Svalorna Latinamerika

Svalorna Latinamerika Verksamhetsberättelse 2008 Svalorna Latinamerika Tegelviksgatan 40 116 41 Stockholm tel 08-642 16 96 fax 08-640 36 60 e-post: info@svalorna.se www.svalorna.se Org.nr 802003-3083

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 SVALORNA LATINAMERIKA 2008... 2 2 UTVECKLINGSSAMARBETET I LATINAMERIKA... 4 2.1 BOLIVIA... 4 2.2 PERU... 11 2.3 NICARAGUA... 17 3 SVERIGEVERKSAMHETEN... 22 3.1 INFORMATIONS- OCH PÅVERKANSPROGRAMMET 2008... 22 3.2 PRAKTIKANTER... 29 3.3 METODUTVECKLING... 30 3.4 INSAMLINGSVERKSAMHETEN... 30 3.5 STYRELSEN... 32 3.6 KANSLIET... 33 Bilden på framsidan är från ett möte med en grupp äldre som Svalorna LA stöder via samarbetsorganisationen CASSA i Chama, Bolivia. Foto: Linnea Uppsäll 1

1 Svalorna Latinamerika 2008 2008 har varit ett händelserikt år för Svalorna Latinamerika. I Bolivia, Nicaragua och Peru är våra engagerade samarbetsorganisationer nu i full gång med genomförandet av programverksamheten. Under året har Svalorna LA gett stöd till ett program i varje land. Ett resultat av programmet i Bolivia är ett nystartat radioprogram vid namn Radio Comunitaria som sänds till befolkningen i området kring byn Jesús de Machaca. Ett exempel på organiseringen av äldre är de kontor för pensionsutbetalning i två byar som startats på initiativ av Svalorna LA:s målgrupp. Arbetande barn i Bolivia har påverkat artiklar i den nya konstitutionen till sin fördel och fått medalj i närvaro av landets president. Resultatmätningar inom programmet visar att 30 procent av hantverkarna har skaffat sig nya kunder. I Peru har programmet stärkt sin position som en erkänd aktör inom landsbygdsutveckling. På flera håll har man kunnat se att insatserna inom programmet lett till ett ökat medborgarinflytande för ungdomar och kvinnor från landsbygden. Exempelvis har ett ungdomsnätverk upprättat ett samarbete med kommunen och andra aktörer som tar ansvar för den lokala utvecklingen. Kapacitetsutveckling och utbyten för småföretagare har lett till att de ökat sin förmåga till ekonomisk förvaltning och en sammanslutning av marsvinsuppfödare har registrerats som ekonomisk förening I Nicaragua kan man se flera goda resultat på individ-, familje- och kommunal nivå. Barn och ungdomar har bättre kunskap om sina rättigheter och föräldrarna engagerar sig i sina barns utbildning. Flickor som arbetar i hemmen har identifierat situationer då de har utsatts för övergrepp och börjat efterfråga rådgivning och kan i större utsträckning motverka övergreppen. Programmet har byggt upp flera bra samarbeten med relevanta myndigheter och kan påverka frågor som riskfyllt barnarbete och barn som befinner sig i riskzonen till missbruk. Svalorna LA:s praktikantverksamhet har utvecklats kraftigt de senaste åren. Under 2008 fick elva svenska praktikanter möjligheten att jobba med programutveckling och informationsarbete i våra samarbetsländer. Efter hemkomsten till Sverige har de informerat om situationen i Latinamerika och Svalorna LA:s verksamhet för skolor, föreningar och allmänheten runt om i Sverige. Praktikanternas infoturnéer har genomförts som aktiviteter inom Svalorna LA:s informations- och påverkansprogram i Sverige. Genom infoturnéerna har vi under 2008 nått ut direkt till drygt 5 000 personer och indirekt till många fler. Informations- och påverkansarbetet i Sverige har under de senaste åren vuxit mycket i budget, antal aktiviteter och antal engagerade personer. Satsningen på kampanjen Rätten till din egen kropp!, har gett goda resultat, exempelvis har politiker motionerat om mödradödlighet. Föreningens aktiva medlemmar får en allt större roll inom informations- och påverkansarbetet i Sverige och ett 30-tal personer har på ett eller annat sätt varit aktiva under året. Under politikerveckan i Almedalen bidrog flera av dem till att som sprida information om vår verksamhet och skapa nya värdefulla kontakter. Allt fler känner till Svalorna LA och besöker vår hemsida, vi är numera en erkänd aktör bland biståndsorganisationer i Sverige. 2

Svalorna LA:s kampanjgrupp hade bokbord på Internationella Kvinnodagen 8 mars 2008. Foto: Heidi Pintamo Styrelsen har under året bestått av tolv personer som har haft regelbundna möten och fattat övergripande beslut om såväl pågående som framtida verksamhet. Styrelsens ordförande, programhandläggaren i Sverige och en majoritet av personalen vid landkontoren i Latinamerika medverkade i november vid Svalorna LA:s regionmöte i Arequipa i Peru, där programverksamheten diskuterades ur olika perspektiv. Även representanter för huvudfinansiären Forum Syd var inbjudna till det veckolånga mötet som blev ett avstamp för att ta ut riktningen för de kommande årens program. Kansliet i Stockholm har under 2008 varit bemannat med 5,63 tjänster med ansvar för verksamhetsledning, personalhandläggning, programutveckling, informationssamordning och allmänt kansliarbete. Svalorna LA:s personal har under året lagt ner ett stort arbete på att utveckla och börja använda våra system för resultatuppföljning. Svalorna LA har som en liten svensk solidaritetsorganisation kommit mycket långt inom detta område. Det uppföljningssystem som ursprungligen utvecklades i Bolivia har blivit föremål för forskning i samarbete med Karlstad Universitet och SADEV, myndigheten för utvärdering av bistånd. Detta uppföljningssystem har vidareutvecklats och anpassats till vår verksamhet i Sverige genom en metodstudie på temat resultatuppföljning av informations- och påverkansinsatser genomfördes under hösten. Inom metodutveckling kan vi också lyfta fram den rapport som handlar om att synliggöra HIV/ Aids-perspektivet inom programverksamheten i Latinamerika. Insamlingen har under 2008 gett föreningen totalt 622 012 kronor genom frivilliga och tilldelade bidrag samt ränteintäkter. Men vi har fortfarande en bit kvar innan vi ligger på den nivå som vi önskar för att kunna ha en trygg finansiering till vår långsiktiga programverksamhet i Latinamerika och det informations- och påverkansarbete vi bedriver i Sverige. 3

2 Utvecklingssamarbetet i Latinamerika Svalorna LA bedriver utvecklingssamarbete genom program i tre länder i Latinamerika: Bolivia, Peru och Nicaragua. Under år 2008 har Svalorna LA gett stöd till ett program i varje land. Programmen planeras i samverkan med våra målgrupper och genomförs via lokala samarbetsorganisationer i respektive land. För handläggning, administration, uppföljning och informationsarbete har samarbetsorganisationerna stöd från Svalorna LA:s landkontor i respektive land. I Bolivia drivs programmet Deldepa (Desarrollo local y democrácia participativa, på svenska: lokal utveckling och deltagande demokrati) som har det övergripande målet att stärka den lokala utvecklingen med fokus på demokrati, försörjning och kommunikation. I början av 2008 inleddes dessutom planeringen av Svalorna LA:s andra program i Bolivia, Suma Thakhi, som syftar till att sätta in förebyggande insatser för utsatta barn och ungdomar. I Arequiparegionen i Peru drivs Programmet för landsbygdsutveckling. Huvudmålet är att sociala organisationer och institutioner stärker den hållbara landbygdsutvecklingen genom att samverka i den lokala förvaltningen och stärka ekonomin på familjenivå. Målgruppen är kvinnor och ungdomar. Programmet Barn och ungdomars rättigheter och utveckling i Nicaragua har som övergripande mål att barn och ungdomars rättigheter efterlevs i högre grad i Nicaragua och att barn och ungdomar har större inflytande över sin egen utveckling. 2.1 Bolivia 2.1.1 Allmänna läget i Bolivia Det politiska läget i landet har varit spänt under hela året. Konflikten mellan regeringen och oppositionen har kretsat kring två teman; ökad regional autonomi och det nya grundlagsförslaget. Dialogen mellan dessa parter har under året visat på föga resultat då ingen av parterna har varit villig att kompromissa och båda parterna har fortsatt att driva igenom sina frågor oberoende av legalitet och demokratiska tillvägagångssätt. I de regioner där oppositionen har sitt fäste visar folkomröstningar på att kravet på ökad regional autonomi är stark, och processen att implementera egna grundlagar och skapa egna polisstyrkor fortgår. Dessa regioner har även krävt och fortsätter att kräva att skatten från utvinningen av fossila bränslen tillfaller dessa regioner och inte till staten. Regeringen menar att folkomröstningar om autonomi i regionerna är illegala. För att befästa sin röst hos folket genomförde presidenten en förtroendeomröstning. Denna visade på att presidenten fortfarande har majoriteten av folket bakom sig. Med detta stöd har regeringen fortsatt processen att driva igenom den nya konstitutionen som ger mer makt åt ursprungsfolken och bönder på landsbygden. Oppositionen anser att processen att ta fram den nya konstitutionen har genomförts på ett odemokratiskt sätt. Under de sista månaderna 2008 erkände slutligen oppositionen den omröstning som skulle genomföras i januari 2009 för godkännande eller avslag av den nya grundlagen. Valresultatet är avgörande för den sittande regeringen och dess politik. Konflikten under året 2008 har varit mest påtaglig i de östra regionerna vilka alla leds av politiker som är oppositionella till regeringen. Leopoldo Fernández, före detta politisk ledare i regionen Pando, sitter fortfarande häktad misstänkt för att ha beordrat massakern på över 30 regeringsanhängare i Porvenir i september 2008. 4

2.1.2 Påverkan på Svalorna LA:s arbete Den turbulenta situationen i Bolivia har påverkat målgruppen, främst indirekt eftersom de som Svalorna LA arbetar för inte bor i de konfliktdrabbade östra regionerna. Något som har gett negativa konsekvenser för många av Bolivias bönder är en lång torka följt av häftiga regnperioder. Skördar har gått förlorade vilket innebär förluster för lantbrukare. Dåliga skördar har inneburit ett minskat utbud på många viktiga varor, vilket i sin tur har spätt på inflationen i landet. De stigande priserna slår hårdast mot den fattiga delen av befolkningen. Priset på basvaror som bröd har skenat i höjden. USA har beslutat att inte förlänga stödprogrammet ATPDEA (Andean Trade Promotion and Drug Eradication Act) med Bolivia. Stödprogrammet har gett skattelättnader till andinska länder i utbyte mot hjälp att minska kokainproduktionen. Beslutet har slagit hårt mot Bolivias befolkning och tusentals arbetstillfällen sägs ha gått förlorade. Den globala finanskrisen har även den satt sina spår och framförallt slagit mot Bolivias gasexport då den globala efterfrågan på gas sjunkit. Även gruvindustrin har drabbats och lönenivån har sjunkit. Svalorna LA i Bolivia har under året kunnat genomföra sina planerade aktiviteter utan större problem. Den inriktning som karaktäriserar Svalorna LA:s arbete i Bolivia går i linje med regeringens inriktning och prioriteringar. Regeringens kontroll på internationella organisationer har stärkts men detta ser vi inte som något negativt, det bidrar snarare till ett effektivt bistånd. Det politiska läget har inte påverkat möjligheterna att genomföra aktiviteter inom de program Svalorna LA stödjer eftersom situationen i La Paz-regionen har varit relativt lugn. Svalorna LA, som är en neutral aktör i processen, uppmuntrar samarbetsorganisationerna att ta avstånd från politiska aktiviteter med bristande demokratiska metoder. Situationen är dock inte helt okomplicerad eftersom många av Svalorna LA:s samarbetspartners har en politisk agenda. Det bör även nämnas att Svalorna LA i Bolivia gör en kontinuerlig analys av vissa grupper (särskilt de så kallade Ponchos Rojos) som deltar inom programmet då de kan anses radikala. Denna analys har ansetts extra viktig under 2008 då denna grupp har drivit sin politiska agenda i samband med de folkomröstningar som har genomförts i landet. Syftet med Svalorna LA:s stöd till denna grupp är att ge utbildning inom mänskliga rättigheter och demokrati för att påverka dem att använda demokratiska metoder och tillvägagångssätt. 2.1.3 Programmet Deldepa Programmet Deldepa (Desarrollo local y democrácia participativa, på svenska: lokal utveckling och deltagande demokrati) drivs sedan 2007 av fem lokala samarbetsorganisationer och möjliggörs genom stöd från Svalorna LA. Programmets övergripande mål är att stärka den lokala utvecklingen i staden El Alto och på landsbygden på den andinska högplatån i Bolivia. Målet ska nås genom att på lokal nivå öka intresset och möjligheterna för demokratiskt deltagande samt för förbättrad försörjningsförmåga för familjer som tillhör den mest diskriminerade gruppen, ursprungsfolk, och bland dem särskilt barn, unga och äldre. 2.1.3.1 Exempel på uppnådda resultat inom Deldepa under 2008 Delmål 1: Organisering och deltagande Målgruppen visar på höjd kunskap inom ledarskap och organisering, mänskliga rättigheter och demokrati och utövar i allt högre grad sina rättigheter. De har fått ett stärkt självförtroende och utrycker oftare sin åsikt i olika forum. Till exempel har deltagare efter slutförda utbildningar i ledarskap och kommunikation startat ett radioprogram som sänds 5

under namnet Radio Comunitaria till befolkningen i Machaca. Målgruppen äldre har organiserat sig och har fått till stånd två kontor för pensionsutbetalning, ett i Jesus de Machaca och ett i Chama. Efter utbildning i ledarskap utövar många sina rättigheter genom att de engagerat sig i olika demokratiska instanser och de som var involverade i organisationer innan utbildningen har efteråt fått ökat ansvar. Samarbetsorganisationen NATs målgrupp, arbetande barn och ungdomar, har utformat två förslag och lyckats påverka artiklar i landets nya konstitution till sin fördel. De har inkorporerat sig i viktiga instanser som kommunkommissionen för barn och ungdomar. De har nått en högre status och synliggjort organisationen, bland annat genom ett offentligt erkännande för gott arbete av La Paz kommun och att de fått medalj i närvaro av landets president. Delmål 2: Försörjning Cirka 30 procent av hantverkarna har skaffat sig nya kunder i år. Alpackaprodukterna som tillverkas av hantverkarna bedöms i 85 procent av fallen ha en hög till utmärkt produktkvalitet. Samarbetsorganisationen CASSA har tillsammans med målgruppen utvecklat metoder för ekologisk färgning av alpackaprodukter. De har även skapat en produktidentitet kring det egna alpackamärket Yuri. Skinn- och läderkursen som startades 2007 och som vänder sig till programmets målgrupp har under 2008 visat på stora framsteg. De 15 personer som deltar i kursen får lära sig läderhantverk samt hur man startar och driver ett företag. Skinn- och läderkursen är numera självfinansierad och bedrivs av de 15 deltagarna under demokratiska former. Deras produkter exporteras till Europa. Delmål 3: Information och kommunikation Efter genomförd kurs inom kommunikation ( comunicación popular ) har målgruppens kunskap mätts och visar på att 70 procent nådde en hög eller utmärkt nivå. Tydligt är att deltagarna nu är bättre på att skilja ut innehåll i pressen och kan förhålla sig lite mer kritiskt. Flera före detta kursdeltagare gör radioprogram, till exempel i den lokala kanalen radio Copacabana. En del av dessa sänder även nationellt genom radio Erbol. De arbetande barnen i samarbetsorganisationen NATs har deltagit i radioprogram där de har fått beskriva sin situation och gett sin bild av den politiska kontexten i landet. 6

Svalorna LA:s samarbetsorganisation NATs fick medalj för sitt påverkansarbete och träffade Bolivias president Evo Morales. Foto: Linnea Uppsäll 2.1.3.2 Avvikelser från planen Under våren 2008 lämnade samarbetsorganisationen Cenar proc programmet Deldepa. Cenar proc har under sin tid inom programmet ständigt visat på mycket bristfällig rapportering. Utöver rapporteringssvårigheter har organisationen inte kunnat påvisa några konkreta resultat och dess styrning har också ifrågasatts. Svalorna LA beslutade att en utvärdering skulle göras av Cenar procs verksamhet som underlag för beslut om organisationens framtid i Deldepa. Efter diskussion om organisationens problem med densamma beslutade sig Cenar proc för att hoppa av programmet innan utvärderingen hann genomföras. Problemen härstammar framförallt från de inledande faserna av programplaneringen när samarbetspartners valdes ut. Cenar procs utträde innebar utökningar av aktiviteterna för de andra organisationerna. Bland annat har NATs startat ett Internetkafé som ungdomarna sköter och vars intäkter ska bidra till att göra organisationen självförsörjande. Samarbetsorganisationen Cesefade har investerat i inspelningsutrustning för att målgruppen ska kunna utveckla sina färdigheter som kommunikatörer i samhället. Medel har även gått till en skinn- och läderkurs och ska öka möjligheten att denna blir oberoende av externa medel och kan drivas som ett företag. Under året har framgått att samarbetsorganisationerna inom Deldepa brister i kapaciteten att genomföra aktiviteter inom delmål fyra som syftar till att programmets styrning och hantering förbättras. I det inledande skedet av programmet tog Svalorna LA tillsammans med samarbetsorganisationerna en ledande roll i arbetet med delmål fyra med syftet att samarbetsorganisationerna skulle ta över detta ansvar. Så har dock inte skett och vi ser med oro på den bristfälliga kapaciteten att driva det arbetet. Under året har aktiviteter tillkommit som har potentialen att leda till ökad måluppfyllelse inom delmålet. Bland annat kan nämnas den årliga hantverksmarknad där hantverkare inom 7

programmet erbjuds en plats där de kan sälja sina produkter och skapa värdefulla kontakter. Under 2008 genomfördes den första resultatmätningen av programmet Deldepa. Den budgeterade summan var otillräcklig och medel från delmål fyra användes för att täcka underskottet på totalt 2 913 bolivianos (motsvarar 3 268 kronor enligt växelkurs 31 december 2008). 2.1.4 Program Suma Thakhi Utifrån erfarenheter och lärdomar dragna från programmet Deldepa samt tidigare lyckat samarbete med inblandade organisationer inleddes i början av 2008 planeringen av Svalorna LA:s andra program i Bolivia Suma Thakhi. Syftet med programmet är att sätta in förebyggande insatser för att nå och ge stöd till barn och ungdomar som befinner sig i riskzonen för att hamna på gatan. Efter ett års intensivt arbete finns en gedigen problem- och målgruppsanalys, mål, förväntade resultat samt preliminära uppföljningsbara indikatorer. Under 2008 har 2 630 bolivianos (cirka 2 950 kronor) investerats i planeringen av Suma Thakhi och programmet har beviljats bidrag för start i början av 2009. 2.1.5 Landkontor och personal i Bolivia Den nya organisationen på landkontoret i Bolivia trädde i kraft under året och arbetet fördelas nu på fyra tjänster: landrepresentant, programsamordnare, programhandläggare och administratör. Under 2008 arbetade sammanlagt fem utlandsanställda och två lokalanställda på Svalorna LA:s kontor i Bolivia. Planeringen av det nya programmet Suma Thakhi och utveckling av praktikantverksamheten har krävt mycket tid från hela landkontoret och andra uppgifter har därför hamnat lite i skymundan. Programsamordnartjänsten är ny för 2008 och en del tid har lagts på att identifiera tjänstens karaktär, inriktning och roll i programverksamheten. En uppgift är framtagandet av ett system för Uppföljning i fält som dock bara är på planeringsstadiet. Framtagandet av ett heltäckande system som inte endast innefattar Uppföljning i fält utan även resultatmätning och ekonomisk redovisning är krävande och innebär ett samarbete mellan alla anställda på kontoret samt med samarbetspartners. Programsamordnaren i Bolivia tog också en ledande roll i framtagandet av rutiner för praktikantverksamheten inom Svalorna LA i koordinering med Stockholm och de andra länderna. Sammanlagt fyra svenska praktikanter gjorde under 2008 sin praktik i Bolivia. Deras uppgifter har varit informationsarbete, att följa samarbetsorganisationerna inom programmet samt administrativt programarbete. 8

Verksamhet 2.1.6 Årsrapport Bolivia Mål 2008 Planerat resultat 2008 Beskrivning uppnått resultat 31/12 2008 Program Deldepa Delmål 1 1.1 Målgruppens organisationer utarbetar sin årsarbetsplan i samarbete med civila samhället. Delmål 2 Delmål 1 Nivå av planeringskapacitet, grad av deltagande av målgruppen i utvecklandet av POA 1.2 Programmets Antal och kvalitet på kollektivt målgrupp känner till utformade förslag som sina rättigheter, utövar presenterats i beslutsfattande dem samt planerar och instanser, nivå av kunskap utarbetar konkreta inom utbildningsområden förslag inom det sociala, politiska och ekonomiska områdena 1.3 Lokala ledare Antal ledare som utbyter utbyter erfarenheter om erfarenheter programmet och situationen i landet 1.4 Kulturell identitet och levnadssätt värderas 1.5 Ökat erkännande och inflytande för basorganisationerna i olika sammanhang Antal och kvalitet på interkulturella aktiviteter, målgruppen värderar sin kulturella identitet Antal och betydelse av avtal med andra instanser och institutioner, antal och nivå av deltagande hos inkorporerade ledare i representativa organisationer, offentliga o privata institutioner samt civila samhället tar hänsyn till SO Delmål 2 2.1 Situationsanalys av Antal och kvalitet av tillämpade småföretagen för studier utarbetande av planer 2.2 Deltagarna förbättrar sina tekniska och administrativa kunskaper samt kunskaper i företagande 2.3 Producenterna deltar i produktionsoch kommersialiseringsnätverk, utvidgar och konsoliderar sina institutionella allianser. Antal nyetableringar av småföretag och produktiva sammanslutningar, utarbetade markadsplaner, nivå på administrativ och utförandekapacitet, kvalitet på produkter och service Fungerande avtal för produktion, distribution och kommersalisering, aktiva kommersialiseringsnätverk. NAT's, Cesefade och Cassa planerar aktiviteter och budgetar i samarbete med målgrupperna. Organisationer inom Deldepa har bristande planeringsförmåga. Organisationerna skjuter upp aktiviteter till sista kvartalet, vilket kan påverka kvaliteten i genomförandet. En nystartad äldreorganisation i Jesus de Macahaca (JdM) har fått legal status, en annan är i process att få legal status. Äldreorganisationerna har även lyckats få igenom etablerandet av två kontor i kommunen för utbetalningen av den nya pensionen Renta Dignidad. De traditionella ledarna i JdM är erkända som aktörer i kommunen. Dialog mellan NATs och myndigheter har resulterat i framförandet av egna förslag ang. arbetande barns rättigheter. De två förslag som utarbetat bedöms ha hög kvalitet. Cassa och Ciseds målgrupper har höjt sin kunskapsnivå i ledarskap och deltagande. Målgruppen har utvidgat sina kontaktnät och uppger ett ökat inflytande i lokala sammankomster. De har fått ett stärkt självförtroende och utrycker oftare sin åsikt i olika forum som t.ex. radioprogram. Fördjupade kunskaper har redan lett till en ökande social kontroll av den kommunala styrningen i Copacabana. Vi har svårigheter att skilja mellan aktiviteter och resultat inom denna indikator. Därför väljer vi att inte rapportera den på resultatsnivå. Ingen uppföljning av resultat pga forskningsmetodologiska svårigheter och felformulerad indikator. 50 % av Cesefades deltagare har integrerat sig i olika beslutsfattande sammanhang. Nats har inkorporerat sig i viktiga instanser och har nått en högre grad av erkännande, bl.a. genom ett offentligt erkännande för gott arbete av La Paz kommun. Organisationen får flertalet inbjudningar av högre relevans. Cassa gör kontiunerliga undersökningar om möjligheterna att producera enligt rättvishandelmarknadens regler. Skinn- och läderkursen som åsyftar förbättra hantverksfärdigheter samt kunskap inom företagsidkande har blivit självgående och exporterar produkter till Europa. Cassa har tagit fram ett eget märke Yuri samt skapat en produktidentitet. Cassa har tillsammans med målgruppen utvecklat metoder för ekologisk färgning av alpackaprodukter. Coproca har bedömt att 85 % av alpackaprodukterna som hantverkarna har stickat, har en hög till utmärkt produktkvalitet. Modetidningar hjälper hantverkarna att förstå marknaden och efterfrågan. Brett kontaktnät har lett till fler tidningsuppslag och medverkande i TV för reklam av den nya kollektionen Awayu. Cassa och Coproca har dessutom börjat sälja sina kollektioner i affärer i La Paz. Uppnått resultat % av plan 85% 80% Delmål 3 2.4 Producenterna har Ökade försäljnings- och fler kontakter, beställningssiffror marknader och kunder. Delmål 3 3.1 Målgruppen har ökade kunskaper om framställning av olika kommunikationsmedier. I urvalet så har 30 % av hantverkarna skaffat sig nya kunder i år. Men gällande inkomst så är resultatet inte positivt. Ungefär 70 % av målgruppen har inkomster som bedöms vara låga och 30 % har en medelinkomst. Coproca har fått en ny internationell kund. Utbildingsaktiviteter för folkliga Ciseds kurser har uppskattats i ett kunskapstest, varvid cirka 70 % reportrar, nivå av kunskap efter nådde en hög eller utmärkt nivå och 30 % låg och mellan nivå. kurser, kvalitet och antal på Målgruppen har grundläggande kunskap inom kommunikation; hur producerat material, antal man rapporterar nyheter och hur man kan använda alternativa aktiva folkreportrar. nyhetskanaler. De värdesätter kunskapen och visar intresse av att vilja lära sig mer. 70% 9

Delmål 4 Delmål 3 3.2 Det finns informationsmaterial om teman av lokalt allmänintresse framställt tillsammans med målgruppen Tryckta och audiovisuella material utformade av målgruppen, antal och kvalitet 3.3 Det finns utrymmen 3.3.1 Antal avtal och allianser i kommunikationsmedier där med kommunikationsmedier målgruppen garanteras ett kontinuerligt deltagande Delmål 4 4.1 Programmets Det finns ett gemensamt parter utbyter strategidokument och internt erfarenheter och utvecklingspolicy för planerar gemensamma programmet. strategier för en god utveckling av programmet 4.2 Programorganisationer nas förmåga genomföra/styra programmet förbättras 4.3 Ett gemensamt informations- och kommunikationsarbete har etablerats Nivå på utförande och funktion av uppföljningssystemet, nivå på adminstrativ kapacitet Existens och funktion av gemensamt informationsteam NAT s har deltagit i radioprogram där målgruppen har fått beskriva sin situation. Cesefade: flera folkliga reportrar har egna program i t.ex. radio Copacabana. En del av dessa sänder även nationellt genom radio Erbol. Initiativ har tagits inom programmet men har ännu inte visat på resultat. Mätplaner och indikatormätningar har skett med varierad kvalitet. Intresset för resultatmätning är måttligt. Fältstudierna är tillfredställande, men efterarbetet brister i analys av inhämtad data. Vi har haft svårigheter att ackumulera resultat och jämföra resultat mellan olika kurser, målgrupper och kontexter. Det finns en kontinuerlig dialog inom programmet. Den kommunikationsgrupp som skapades förra året existerar fortfarande. Det saknas dock koordinering- och planeringskapacitet, vilket får konsekvenser för aktiviteterna. Internutbildning har gjorts. 70% 30% Program Suma Thakhi Personal Landrepresentant Adminstratör Programhandläggare Programdokument godkänt av Programdokument godkänt av Forum Syd Forum Syd Underskrivet avtal mellan Underskrivet avtal mellan Svalorna LA och Suma Thakhi Svalorna LA och Suma Thakhi Svalorna LA är erkända som aktör i olika lokala sammanhang, möter rapport- och informationskrav från finansiärer och myndigheter, fungerande personaladministration, prgramansvar, resultatuppföljning, säkerhetrutiner. Praktikplatser som möter SOs behov och FS och Svalorna LA:s krav samt är utvecklande för praktikanterna, Svalorna LA har god kännedom om verksamheten i fält, kontroll över resursanvändning. Materialinköp, redovisning och bokföring sköts, SO sköter sin bokföring Fungerande programstyrning och planering, samordning fungerar väl, SO har kunskap om krav, format och metoder för en väl fungerande programstyrning Svalorna LA har ett högt anseende inom Sida Bolivia samt svenska och internationella NGOs. Vi ingår i olika nätverk, bl.a. medborgarombudsmannen och anses vara en aktör inom äldrefrågor. En strategi har tagits fram för att vägleda Svalorna LA:s arbete i Bolivia. Tydliga regler för SO vad gäller budgetering och utförande finns på kontoret. Arbetsbeskrivningar finns för all personal. Tydligare ansvarsfördelning. Säkerhetsarbete har initserats och vi har uppdaterat säkerhetsplaner. Programsamordnaren har gemofört Landrepresentantens uppgifter vi dens frånvaro på ett tillfredställande sätt. På landkontoret har praktikant-verksamheten strukturerats upp och nya praktikanter möts av en väl definerad arbetsplan samt introduktion och uppföljning. Viss uppföljning i fält har gjorts sporadiskt och en plan är framtagen för implementeringen. Kontakt med svenska journalister Adminstration gällande kontorets drift och underhåll samt lokal sköts på ett adekvat sätt. Viss avsaknad av vissa rutiner. Bokföring och ekonomisk rapportering har uppstrukturerats. Adminstratören håller kontoret uppdaterad om nya lagar och skatter etc som påverkar verksamheten. Format och checklistor har utarbetats för ekonomisk rapportering av SO. Ett förtroende för Svalorna LA adminstrativa och ekonomiska kunskaper har byggts upp och SO efterfrågar ofta Svalorna LAs råd. Planeringsverktyg har utarbetats som möjliggör en god planering hos SO vad gäller budget och aktiviteter. Regelbunden uppföjning på operativ nivå av programmet har genomförts enligt Svalorna LA:s regler. Kontinuerlig kommunikation med SO. I vissa fall fungerar kommunikationen mindre bra pga av missförstånd och fördomar. Format och metoder som utarbetats av Svalorna används och förstås av SO. Delar av regelverket för budgetering och utförande har socialiserats till SO och respekteras. 88% Programsamordnare Kontoret Ett fungerande kontor som möjliggör och stödjer kärnverksamheten Bättre ekonomistyrning (t ex budgetuppföljning). Bra stämning i landgruppen. Tydligare rutiner på kontoret. 10

2.2 Peru 2.2.1 Allmänna läget i Peru 2008 har varit ett år med många politiska protester i Peru. En nyinförd lag ger polisen rätt att använda vapen för att skingra protesterande folkmassor. I början av året kunde man skönja en ökad rädsla och ett minskat antal människor deltog i demonstrationer runt om i landet. Under året ökade dock protestviljan, liksom antalet protester, och en rad incidenter skedde. Bland annat togs poliser som gisslan och polisbilar brändes på ett par olika platser i södra Peru. Många yrkesgrupper har strejkat under året, allt från sjuksköterskor, läkare och lärare till jordbrukare och transportarbetare. Under året genomfördes internationella toppmöten i landet, med EU samt Asian Pacific Economic Cooperation (APEC). Genom värdskapet för APEC närmade sig Peru de asiatiska marknaderna och turismen ökade när stora delar av världen vände sin uppmärksamhet mot landet. Under året har frihandelsavtal med flera asiatiska länder trätt i kraft vilket drabbat den peruanska textilindustrin hårt. På nationell politisk nivå har landet skakats av flera korruptionsskandaler, varav en ledde till att regeringen fick avgå. I skandalen avslöjades att två högt uppsatta politiker hade kontroll över oljeindustrin i landet och efter att ha fått mutor från ett norskt företag gav de nya oljefyndigheter till företaget utan att göra en offentlig upphandling. Peru låg år 2008 bland de latinamerikanska länder med högst ekonomisk tillväxt, cirka nio procent. Samtidigt var inflationen hög, i Arequipaområdet cirka tio procent. Högst inflation var det på varor som livsmedel, byggnadsmaterial och gödningsmedel. De höga bensin- och oljepriserna på världsmarknaden ledde också till höjda priser på allmänna kommunikationer. Den globala ekonomiska krisen i slutet av året drabbade bland annat gruvindustrin i södra Peru, i och med stora prisfall på koppar och guld. Effekterna väntas bli synliga först 2009. 2.2.2 Påverkan på Svalorna LA:s arbete Svalorna LA:s målgrupper har påverkats av den höga inflationen i landet, i övrigt har inte arbetet med programmet påverkats nämnvärt av händelserna på nationell nivå. På regional nivå har debatten kring klimatförändringar tagit fart och blivit ett vanligt samtalsämne bland Svalorna LA:s målgrupper. Många områden har drabbats av vattenbrist och nederbörden var 30 procent mindre än normalt. Vattenståndet var i slutet av året endast en tiondel av det normala. En positiv politisk förändring har varit den nya lag om kommunsammanslutningar som introducerades 2007. Denna lag möjliggör för kommuner att gå ihop och öka sina möjligheter till statligt utvecklingsstöd, vilket anses ge goda möjligheter för småkommuner att förbättra situationen för befolkningen. I den dalgång där en del av Svalorna LA:s arbete bedrivs har man under 2008 haft problem med konflikter kring var kommungränserna går. Detta är av stor vikt eftersom kommuner erhåller statligt och regionalt ekonomiskt stöd utifrån befolkningsmängd. Gränskonflikterna har inneburit vissa problem för genomförandet av Svalorna LA:s landprogram då de lokala myndigheter man arbetar med stundtals fokuserat mer på konflikten än på den lokala utvecklingen. Frågan har dessutom fått ytterligare en dimension i och med att cirka tio tusen personer invaderat ett obebott område i en av kommunerna. I takt med att bosättningen växer och befolkningen blir allt mer bofast kommer de att börja kräva sina rättigheter, bland annat till infrastruktur. I en kommun som tidigare hade cirka 1 000 invånare, och där man redan lider av vattenbrist, riskerar detta att leda till stora kostnader och problem i framtiden. 11

2.2.3 Programmet för landsbygdsutveckling 2008 innebar andra året av fem för Programmet för landsbygdsutveckling som drivs av Svalorna LA tillsammans med fyra lokala organisationer i Arequiparegionen i Peru: ASDE, CIED, CR-ESOA och SADA. Programmets huvudmål är att sociala organisationer och institutioner stärker den hållbara landbygdsutvecklingen genom att samverka i den lokala förvaltningen och stärka ekonomin på familjenivå. Målgruppen är kvinnor och ungdomar, och det övergripande målet är indelat i två delmål: Inom delmål ett arbetar man med stärkandet av demokratiska processer och inom delmål två med lokal ekonomi och möjligheter till försörjning. Det samarbete som bedrivs mellan deltagande samarbetsorganisationer har börjat ge tydliga synergieffekter. Under 2008 har man utvidgat samarbetet till att omfatta inte bara utbyte kring strategiska frågor, erfarenheter och programtekniska frågor man har också haft aktiviteter där målgruppen från alla organisationernas verksamhetsområden bjudits in att delta och man har utbytt kompetenser/tjänster mellan samarbetsorganisationerna. Tätt samarbete i programform är ett nytt fenomen i Arequiparegionen och förhoppningsvis banar man nu väg för fler framtida programsamarbeten mellan andra organisationer och på andra teman som gynnar utvecklingen i regionen. Under 2008 lades grunden för det kvalitativa resultatmätningssystem som implementeras under det första halvåret 2009. Systemet mäter än så länge framför allt, men inte enbart, kvantitativa resultat. De siffror som framkommer i årsrapporten är vägledande för hur arbetet fortskrider men kan tyvärr inte ses som en fullgod kvalitativ resultatredovisning. Påvisade kvalitativa resultat redogörs därför i textform i den bifogade resultatredovisningen (se tabellen). Inom delmål ett har arbetet under 2008 fokuserat på att ytterligare öka deltagande och stärka demokratiska processer. Detta har gjorts bland annat genom organisationsutvecklingsstöd till basorganisationer för att stärka deras förutsättningar för lokal påverkan. Vidare har utbildningar genomförts där programmets målgrupp ökat sina kunskaper om det peruanska politiska systemet och förutsättningarna för att delta i detsamma. I utbildningarna har även representanter för lokala myndigheter deltagit för att skapa samarbetsarenor med basorganisationer samt att ge myndighetsrepresentanterna en bättre förståelse för sitt ansvar gentemot medborgarna. För att skapa möjligheter att prova sina kunskaper samt att konkret påverka den lokala utvecklingen har programmet medverkat i att utveckla nya lokala arenor där politiker och basorganisationer kan mötas och utbyta idéer och skapa förändring tillsammans. En stor del av arbetet inom delmål två har handlat om kapacitetsutveckling. Genom att delta i ett integrerat utbildningsprogram inom företagande och hållbar utveckling, i kombination med teknisk utbildning samt möjlighet att delta i utbyten där man tagit del av goda exempel inom småföretagande, har lokala småbrukarorganisationer stärkts och produktionen diversifierats. För att garantera insatsens effekter arbetar programmet dessutom aktivt med lokala myndigheter för att stärka småbrukarnas situation. Utöver detta har man även arbetad för ökad organisering och skapandet av produktionskedjor. Genom information kring hur marknader fungerar samt hur målgruppen kan organisera sig för att få större avkastning skapas ytterligare möjligheter för en hållbar ekonomi för det enskilda hushållet. Inom båda delmålen finns en komponent som handlar om att öka målgruppens kunskap om och användning av information och kommunikation. Genom bland annat kapacitetsutveckling och skapandet av informationsnätverk får målgruppen inte bara kunskaper att använda information och kommunikation för att påverka de lokala myndigheterna utan även exempelvis ökad tillgång till information i syfte att utveckla sina småföretag. 12

2.2.3.1 Exempel på uppnådda resultat inom Programmet för landsbygdsutveckling under 2008 Delprogram 1 Utbildningsmodulerna kring lokal förvaltning har lett till att myndigheternas förmåga att leda deltagande processer har ökat, vilket resulterar i ökat medborgarinflytande Ungdomsnätverket i Majes fungerar mycket bra och har vuxit under 2008. En stor framgång är att man upprättat samarbete med kommunen och andra lokala aktörer som tar ansvar för den lokala utvecklingen. Bland annat upplåter kommunen en lokal för ungdomsnätverkets möten samt betalar för sändningstid för tre radioprogram per vecka. En ledarskapsskola för ungdomar och en utbildning för kvinnor har lett till att många av deltagarna deltog i framtagandet av medborgarbudgetar. Ungdomarna från området i dalgången till floden Chili har deltagit i ett utbyte med ungdomsnätverket i Majes, för att se ett gott exempel på hur man som ung kan organisera sig och påverka lokalt. Delprogram 2 Kapacitetsutveckling och utbyten för småföretagare har lett till att de ökat sin förmåga till ekonomisk förvaltning och kunnat applicerat detta i sina företag. En sammanslutning av marsvinsuppfödare har påbörjat sin formaliseringssprocess och har registrerats som ekonomisk förening. Programmet har genom ett gemensamt offentligt forum kring ämnet "organisering och landsbygdsutveckling" stärkt sin position som en erkänd aktör inom landsbygdsutveckling. Utbildning i datoranvändning och informationssökning har hållits för en del av programmets målgrupper. Idéer finns, hos målgruppen, bland annat kring att använda sina nya kunskaper för att marknadsföra sina företag. Ungdomar i Majes gör program som tack vare samarbetet med kommunen sänds i lokalradion flera gånger i veckan. Foto: Rebecka Hinn 13

2.2.3.2 Avvikelser från planen Programmet för landsbygdsutveckling har löpt på som planerat under 2008, med ett fåtal avvikelser från den ursprungliga planen. Den största utmaningen under året har varit de samarbetsproblem som samtliga programorganisationer haft med CR-ESOA och som lett till att man gemensamt beslutat om organisationens utträde ur programmet. Efter en utfasningsperiod om sex månader kommer samarbetet mellan Svalorna LA och CR-ESOA att avslutas i april 2009. SADA deltar i programmet som fullvärdig medlem via sitt delprojekt SIRA sedan 1 januari 2008. Det innebär att de har större budget än tidigare samt likvärdig status i programmets beslutsfattande programråd. SADA har under året uppvisat svårigheter med att genomföra planerade aktiviteter varför man vid halvårsskiftet i samråd med Svalorna LA gjorde vissa justeringar i den ursprungliga mycket ambitiösa planen. Organisationen har också haft interna svårigheter med bland annat firmatecknarbyte samt problem med sin administration, vilket påverkat resultatuppfyllelsen inom programmet negativt. Svalorna LA har regelbundna samtal med SADA:s ledning om problemen som ej får upprepas under 2009. Utöver dessa avvikelser har programmet i stort utförts som planerat. 93 procent av budgeten för Programmet för landbygdsutveckling har utnyttjats. Anledningen till diskrepansen i förhållande till beviljade medel står att finna i programorganisationen SADA:s problem. Viss omallokering av resurser gjordes under årets sista kvartal. Tyvärr var den, på grund av SADA:s bristande analys av sin utförarförmåga, inte tillräcklig. 2.2.4 Landkontor och personal i Peru Under första halvåret 2008 genomfördes flera oplanerade personalförändringar på landkontoret. Informationsvolontär, programhandläggare och organisationsutvecklare byttes ut, varav ett byte var internt och ett kunde lösas genom att en tidigare volontär återvände till Svalorna LA för en ny period. En organisations-/programutvecklare nyrekryterades. Från och med juli 2009 kommer ansvarsfördelningen på landkontoret Peru att se ut som i övriga verksamhetsländer. Grunden för detta byggdes under 2008 då omorganisering av landkontoret genomfördes. Sammanlagt fyra svenska praktikanter gjorde under 2008 sin praktik i Peru. Deras uppgifter har varit informationsarbete, att följa samarbetsorganisationerna inom programmet samt administrativt programarbete. 14

Verksamhet 2.2.5 Årsrapport Peru Mål 2008 Planerat resultat 2008 Beskrivning uppnått resultat 31/12 2008 Programmet för landsbygdsutveckling - PDR PDR, delprogram 1 Delprogram 1 1.1: Stärkta och organiserade landsbygdsproducenter deltar i samverkansinstanser där de identifierar och påverkar utformningen och implementeringen av offentliga beslut på lokal och regional nivå. 1.2: Myndigheter och civilt samhälle sammanlänkade i lokala forum utformar och implementerar lokala, sektoriella och övergripande strategiska utvecklingsplaner med ett aktivt deltagande av ungdomar och kvinnor. 1.3: Lokala ledare, myndigheter och organisationer organiserar sig för användning av kommunikations- och informationsteknologi på ett effektivt sätt. PDR, delprogram 2 2.1: Lokal ekonomi förstärkt genom kvinnors och ungdomars småföretag. Delprogram 2 2.2: Lokala produktionskedjor förstärkta och med tillgång till lokala, provinsiella eller regionala marknader. Ett regionalt samverkansforum konstituerat, regionala lantbruksforum genomförda, en strategisk allians skapad. Två kampanjer för politisk påverkan, utbyte, ledarskapsskola, ungdomsnätverk och kvinnonätverk stärkta. Framtagning av metoder och material för utbildningsmoduler, genomförande, stöd till organisationer som arbetar med turismutveckling och ungdoms- och kvinnonätverk, lokala myndigheter inkluderar forumens frågor i sina agendor. Genomförande av seminarier, utbildningar, radioprogram, TVprogram, uppföljningsprogram, tävlingar, erfarenhetutbyten. Diagnos och teknisk kapacitetsutveckling, workshops, implementering av småföretag med ekologisk fokus, teknisk assistans, utbyten, utbildningar Formulering av arbetsplan för Conveagro (regionalt samverkansforum för jordbrukare) och stöd till Conveagros regionala årsmöte, då nya representanter valdes. Ökad samverkan mellan olika aktörer och allians skapad. Regional kampanj, tema "ekologisk produktion", som syntes i lokala medier. Genom en workshop där kvinnor från programmets verksamhetsområde deltog gjorde man en diagnos över kvinnors situation samt formulerade förslag (relaterade till temat klimatförändringar) som ska gynna kvinnorna på landsbygden. Debatt kring ekologisk produktion. Utbildningsmoduler kring lokal förvaltning har genomförts med framgång. Ökat medborgarinflytande. Utbildningar för kvinnor och ungdomar, ungdomarna har stärkts i förmåga till ledarskap och lokal påverkan. En stor framgång är att man upprättat samarbete med kommunen samt andra lokala aktörer. Nätverket för ett liv utan våld har utbildat och stöttat folkbildare (kvinnor och ungdomar) som arrangerat aktiviteter i sina närområden kring familjevåldsproblematiken. Erfarenhetsutbyten med andra kvinno- och ungdomsgrupper. Deltagande i offentliga evenemang gjordes vid olika viktiga tillfällen, deltagande i utbildningsarrangemang i syfte att belysa genusfrågor. Två tidningar har tagits fram och distribuerats. Flera seminarier, workshops och utbildningar hölls med och för målgruppen, bl a i kommunikation och informationsteknik. Man implementerade dessutom ett program som ger möjligheter för ungdomar att utbilda andra. 9 bulletiner trycktes och 5 radioprogram sändes, arbetsmetoderna har ändrats inför 2009 eftersom målet inte uppfylldes kvantitativt. En hemsida har tagits fram. Uppföljning och stöd till informationscentran. Vissa planerade aktiviteter genomfördes inte, främst tävlingar och erfarenhetutbyten, bl a eftersom man inte kommit tillräckligt långt i processen. 17 familjer som är marsvinsuppfödare bildade en ekonomisk förening. Workshops, utbildning och erfarenhetsutbyten har genomförts och har gett inspiration och idéer som applicerats i företagen. Bland annat har deltagarna lärt sig göra affärsplaner. Planer för produktion och En plan gjordes som kommer att fungera väl för att anpassa marknadsföring, organisering produktionen till den lokala och regionala marknaden, även om av producentgrupper, den var lite dyrare att producera än planerat. workshops, studiebesök, Marsvinsuppfödarföreningen påbörjade sin deltagande i mässor, dokument formaliseringssprocess och har registrerats som föreningen av hur processen gått till. Microempresa Crees Cuy. Endast två workshops genomfördes pga deltagarnas tidsbrist. Resultatet är en stärkt samsyn kring det viktiga i en miljövänlig produktion. Erfarenhetsutbyten har lett till lyckad marknadsföring. De två ekonomiska föreningar som stöds av programmet deltog i två mässor. Dessa deltagande ledde dock inte till de förväntade nya kontakterna. Ändå blev det lärorika erfafrenheter i mässverksamhet. Dokumentation av erfarenheterna för att utvärdera och förbättra verksamheten. Uppnått resultat % av plan 77% 87% 15

Delprogram 2 Gemensamma kostnader Programhandläggare 2.3: Producenter på landsbygden organiserar sig och engagerar lokala myndigheter och institutioner i utformandet av informationsnätverk som underlättar deras beslutstagande. Personal Koordinering med SO, stöd nätverk mot familjevåld, administration, programledningsstöd Medvetandegöra producenter om värdet av att använda information, studie över informationsbehov, uppsöka och engagera institutioner som kan ge värdefull info till producenter, lokala informationsnätverk, utbildning, tryckt material, produktion av TV- och radioprogram, tävling, erfarenhetsutbyte. Gemensamma kostnader / programförstärkande aktiviteter Informationsansvarig Organisationsutvecklare/ Programutvecklare Landrepresentant Ekonom / Administratör Samarbetsavtal med 9 institutioner i Majes och 4 i Chivay. Efter workshops har ungdomar identifierats som vill och kan utbilda sig i informtionsarbete. I Tuti lärde sig en grupp ungdomar datorunderhåll och i Majes utbildades fullmäktige och ett ungdomsnätverk. 14 bulletiner har tryckts och distribuerats till målgruppen som använder informationen för att förbättra sin produktion. Fyra radioprogram har sänts. Radio- och TVsändningar har inte gjorts, istället koncentrerade man sig på att stärka övriga aktiviteter i verksamheten. Intresset från lokala producenter överskred utbudet av assistans. Arbetet fortskrider i stort sett väl. Uppföljningen planeras påbörjas första kvartalet 2009. Positivt resultat av utbyte mellan kommunikationsgrupperna i Tuti och Yarabamba med ungdomsnätverket i Majes. Regionalt event kring aktuellt Gemensamt forum organiserades kring ämnet "organisering programrelaterat tema i en och rural utveckling", ca 100 åhörare (framför allt från nationell och regional kontext, basorganisationer) samt ett stort antal journalister. Ämnet aktivitet kring programmet uppmärksammades i media. Personalen har trygghet genom riktad mot allmänheten, försäkring för olycksfall/dödsfall i samband med arbete. försäkring för personal, Programmet har utvecklats genom vidareutbildningar, koordinering och uppföljning, arbetsmöten och workshops, bland annat hölls en workshop i vidareutbildning, extern revision internkommunikation. Revisionen genomförd utan anmärkningar. SO:s verksamhet inom programmet har förbättrats och samarbete mellan SO har ökat, nätverken mot våld har återupptagits av SO, stöd till landrep och programråd har fungerat Stärka SO vad gäller SO har stärkts i sin informationsverksamheten, öka programmet, målgrupperna i informationsverksamhet inom kunskap hos svensk Sverige har fått ökad kunskap målgrupp om Svalorna om Svalorna LA:s frågor, LA:s frågor, stärka landkontorets verksamhet har landkontorets stärkts. verksamhet. Välfungerande system för kontroll och utvärdering av program, planering med SO och landkontoret, rapportering och planering, administration Perus landprogram fungerar effektivt, ansvar för medarbetare, administrationen fungerar effektivt, representera Svalorna LA Bokföring och ekonomisk kontroll, ekonomisk kontroll SO, administration Systemet för uppföljning och kontroll har börjat användas och fungerar, haft aktiv roll i verksamhetsplanering, framställt högkvalitativ dokumentation, administrationen fungerat. Landprogram har genomförts enl fastställda riktlinjer, en väl fungerande landgrupp bestående av fem personer, bättre rutiner, viss admin har delegerats, goda relationer mellan Svalorna LA, myndigheter och SO. Ekonomiska underlag beredda, rapportering och revision genomförd. Analys av ekonomisk rapportering från SO genomfört. Stöd gett till SO. Landkontor utrustat efter behov, deltagande i gemensamma aktiviteter. Förbättrat arbete med SO och etablerade rutiner för stöd och samarbete. Samarbete och utbyte mellan programmets organistioner har ökat markant och olika nya koordinationsinstanser skapats. Två SO tog på sig koordinering med nätverket för familjevåld, med stöd från Svalorna LA. Programrådet har antagit en ledande roll i verksamheten och deltagande i processer inom landkontoret har lett till förbättringar. En fungerande kommunikationsgrupp inom programmet delar på ansvar för informations- och kommunikationsfrågor. Fotokurser och internutbildning är genomförda. Deltagit i utvecklingen av Svalorna LA:s informations- och påverkansarbete. www.latinamerika.nu och Svalorna LA:s praktikantblogg har innehållit välredigerade artiklar som syftat till att öka kunskap och kritisk tänkande om LA. Systemet för uppföljning och kontroll har utvecklats under andra delen av 2008. Då det fanns betydligt större behov av att utveckla systemet än vad som förutsågs uppnåddes inte delmålet till fullo. Förmågan att förstå uppföljning och vikten av resultatmätningen är numera väl förankrat hos SO. Kvar att göra är arbete med nya format och SO:s förståelse för dessa. Planeringsarbetet fungerar och ansvarsfördelningen anses mycket tillfredställande. Administrationen har skötts och landkontoret har fungerat mycket väl vid ordinarie landrepresentants frånvaro. Landprogrammet har genomförts enligt riktlinjer. Arbetet i programrådet fungerar mycket bra. Kvarstår arbete med resultatuppföljningssystem. Arbetet med att medvetandegöra och efterfölja Svalorna LA:s policy behöver förstärkas. En väl fungerande landgrupp bestående av 7 personer (5 anställda + 2 praktikanter). Personalmöten och utvärdering görs regelbundet. Arbetsplaner finns, säkerhet diskuteras regelbundet. Bättre rutiner har genomförts, administration har delegerats. Erforderliga tillstånd har förnyats för såväl Svalorna LA som dess personal. Goda relationer med olika aktörer har upprätthållits. Landkontorets ekonomi och rapportering skött enligt planen. Revision genomförd. Kontroll av SO:s ekonomiska redovisningar skött, analyser gjorda och ekonomiska underlag sammanställda. Goda relationer till SO. Ansvarade för inköp och inventering på landkontoret, deltog i gemensamma aktiviteter samt gav visst stöd. 87% 92% 16

2.3 Nicaragua 2.3.1 Allmänna läget i Nicaragua Året präglades av oroligheter, både socialt och politiskt. Energikrisen som drabbade landet under i princip hela 2007 lämnade efterverkningar som kändes av under första halvåret av 2008. Krisen ledde till en stor och långdragen konflikt mellan staten och transportsektorn. Transportsektorn krävde ökad statlig subvention för att inte höja kostnaderna för allmänheten. En stor transportstrejk drabbade i princip hela landet under april-maj och mindre blockader och strejker höll landet i schack under en längre tid. Så fort transportkonflikten nådde ett slut med en överenskommelse om billigare bensinpriser till transportsektorn började den stora institutionella krisen som skulle komma att prägla den politiska scenen under hela året och lämna effekter som vi kommer att se långt in i de kommande åren. Denna institutionella kris har flera komponenter, som alla kretsar kring det kommunala valet som hölls i november. MRS (Movimiento de Renovación Sandinista) är ett parti som bröt sig ur det regerande partiet FSLN (Frente Sandinista de Liberación Nacional) under första halvan av 1990-talet. I juni fråntogs MRS och det konservativa partiet sin partistatus och förbjöds därmed att delta i valet. Därefter följde ett spänt läge med kraftfulla protester från oppositionen och maktdemonstrationer från regeringspartiet fram till valet. En annan komponent i krisen var valrådets vägran att ackreditera vissa valobservatörer, både nationella och internationella. Röster varnade om valfusk och vissa grupper uppmanade befolkningen att rösta blankt eller helt strunta i att rösta. Vissa ansåg dessutom att högsta valrådet avsiktligt försenade utfärdandet av id-handlingar i vissa kommuner där sandinisterna inte hade en självklar majoritet. Under andra halvåret trappade regeringen upp konflikten med det civila samhället. Forum Syd och OXFAM (en internationell hjälporganisation) anklagades för triangulering, det vill säga att använda sig av tredje part för att finansiera olagliga organisationer, läs: organisationer utan organisationsnummer. Detta ledde till stor oro bland flertalet organisationer i det civila samhället då alla hotades med husrannsakan och beslagtagande av datorer och dokumentation. I januari kom slutligen åklagarmyndigheten fram till att brott inte kunde styrkas. Valet hölls som planerat den 9 november utan större incidenter men anklagelser om valfusk började redan samma dag. Sandinisterna kom segrande ur valet med kontroll över 105 av 145 kommuner. På grund av anklagelserna om valfusk och oppositionens försök att få valet ogiltigförklarat i parlamentet stängde i praktiken parlamentet ner sin verksamhet från november till februari, vilket försenade kreditprogram till bönder, byggandet av bostäder med mera. Den stora matkrisen och den följande finansiella krisen har slagit hårt mot Nicaragua som redan var ett mycket utsatt land. Matpriserna mer än tredubblades i vissa fall och ökningar är att vänta när effekterna av finanskrisen börjar märkas. Redan under andra halvan av 2008 såg man en markant minskning av pengaförsändelser från utlandet till familjer i Nicaragua. 2.3.2 Påverkan på Svalorna LA:s arbete Mot slutet av 2008 lanserade regeringen ett program vid namn AMOR som fram till 2012 ämnar ta hand om alla gatubarn. Eftersom programmet var i sitt startskede fick det knappt någon påverkan på Svalorna LA:s arbete. Däremot ger det signaler om att vi kan behöva tänka om vad gäller arbetet med den målgruppen. Den generella inställningen är att AMOR visar att 17

regeringen ser problemet och försöker ta tag i det. Det är ett steg i rätt riktning och samtal har redan inletts med regeringens utsända i regionerna för att studera hur det civila samhället kan stödja regeringens ansträngningar. Upptrappningen av konflikten mellan regeringen och det civila samhället påverkade inte direkt vår verksamhet men skapade oro bland våra samarbetsorganisationer. Mycket tid och energi gick åt att diskutera situationen och försöka förbereda sig så gott det gick inför eventuell husrannsakan. Valet och valrörelsen hade stor påverkan på arbetet då många, både inom samarbetsorganisationerna och i målgruppen, var upptagna under perioden så antalet programaktiviteter minskade. 2.3.3 Program Barn och ungdomars rättigheter och utveckling i Nicaragua Programmet Barn och ungdomars rättigheter och utveckling i Nicaragua startade den 1 juli 2007 och har en tänkt löptid på fem år. De aktuella insatsområdena är Estelí, Jinotega och Telica. För programmets genomförande ansvarar fem lokala samarbetsorganisationer. Programmets övergripande mål är att barn och ungdomars rättigheter efterlevs i högre grad i Nicaragua och att barn och ungdomar har större inflytande över sin egen utveckling. 2.3.3.1 Exempel på uppnådda resultat inom Barn och ungdomars rättigheter och utveckling under 2008 Delprogram 1: Inkluderande utbildning Folk söker upp programorganisationerna för att få stöd och vägledning. Ökat deltagande av barn i aktiviteter som syftar till att höja deras prestation i skolan. Delprogram 2: Ungdomars aktiva deltagande Barn och ungdomar har bättre kunskap om sina rättigheter. Man har lyckats få föräldrarnas tillit och dessa stödjer nu läroprocessen. På samarbetsorganisationen Club infantil finns det nu ett dokumentationscenter med information om bland annat barn och ungdomars rättigheter. Ungdomar har deltagit i olika diskussionsträffar och erfarenhetsutbyten. Genusperspektivet har varit genomgående i alla aktiviteter. Attityd- och rollförändringar har synts hos målgruppen och i deras hem där förändringsprocesser har påbörjats. Efter påtryckningar har kommunerna ordnat platser som Ungdomsrådet och Barn- och ungdomshuset, där ungdomar kan träffas och diskutera och föreslå konkreta åtgärder till de lokala beslutsfattarna. Mer och bättre handläggning och uppföljning behövs dock fortfarande. Delprogram 3: Psykosocial hälsa I Estelí har vi en kontinuerlig koordinering med arbetsministeriet och familjeministeriet, med syfte att visa på riskerna kring barnarbete. I Jinotega har vi lyckats få polisen och hälsovårdsministeriet att prioritera problemet med barn som befinner sig i riskzonen till missbruk. Målgruppen har fått grundläggande kunskap om egenvård och förebyggande åtgärder för att motverka sexuella övergrepp. Flickor som arbetar i hemmen har identifierat situationer då de har utsatts för övergrepp och börjat efterfråga rådgivning och handledning. 18

Asociación Miriam jobbar för att kvinnor och barn själva ska ha makten över sina liv och sin egen utveckling. Foto: Roxana Ortiz 2.3.4 Landkontor och personal i Nicaragua Den nya landkontorsorganisationen trädde i kraft även i Nicaragua under 2008. Arbetet fördelas nu på fyra tjänster: landrepresentant, programsamordnare, programhandläggare och administratör. Under 2008 arbetade sammanlagt fyra utlandsanställda och två lokalanställda på Svalorna LA:s kontor i Estelí. Sammanlagt tre svenska praktikanter gjorde under 2008 sin praktik i Nicaragua. Deras uppgifter har varit informationsarbete, stöd till samarbetsorganisationen Red de Jóvenes arbete med deltagande video och foto samt administrativt programarbete. 19