starta STUDIECIRKEL; Till exempel Sexus ; antingen utifrån geografiskt läge (stad/kommun) där träffar kan anordnas, alternativt över nätet.
Och de lite större ambitionerna.. - GRUNDUTBILDNING; Att arbeta för att kunskap ges redan under denna smyga in kunskaper via forskare på det aktuella lärosätet eller sätta de stora hjulen i rullning (dvs. att föra in detta på organisatorisk nivå)? - UTBILDNING FÖR REDAN VERKSAMMA PSYKOLOGER; Att anordna kurser och utbildningar för de redan kliniskt verksamma, helst på arbetstid för att visa att detta inte är ett särintresse utan något som bör ingå i vår yrkesmässiga kompetens. Vad gör vi till nästa gång? - Har kontakt sinsemellan och ser om vi kan styra upp ett forum, samt skissar på hur en kampanj skulle kunna se ut. Pride 2015 Ett område som vi hade tagit fram som tema, men som ingen var intresserad av att arbeta med denna gång. Om någon/några är intresserade av att skapa en grupp kring detta så är det förstås fritt fram.
BÖCKER OCH MATERIAL (HBTQ-Psykologi) Guidelines och rekommendationer American Psychological Association (2011). Guidelines for psychotherapy with lesbian, gay & bisexual clients, 67:1. 10-42. DOI: 10.1037/a0024659 (Hämtas från http://www.apa.org/pi/lgbt/resources/guidelines.aspx) The British Psychological Society (2012). Guidelines and Literature Review for Psychologists Working Therapeutically with Sexual and Gender Minority Clients. (Hämtas från: http://www.bps.org.uk/sites/default/files/images/rep_92.pdf) Kliniskt arbete Das Nair, R., & Butler, C. (Eds) (2012). Intersectionality, Sexuality and Psychological Therapies: Working with Lesbian, Gay and Bisexual Diversity. London: BPS Blackless- Wiley. Davies, D. & Neal, C. (red.) (1996). Pink therapy: a guide for counsellors and therapists working with lesbian, gay and bisexual clients. Buckingham: Open University Press Davies, D., & Neal (Eds.). (2000). Therapeutic perspectives on working with lesbian, gay and bisexual clients (Vol. 2): Open University Press. Clarke, V., Ellis, S. E., Peel, E. & Riggs, D. W. (2010). Lesbian, gay, bisexual, gay and queer psychology: An introduction. Cambridge: Cambridge University Press. Normkritik Forum för levande historia/rfsl Ungdom (2011). Bryt!: ett metodmaterial om normer i allmänhet och heteronormen i synnerhet. (3., [omarb.] uppl.) Stockholm: Forum för levande historia. Bromseth, J. & Darj, F. (red.) (2010). Normkritisk pedagogik: makt, lärande och strategier för förändring. Uppsala: Centrum för genusvetenskap, Uppsala universitet. Artiklar Becker, M., Cortina, K. S., Tsai, Y-M, & Eccles, J. S. (2014). Sexual orientation, psychological well-being, and mental health: A longitudinal analysis from adolescence to young adulthood. Psychology of Sexual Orientation and Gender Diversity, Vol 1(2), Jun 2014, 132-145. Egan, S.K., &, Perry, D.G. (2001). Gender identity: A multidimensional analysis with implications for psychosocial adjustment. Developmental Psychology, 37, 451-463. Kitzinger, C. (1999), Lesbian and gay psychology: Is it critical? Annual Review Critical Psychology, 1(1):50-66
Andra bra böcker Ambjörnsson, F. (2006). Vad är queer?. Stockholm: Natur och kultur. Magnusson, E. & Marecek, J. (2010). Genus och kultur i psykologi. Stockholm: Natur & Kultur. Tiefer, L. (2004). Sex is not a natural act: and other essays. Westview Press: Colorado.