Idéburet offentligt partnerskap

Relevanta dokument
Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap. Friskvårdsklubben Social resursnämnd

Idéburet Offentligt Partnerskap

Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap. Friskvårdsklubben Social resursnämnd

Idéburet Offentligt Partnerskap (IOP)

Lägesrapport om projektet Stella - det tredelade föräldraskapet

Bilaga Ny Gemenskap. - Överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap (IOP)

Överenskommelse om Idéburet offentligt partnerskap (IOP) mellan Knivsta kommun och Brottsofferjouren Uppsala län SN-2017/272

Överenskommelse om Idéburet offentligt partnerskap

Qrut. Ansökan om tidsbegränsat bidrag från föreningen Qrut

Dnr KS/2016:7. Avtal. Idéburet Offentligt Partnerskap. mellan. Upplands Väsby kommun. och. Brottsofferjouren Stockholm-Gotland

Riktlinjer för idéburet offentligt partnerskap (IOP) Motala kommun

Avtal. Idéburet Offentligt Partnerskap. Upplands Väsby kommmun. mellan. och

Program för barnets rättigheter och inflytande i Stockholms stad

Riktlinjer för idéburet offentligt partnerskap (IOP) inom Socialnämndens verksamhetsområde. Socialnämnden, Motala kommun

Idéburet offentligt partnerskap (IOP) avseende verksamheten Himmel och Pannkaka öppen mötesplats för unga med intellektuella funktionsvariantioner

BABA - råd, stöd och metod för barn som kommer ensamma

Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap. Insatser för migrerande EU-medborgare i Göteborg

Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap (IOP)

POLICY FÖR BEAKTANDE AV BARNKONVENTIONEN

SÄG BARA HEJ - SÅ TAR VI DET DÄRIFRÅN

ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN KRING TJÄNSTER FÖR SAMHÄLLSORIENTERING FÖR NYANLÄNDA INVANDRARE I STOCKHOLMS LÄN

Projekt BABA råd, stöd och metod för barn som kommer ensamma

Idéburet offentligt partnerskap tillsammans med Brottsofferjouren

Överenskommelse om samverkan kring tjänster för samhällsorientering för nyanlända invandrare i Stockholms län

Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap (IOP)

Yttrande över remiss av Program för barnets rättigheter och inflytande i Stockholm stad

Uppdragsavtal. Detta avtal gäller mellan; Anordnaren: Kurera Assistans AB Organisationsnummer samt: Uppdragsgivaren.

RAMAVTAL FÖR FAMILJECENTRAL MELLAN REGION SKÅNE OCH SKÅNES KOMMUNER

Lokal barnombudsman och handlingsprogram för att stärka barns rättigheter

Överenskommelse om Idéburet offentligt partnerskap (IOP)

AMN

Uppdragsgivaravtal. mellan. nedan kallad anordnaren och uppdragsgivaren, har följande avtal ingåtts:

Stockholms stads riktlinjer för idéburet offentligt partnerskap (IOP)

Socialnämndens begäran till kommunfullmäktige om att få utföra delar av socialtjänstens verksamhet i alternativa driftsformer

Diarienummer N /13. Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap

Avtal om familjecentrerat arbetssätt och familjecentraler i Lundby

Dnr KS/2015:438. Avtal. Idéburet Offentligt Partnerskap. mellan. Upplands Väsby kommun. och. Kvinnojouren Klara

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap. Skåneveckan för psykisk hälsa

Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap (IOP)

Centrum för samhällsorientering

Rutin för upprättande av samordnad individuell plan, SIP, för barn och ungdom som har kontakt med socialtjänsten i Motala

Barn som närstående/anhöriga

Idéburet offentligt partnerskap

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1

Riktlinjer för handläggning samt samverkan kring barn och unga som riskerar att fara illa KS2019/158/11

Datum Förslag till Idéburet offentligt partnerskap/iop mellan Region Skåne och Nätverket Idéburen Sektor Skåne

Information om Haninge kommuns arbete med barnkonventionen

Ett barn är varje människa under 18 år

Handlingsplan för FN:s barnkonvention. Bilaga 1

Avtal om samverkan avseende folkhälsoinsatser i Göteborg

Utredning om barn och unga

Familjehemsplacerade barn

LÖK:en VÄSTERÅS LOKALA ÖVERENSKOMMELSE MELLAN VÄSTERÅS STAD OCH CIVILSAMHÄLLET FÖR ÅREN

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige

AVTAL/UPPDRAGSBESKRIVNING Uppdragsgivare Datum Diarienr Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn

AVTAL FÖR PERSONLIG ASSISTANS

Överenskommelsen följer ramöverenskommelsen för Regionen (se punkt 25 i Ramöverenskommelsen).

KVALITETS- OCH LEDNINGSSYSTEM ENLIGT SOSFS 2006:11

Handlingsplan för ökad närvaro. förskola, grundskola och grundsärskola. Barn- och ungdomsförvaltningen

Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning Avdelnings Kultur, fritid och demokrati. Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) Dnr /

Våld i nära relationer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Policy för att förverkliga barnets rättigheter & Handlingsplan för att förverkliga barnets rättigheter. 24 april 2013

Program för barnets rättigheter och inflytande i Stockholms stad

Överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap STÖDVERKSAMHET, UTBILDNINGSINSATSER SAMT MEDVERKAN I KVALITETS- OCH UTVECKLINGSARBETE

Alla barn har egna rättigheter

Ansökan från Kooperativet Fjället avseende överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap för ungdomsverksamhet

Riktlinje för bedömning av egenvård

TRYGGARE TILLSAMMANS. Tankar och tips om ett tryggt bemötande av barn och unga

Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun. Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter

Svensk författningssamling

RIKTLINJER IDÉBURET OFFENTLIGT PARTNERSKAP IOP

Riktlinjer för barnchecklistor och barnkonsekvensanalyser

Överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap PSYKOSOCIAL ARBETSORIENTERAD REHABILITERING

Barnhälsoplan Grimstofta förskoleenhet 2017

Rutin vid uteblivande från tandvårdsbesök avseende barn till och med 17 år

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Program för barnets rättigheter och inflytande i Stockholms stad

#FÖR VARJE BARNS RÄTT

Förslag till överenskommelse mellan Lunds kommun och idéburen sektor

Tillämpningsföreskrifter för administrativa rutiner när familjehem blir särskilt förordnade vårdnadshavare

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun

AVTAL MELLAN STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT OCH STOCKHOLMS STAD AVSEENDE NATIONELL SAMORDNING OCH FÖRVALTNING AV ALLA BARN I CENTRUM (ABC)

SAMARBETSAVTAL OM FAMILJEHEMSCENTRUM JÄMTLAND

Avtal för ersättning av ST-läkare

Landstingsstyrelsen, Landstinget Kronoberg (nedan kallad landstinget) Organisationsnummer:

Instruktion för Stockholms stads barnombudsman

Program för trygg och säker vård i familjehem och HVB. 1. Föreskrifter, allmänna råd och handbok om socialnämndens ansvar

Rekommendation till kommunerna om gemensam finansiering av ett mer samlat system för kunskapsstyrning i socialtjänstens verksamheter

Förslag till kvalitetsgaranti för vuxna som söker vård och behandling för missbruks- /beroendeproblem

Avtal mellan Uppsala läns kommuner och socialnämnden avseende socialjour,

Projekt samordning alternativa insatser ensamkommande över 18 år

Samverkansavtal avseende Hälsoteket mellan Östra Göteborgs stadsdelsnämnd och Göteborgs Hälso- och sjukvårdsnämnd

Socialförvaltningens värdegrund ur ett barnperspektiv. Socialförvaltningen Örebro kommun. orebro.se

Reviderad genomförandestrategi av Barnkonventionen i Kristianstads kommun. Antagen av Kommunstyrelsen

Projekt Asylboenden för ensamkommande barn som fyller 18 år

Balsta förskola 2014

Foto: Oleg Kozlov/Mostphotos. Manual för samverkansmöten SIP BARN OCH UNGA

Transkript:

Socialförvaltningen Enheten för juridik, upphandling och föreningsstöd IOP Sida 1 (6) 2016-11-18 Idéburet offentligt partnerskap - Stödgrupper för barn placerade i familjehem 1. Bakgrund 1.1. Barnkonventionen År 1990 ratificerade Sverige, som ett av de första länderna, FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen). Staten har det övergripande ansvaret och ska se till att barnkonventionens principer införlivas i lagstiftningen. Barnkonventionen innehåller 54 artiklar och har fyra huvudprinciper: Artikel 2 handlar om alla barns lika värde och rättigheter. Artikel 3 anger att det är barnets bästa som ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barnet. Vad som är barnets bästa måste avgöras i varje enskilt fall och hänsyn ska tas till barnets egen åsikt och erfarenhet. Artikel 6 understryker varje barns rätt till liv, överlevnad och utveckling. Artikeln handlar inte bara om barnets fysiska hälsa utan också om den andliga, moraliska, psykiska och sociala utvecklingen. Artikel 12 lyfter fram barnets rätt att bilda och uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som berör hen. Det är arbetet på regional och kommunalnivå som ytterst avgör hur väl Sverige lever upp till konventionens principer och krav. Som en del av stadens vision om ett demokratiskt hållbart Stockholm inrättades en barnombudsman år 2015 vars uppdrag är att stödja stadens verksamheter i arbetet för att leva upp till FN:s barnkonvention och den lagstiftning som finns i Sverige. Detta partnerskap kan ses som ytterligare ett steg för staden att leva upp till barnkonventionen genom att ge familjeplacerade barn rätt till stöd utifrån huvudprinciperna. Socialförvaltningen Enheten för juridik, upphandling och föreningsstöd 10664 Stockholm karen.arista@stockholm.se stockholm.se 1.2. Projektet Mina båda världar Under tre år har projektet Mina båda världar drivits av Farsta och Skarpnäck stadsdelsnämnd i samarbete med den ideella organisationen Bris (Barnens rätt i samhället). Inom projektet har man utvecklat en modell för, och genomfört, stödgrupper anpassat för familjehemsplacerade barn. Projektet har finansierats via lokala

Sida 2 (6) utvecklingsmedel från socialförvaltningen. Bris har varit samarbetspartner i projektet för modellutveckling, bidragit med sakkunskap och bidragit med gruppledarkompetens. Projektet avslutas den 31 december 2016. 1.3. Metoden stödgrupper Stödgrupperna hålls av professionella ledare som pedagogiskt via kognitiva metoder, samtal och emotionellt stöd i grupp bidrar med verksamma förhållningssätt. Målet är att barnen som deltar ska få ökad kunskap och förståelse för sin livssituation samt få verktyg för att hantera sitt liv på kort och lång sikt. Stödgruppsarbete syftar till att stärka individens KASAM, det vill säga känsla av sammanhang samt verka som en hälsofrämjande insats med tydligt barnrättsfokus. 2. Ideburet offentligt partnerskap 2.1. Syfte, mål och målgrupp Syftet med partnerskapet är att erbjuda och göra stödgruppsverksamhet tillgängligt för familjehemsplacerade barn i stadens stadsdelar. Målet med partnerskapet är att genom stödgruppsverksamhet främja och stärka barnets psykiska hälsa på långsikt. Målgruppen för deltagande i stödgrupper och stödhelger är barn som är familjehemsplacerade av Stockholms stad i åldrarna 7-18 år. 2.2. Partnerskapets aktörer Detta partnerskap är inrättat mellan: Offentlig sektor: Socialförvaltningen - Stockholms stad Idéburen sektor: Den ideella organisationen Barnens rätt i samhället, Bris. 2.3. Partnerskapets form och utgångspunkt Partnerskapet reglerar syfte och mål för arbetet med målgruppen. Partnerskapet utgår från politiska beslut som: Kommunfullmäktiges årliga budget, mål- och inriktningsdokument, Stockholms stads riktlinjer, lagstiftningar som berör målgruppen samt Bris riktlinjer för deltagande barn. Uppgifter om den enskilde ska hanteras enligt gällande sekretesslagstiftning. Parterna kan således inte utbyta information om barn som deltar såvida inte medgivande bekräftats från vårdnadshavare. Detta gäller inte vid oro för att barn far illa då

Sida 3 (6) anmälningsplikt föreligger, enligt 14 kap 1 SoL. Dokumentation om den enskilde ska endast vara av relevant betydelse samt hanteras och bevaras säkert. Vid avslutad insats eller grupp ska dokumenterade uppgifter gallras eller återföras till socialtjänsten. Samtycke till insats ska följa gällande lagstiftning. Vid en frivillig placering av ett barn enligt SoL krävs vårdnadshavares samtycke. Samtycke krävs för att socialtjänsten i den stadsdel där barnet är aktuellt ska kunna lämna ut information till Bris om barnets namn, ålder och kontaktuppgifter samt anmäla deltagande för barnet i stödverksamheten. Vårdnadshavaren ska också få en tydlig beskrivning från socialtjänsten av hela verksamheten som barnet ska delta i. Beträffande barn som är placerade enligt LVU krävs inget samtycke från vårdnadshavare eftersom socialtjänsten enligt lag ansvarar för barnet under placeringen. 3. Struktur för partnerskapet 3.1. Parternas resurser och åtaganden 3.1.1. Egna resurser Bris går in i partnerskapet med resurser såsom lokal, personalledning, metodutveckling, tillgången till andra stödinsatser och erfarenhet av stödgruppsverksamhet. Socialförvaltningens resurser är ekonomiska medel, distribuera information och kontakt till chefsnätverk samt visst framtagande av informationsmaterial. 3.1.2. Bris Bris genomför stödgrupper och/eller stödhelgsinsatser. I varje grupp kan upp till åtta barn delta. Veckovisa stödgrupper ges med åtta träffar om två timmar. Stödhelgsinsatser ges under minst tre heldagar fördelade mellan lördag och söndag, och en uppföljande lördag. Bris avgör vilken metod som är lämplig utifrån antalet anmälningar och barnets förutsättningar. Samtliga verksamheter hålls i befintliga lokaler på Bris. Stödgrupperna och stödhelgerna ska följa syfte och mål för detta partnerskap samt utgå från utvecklad stödgruppsmetod för målgruppen. Enligt partnerskapet åtar sig Bris följande: - Tillhandahålla övergripande verksamhetsansvarig. - Tillhandahålla metod och metodutveckling. - Tillhandahålla professionell stödgruppsverksamhet med utbildade stödgruppsledare.

Sida 4 (6) - Arbeta aktivt med informationsspridande genom att frukostmöten tre gånger per år och mejl enligt kontaktlista. - Ansvara för intresseanmälningar och för rekrytering av deltagande barn och unga, samt uppföljande kontakt med handläggare hos ansvarig stadsdel enligt överenskommelse. - Bris ansvarar för att socialtjänsten alltid är informerad om anmälan till deltagande i stödgrupp innan ett deltagande påbörjas. - Genomföra stödhelger och veckovisa stödgrupper inklusive för- och efterarbete. Inför grupp genomför stödgruppsledare på Bris hembesök alternativt besöker barn och familjehem Bris lokaler. - Tillhandahålla anpassad lokal för genomförande. - Erbjuda minimum fyra grupper per år, anpassa upplägg efter behov av veckoträff och/eller stödhelg. Erbjuda ca 40 barn per år deltagande i grupp. Gruppernas storlek är minst fem barn och max åtta. Vid en stödhelg kan fler barn delta genom att dela gruppen i mindre åldersanpassade grupper. - Bris följer upp och kvalitetssäkrar stödgruppsinsatsen genom effektutvärdering. Bris bedriver påverkansarbete och sprider kunskap utifrån erfarenhet, barnet anonymiseras i arbetet. 3.1.3 Socialförvaltningen Enligt partnerskapet åtar sig socialförvaltningen följande: - Ansvara för informationsmaterial på stadens intranät och trycksaksportal. Bris och socialförvaltningen ska gemensamt komma överens om vad som ska stå i informationen. - Ansvara för informationsspridning inom Stockholms stad genom bland annat befintliga chefsnätverk. - Informera stadsdelsförvaltningarna om vikten av att de sprider erbjudandet om stödgrupper direkt till barn, familjehem och vårdnadshavare. - Distribuera aktuella kontaktlistor till Bris. - Finansiera överenskomna kostnader för Bris kopplat till verksamheten, enligt 4.1. Vårdnadshavarens samtycke inhämtats, när så krävs, av respektive stadsdelsförvaltning. Utöver fasta kostnader för ovan nämnda delar finansierar Stockholms stad genom placerande stadsdelsförvaltning resekostnader och logi för deltagare i verksamheten.

Sida 5 (6) 3.2. Organisation och samverkan Socialförvaltningen och Bris bär enskilt ansvaret för sin del i partnerskapet. God samverkan krävs för att nå syftet och åtagandena i partnerskapet. Med god samverkan avses kontinuerlig information och kommunikation mellan socialförvaltningen och Bris. Samarbetet leds av en samverkansgrupp bestående av representanter från Bris (verksamhetsansvarig och ansvarig gruppledare) och socialförvaltningen (utredare vid stadsövergripande avdelningen samt IOP-samordnare). Samverkansgruppen träffas en gång per termin eller vid förekommen anledning. Barn från andra kommuner kan erbjudas plats i stödgrupperna och stödhelgerna i mån av plats. En ersättning tas då ut från ansvarig kommun om 5 000 kr per deltagande barn. Ersättningen är utöver Bris ersättning i partnerskapet, ersättningen ska redovisas och återinvesteras i partnerskapet. 4. Partnerskapets övergripande villkor 4.1. Ersättning Socialförvaltningen ersätter Bris för kostnader om totalt 711 833 kronor per år enligt följande budget: Personal 678 833 kr Material 8000 kr Mat och dryck 15 000 kr Resekostnader 10 000 kr Ersättning utbetalas i förskott och kvartalsvis. 4.2. Uppföljning Avsikten är att uppföljning ska visa att syftet med detta partnerskap uppnås. Uppföljningen ska utgå från Bris dokumentation av effektutvärdering, utvärdering av deltagande barn och familjehemmets upplevelse. Uppföljning ska behandlas som en stående punkt i samverkansgruppens möten. Bris ska årligen redovisa de ekonomiska resurserna till socialförvaltningen enligt budgetkrav. 4.3. Period för partnerskapet Partnerskapet gäller från den 1 januari 2017 31 december 2018 förutsatt att medel för partnerskapet finns. 4.4. Upphovsrätt Metoden som har tagits fram i det tidigare projektet får fritt nyttjas, användas och utvecklas av både socialförvaltningen och Bris. För

Sida 6 (6) detta partnerskap ska den metod som utvecklats i projektet användas. 4.5. Omförhandling, uppsägning samt tvist Socialförvaltningen eller Bris kan påkalla omförhandling av en bestämmelse i partnerskapet. Om socialförvaltningen eller Bris inte uppfyller villkoren för partnerskapet, brister väsentligt i sina åtaganden eller om det råder väsentligt förändrade omständigheter så ska en dialog föras om partnerskapet kan fortsätta. Om socialförvaltningen och Bris kommer fram till att partnerskapet inte kan fortsätta har vardera parten rätt att säga upp avtalet. Partnerskapet kan sägas upp under pågående insats men avslutas först när samtliga pågående insatser har genomförts. Ersättning som socialförvaltningen har betalat ut till Bris ska återbetalas om partnerskapet sägs upp, avräkning görs för de insatser som har genomförts. Om tvister uppstår ska dessa i första hand lösas genom dialog mellan socialförvaltningen och Bris. Om tvisten inte går att lösa får Bris ersättning för pågående och avslutade insatser, såsom överenskommit i detta partnerskap. Resterande medel som Bris inte har använt på grund av tvisten ska återföras till socialförvaltningen. Vid tvist som inte går att lösa mellan parterna upphör partnerskapet automatiskt. 4.6. Ändringar och tillägg Ändringar och tillägg till partnerskapet ska vara skriftliga och undertecknade av behöriga personer inom socialförvaltningen och Bris för att vara giltiga. 5. Underskift Detta partnerskap är upprättat i likalydande exemplar där socialförvaltning och Bris har tagit var sitt original.