SMS för personer med kognitiva och kommunikativa funktionsnedsättningar en intervjustudie av användares upplevelser SMS för personer med kognitiva och kommunikativa funktionsnedsättningar en intervjustudie av användares upplevelser Magisteruppsats i logopedi 30 högskolepoäng Vårterminen 2009 Ingrid Mattsson Müller leg logoped ingrid.mattsson-muller@vgregion.se Handledare Ulrika Ferm DART, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg www.dart-gbg.org Bakgrund Bakgrund (forts) Personer med nedsatt kognitiv och kommunikativ förmåga har svårt att delta i samhällslivet på samma villkor som andra. Fjärrkommunikation kan vara svårtillgänglig Teknisk utveckling kan förhoppningsvis förbättra detta (Datillo et al., 2007; Deruyter, McNaughton, Caves, Nelson Bryen, & Williams, 2007) många tillgänglighetsansatser för Internet och e-post (Black et al., 200; Harrysson, 2007; Mühlenbock, Holmqvist, Lundälv, & Mattsson Müller, 2008) enstaka försök att anpassa SMS-tekniken till specifika symbolsystem, apparater och grupper av användare (Lingsoft, Inc., 2009; Specialpedagogiska skolmyndigheten, 2009; Wirén, 2008) Tyngdpunkt på tekniska lösningar Det saknas beskrivning och utvärdering av lämplig metodik mängd av personella resurser typ av personella resurser för att införandet av tekniken ska lyckas Personer med kommunikativa och kognitiva funktionsnedsättningar deltar heller inte i forskning i samma utsträckning som andra (Cameron & Murphy, 2007) Projektet Messa med symboler möjligheter för personer med kommunikativa och kognitiva svårigheter att använda SMS Målsättningsarbete Övergripande mål med projektet: Öka delaktigheten i vardagligt liv för personer med kognitiva och kommunikativa nedsättningar Syfte: att göra SMS tillgängligt att hitta en lämplig metodik för att introducera bild- och symbol-sms sprida erhållen kunskap 3-årigt projekt med finansiering från Arvsfonden. Drivs av FUB och HI Projektgrupp DART, Göteborg och SPRIDA, Örebro 7 användare med nära stödperson och förskrivare Målsättningsarbete med samtalsmatta 1
Samtalsmattematerial Val av hjälpmedel Handifon Micro Rolltalk Provperiod Magisterarbetet - deskriptiv intervjustudie del av utvärderingen av Messaprojektet Hjälpmedel och regelbunden utvärdering under cirka 1 år Aktivitetsdagbok varje vecka Intervju varje månad Uppföljning av mål 1-2 ggr Slutintervju med alla Syfte: Att utvärdera användarnas upplevelse utifrån följande frågeställningar: 1. Hur nöjda är personerna i projektet med sina hjälpmedel? 2. Hur har personerna kunnat hantera sina hjälpmedel? 3. Har personernas delaktighet i vardagslivet ökat? I så fall hur?. Hur har personerna upplevt sin medverkan i projektet? Deltagarna Material kvinnor och 3 män 15 59 år 3 har medelsvår utvecklingsstörning (1 MR, 2 Handifon) 2 har lindrig utvecklingsstörning (Handifon) 1 har gravt rörelsehinder och grav dysartri (MR) Användarprofiler, intervjuer, fallbeskrivningar och kompletterande information från Messaprojektet. 31 frågor grupperade utifrån de fyra frågeområdena: Tillfredsställelse med hjälpmedlet Hantering av hjälpmedlet Delaktighet Projektmedverkan 1 har lättare rörelsehinder och afasi (MR) 21 skalfrågor ja/nej-frågor 6 öppna frågor 2
Antal och typ av frågor inom respektive område Tillvägagångssätt Prövning av intervjufrågorna på en AKK-användare. Semistrukturerad intervju och videoinspelning (Stödperson närvarande vid alla intervjuer utom en) Transkription av samtliga filmer (1 51 minuter långa) Totalt 31 21 6 Kodning (typsnitt och färg) av olika personers uttalanden och typer av uttalanden. Transkriptionsnivå mellan II och III Kodning av ja/nej-svar och svaren på skalfrågor transkription ihop med film Tillvägagångssätt (forts) Tillvägagångssätt (Interbedömarreliabilitet) Skapande av nya svarskoder eget skalsteg, inget svar och ej tillämpligt Svaren på de öppna frågorna tolkades, sammanfattades och citerades fråga för fråga Oberoende bedömare kontrollerade att innehållet i transkriptionerna (10 % sammanhängande tid) överensstämde med filmerna Kodade 52 % ställda ja/nej-frågor och 2 % ställda skalfrågor. 88 % punkt-för-punktsamstämmighet Transkriberade och tolkade 55% av samtliga ställda öppna frågor. Konsensusdiskussion visade god överensstämmelse. Etiska hänsyn Resultat Allmän tillfredsställelse med hjälpmedlet, Hantering av hjälpmedlet och Delaktighet Ingen formell etikprövning Brukarorganisationen FUB huvudman Deltagarna har informerats muntligt och gett informerat samtycke på bildanpassat kontrakt. Alla får behålla sina hjälpmedel efter provperioden Förskrivarna driver ärendena vidare De flesta var nöjda med sina hjälpmedel Få av deltagarna upplevde brister med hjälpmedlen, men ett par av Micro Rolltalk-användarna var missnöjda med telefonfunktionen. De flesta var positiva till att kunna lyssna på sina SMS när de skickar och tar emot dem Endast en ansåg det viktigt att texten presenteras med bilder i mottagna SMS Flera tyckte om att använda hjälpmedlet för SMS, direktkommunikation och skrivträning. 3
Resultat (forts) Allmän tillfredsställelse med hjälpmedlet, Hantering av hjälpmedlet och Delaktighet Resultat Projektmedverkan En del av svaren motsvarade de mål deltagarna varit med om att sätta upp t.ex. att kunna komma i kontakt med färdtjänst och assistenter och själv bli kontaktad. Tillgången till SMS har gett flertalet möjlighet att kontakta personer de inte kunde kontakta på detta sätt tidigare. Nästan alla har fått tillgång till varierande kommunikationsfunktioner via SMS t.ex. meddela ankomsttid, bestämma möte, be om hjälp etc. Antal personer 7 6 5 3 2 1 0 Aktivitetsdagboken Regelbunden Positiv Neutral Negativ Inget svar Ej tillämpligt Eget skalsteg utvärdering Samtalsmatta Hjälp med innehåll projektledning stödperson förskrivare andra deltagare Frågeställning 1: Hur nöjda är personerna med sina hjälpmedel? Frågeställning 2: Hur har personerna kunnat hantera sina hjälpmedel? Överlag nöjda Missnöje med telefonfunktionen i Micro Rolltalk (2 personer) De flesta tyckte det var lätt De flesta tyckte det var bra att använda bilder för att skriva SMS En skrev mest med bokstäver med stöd av talsyntesen En önskade fler bilder i mottagna SMS Alla hade nytta av talsyntesen både för att skicka och ta emot SMS Frågeställning 3: Har personernas delaktighet i vardagslivet ökat? Frågeställning : Hur har personerna upplevt sin medverkan i projektet? Ja! Hantering av SMS tillhör vardagslivet. Merparten har använt sina hjälpmedel för att skicka och ta emot SMS med stort engagemang. Flera har beskrivit hur de har kunnat meddela ankomsttid, bestämma möte och aktivitet, be om hjälp och till och med hjälpa andra. Flera har beskrivit hur de haft nytta och glädje av sparade SMS De flesta tyckte de fått den hjälp de behövde med innehållet i sina hjälpmedel Lagom mycket tid med projektgruppen Merparten tyckte om samtalsmatta för att sätta mål och bestämma innehåll i hjälpmedlet Aktivitetsdagboken varje vecka har upplevts tjatig Utvärdering varje månad bättre
Styrkor och begränsningar Slutsats + En grupp som vanligtvis inte tillfrågas om sina åsikter har fått komma till tals + Alla fick behålla sina hjälpmedel ingen beroendeställning - Resultaten speglar enbart deltagarnas egna åsikter - Formen på intervjufrågorna svårigheten att intervjua personer med kognitiva och kommunikativa funktionsnedsättningar Med rätt anpassade hjälpmedel och insatser har personer som tidigare inte kunnat använda SMS fått denna möjlighet och uppskattat den. Personernas egen åsikt är viktig i utprovningsarbetet. Omgivningen måste ges tid och andra resurser för att kunna stötta i både anpassning och användning. 5