Välkommen till HEL 2 - Kvalitet och lärande i arbetslivet Hitta din sittplats med din basgrupp! Basgruppsindelningen hittar du i Studiehandledningen
Fokus under HEL2 2 Förbättringskunskap Interprofessionell kompetens Metodiken och några grundläggande verktyg inom förbättringskunskap introducerades under HEL1 Fortsätter utveckla sin interprofessionella kompetens (integrerade basgrupper) à Få med teoretiska kunskapsområden inom förbättringskunskap (omfattar flera teoriområden) som sedan kopplas till ett verksamhetsbaserat förbättringsarbete
Lärandemål för HEL2 3 Studenten ska efter fullgjort moment kunna: tillämpa metoder och verktyg i praktiskt förbättringsarbete analysera komplexiteten i förändringsprocesser värdera hur egen och andras professionella kunskaper och förhållningssätt i samverkan påverkar resultatet för verksamheten kunna värdera sin professionella roll i relation till profession och kompetens hos studenter från andra utbildningsprogram, och därmed kunna beskriva sin interprofessionella kompetens
4 Utmaningar Ø Ø Ø få med patientens perspektiv få med det systematiska / teoretiska tänket kring förbättringskunskap tänka interprofessionellt
Varför samverkan i förbä:ringsarbete? 5 Ett samarbete och överenskommelse mellan Region Östergötland och Medicinsk fakultet vid LiU att genomföra utbildningsmoment i förbättringskunskap med studentgrupper för att: Utveckla den gemensamma kunskapen om förbättringsarbete inom RÖ och LiU. Ge kraft och inspiration i verksamhetens eget förbättringsarbete genom studenternas medverkan i förbättringsarbetet. Främja kompetensförsörjningen inom regionen genom framtida medarbetares kompetens inom förbättringskunskap.
Lärandemål för HEL2 Studenten ska efter fullgjort moment kunna: tillämpa metoder och verktyg i praktiskt förbättringsarbete analysera komplexiteten i förändringsprocesser värdera hur egen och andras professionella kunskaper och förhållningssätt i samverkan påverkar resultatet för verksamheten kunna värdera sin professionella roll i relation till profession och kompetens hos studenter från andra utbildningsprogram, och därmed kunna beskriva sin interprofessionella kompetens 6
Sy@e med studentmedverkan i förbä:ringsarbete 7 Professionell kunskap Ämneskunskap Personliga färdigheter Värderingar, etik Förbättringskunskap System Variation Förändringspsykologi Lärandestyrt förändringsarbete Förbättring av diagnos, behandling och omvårdnad + Förbättring av processer och system i hälso-och sjukvården Ökat värde för dem vården är till för Utvecklat efter P. Batalden & Stoltz 1993
Förbä:ringsarbete är En kontinuerlig strävan för alla runt patienten att gemensamt göra förändringar som leder till bättre patientresultat, bättre rutiner och bättre lärande 8 Ännu bä<re vård (pa@ent, popula@on) Ännu bä:re hälsa för alla Ännu bä<re utbildning Ännu bä<re system och processer
9 8 kunskapsdomäner inom förbä:ringskunskap: Vården som process och system (bla kunna förstå och reducera ev. fel och förseningar genom optimal design av hälsosjukvården) Variation och mätning (ökad förståelse av variationer för att kunna designa och redesigna hälso-och sjukvården) Kundfokusering (förståelse för patientens behov, involvera patienten, följa patientens väg ) Förmåga att planera, leda och följa förändringar i vården (välkomna och stötta förändringar i ett öppet klimat) Samarbete (kunna arbeta effektivt i grupp, förstå och värdera olika perspektiv och ansvar) Vården och dess ansvar i en social kontext (förståelse för lokal, nationell och global organisation) Utveckla ny, lokalt användbar kunskap (evidens, praktiska verktyg såsom PDSA- Plan-Do-Study- Act) Professionell kunskap (i relation till ovan nämnda punkter) (Batalden P et al. IHI Knowledge Domains, Dartmouth Medical School, USA)
Generell teori kan också var etik, kommunikationsteorier, lagar, regelverk och riktlinjer, förhållningssätt etc. 10
Utredningen utgångspunkt har varit a< värdet av hälso- och sjukvården uppstår i mötet eller interak@onen mellan pa@enten och vården. Vårdens effek@vitet avgörs därmed i mötet. En vik@g övergripande slutsats sägs det i utredningen, är a< en förutsä:ning för hög effekgvitet är a: pagenten involveras och görs delakgg i processen kring den egna vården i högre utsträckning än i dag. Det sägs vidare a< hela Gden utgå från hur pagentny:a skapas i det individuella mötet har en avgörande betydelse för effekgviteten. 11
Studenterna som förändringsagenter Novisen möter experten Novisen träder in i en erfarenhetskultur Nya ögon Kanske ny kunskap? Foto: G. Billeson
Lärandemål för HEL2 Studenten ska efter fullgjort moment kunna: tillämpa metoder och verktyg i praktiskt förbättringsarbete analysera komplexiteten i förändringsprocesser 13 värdera hur egen och andras professionella kunskaper och förhållningssätt i samverkan påverkar resultatet för verksamheten kunna värdera sin professionella roll i relation till profession och kompetens hos studenter från andra utbildningsprogram, och därmed kunna beskriva sin interprofessionella kompetens
A: lära Gllsammans för a: arbeta Gllsammans Interprofessionellt lärande och team à arbeta som ett interprofessionellt team att kunna samarbeta med andra vårdprofessioner, känna till och ta till vara på varandras professionella kompetens och erfarenheter i den egna praktiken för att göra vården bättre och säkrare för patienten/ klienten/brukaren à förutsättning för att uppnå målet om god vård 14 à arbeta systematiskt för att minska skillnaden i vad som sägs att man ska göra och vad som görs à Genom att ta vara på, reflektera och lära av erfarenheter i den egna praktiken så förväntas alla yrkesprofessioner inom vård och omsorg att bidra till en förbättrad kvalitet i den egna verksamheten
Interprofessionellt lärande - IPL 15 Lära tillsammans Skapar en gemensam kunskapsbas tillsammans som man använder sig av i arbetet Lära om varandra Utvecklar en bättre förståelse för varandras kunskap och värderingar för att förstå varandra i ett samarbete Lära av varandra Fördjupa sin egen professionella kunskap genom att möta och lära av andra professioners kunskaper Centre for Advancement of Interprofessional Education (CAIPE, 2002)
16 8 kunskapsdomäner inom förbä:ringskunskap: Vården som process och system (bla kunna förstå och reducera ev. fel och förseningar genom optimal design av hälsosjukvården) Variation och mätning (ökad förståelse av variationer för att kunna designa och redesigna hälso-och sjukvården) Kundfokusering (förståelse för patientens behov, involvera patienten, följa patientens väg ) Förmåga att planera, leda och följa förändringar i vården (välkomna och stötta förändringar i ett öppet klimat) Samarbete (kunna arbeta effektivt i grupp, förstå och värdera olika perspektiv och ansvar) Vården och dess ansvar i en social kontext (förståelse för lokal, nationell och global organisation) Utveckla ny, lokalt användbar kunskap (evidens, praktiska verktyg såsom PDSA- Plan-Do-Study- Act) Professionell kunskap (i relation till ovan nämnda punkter) (Batalden P et al. IHI Knowledge Domains, Dartmouth Medical School, USA)
17 Unity not uniformity, must be our aim ( Mary Parker 1868-1933)
18 Lärande inom förbättringskunskap sker både genom praktiserande och teoretisk kunskapsinhämtning. Om studenterna ska få förståelse och intresse för hälso- och sjukvårdens organisation och system kräver det att studenterna tränar sina färdigheter i kritisk granskning av den kliniska verksamheten.
Föreläsningar Säkert om patientsäkerhet (HR) Förbättringsarbete (BK) Intro till Lean (AM) 19 Hur arbetar man kunskapsbaserat? (HR) Att arbeta med förbättringsarbete praktiskt exempel (MS) Förbättringskunskap (BK) Teamarbete (ALF) Värdegrunder och etik. Motivation till förändringar (SP) Innovation: förbättringskunskap från idé till praktik (ÅW) (se kortare beskrivning i Studiehandledningen)
Schema och rollfördelning 20
21 Problemområden för studentmedverkan Medverkan i pågående förbä<ringsarbeten Ny< ini@erat arbete Områden: ronden från e< interprofessionellt perspek@v hygienru@ner omhändertagande på akuten @llgänglighet på mo<agning op@mera pa@enzlöden dubbeldokumenta@on pa@entsäkerhetsfrågor
22 Examinerande moment Basgruppsträffar (3 st) Rapport alt Poster - Förbättringsarbete i praktiken Obligatoriska moment Storgruppsseminarium Dokument om individuella arbetsinsatser i förbättringsarbetet (del 1 och 2) Medverkan i muntlig presentationen för verksamheten den 9 februari
Rapport eller poster förbättringsarbete i praktiken Bestäms i samråd med verksamheten Se information i studiehandledningen ------------------ Föreläsningshandouts läggs ut på hemsidan
Hållpunkter 13.15 Kursintro (A-C) 14.10 Säkert om patientsäkerhet 24 (Hans Rutberg) 14.40 Varför förbättringsarbete? (Barbro Krevers) 15.25 Kaffepaus 14.30 Intro till Lean (Anna Moberg) 15.30 Hur arbetar man kunskapsbaserat? (Hans Rutberg) 16.30 Att arbete med förbättringsarbete (Malin Södling)
10 minuter: v Presentera er i basgruppen v Diskutera: Har du under dina VFU-perioder/fältstudier sett exempel på hur man har arbetat med att förbättra kvalitet/patientbemötande mm i verksamheten? Ge exempel på hur.
15 minuter: Film: Lex Sören
Knowing is not enough; we must apply. Willing is not enough; we must do. Goethe We are the change we want to be Gandhi www.liu.se ann- charlo<e.nedlund@liu.se