Sten Hansen 7 september 2006 Dnr.: 31-1-06, 41-6-06, 41-11-06 Fimo-baserade beräkningar av offentliga finansiella effekter Sida 1 (24)
Håkan Jönsson 24 mars 2006 Dnr: 31-1-06 Svenskt Näringsliv Anders Morin 114 82 Stockholm Avrapportering av uppdrag Svenskt Näringsliv Upplägg PM KONJUNKTURINSTITUTETS GRUNDSCENARIO 1) Inledande kommentarer kring beräkningarna 2) Förutsättningar för den offentligfinansiella beräkningen 3) Offentligfinansiella resultat 3A) Specifikation av inkomster 3B) Specifikation av utgifter JUSTERAT GRUNDSCENARIO BASELINE SVENSKT NÄRINGSLIV 4A) Fler arbetade timmar i offentlig sektor, färre arbetade timmar i privat sektor. Scenariobeskrivning och resultat. Baseline Svenskt Näringsliv. 4B) Fler arbetade timmar i offentlig sektor, färre arbetade timmar i privat sektor. Kommunalskattesatsförändring. Scenariobeskrivning och resultat. EN HALV MILJON FLER I ARBETE 5A) En halv miljon ytterligare i arbete. Infasningstid 5 år. Effekter på offentliga utgifter, inkomster och finansiellt sparande. Jämförelse med Baseline. 5B) En halv miljon ytterligare i arbete. Infasningstid 10 år. Effekter på offentliga utgifter, inkomster och finansiellt sparande. Jämförelse med Baseline. Sida 2 (24)
1) Inledande kommentarer kring beräkningarna Genom skapandet av ett grundscenario möjliggörs analyser av effekter av förändrade antaganden, s.k. sidoscenarier. Således är det av största vikt att grundscenariot beskriver ekonomin på ett sådant sätt att effektberäkningarna för sidoscenarierna blir korrekta. För att åstadkomma detta har kalkylen för grundscenariot inriktats mot att ge en konsistent bild av den offentliga sektorns inkomster, utgifter och finansiella ställning. Däremot är det inte meningsfullt att i varenda detalj studera utvecklingen av enskilda prognosvariabler som ingår i grundscenariot. Prognosen för 2006 och 2007 är i sin helhet identisk med den som KI publicerade i december 2005. Den makroekonomiska bild som ligger till grund för den offentligfinansiella beräkningen 2008 2035 publicerades i Lönebildningsrapporten 2005. Emellertid publicerades där inte någon sammanhållen ekonomisk bild längre än till 2015. För åren 2016 2035 fanns det en bakomliggande prognos men denna hade i många avseenden karaktären av beräkningsteknisk lösning snarare än prognos. Ovanstående gäller i synnerhet för perioden 2030 2035 där utvecklingstakterna för många variabler skall betraktas som anpassning till långsiktiga jämvikter snarare än som prognoser. I föreliggande offentligfinansiella simulering har den makroekonomiska bilden perioden 2008 2035 från Lönebildningsrapporten modifierats i ett antal avseenden. Lönebildningsrapportens prognos har justerats med hänsyn till KI:s decemberprognos, främst gällande försörjningsbalansen och arbetsmarknadsområdet. Offentlig konsumtion i löpande priser skrivs fram med en volymkomponent i kombination med en ökning av offentliga timlöner. Volymkomponenten är beräknad, liksom i Lönebildningsrapporten, med utgångspunkt i oförändrad standard (mätt i arbetade timmar) för de offentligt tillhandahållna tjänsterna. Den offentligfinansiella ställningen, givet den makroekonomiska utvecklingen, har prognostiserats med hjälp av modellen FIMO som är en sektorräkenskapsmodell innehållande en detaljerad redovisning av den offentliga sektorns externa och interna flöden. För en mycket lång beräkningshorisont, som i det här fallet 30 år, är det inte möjligt att fullt ut beskriva och på ett korrekt sätt modellera den offentliga sektorns interna flöden. Övergripande är detta dock inget problem då överskottsmålet avser hela den offentliga sektorn. Kommunernas balanskrav har också tillgodosetts genom kalibrering av statsbidragen. Indirekt har därmed också statens finansiella sparande hamnat på en rimlig nivå. I tabellerna nedan redovisas femårsgenomsnitt av valda variabler. Resultaten för 2030 2035 kommenteras sparsamt då de makroekonomiska förutsättningarna, som nämndes ovan, är ytterst osäkra. Sida 3 (24)
2) Förutsättningar för den offentligfinansiella beräkningen Tabell 1: Försörjningsbalans, årlig procentuell utveckling, löpande priser Tabell 2: Arbetsmarknad, årlig procentuell utveckling 3) Offentligfinansiella resultat Tabell 3: Finansiellt sparande i sektorer, procent av BNP 2006-2010 2011-2015 2016-2020 2021-2025 2026-2030 2031-2035 BNP 4,9 4,4 4,2 4,3 4,5 4,5 Privat konsumtion 4,8 4,8 4,7 4,6 4,4 4,1 Offentlig konsumtion 5,0 4,8 4,9 4,9 4,8 5,0 Investeringar 5,9 5,8 4,1 4,4 5,2 5,8 Export 6,5 6,2 6,0 6,3 6,0 4,8 Import 7,1 7,5 7,0 7,0 6,3 5,0 2006-2010 2011-2015 2016-2020 2021-2025 2026-2030 2031-2035 Arbetade timmar, Totalt 0,5 0,0 0,0 0,0 0,0 0,1 Lönesumma, Totalt 4,9 4,3 4,2 4,2 4,2 4,0 Arbetade timmar, Näringsliv 0,4-0,2-0,3-0,3-0,3-0,4 Arbetade timmar, Staten 0,6 0,5 0,7 0,8 0,7 1,1 Arbetade timmar, Kommunsektorn 0,6 0,5 0,7 0,8 0,7 1,1 Timlön, Näringsliv 4,5 4,3 4,2 4,2 4,2 4,0 Timlön, Stat 4,3 4,3 4,2 4,2 4,2 4,0 Timlön, Kommunsektorn 4,4 4,3 4,2 4,2 4,2 4,0 2006-2010 2011-2015 2016-2020 2021-2025 2026-2030 2031-2035 Finansiellt sparande ålderspensionssystemet 1,8 1,2 0,9 0,8 0,8 0,7 Finansiellt sparande kommunsektorn 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 Finansiellt sparande staten -0,5 0,3 0,4 0,0-0,6-1,7 Finansiellt sparande offentlig sektor 1,8 2,0 1,9 1,3 0,7-0,5 Det finansiella sparandet i ålderspensionssystemet försämras gradvis under hela perioden som en följd av den demografiska utvecklingen. Antalet ålderspensionärer ökar, samtidigt som de nytillkommande pensionärerna har högre pensionsgrundande inkomst än de som lämnar systemet. Prognosen på Sida 4 (24)
pensionsutgifterna är baserad på de SESIM 1 -körningar som gjordes till Långtidsutredningen för några år sedan. Det finansiella sparandet i kommunsektorn uppgår till 0,5 procent av BNP under hela perioden. Ett sådant litet sammanlagt överskott antas vara av sådan storlek att balanskravet för kommunerna klaras. Statsbidragen från stat till kommuner har justerats/kalibrerats så att ett sådant överskott har kunnat erhållas. Statens finansiella sparande förstärks något under den första delen av kalkylperioden men försämras därefter drastiskt. I beräkningarna har kommunalskattesatsen satts på ett sådant sätt att det offentligfinansiella sparandet uppgår till 2 procent av BNP varje enskilt år mellan 2008 2015. Detta påverkar statens finansiella sparande då statsbidragen från staten till kommunsektorn samtidigt har justerats så att kommunsektorns finansiella sparande bibehålls på den nivå som långsiktigt har ansetts som hållbar (se ovan). Jämfört med dagens kommunalskattesats krävs kontinuerliga skattehöjningar varje år t.o.m. 2015 (se diagram 2). Åren därefter ligger skattesatsen beräkningstekniskt kvar oförändrad på 2015 års framkalibrerade nivå. Det offentligfinansiella sparandet försämras gradvis efter 2015 som en följd av den demografiska utvecklingen. Utvecklingen innebär att sparandet blir negativt kring 2030. Om inga skattehöjningar, eller motsvarande utgiftsminskningar, genomförs 2008 2015 blir utvecklingen för de offentliga finanserna betydligt sämre. Diagram 1 Finansiellt sparande, Offentlig sektor Procent av BNP Diagram 2 Kommunalskatteförändring (jämfört med 2005 års genomsnittliga nivå) för att nå 2-procentsmålet 2008-2015 Kronor per hundralapp 2.5 2.5 2.0 2.0 2.0 2.0 1.5 1.5 1.5 1.5 1.0 1.0 0.5 0.5 1.0 1.0 0.0 0.0-0.5-0.5 0.5 0.5-1.0-1.0-1.5 05 07 09 11 13 15 17 19 21 23 25 27 29 31 33 35-1.5 0.0 08 10 12 14 0.0 Källa: Konjunkturinstitutet. Källa: Konjunkturinstitutet. 1 SESIM är en dynamisk mikrosimuleringsmodell som utvecklats på Finansdepartementet. Användningen av SESIMmodellen har till stor del koncentrerats till analyser av pensionssystemet. Se även www.sesim.org Sida 5 (24)
3A) Specifikation av inkomster Tabell 4: Inkomster som andel av BNP, löpande priser. De direkta skatterna från hushållen ökar tämligen kraftigt mellan 2008 2015 som en följd av antagna kommunalskattehöjningar. För den närmaste perioden därefter så stiger andelen hushållskatter huvudsakligen som en följd av att lönesumman ökar snabbare än BNP. Skatteinkomsterna från företagen ligger relativt konstant över tiden även om viss variation förekommer, vilket återspeglar att förhållandet mellan BNP och lönesumma, och därmed vinstandelen, ändras något under tidsperioden. Utvecklingen av företagsskatterna antas följa utvecklingen av BNP minus lönesumma, vilket grovt motsvarar vinstutvecklingen i företagssektorn. Produktskatterna ökar tämligen kraftigt i kalkylen då dess skattebas (hushållens konsumtion) ökar som andel av BNP. Socialavgifterna är tämligen stabila över perioden och varierar endast i den mån lönesumman ökar snabbare/långsammare än BNP utvecklingen. 3B) Specifikation av utgifter Tabell 5: Utgifter som andel av BNP, löpande priser. 2006-2010 2011-2015 2016-2020 2021-2025 2026-2030 2031-2035 Inkomster totalt 54,3 55,2 55,7 56,0 55,8 54,8 Direkta skatter hushåll 16,0 17,0 17,4 17,6 17,7 17,4 Direkta skatter företag 2,7 2,8 2,8 2,8 2,8 2,8 Produktskatter 17,2 17,3 17,5 17,8 17,8 17,4 Socialavgifter 13,1 13,0 13,0 13,0 12,9 12,6 Övriga inkomster 5,3 5,1 4,9 4,8 4,6 4,5 2006-2010 2011-2015 2016-2020 2021-2025 2026-2030 2031-2035 Utgifter totalt 52,5 53,2 53,8 54,7 55,1 55,3 Offentlig konsumtion 27,1 27,5 28,3 29,3 30,0 30,5 Offentliga investeringar 2,8 2,9 3,0 3,0 3,1 3,2 Transfereringar hushåll 17,5 18,0 18,3 18,5 18,4 18,0 Ränteutgifter 2,0 1,8 1,4 1,1 0,9 0,9 Övriga utgifter 3,1 3,0 2,9 2,8 2,8 2,7 Sida 6 (24)
Den offentliga konsumtionen ökar kraftigt under perioden. Kalkylen är baserad på ett antagande om oförändrad standard, grovt motsvarande samma antal arbetstimmar per mottagare av offentlig service. Givet ett sådant antagande ökar volymkomponenten i den offentliga konsumtionen tämligen kraftigt. Diagram 3 Offentlig konsumtion Volymtillväxt, oförändrad standard 1.4 1.2 1.0 0.8 0.6 0.4 0.2 0.0 1.4 1.2 1.0 0.8 0.6 0.4 0.2 0.0-0.2 05 07 09 11 13 15 17 19 21 23 25 27 29 31 33 35 Källa: Konjunkturinstitutet. -0.2 Priset på den offentliga konsumtionen har approximerats till att motsvara den timlöneökning som sker inom offentlig sektor. Också de offentliga investeringarna stiger under kalkylperioden, om än i mer begränsad omfattning. Transfereringarna till hushållen ökar något under perioden jämfört med dagens nivåer. Den åldrande befolkningen ökar utgifterna för inom flera trygghetssystem. Detta gäller främst pensionsrelaterade utgifter. Ränteutgifterna minskar under i stort sett hela perioden som en följd av det prognostiserade överskottet som successivt minskar den offentliga skuldstocken och tillhörande ränteutgifter. 4A) Flera arbetade timmar i offentlig sektor, färre i privat Scenariot utgör baseline för Svenskt Näringsliv. I jämförelse med grundscenariot så ökar den offentliga konsumtionen med 0,5 procentenheter per år från och med 2008 och antalet arbetade timmar i offentlig sektor ökar i motsvarande grad. Produktiviteten utvecklas i enlighet med KI:s grundscenario. Antalet arbetade timmar totalt i ekonomin antas alltjämt vara begränsat av de demografiskt betingade förutsättningarna och är oförändrade i förhållande till grundscenariot. När antalet offentliga timmar ökar så minskar således antalet arbetade timmar inom privat sektor. Förskjutningen av arbetskraft och produktion från privat sektor till offentlig sektor bidrar till att det samlade förädlingsvärdet sjunker då produktiviteten inom offentlig sektor är lägre än inom den privata sektorn. BNP nedgången har i simuleringen genererats genom att den privata konsumtionen minskats. Det finansiella sparandet försämras kraftigt i förhållande till grundscenariot. Sida 7 (24)
Tabell 6: Differens scenario 4A versus Grundscenario Finansiellt sparande offentlig sektor, % av BNP -0,3-1,5-3,2-5,3-7,5-10,0 4B) Flera arbetade timmar i offentlig sektor, färre i privat. Kommunalskatten ändras så att det finansiella sparandet blir som i grundscenariot. Som en illustration av de finansiella effekterna som blev följden av genomförda förändringar i 4A) ovan, så förändras här i 4B) kommunalskattesatsen på ett sådant sätt att det finansiella sparandet når upp till de nivåer som tidigare beräknades i grundscenariot. Tabell 7: Differens scenario 4B versus Grundscenario 2006-2010 2011-2015 2016-2020 2021-2025 2026-2030 2031-2035 BNP -0,1-0,2-0,2-0,2-0,2-0,1 Privat konsumtion -0,5-0,8-0,8-0,8-0,8-0,8 Offentlig konsumtion 0,3 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 Investeringar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Export 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Import 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Arbetade timmar, Totalt 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Lönesumma, Totalt 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 2006-2010 2011-2015 2016-2020 2021-2025 2026-2030 2031-2035 BNP -0,1-0,2-0,2-0,2-0,2-0,1 Privat konsumtion -0,5-0,8-0,8-0,8-0,8-0,8 Offentlig konsumtion 0,3 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 Investeringar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Export 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Import 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Arbetade timmar, Totalt 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Lönesumma, Totalt 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Finansiellt sparande offentlig sektor, % av BNP 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Kommunalskattesatsförändring, kronor per hundralapp 0,50 2,50 4,70 7,00 9,40 12,00 I kommande avsnitt där arbetsutbudet ökar motsvarande en halv miljoner personer, jämförs beräkningarna genomgående mot alternativ 4A) ovan som utgör baseline för Svenskt Näringsliv. Sida 8 (24)
5A) En halv miljon fler i arbete, beskrivning och effekter. Infasning 5 år. I uppdraget ingår att beskriva de offentligfinansiella effekterna av att en halv miljon svenskar som i ursprungskalkylen ej arbetar börjar arbeta. Infasningen av ökningen av antalet arbetade timmar sker (i 5A) successivt under en femårsperiod mellan 2008 2012. Enligt den specificering som givits av Svenskt Näringsliv skall de 500 000 personer som går från icke-arbete till arbete i utgångsläget ha statusen, eller vara beroende, av följande ersättningssystem: Förtidspensionerade: 150 000 Pensionärer: 50 000 Arbetsmarknadsutbildning: 100 000 Öppet arbetslösa: 50 000 Sjukpenning: 35 000 Studerande: 45 000 Övrigt: 70 000 SUMMA: 500 000 Drygt en halv miljon svenskar är idag förtidspensionerade. Enligt den specificering som gjorts av Svenskt Näringslivs skall en minskning av denna grupp simuleras med drygt 5 procent årligen mellan 2008 2012. Det ökade arbetsutbudet ger upphov till ett betydande tillskott av antalet arbetade timmar i ekonomin, vilket ger stigande skatteinkomster. Samtidigt så minskar de offentliga utgifterna när utbetalningarna av förtidspensioner minskar. Ett ökat arbetsdeltagande i befolkningsgruppen 65 år och äldre minskar pensionsutgifterna samtidigt som skatteinkomsterna ökar när arbetade timmar stiger. Diagram 4 Utgifter förtidspension Procent av BNP 2.20 2.20 Diagram 5 Finansiellt sparande ålderspension Procent av BNP 2.5 2.5 2.00 2.00 2.0 2.0 1.80 1.80 1.5 1.5 1.60 1.60 1.40 1.40 1.0 1.0 1.20 07 09 11 13 15 17 19 21 23 25 27 29 31 33 35 Baseline Simulering Källa: Konjunkturinstitutet. 1.20 0.5 0.5 07 09 11 13 15 17 19 21 23 25 27 29 31 33 35 Baseline Simulering Källa: Konjunkturinstitutet. Antalet deltagare i arbetsmarknadsprogram uppgår till dryga 100 000 personer och minskningen som simuleras innebär i praktiken att arbetsmarknadsutbildningar i Sverige upphör. I simuleringen övergår personerna från arbetsmarknadsutbildningar till arbete vilket ger ökade skatteinkomster samtidigt som utgifterna som fanns för de tidigare arbetsmarknadspolitiska programmen försvinner. När den öppna arbetslösheten minskar så ökar skatteinkomsterna och utgifterna för A-kassa minskar. Sida 9 (24)
Diagram 6 Antal deltagare i arbetsmarknadspolitiska program 120 120 Diagram 7 Arbetslöshetskasseutgifter Procent av BNP 0.85 0.85 100 100 0.80 0.80 80 80 0.75 0.75 60 60 0.70 0.70 40 40 0.65 0.65 20 20 0.60 0.60 0 0 0.55 0.55-20 -20 07 09 11 13 15 17 19 21 23 25 27 29 31 33 35 Baseline Simulering Källa: Konjunkturinstitutet. 0.50 07 09 11 13 15 17 19 21 23 25 27 29 31 33 35 Baseline Simulering Källa: Konjunkturinstitutet. 0.50 Antalet personer med sjukpenning minskas med sammanlagt 35 000 personer under loppet av 5 år. Detta minskar transfereringsutgifterna och ger ökade skatteintäkter. Vidare så simuleras att antalet studerande minskar. Svenskt Näringslivs antagande baseras på att ett relativt stort antal studerande egentligen är jobbsökande men alltjämt studerande och studiebidragstagare i avvaktan på anställning. Ett minskat antal studerande kan också vara ett uttryck för snabbare genomströmningstid på universitet, högskola och övrig vuxenutbildning. Studiebidragstransfereringen minskar och skatteinkomsterna stiger i simuleringen. Diagram 8 Utgifter sjukpenning Procent av BNP Diagram 9 Utgifter studiebidrag Procent av BNP 1.05 1.05 0.40 0.40 1.00 1.00 0.38 0.38 0.95 0.95 0.36 0.36 0.34 0.34 0.90 0.90 0.32 0.32 0.85 0.85 0.30 0.30 0.80 07 09 11 13 15 17 19 21 23 25 27 29 31 33 35 Baseline Simulering Källa: Konjunkturinstitutet. 0.80 0.28 07 09 11 13 15 17 19 21 23 25 27 29 31 33 35 Baseline Simulering Källa: Konjunkturinstitutet. 0.28 Sammantaget så förstärks de offentliga finanserna kraftigt av den simulerade arbetsutbudsökningen. Det ökade arbetsutbudet och ökande antalet arbetade timmar ger hushållen ökade inkomster vilka till stor del antas användas för ökad privat konsumtion. Detta förstärker de offentliga finanserna ytterligare genom tillskott av mervärdesskatt. Sida 10 (24)
Tabell 8: Finansiellt sparande i sektorer, procent av BNP. Differens versus baseline För att sammantaget betrakta effekten av dels ökad offentlig konsumtion (baseline) och dels ökat arbetsutbud kan man studera resultatet av 5A) kontra det grundscenario som beräkningarna ursprungligen utgick ifrån (se tabell 9 nedan). En möjlig slutsats av de simuleringar som gjorts är att konsekutivt ökande offentlig konsumtion kräver ständigt ökande arbetsutbud. De 500 000 personer som i simuleringarna har förts från icke-arbete till arbete räcker initialt mer än väl till åt att täcka det underskott som skapats av att den offentliga konsumtionen ökas med ytterligare 0,5 procent årligen. Ökningen av den offentliga konsumtionen sker emellertid kontinuerligt under hela kalkylperioden och under den sista femårsperioden blir de ökade kostnaderna för den offentliga konsumtionen så höga att det ökade arbetsutbudet som givits knappt räcker till för att neutralisera de uppkomna negativa effekterna på det finansiella sparandet. Tabell 9: Finansiellt sparande i sektorer, procent av BNP. Differens versus KI:s grundscenario 2006-2010 2011-2015 2016-2020 2021-2025 2026-2030 2031-2035 Finansiellt sparande ålderspensionssystemet 0,2 0,8 0,9 1,0 1,1 1,2 Finansiellt sparande kommunsektorn 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Finansiellt sparande staten 1,2 5,0 6,4 7,6 8,6 9,4 Finansiellt sparande offentlig sektor 1,3 5,8 7,3 8,6 9,7 10,7 2006-2010 2011-2015 2016-2020 2021-2025 2026-2030 2031-2035 Finansiellt sparande ålderspensionssystemet 0,1 0,5 0,9 1,0 1,1 1,2 Finansiellt sparande kommunsektorn 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Finansiellt sparande staten 0,3 1,6 2,5 1,7 0,5-1,1 Finansiellt sparande offentlig sektor 0,4 2,1 3,4 2,7 1,6 0,1 Antalet arbetade timmar har ökat dramatiskt genom den ökade sysselsättningen. Detta illustreras nedan i diagram 10 som visar antal arbetade timmar per invånare. Diagram 10 Antal arbetade timmar per invånare 850 850 800 800 750 750 700 700 650 0002 0406 0810 1214 1618 2022 242628 303234 Grundscenario Simulering 650 Källa: Konjunkturinstitutet. Sida 11 (24)
5B) En halv miljon fler i arbete, beskrivning och effekter. Infasning 10 år. Tabell 10: Finansiellt sparande i sektorer, procent av BNP. Differens versus baseline 2006-2010 2011-2015 2016-2020 2021-2025 2026-2030 2031-2035 Finansiellt sparande ålderspensionssystemet 0,1 0,5 0,9 1,0 1,1 1,2 Finansiellt sparande kommunsektorn 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Finansiellt sparande staten 0,6 3,1 5,8 7,0 8,0 8,9 Finansiellt sparande offentlig sektor 0,7 3,6 6,6 8,0 9,1 10,1 Jämfört med i 5A) har infasningen av 500 000 personer från icke-arbete till arbete skett under en tioårsperiod istället för under en femårsperiod. Genomslaget på de offentliga finanserna blir av självklara skäl mer fördröjda i jämförelse med 5A) och de samlade utgifterna (över hela perioden) för statsskuldsräntor blir högre än i alternativet när infasningen endast tar 5 år. Utöver detta blir de långsiktiga effekterna i stort sett som de som redovisats och analyserats i 5A) ovan. Sida 12 (24)
Sten Hansen 26 april 2006 Dnr: 41-6-06 Svenskt näringsliv Anders Morin 114 82 Stockholm Redovisning av påbyggande uppdrag om demografiskt betingade offentliga finansiella effekter I Lönebildningsrapporten 2005 presenterades beräkningar som visar att den demografiska utvecklingen redan under den kommande tioårsperioden innebär sådana påfrestningar att det offentliga finansiella sparandet, under antagande om oförändrad standard och oförändrade skattesatser, hamnar långt under den målsatta nivån. Några beräkningar för det finansiella sparandet presenteras inte för åren efter 2015, även om det framgår hur den demografiska utvecklingen medför att antalet arbetade timmar per invånare fortsätter att minska från 2015 ända fram till 2035. Konjunkturinstitutet har tidigare under 2006 redovisat beräkningar i enlighet med ett uppdrag från Svenskt näringsliv. Med utgångspunkt i konjunkturläget i december 2005 anpassades prognosen i lönebildningsrapporten 2005, vilken dessutom förlängdes till 2035. För denna prognos redovisades det offentliga finansiella sparandet under antagande om att den kommunala skattesatsen anpassades i syfte att uppnå ett överskott om 2 procent av BNP fram till och med 2015. Därefter var kommunalskattesatsen oförändrad. Därefter redovisades beräkningar med antaganden enligt direktiv från Svenskt näringsliv. I ett första steg ökades utvecklingstakten för den offentliga konsumtionen med 0,5 procentenheter per år från och med 2008. Detta åstadkoms genom att arbetade timmar inom den offentliga sektorn justeras upp samtidigt som arbetade timmar i ekonomin utvecklas enligt Konjunkturinstitutets prognos. I ett andra steg ökades antalet personer med ett arbete inom näringslivet med 500 000 personer, dels under en 5-års period, dels under en 10-årsperiod. Före arbetsinträdet erhöll de aktuella personerna ersättning från den offentliga sektorn i enlighet med Svenskt näringslivs specificering. Påbyggande uppdrag om justering av offentlig konsumtion Som första åtgärd ansätts utveckling av kommunalskattesatsen för 2008-2035 till den nivå som gällde 2007. Därefter justeras den makroekonomiska utvecklingen, primärt rörande offentlig konsumtion, så att den offentliga sektorns finansiella sparande uppgår till 2 procent av BNP fram till och med 2020 och därefter avtagande i jämn takt till 0 procent av BNP 2035. För att erhålla den önskade offentliga Sida 13 (24)
konsumtionen anpassas arbetade timmar inom offentlig sektor, med motsvarande justering med omvänt tecken inom den privata sektorn. Övriga makroekonomiska faktorer som t.ex. produktivitet och timlön hålls på oförändrad nivå jämfört med Konjunkturinstitutets grundscenario. Resultatet (se tabeller i slutet) visar att en lägre årlig utvecklingstakt för den offentliga konsumtionen i storleksordningen -0,1 till -0,3 procentenheter 2008-2020 medför att det offentliga sparandet uppnår 2 procent av BNP under denna period. Därefter bör konsumtionen utvecklas något starkare 2021-2025, vara oförändrad under nästa period, för att 2031-2035 utvecklas 0,3 procentenheter svagare jämfört med grundscenariot. Förändringen av det finansiella sparandet berör i huvudsak staten eftersom statsbidragen har justeras så att kommunsektorns sparande uppgår till 0,5 procent av BNP, vilket är samma metod som tillämpats för grundscenariot. Den högre nivån på sparandet jämfört med grundscenariot beror på att utgifterna som andel av BNP ökar långsammare jämfört med grundscenariot, vilket främst följer på en lägre utvecklingstakt för offentlig konsumtion. På lång sikt bidrar dock lägre ränteutgifter till förändringen. Det högre offentliga sparandet medför således att statsskulden som andel av BNP blir lägre jämfört med Konjunkturinstitutets grundscenario. Notera att mot slutet av perioden har transfereringar till hushåll som andel av BNP reviderats ned något jämfört med grundscenariot. De samlade inkomsterna bibehåller i stort sett sin andel av BNP jämfört med Konjunkturinstitutets grundscenario. Omfördelningen av arbetade timmar från offentlig sektor till privat sektor medför även realekonomiska förändringar, tydligast märks detta i en något högre utvecklingstakt för privat konsumtion. Således antas i denna beräkning att konsumtions- och produktionsbesluten följs åt i viss utsträckning. Beräkningstekniskt ligger utvecklingstakterna för investeringar, import och export fast. Olika produktivitet i de två sektorerna medför dessutom att utvecklingen av BNP förändras vid omfördelningen av arbetade timmar. Avslutningsvis är det nödvändigt att förtydliga att samtliga beräkningar bygger på en kombination av Konjunkturläget i december 2005 och en förlängning av Lönebildningsrapporten 2005 till och med 2035. Således återspeglas inte Konjunkturinstitutets nuvarande syn på utvecklingen 2006 och 2007, vilket här framträder främst i form av ett lägre offentligt finansiellt sparande. När det gäller långsiktiga beräkningar i form av skillnader jämfört med ett grundläggande scenario görs dock bedömningen att detta inte har någon inverkan på tolkningarna av resultatet. Sida 14 (24)
Konjunkturinstitutets grundläggande scenario, konstant kommunalskatt från och med 2008 på 2007-års nivå 5-årsmedelvärden 2006-2011- 2016-2021- 2026-2031- 2010 2015 2020 2025 2030 2035 Försörjningbalans löpande priser, årlig procentuell utveckling BNP 4,9 4,4 4,2 4,3 4,5 4,5 Privat konsumtion 4,8 4,8 4,7 4,6 4,4 4,1 Offentlig konsumtion 5,0 4,8 4,9 4,9 4,8 5,0 Investeringar 5,9 5,8 4,1 4,4 5,2 5,8 Export 6,5 6,2 6,0 6,3 6,0 4,8 Import 7,1 7,5 7,0 7,0 6,3 5,0 Arbetsmarknad, årlig procentuell utveckling Arbetade timmar, totalt 0,5 0,0 0,0 0,0 0,0 0,1 Lönesumma, totalt 4,9 4,3 4,2 4,2 4,2 4,0 Arbetade timmar, näringslivet 0,4-0,2-0,3-0,3-0,3-0,4 Arbetade timmar, staten 0,6 0,5 0,7 0,8 0,7 1,1 Arbetade timmar, kommunsektorn 0,6 0,5 0,7 0,8 0,7 1,1 Timlön, näringslivet 4,5 4,3 4,2 4,2 4,2 4,0 Timlön, staten 4,3 4,3 4,2 4,2 4,2 4,0 Timlön, sommunsektorn 4,4 4,3 4,2 4,2 4,2 4,0 Finansiellt sparande i sektorer, procent av BNP Finansiellt sparande offentlig sektor 1,6 1,0 0,5-0,3-1,1-2,5 Finansiellt sparande staten -0,7-0,6-1,0-1,6-2,4-3,7 Finansiellt sparande åp-systemet 1,8 1,2 0,9 0,8 0,8 0,7 Finansiellt sparande kommunsektorn 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 Offentliga sektorns inkomster, procent av BNP Inkomster 54,1 54,3 54,7 55,0 54,8 53,8 Direkta skatter hushåll 15,8 16,2 16,4 16,6 16,6 16,4 Direkta skatter företag 2,7 2,8 2,8 2,8 2,8 2,8 Produktskatter 17,2 17,3 17,5 17,8 17,8 17,4 Socialavgifter 13,1 13,0 13,0 13,0 12,9 12,6 Övriga inkomster 5,3 5,1 4,9 4,8 4,6 4,5 Offentliga sektorns utgifter, procent av BNP Utgifter 52,5 53,3 54,2 55,3 55,9 56,3 Offentlig konsumtion 27,1 27,5 28,3 29,3 30,0 30,5 Offentliga investeringar 2,8 2,9 3,0 3,0 3,1 3,2 Transfereringar hushåll 17,5 18,0 18,3 18,5 18,4 18,0 Ränteutgifter 2,0 1,9 1,8 1,7 1,7 1,9 Övriga utgifter 3,1 3,0 2,9 2,8 2,8 2,7 Sida 15 (24)
Anpassning av offentlig konsumtion i syfte att uppnå 2 procent sparande till och med 2020 och därefter jämnt avtagande till 0 procent 2035 5-årsmedelvärden 2006-2011- 2016-2021- 2026-2031- 2010 2015 2020 2025 2030 2035 Försörjningbalans löpande priser, årlig procentuell utveckling BNP 5,0 4,5 4,2 4,3 4,5 4,7 Privat konsumtion 5,1 5,1 4,9 4,6 4,4 4,5 Offentlig konsumtion 4,8 4,5 4,8 5,0 4,9 4,7 Investeringar 5,9 5,8 4,1 4,4 5,2 5,8 Export 6,5 6,2 6,0 6,3 6,0 4,8 Import 7,1 7,5 7,0 7,0 6,3 5,0 Arbetsmarknad, årlig procentuell utveckling Arbetade timmar, totalt 0,5 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Lönesumma, totalt 4,9 4,3 4,2 4,2 4,2 4,0 Arbetade timmar, näringslivet 0,5-0,1-0,2-0,3-0,3-0,3 Arbetade timmar, staten 0,3 0,2 0,6 0,8 0,7 0,7 Arbetade timmar, kommunsektorn 0,3 0,2 0,6 0,8 0,7 0,7 Timlön, näringslivet 4,5 4,3 4,2 4,2 4,2 3,9 Timlön, staten 4,3 4,3 4,2 4,2 4,2 3,9 Timlön, sommunsektorn 4,4 4,3 4,2 4,2 4,2 3,9 Finansiellt sparande i sektorer, procent av BNP Finansiellt sparande offentlig sektor 1,8 2,0 2,0 1,7 1,0 0,4 Finansiellt sparande staten -0,5 0,4 0,6 0,3-0,3-0,8 Finansiellt sparande åp-systemet 1,8 1,2 0,9 0,8 0,8 0,7 Finansiellt sparande kommunsektorn 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 Offentliga sektorns inkomster, procent av BNP Inkomster 54,1 54,3 54,6 54,9 54,7 53,7 Direkta skatter hushåll 15,8 16,1 16,3 16,5 16,5 16,1 Direkta skatter företag 2,7 2,8 2,8 2,8 2,8 2,8 Produktskatter 17,2 17,5 17,8 18,1 18,1 17,9 Socialavgifter 13,0 12,9 12,9 12,9 12,8 12,5 Övriga inkomster 5,3 5,1 4,8 4,7 4,5 4,4 Offentliga sektorns utgifter, procent av BNP Utgifter 52,3 52,3 52,6 53,2 53,7 53,3 Offentlig konsumtion 27,0 26,8 27,3 28,2 28,9 29,0 Offentliga investeringar 2,8 2,9 3,0 3,0 3,0 3,2 Transfereringar hushåll 17,5 17,9 18,2 18,3 18,2 17,7 Ränteutgifter 2,0 1,7 1,3 1,0 0,8 0,7 Övriga utgifter 3,1 2,9 2,9 2,8 2,8 2,7 Sida 16 (24)
Skillnad mellan scenariot med anpassning av offentlig konsumtion och Konjunkturinstitutets grundläggande scenario med konstant kommunalskatt 5-årsmedelvärden 2006-2011- 2016-2021- 2026-2031- 2010 2015 2020 2025 2030 2035 Försörjningbalans löpande priser, årlig procentuell utveckling BNP 0,1 0,1 0,0 0,0 0,0 0,1 Privat konsumtion 0,3 0,3 0,1 0,0 0,0 0,5 Offentlig konsumtion -0,2-0,3-0,1 0,1 0,0-0,3 Investeringar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Export 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Import 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Arbetsmarknad, årlig procentuell utveckling Arbetade timmar, totalt 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0-0,1 Lönesumma, totalt 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Arbetade timmar, näringslivet 0,1 0,1 0,1 0,0 0,0 0,1 Arbetade timmar, staten -0,2-0,3-0,1 0,1 0,0-0,3 Arbetade timmar, kommunsektorn -0,2-0,3-0,1 0,1 0,0-0,3 Timlön, näringslivet 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Timlön, staten 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Timlön, sommunsektorn 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Finansiellt sparande i sektorer, procent av BNP Finansiellt sparande offentlig sektor 0,2 1,0 1,6 2,0 2,1 2,9 Finansiellt sparande staten 0,2 1,0 1,6 2,0 2,1 2,9 Finansiellt sparande åp-systemet 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Finansiellt sparande kommunsektorn 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Offentliga sektorns inkomster, procent av BNP Inkomster 0,0 0,0 0,0-0,1-0,1-0,1 Direkta skatter hushåll 0,0-0,1-0,1-0,2-0,2-0,3 Direkta skatter företag 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Produktskatter 0,0 0,2 0,3 0,3 0,3 0,4 Socialavgifter 0,0-0,1-0,1-0,1-0,1-0,2 Övriga inkomster 0,0-0,1-0,1-0,1-0,1-0,1 Offentliga sektorns utgifter, procent av BNP Utgifter -0,2-1,0-1,6-2,0-2,2-3,0 Offentlig konsumtion -0,2-0,7-1,0-1,1-1,1-1,5 Offentliga investeringar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Transfereringar hushåll 0,0-0,1-0,1-0,2-0,2-0,2 Ränteutgifter 0,0-0,1-0,4-0,7-0,9-1,2 Övriga utgifter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Sida 17 (24)
Sten Hansen 4 september 2006 Dnr: 41-11-06 Svenskt näringsliv Anders Morin 114 82 Stockholm Redovisning av kompletterande beräkningar gällande demografiskt betingade offentliga finansiella effekter Konjunkturinstitutet har tidigare under 2006 redovisat beräkningar i enlighet med tidigare uppdrag från Svenskt näringsliv, se dnr: 31-1-06 och 41-6-06. Denna rapport ger kompletterande information om följande scenarier: Svenskt Näringslivs scenario 4a (se dnr. 31-1-06), även kallat baseline, har modifierats så att kommunalskattesatsen kvarstår på 2007 års nivå. Svenskt Näringslivs scenario 5a (se dnr. 31-1-06), med infasning av 500 000 i arbete under en 5- årsperiod, har modifierats så att kommunalskattesatsen kvarstår på 2007 års nivå. Med utgångspunkt i Konjunkturinstitutets grundläggande scenario (se dnr. 31-1-06) har den offentliga konsumtionen anpassats (se dnr. 41-6-06) i syfte att uppnå ett specifikt offentligt finansiellt sparande fram till och med 2035. Dessa beräkningar har kompletterats med detaljerad information om hur den offentliga konsumtionen utvecklas under den aktuella perioden. Resultatet framgår av tabellerna i slutet av dokumentet. Förändringen för de två scenarierna med kommunalskatten på 2007 års nivå, jämfört med respektive scenario, består i ett lägre finansiellt sparande för den offentliga sektorn i storleksordningen 1-2 procent av BNP under perioden 2010-2035. Det är en kombination av lägre skatteinkomster och högre ränteutgifter jämfört med tidigare beräkningar som tog sin utgångspunkt i högre kommunalskattesats. Se tabell 1-4. Ett offentligt finansiellt sparande om 2 procent av BNP fram till och med 2020, och därefter avtagande i jämn takt till 0 procent av BNP 2035, är möjligt att uppnå genom anpassningen av offentlig konsumtion (se dnr. 41-6-06). Figuren nedan visar hur utvecklingstakten för den offentliga konsumtionen måste förändras jämfört med vad den demografiska utvecklingen erfordrar under förutsättning om oförändrad standard (se KI:s grundläggande scenario dnr. 31-1-06). Se tabell 5. Med oförändrad standard avses oförändrad personaltäthet. Sida 18 (24)
Pocentenheter, anpassad offentlig konsumtion 0,2 0,1 0,0-0,1-0,2-0,3-0,4-0,5-0,6 2007 2011 2015 2019 2023 2027 2031 2035 Anm.: Staplarna visar 5-års glidande medelvärde. Makroekonomiska förutsättningarna i form av försörjningsbalansen tar sin utgångspunkt i de beräkningar som gjordes till Lönebildningsrapporten 2006. De har därtill förlängts till 2035 och anpassats till Konjunkturläget december 2005. I samband med uppjusteringen av utvecklingstakten för den offentliga konsumtionen med 0,5 procentenheter enligt scenario 4a och 4b har den privata konsumtionen anpassats under antagande om att produktion flyttats från privat till offentlig sektor. Investeringar, export och import har beräkningstekniskt hållits opåverkade. Scenarierna 5a och 5b har beräknats i Fimo med inläsning av samma försörjningsbalans som tidigare har använts till scenarierna 4a och 4b. Därefter har Fimo justerats för att beräkna de offentliga finansiella effekterna av att 500 000 fler personer arbetar. Således erfordras ingen explicit utveckling av försörjningsbalansen för att beräkna dessa två scenarier i Fimo. Konjunkturinstitutet har dock tagit fram en approximativ utveckling av BNP som är konsistent med den offentliga sektorns ekonomiska utveckling. Därigenom förenklas jämförelsen av olika scenarier vilka samtliga redovisar offentliga finansiella variabler som andel av BNP. I likhet med tidigare beräkningar är det nödvändigt att peka på att samtliga beräkningar bygger på en kombination av bakomliggande beräkningar till Lönebildningsrapporten 2005, förlängda till 2035, och Konjunkturläget december 2005. Således återspeglar inte uppgifterna Konjunkturinstitutets nuvarande syn på den ekonomiska utvecklingen. Osäkerheten i prognosen ökar ju längre fram i tiden prognosutfästelsen ligger. Konjunkturella variationer bortanför 2010 är inte beaktade. Specifikt gäller hög osäkerhet för nivåangivelser, men även i viss mån för andelar och utvecklingstakter. Det huvudsakliga intresset bör därför fokuseras på skillnaden mellan olika scenarier. Således bör samtliga tolkningar göras i förhållande till en alternativ utveckling, t.ex. jämfört med Konjunkturinstitutets grundläggande scenario eller Svensk Näringslivs basscenario. I detta avseende bedöms precisionen vara fullt tillräcklig för ekonomiska slutsatser. Sida 19 (24)
Tabell 1. Svenskt Näringslivs scenario 4a (se dnr: 31-1-06), dock med konstant kommunalskatt från och med 2008 på 2007-års nivå 5-årsmedelvärden 2006-2011- 2016-2021- 2026-2031- 2010 2015 2020 2025 2030 2035 Försörjningbalans löpande priser, årlig procentuell utveckling BNP 4,8 4,2 4,0 4,1 4,3 4,4 Privat konsumtion 4,3 4,0 4,0 3,8 3,6 3,3 Offentlig konsumtion 5,3 5,3 5,4 5,4 5,3 5,5 Investeringar 5,9 5,8 4,1 4,4 5,2 5,8 Export 6,5 6,2 6,0 6,3 6,0 4,8 Import 7,1 7,5 7,0 7,0 6,3 5,0 Arbetsmarknad, årlig procentuell utveckling Arbetade timmar, totalt 0,5 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Lönesumma, totalt 4,9 4,3 4,2 4,2 4,2 4,0 Arbetade timmar, näringslivet 0,3-0,4-0,5-0,6-0,6-0,9 Arbetade timmar, staten 0,9 1,0 1,2 1,3 1,2 1,6 Arbetade timmar, kommunsektorn 0,9 1,0 1,2 1,3 1,2 1,6 Timlön, näringslivet 4,5 4,3 4,2 4,2 4,2 4,0 Timlön, staten 4,3 4,3 4,2 4,2 4,2 4,0 Timlön, sommunsektorn 4,4 4,3 4,2 4,2 4,2 4,0 Finansiellt sparande i sektorer, procent av BNP Finansiellt sparande offentlig sektor 1,3-0,5-2,8-5,6-8,7-12,6 Finansiellt sparande staten -1,0-2,2-4,2-7,0-10,0-13,8 Finansiellt sparande åp-systemet 1,8 1,2 0,9 0,8 0,8 0,7 Finansiellt sparande kommunsektorn 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 Offentliga sektorns inkomster, procent av BNP Inkomster 54,1 54,5 54,9 55,3 55,2 54,3 Direkta skatter hushåll 15,9 16,4 16,8 17,2 17,4 17,4 Direkta skatter företag 2,7 2,7 2,7 2,7 2,7 2,7 Produktskatter 17,1 16,9 16,9 16,8 16,5 15,8 Socialavgifter 13,1 13,2 13,3 13,5 13,5 13,3 Övriga inkomster 5,3 5,3 5,2 5,1 5,1 5,0 Offentliga sektorns utgifter, procent av BNP Utgifter 52,8 55,0 57,7 61,0 63,9 66,9 Offentlig konsumtion 27,4 28,7 30,5 32,7 34,6 36,2 Offentliga investeringar 2,8 3,0 3,1 3,1 3,2 3,4 Transfereringar hushåll 17,6 18,2 18,7 19,1 19,1 18,8 Ränteutgifter 2,0 2,1 2,5 3,2 4,2 5,7 Övriga utgifter 3,1 3,0 2,9 2,9 2,8 2,8 Sida 20 (24)
Tabell 2. Skillnad mellan scenario 4a med konstant kommunalskatt och Konjunkturinstitutets grundläggande scenario med konstant kommunalskatt 5-årsmedelvärden 2006-2011- 2016-2021- 2026-2031- 2010 2015 2020 2025 2030 2035 Försörjningbalans löpande priser, årlig procentuell utveckling BNP -0,1-0,2-0,2-0,2-0,2-0,1 Privat konsumtion -0,5-0,8-0,8-0,8-0,8-0,8 Offentlig konsumtion 0,3 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 Investeringar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Export 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Import 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Arbetsmarknad, årlig procentuell utveckling Arbetade timmar, totalt 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0-0,1 Lönesumma, totalt 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Arbetade timmar, näringslivet -0,1-0,2-0,2-0,3-0,3-0,5 Arbetade timmar, staten 0,3 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 Arbetade timmar, kommunsektorn 0,3 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 Timlön, näringslivet 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Timlön, staten 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Timlön, sommunsektorn 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Finansiellt sparande i sektorer, procent av BNP Finansiellt sparande offentlig sektor -0,3-1,6-3,3-5,3-7,6-10,1 Finansiellt sparande staten -0,3-1,6-3,3-5,3-7,6-10,1 Finansiellt sparande åp-systemet 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Finansiellt sparande kommunsektorn 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Offentliga sektorns inkomster, procent av BNP Inkomster 0,0 0,1 0,3 0,4 0,4 0,4 Direkta skatter hushåll 0,0 0,2 0,4 0,6 0,8 1,0 Direkta skatter företag 0,0 0,0 0,0-0,1-0,1-0,1 Produktskatter -0,1-0,3-0,6-1,0-1,3-1,6 Socialavgifter 0,0 0,2 0,3 0,5 0,6 0,6 Övriga inkomster 0,0 0,1 0,3 0,4 0,4 0,5 Offentliga sektorns utgifter, procent av BNP Utgifter 0,3 1,7 3,5 5,7 8,0 10,5 Offentlig konsumtion 0,2 1,2 2,2 3,4 4,6 5,7 Offentliga investeringar 0,0 0,0 0,1 0,1 0,1 0,2 Transfereringar hushåll 0,0 0,2 0,4 0,6 0,8 0,9 Ränteutgifter 0,0 0,2 0,7 1,5 2,5 3,7 Övriga utgifter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Sida 21 (24)
Tabell 3. Svenskt Näringslivs scenario 5a (se dnr: 31-1-06), dock med konstant kommunalskatt från och med 2008 på 2007-års nivå 5-årsmedelvärden 2006-2011- 2016-2021- 2026-2031- 2010 2015 2020 2025 2030 2035 Försörjningbalans löpande priser, årlig procentuell utveckling BNP 6,3 5,2 4,0 4,2 4,5 4,5 Privat konsumtion Offentlig konsumtion 5,3 5,3 5,4 5,4 5,3 5,5 Investeringar Export Import Arbetsmarknad, årlig procentuell utveckling Arbetade timmar, totalt 1,9 0,9 0,0 0,0 0,0 0,0 Lönesumma, totalt 6,4 5,2 4,2 4,2 4,2 4,0 Arbetade timmar, näringslivet 2,3 0,9-0,4-0,5-0,5-0,7 Arbetade timmar, staten 0,9 1,0 1,2 1,3 1,2 1,6 Arbetade timmar, kommunsektorn 0,9 1,0 1,2 1,3 1,2 1,6 Timlön, näringslivet 4,5 4,3 4,2 4,2 4,2 4,0 Timlön, staten 4,3 4,3 4,2 4,2 4,2 4,0 Timlön, sommunsektorn 4,4 4,3 4,2 4,2 4,2 4,0 Finansiellt sparande i sektorer, procent av BNP Finansiellt sparande offentlig sektor 2,6 5,2 4,4 2,9 0,9-2,0 Finansiellt sparande staten 0,2 2,8 2,1 0,5-1,5-4,4 Finansiellt sparande åp-systemet 1,9 1,9 1,8 1,9 2,0 1,9 Finansiellt sparande kommunsektorn 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 Offentliga sektorns inkomster, procent av BNP Inkomster 53,9 53,4 54,0 54,5 54,4 53,5 Direkta skatter hushåll 15,6 15,4 15,7 16,1 16,2 16,0 Direkta skatter företag 2,7 2,8 2,7 2,7 2,7 2,8 Produktskatter 17,2 17,5 17,6 17,6 17,4 16,9 Socialavgifter 13,0 12,9 13,1 13,2 13,1 12,9 Övriga inkomster 5,2 4,8 4,9 4,9 4,9 5,0 Offentliga sektorns utgifter, procent av BNP Utgifter 51,2 48,2 49,5 51,5 53,5 55,5 Offentlig konsumtion 26,6 25,7 27,3 29,4 31,1 32,5 Offentliga investeringar 2,8 3,0 3,1 3,1 3,1 3,2 Transfereringar hushåll 16,8 15,4 15,8 16,2 16,3 16,1 Ränteutgifter 1,9 1,2 0,5 0,2 0,3 1,0 Övriga utgifter 3,0 2,9 2,8 2,8 2,8 2,7 Sida 22 (24)
Tabell 4. Skillnad mellan scenario 5a med konstant kommunalskatt och Konjunkturinstitutets grundläggande scenario med konstant kommunalskatt 5-årsmedelvärden 2006-2011- 2016-2021- 2026-2031- 2010 2015 2020 2025 2030 2035 Försörjningbalans löpande priser, årlig procentuell utveckling BNP 1,3 0,7-0,2-0,1 0,0 0,0 Privat konsumtion Offentlig konsumtion 0,3 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 Investeringar Export Import Arbetsmarknad, årlig procentuell utveckling Arbetade timmar, totalt 1,4 0,9 0,0 0,0 0,0-0,1 Lönesumma, totalt 1,5 0,9 0,0 0,0 0,0 0,0 Arbetade timmar, näringslivet 1,9 1,1-0,2-0,2-0,2-0,4 Arbetade timmar, staten 0,3 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 Arbetade timmar, kommunsektorn 0,3 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 Timlön, näringslivet 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Timlön, staten 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Timlön, sommunsektorn 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Finansiellt sparande i sektorer, procent av BNP Finansiellt sparande offentlig sektor 1,0 4,2 4,0 3,2 2,0 0,5 Finansiellt sparande staten 0,9 3,4 3,1 2,2 0,9-0,7 Finansiellt sparande åp-systemet 0,2 0,8 0,9 1,0 1,1 1,2 Finansiellt sparande kommunsektorn 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Offentliga sektorns inkomster, procent av BNP Inkomster -0,3-0,9-0,7-0,5-0,4-0,3 Direkta skatter hushåll -0,2-0,7-0,7-0,6-0,5-0,4 Direkta skatter företag 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Produktskatter 0,1 0,2 0,0-0,2-0,3-0,5 Socialavgifter 0,0-0,1 0,0 0,1 0,2 0,2 Övriga inkomster -0,1-0,3-0,1 0,1 0,3 0,4 Offentliga sektorns utgifter, procent av BNP Utgifter -1,3-5,1-4,7-3,7-2,4-0,8 Offentlig konsumtion -0,5-1,8-1,0 0,1 1,1 2,1 Offentliga investeringar 0,0 0,1 0,1 0,1 0,0 0,0 Transfereringar hushåll -0,7-2,6-2,5-2,3-2,1-1,9 Ränteutgifter -0,1-0,7-1,3-1,5-1,4-1,0 Övriga utgifter 0,0-0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 Sida 23 (24)
Tabell 5. Anpassning av den offentliga konsumtionen för att överskottet skall bli 2 procent av BNP t.o.m. 2020 och därefter avtagande till 0 procent 2035 År Offentlig konsumtion, utveckling Årlig förändring Accumulerad förändring 2004 0,00 0,00 2005 0,00 0,00 2006 0,00 0,00 2007 0,00 0,00 2008-0,50-0,50 2009-0,19-0,70 2010-0,48-1,18 2011-0,41-1,58 2012-0,20-1,78 2013-0,41-2,18 2014-0,27-2,44 2015-0,12-2,57 2016-0,23-2,79 2017-0,01-2,80 2018-0,13-2,92 2019-0,11-3,03 2020-0,24-3,25 2021 0,04-3,21 2022 0,05-3,17 2023 0,04-3,13 2024 0,04-3,09 2025 0,16-2,94 2026 0,15-2,79 2027 0,02-2,77 2028 0,01-2,76 2029 0,06-2,70 2030-0,14-2,84 2031-0,23-3,06 2032-0,24-3,29 2033-0,58-3,85 2034-0,35-4,19 2035-0,30-4,48 Sida 24 (24)