Tentamen i växtfysiologi 5 juni 2008 för Biogeo, 13.00 16.00. Nedan finner du ett antal påståenden. Sätt ett kryss i rutan under Ja om påståendet är helt rätt, annars kryssar du i Nej-rutan. Om du inte vet så sätt ett kryss enbart i Vet Ej-rutan, som ger 0 poäng. Enbart ett kryss per påstående, annars erhålls minuspoäng. Ett minuspoäng ges för varje felaktigt svar eller ej ikryssad ruta. Ett poäng per påstående. När tentan inlämnats räknas poängen ut och omräknas i procent av maxpoängen. För att erhålla godkänt skall minst 60% uppnås. Tentan underkänns med betyget helt otillräckligt (< 50%) och otillräckligt (50%-60%). Tentan är godkänd med betyget tillräckligt (60%-65%), tillfredställande (65%-75%), god (75%-85%), mycket god (85%-95%), utmärkt (95%-100%). Lycka till Nr Ja Nej Vet Påstående ej 1 Abskissinsyra är ett hormon som styr att bladen faller av trädet, dvs. att bladskaftet går av, ett fenomen som kallas bladabskission. 2 Den enda metod som är tillförlitlig att undersöka floemsaftinnehållet med är att använda bladlöss. Eftersom lusen sticker in snabeln i floemet kan man genom att kapa snabeln använda denna som kapillär, och samla in de droppar av saften som kommer ut. Dessa droppar kan sedan analyseras. 3 Följande element är essentiella för alla växter: N, Fe, K, B, Ni, P, Zn, Mo, Ca, S, Mg, Mn, Cu, Cl. 4 Den kemiskt bundna energin som produceras i ljusinfångningsdelen av fotosyntesen bildas i stroma eftersom den sedan skall användas i C3- cykeln. 5 Mykorrhiza är en symbios mellan svamp och växt där svampens mycel växer in i växtens rotvävnad. Denna symbios ger svampen kolhydrater från växten, vilket svampen inte kan producera själv då den inte fotosyntetiserar. Växten å andra sidan erhåller mer kväve genom denna symbios, som är bra eftersom kväve ofta sitter hårt bundet till jordkolloiderna och därför är svårtillgänglig för växten. 6 Det apikala meristemet ger upphov till ett primärt meristem bestående av protoderm, grundmeristem och prokambium. Prokambiumet ger upphov till vaskulärt kambium, grundmeristemet till grundvävnad, protoderm till dermal vävnad.
7 I ett tylakoidmembran finns antennkomplex som samlar in ljus av olika våglängd för att effektivisera infångningen av ljus. Antennkomplexet består av proteiner, klorofyll och karotenoider. Till antennkomplexet är ett reaktionscentrum kopplat med de två klorofyll a-molekylerna, som förser elektrontransportkedjan med elektroner. 8 Tropism är en respons där ett yttre stimuli påverkar växten att böja sig mot eller från det. En sådan tropism är gravitropismen. I rötter påverkas denna orientering av statoliter i rotmössan, genom att de ändrar sitt läge. När böjningen är klar återgår statoliterna till sitt forna läge. Statoliter är amyloplaster, som härstammar från proplastider. Även kloroplaster härstammar från proplastider men amyloplasterna innehåller inte fotosyntetiserande membran, däremot mängder av stärkelsekorn. 9 Casparys band är ett suberiniserat lager som ligger som ett band runt epidermiscellerna och som förhindrar näringsämnen att transporteras den apoplastiska vägen. 10 En växts vävnad är uppbyggt av dermal vävnad, grundvävnad och kärlvävnad. Till kärlvävnaden hör floem och xylem, till grundvävnaden hör parenkym, sklerenkym och kollenkym, till dermal vävnad hör epidermis. 11 Vid fotosyntesens CO 2 -kompensationspunkt är respirationen = 0 12 Vid en nastisk rörelse sker en snabb respons, t. ex. när blad slår ihop snabbt. Här tappar vissa celler, i exempelvis bladskaft, snabbt vatten p.g.a. en förändring i vattenpotentialen, som åstadkommits av ett in och utflöde av kalium. När kalium går in så går vatten ut och på så sätt minskar vattenpotentialen och bladen slår ihop sig. 13 En ljusväxt når ljusmättnad vid lägre ljusstyrka än en skuggväxt. 14 Trippelrespons hos skott är ett fenomen som hjälper skott som är på väg upp ur jorden att vika undan hinder som ligger ovanför. Trippelresponsen består av följande delar; 1) minskad longitudinell tillväxt, 2) radiär expansion av epikotyl och rot, 3) horisontell orientering av epikotylen. Detta regleras av abskissinsyra. 15 Sackaros är den kolhydrat som till största delen är den som transporteras via floemet i växter. I silröret transporteras sockret via massflöde, som uppkommer då vatten kommer in från xylemet för att utjämna vattenpotentialgradienten i silrören. Flödet pressas åt det håll där sinken ligger, som antingen är en växande del eller ett lagrande organ. 16 Pericykeln finns i stammen. Pericykeln ger upphov till bark och sidorötter. 17 Växter kan ta upp näringsämnen från jordkolloider genom att skicka ut vätejoner, som via katjonutbyte frisätter näringsämnet, som sedan kan tas upp. 18 Rötter har rotstjärnor, vilket betyder att xylemet ligger i stjärnform. 2-5 för monokotyledoner och fler än det för eudikotyledoner. Mellan xylemet ligger floemet. Detta ligger i en s.k. kärlcylinder.
19 Xylemet består av ledande vävnad, s.k. trakeer och trakeider. Dessa är utvecklade ifrån en rad celler som förlorat sitt cellinnehåll och där väggarna mellan cellerna luckrats upp. På så sätt har ett rör skapats, som består av de gamla cellerna, s.k. element. 20 Järn är ett näringselement som behövs för att upprätthålla membranpermeabiliteten och att bilda klorofyll i kloroplasterna. 21 Lenticels är öppningar i barken på trädstammar som ombesörjer gasutbyte med omvärden. 22 En av nackdelarna med C4 metabolism är att återbildning av substratet fosfoenolpyruvat (PEP) kräver 2 extra ATP per fixerad CO 2 23 Om man studerar ett längdsnitt av en rot så kan man skönja olika zoner. Ytterst har vi rotmössan, därefter kommer sträckningszonen som åtföljs av delningszonen och det avslutas med en differenzieringszon.. Rothåren återfinns i den senare. 24 CAM-växter har klyvöppningarna stängda under ljusperioden för att minska H 2 O förlust 25 Halofyter är växter som inte tål höga salthalter. 26 Barken består av periderm, kortex och floem. Den inre barken består av floem och kortex, medan den yttre barken består av felloderm, korkkambium och kork. 27 C4-växter har ett separat CO 2 -assimileringssystem. Detta system innefattar att CO 2 binds till fosfoenolpyruvat m.h.a. enzymet PEPkarboxylas och organiska syror bildas. Detta sker i Bundle sheath cellerna. Därefter transporteras de bildade syrorna till mesofyllcellerna där CO 2 spjälkas av och går in i Calvin-Benson cykeln. PEP-karboxylaset är många gånger mer effektivt än RUBISCO. C4-växterna kan därför utnyttja en miljö med hög ljusintensitet mer effektivt än en C3-växt. 28 Vatten transporteras från låg till hög vattenpotential. 29 Kollenkym och fibrer är stödjevävnader varav den förstnämnda är död och den andra är levande. 30 Stomata öppnas genom att en blåljusreceptor aktiveras. Reaktionen som sätts igång är en aktiv utpumpning av vätejoner som åtföljs av att kaliumjoner går in. Detta orsakar att vattenpotentialen sjunker och därmed går även vatten in för att utjämna. Ett turgortryck byggs härmed upp och stomata öppnar sig. 31 Näringsämnena kan transporteras in i cellerna aktivt eller passivt. Den passiva transporten går mot en koncentrationsgradient medan den aktiva transporten går med en koncentrationsgradient. En aktiv vätejontransport är alltid inblandad i en aktiv transport av ett näringsämne.
32 Växter som lever i torra områden utvecklar runda blad, som har en stor volym per yta, från vilka det inte transpirerar så mycket och där bladen kan hålla kvar mycket vatten. Andra växter har bildat en hård ogenomtränglig kutikula och har alla stomata på undersidan, samt insänkta stomata med bladhår, trikomer, som skyddar. På så sätt minskas transpirationen. Dessa växter har ofta en mycket låg kutikulär transpiration. 33 Vid växters fotorespiration konsumeras O 2 och CO 2 friges. 34 När det börjar blåsa ute så rubbas en växts vattenbalans. Detta kan påverka bildningen av kolhydrater. 35 I fotosystem II bildas syre (O 2 ) 36 I tvärsnitt av stam finner man alltid att xylemet ligger inåt mitten och floemet utåt åt ytterkanten på snittet. I ett blad däremot ligger floemet alltid mot ovansidan och xylemet mot undersidan. 37 Vanlig respiration och fotorespiration kan inte förekomma samtidigt i ett blad 38 Näringsämnen och vatten transporteras i växtvävnaden antingen symplastiskt, dvs från cell till cell via plasmodesmata, eller apoplastiskt, i cellväggen. 39 Vid lövfällning är hormonerna auxin och etylen verksamma 40 Vissa växter blommar när de utsätts för låg temperatur under en period. Detta kallas vernalisering. 41 Stärkelse ackumuleras särskilt i mesofyllcellernas kloroplaster hos en C4- växt. 42 Hormonerna giberellin och ABA är bägge aktiva när ett frö börjar gro. 43 Kalcium behövs för att upprätthålla membranpermeabilitet, som signalsubstans och för cellväggens struktur och funktion. 44 Anledningen till förekomsten av cyklisk fotofosforylering är troligtvis att mer NADP krävs i Calvin-Benson cykeln än ATP och i det ickecykliska systemet bildas lika mycket av både NADP och ATP. 45 Ett monokotyledonblad har alltid svampklorenkym och ett eudikotyledonblad har alltid palissadklorenkym. Dessutom har monokotyledoner Bundle sheath celler. 46 Fytokrom kan ha inverkan på fotoperiodism. Det visar sig att 660 nm kan främja blomning hos långdagsväxter, dock har 730 nm motsatt effekt och det är den våglängd som ges sist som ger den bestående effekten. 47 En C4-växt har betydligt högre fotorespiration än en C3-växt 48 Man ringbarkar träd för att kolhydratflödet via floemet till rötterna skall upphöra och därmed rötternas tillväxt och funktion.
49 Auxin och cytokinin har samma signalöverföringsmekanism. 50 För mycket ljus är farligt för växter. Ett sätt för många växter att skydda sig är att karotenoidmolekylen zeaxanthin ändrar konfirguration till violaxanthin 51 Kväveupptaget kan gynnas genom hjälp av bakterier, bl.a. så kan kvävgas fixeras m.h.a. bakterier, som bildat knölar i rotvävnaden hos växten. 52 Veden i en trädstams inre kallas kärnved och den yttre delen splintved. I veden kan också ses årsringar. Dessa årsringar uppkommer genom att cellerna utvecklas olika mycket under de olika årstiderna. 53 Systemin är ett växthormon som induceras i samband med blomning. 54 Rotmössan sitter på rotspetsen och fungerar som ett skydd mot mekanisk påverkan på rotspetsen. Dess celler utsöndrar också ett slem, som innehåller olika kolväteprodukter i vilket mikroorganismer och jordpartiklar befinner sig. På så sätt erhålls en bra kontakt mellan jord och rotyta för näringsupptagning samt att mikroorganismerna erhåller kolhydrat. 55 Om en växt får ljus i våglängden 660nm så kommer fytokrom att återgå till sitt inaktiva tillstånd. 56 Rubisco, som är ett enzym som hjälper till vid fixering av CO 2, kan även användas till O 2 assimilering i fotorespirationen och då kallas det för RUBPoxygenas. 57 Adhesion är krafter som håller vattenmolekylerna kvar vid varandra så att det bildas som ett pärlband av vatten. Detta pärlband kan fästa genom kohesionskrafter vid xylemkärlets väggar när vattnet går genom växten. 58 Hormonet ABA (abscisic acid, abskissinsyra) påverkar stängningen av klyvöppningar 59 Transpiration av vatten sker både via stomata och via kutikulan hos växter som lever under vatten. 60 Auxin är det hormon som gör att cellerna sträckningstillväxer på den mörka sidan av en stam. När en planta belyses från sidan böjer den sig därför mot ljuskällan och fototropism sker.