Område vid Töresjövägen Kumla 3:213 m.fl. Inom Tyresö kommun, Stockholms län Tengbom Författade: Matilda Wistrand Granskad av: Niclas Elvsén
Innehåll Bakgrund... 3 Befintliga ledningar... 5 Markförutsättningar... 6 Dimensionering... 6 Hantering av dagvatten på platsen... 8 Rening... 8 2
Bakgrund Med anledning av den nya detaljplanen för Område vid Töresjövägen, Kumla 3:312 m.fl, Tyresö kommun utreds hur framtida dagvatten ska tas hand om inom området på ett hållbart sätt. Med hållbart dagvatten menar man att regnvatten, smältvatten och tillfälligt framträngande grundvatten ska tas om hand på ett sätt som tillgodoser dagens behov utan att begränsa framtidens möjligheter. Exploateringsområdet är ungefär 0,43 hektar och ligger på ett område som idag är skogsyta med små takytor. Den planerade exploateringen bidrar till mer hårdgjord yta än i dagsläget och dagvattenflödet förväntas öka. Området lutar svagt mot Töresjövägen från höjdkurvor kan utläsas en höjdskillnad mellan ca +56,7 och +60,0 m Figur 1 Aktuellt område markerat med gult 3
Enligt Riktlinjer för dagvattenhantering i Tyresö kommun kan syftet med att skapa genomtänkta, miljöanpassade och kostnadseffektiva rutiner för att ta hand om dagvattnet delas in enligt följande: Funktionella och ekonomiska o Skapa riktiga förutsättningar redan i planarbetet o Skapa genomtänkta rutiner för dagvattenhanteringen o Använda kostnadseffektiva lösningar o Minska risken för översvämning o Använda LOD och dagvatten som en resurs Ekologiska o Minska belastningen av föroreningar på recipienter o Minska avloppsbräddningar o Öka de biologiska förutsättningarna, bland annat genom att behålla träd, vegetation och genomsläppliga ytor o Upprätthålla den hydrologiska balansen o Förhindra igenväxning i sjöar och vattendrag Sociala o Förbättra närmiljön genom synlig och estetisk dagvattenhantering Övergripande riktlinjer säger att dagvattnet i första hand ska omhändertas lokalt genom infiltration eller perkolation inom tomtmark. Att göra detta ska syfta till att undvika eller minimera behoven av att leda bort och på annan plats eller i annan anläggning behandla dagvattnet. Vidare kan man läsa att avrinningen från en tomt eller ett markområde inte bör öka jämfört med förhållandena före eventuell exploatering av området. Dagvattnet ska hanteras inom det område där det bildas, och bortledning av dagvatten till annat område eller annan anläggning ska undvikas. 4
Befintliga ledningar Befintliga ledningar och anslutningspunkter i området enligt figur nedan Dagvatten-PM Figur 2 Befintligt VA-nät 5
Markförutsättningar Områdets markförutsättningar är okända då ingen geoteknisk undersökning har gjorts. Via Sveriges geologiska undersöknings webbaserade verktyg Kartvisare bedöms marken bestå av postglacial sand och isälvssediment. I postglacial sand bedöms viss infiltration vara möjlig medan det i isälvssediment inte bedöms ske någon infiltration. En grundligare undersökning av markförutsättningarna bör genomföras. Figur 3 Jordarter enligt SGUs webbaserade verktyg Kartläsare Dimensionering Beräkningar enligt StormTac Beräkningar har gjorts för ett 2-årsregn med varaktighet 20 minuter och därtill adderas en klimatfaktor på 25 % (Svenskt Vatten publikation P110) för att ha utrymme för eventuell ökad regnintensitet i och med klimatförändringar. Nedan ses avrinningsområden där är ytans avrinningskoefficient, A1 är ungefärlig framtida markanvändning utan åtgärd och utan fördröjning av dagvatten och A2 är befintlig situation. Samtliga areor mäts i hektar. Alla beräkningar är ungefärliga. 6
Markanvändning ᵩ A1 Efter exploatering A2 Innan exploatering Parkering 0.85 0.059 0 Skogsmark 0.050 0.30 0.41 Takyta 0.90 0.068 0.010 Grusyta 0.40 0 0.010 Totalt 0.43 0.43 Total volymavrinningskoefficient 0.29 0.078 Reducerad area (ha red ) 0.13 0.034 Flöden A1 Efter exploatering Tot. avrinning. årsmedel m 3 /år 1100 600 Tot. avrinning. årsmedel l/s 0.036 0.019 Medelavrinning l/s 0.37 0.10 Dim. flöde l/s 15 2.7 A2 Innan exploatering Från beräkningarna kan utläsas en ökning av dagvattenflödet från 2,7 l/s till 15 l/s, en ökning med ca 12 l/s. 7
Hantering av dagvatten på platsen Inom fastigheten finns goda möjligheter till infiltration av dagvatten i marken. Stor del av tomtens area kommer att vara grönyta och naturmark och därmed bedöms tomten inte vara hårt exploaterad. Takvatten föreslås ledas ut på grönytor med utkastare och hårdgjorda ytor föreslås lutas mot grönytor. För att hantera det tillkommande dagvattnet, en ökning om ca 12 l/s föreslås ett underjordiskt dagvattenmagasin under parkeringen där ca 2,2 m 3 vatten kan fördröjas. Vattnet i dagvattenmagasinet får infiltrera i den mån det är möjligt och magasinet förses med en bräddningsbrunn där dagvatten kan brädda ut på befintligt ledningsnät i gatan. Rening Enligt Riktlinjer för dagvattenhantering i Tyresö kommun, sidan 8, klassas området inom föroreningsklass 2 enligt figur nedan. Figur 4 Tabell 1 ur Riktlinjer för dagvattenhantering i Tyresö kommun, sid 8 Klassningen tillsammans med att recipienten, Albysjön, bedöms som mycket känslig gör att ingen alternativt viss rening av dagvattnet krävs enligt riktlinjerna från Tyresö kommun. Information enligt Riktlinjer för dagvattenhantering i Tyresö kommun. På sin väg mot Albysjön passerar dagvattnet kommunens reningsdamm. 8