Huvudtitel 24 UTRIKESMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

F ö r k l a r i n g : Verksamhetsidé Huvudtitel 24 UTRIKESMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE I enlighet med utrikesministeriets strategi "Suomen etu - globaali vastuu" (Finlands intresse - globalt ansvar) främjar ministeriet Finlands och finländarnas säkerhet och välfärd samt arbetar för en säker och rättvis värld. Det centrala i utrikesministeriets verksamhet är utrikes- och säkerhetspolitiken samt utrikespolitiskt betydelsefulla frågor. Ministeriet främjar Finlands handelsekonomiska intressen och ansvarar för utvecklingspolitiken och utvecklingssamarbetet samt främjar kontrollen över globaliseringen, utvecklar internationell rätt, EU-rätt och de mänskliga rättigheterna samt sköter den offentliga diplomatin. Ministeriets beskickningsnät tjänar finländarna och hela det finländska samhället. Utrikesministeriets värderingar är samarbete, kreativitet och en resultatrik verksamhet. Principen är att jämställdhet ska genomföras i all verksamhet inom ministeriet. Omvärlden Globaliseringen intensifierar de politiska och ekonomiska förbindelserna mellan nationalstaterna och gör dem friare samt lyfter fram nya landsgrupperingar till olika verksamhetssektorer inom det internationella samarbetet. I och med att det globala inbördes beroendet fördjupas öppnar sig nya möjligheter för Finland att påverka men det leder också till att negativa företeelser sprider sig. De globala utmaningarna understryker behovet av en vid säkerhetssynvinkel, konsekvens inom olika politiska sektorer samt att principerna för hållbar utveckling beaktas. Å ena sidan ökar FN:s och andra multilaterala institutioners betydelse bl.a. då det gäller att möta ekonomiska kriser, å andra sidan ökar samarbetet mellan olika politiskt och ekonomiskt betydande länder (t.ex. G-20) och ställer krav på det multilaterala systemet. Europeiska unionens yttre verksamhetsförmåga stärks när Lissabonfördraget verkställs. Europeiska unionens närområden, särskilt dess strategiska partner Ryssland, får allt större betydelse. Förenta staterna är fortfarande den viktigaste enskilda aktören i den internationella politiken och utvecklandet av det transatlantiska partnerskapet är i fokus. Den politiska och ekonomiska betydelsen av länderna i Asien och Brasilien ökar snabbt och erbjuder både samarbetsmöjligheter och medför utmaningar. Den osäkra zon som sträcker sig från Afrika via Mellanöstern till Asien utgör en mångbottnad säkerhetspolitisk utmaning. Bekämpningen av internationell terrorism och extremiströrelser kräver ökade ansträngningar bl.a. för att förhindra spridningen av massförstörelsevapen. Förvaltningsområdets strategiska mål För ministeriets verksamhet har uppställts centrala strategiska effektmål i syfte att förverkliga ministeriets verksamhetsidé och fördela resurserna. Ett inflytelserikt Finland inom det internationella samfundet Utrikesministeriet ser till att Finland på ett så effektivt sätt som möjligt förmår inverka på de lösningar i internationella relationer som har återverkningar för Finlands och finländarnas säkerhet och välstånd. Målen är följande: Att stärka EU:s internationella roll och gemensamma utrikespolitik. Att bereda verkställandet av Lissabonfördraget i sin helhet, inklusive effektivt inrättande av en avdelning för yttre åtgärder och EU:s anslutning till den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rätttigheterna och de grundläggande friheterna. Att forma Finlands ståndpunkt och att få den att återspegla sig i beslutsfattandet inom EU. Att främja enhetliga yttre åtgärder inom EU med beaktande av olika politiska sektorer i sin helhet. Att agera effektivt och konsekvent i multilateralt samarbete, i internationella organisationer och i domstolar inklusive EU-domstolen. Att stärka de bilaterala relationerna, även genom EU-verksamheten och det multilaterala samarbetet samt att framgångsrikt sköta ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 1

Att öka Finlands synlighet i FN-frågor och att effektivt verkställa kampanjen för Finlands medlemskap i FN:s säkerhetsråd samt att förbereda ett eventuellt medlemskap. Hela statsförvaltningens insats krävs för att effektivt verkställa kampanjen ända till valet i FN:s generalförsamling i oktober 2012. Ett trygghetsskapande internationellt samfund Utrikesministeriet verkar för att det internationella samfundet ska förmå förhindra konflikter och hantera kriser. Ministeriet förstärker de internationella institutionernas handlingskraft och deras samarbete både regionalt och globalt. Ministeriet förhindrar och förebygger nya hot mot säkerheten genom att främja samarbetet. Målen är följande: Att påverka den pågående utvecklingen av det internationella och europeiska säkerhetssystemet. Att stödja stabiliteten och säkerheten som helhet med medel för krishantering, förhindrande av konflikter, utvecklingssamarbete, vapenkontroll och humanitär rätt. Att främja det internationella fördraget om vapenhandel. Att stärka fredsförmedlingsverksamheten. Att aktivt delta i den internationella krishanteringen inom EU, Nato och FN och att öka antalet experter i uppgifter inom den civila krishanteringen. Regionala tyngdpunkter är Afghanistan, Kosovo och Afrika. Att främja en helhetsbetonad krishantering. Att utveckla EU:s gemensamma säkerhets- och försvarspolitik. Att stärka EU:s militära resurser och resurserna för civil krishantering samt att intensifiera samarbetet mellan EU och Nato, att utveckla snabbinsatserna och att delta i det öppna Nato-samarbetet för partnerskap för fred. Att stärka det nordiska samarbetet. Att Finland deltar i bekämpningen av terrorism och extremiströrelser. En rättvis värld Utrikesministeriet stöder genomförandet av demokrati, god förvaltning, mänskliga rättigheter, jämställdhet, rättsstatsprincipen samt en fungerande marknadsekonomi och hållbar utveckling. I en värld med ett ökande ömsesidigt beroende främjar utrikesministeriet mänsklig trygghet och minskar fattigdomen. Målen är följande: Att avskaffa fattigdomen och att ur ekonomisk, samhällelig och biologisk synvinkel främja en hållbar utveckling enligt millenniemålen och med iakttagande av andra internationellt överenskomna prioriteringar, särskilt sådana som hänför sig till Afrika. Att främja miljö- och klimatfrågor samt en hållbar utveckling med beaktande av pågående internationella klimatförhandlingar och beredningsprocessen för Rio+20. Att stärka den internationella rätten och att på ett övergripande sätt förbättra de mänskliga rättigheterna inklusive verkställandet av människorättsredogörelsen. Att Finland aktivt verkar för förstärkande av EU:s och FN:s globala verksamhetsförmåga samt att främja FNsystemets reformer och samarbetet mellan internationella biståndsgivare. Att främja en hållbar ekonomiska utveckling i utvecklingsländerna bl.a. genom att stödja mobiliseringen av ländernas egna resurser och genom att stärka produktionssektorn och den privata sektorn samt handeln med medel för ett stödjande utvecklingssamarbete. Ett framgångsrikt Finland Utrikesministeriet stärker en öppen och regelbaserad världsekonomi i syfte att främja Finlands internationella konkurrenskraft. Ministeriet förbättrar finska företags möjligheter att komma in på marknaden och deras verksamhetsbetingelser samt främjar investeringar i Finland. Utrikesministeriet hjälper till att göra den finska kulturen, kreativiteten och kompetensen kända och framgångsrika utomlands. Beskickningarna öppnar dörrar, sänker internationella trösklar och skapar nätverk. Målen är följande: Att EU:s bilaterala frihandelsförhandlingar främjas enligt finska mål. Att förutsättningarna för att snabbt slutföra WTO:s handelsförhandlingsrunda, som inleddes i Doha, förbättras. Att ytterligare integrera Ryssland i det internationella handelssystemet. Att förbättra finska företags förutsättningar för att bedriva handel och vara verksamma i Ryssland. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 2

Att säkerställa att principerna för en öppen handelspolitik utgör en fast del av EU 2020-strategin och genomförandet av den. Att samarbetet mellan utrikesförvaltningen och andra centrala aktörer för främjande av export och internationalisering ytterligare intensifieras. Att utnyttja de möjligheter och svara på de utmaningar som den snabba ekonomiska utveckligen i Asien för med sig. Att stärka Finlandsbilden och att på basis av de rekommendationer som arbetsgruppen för utarbetande av varumärket Finland gett utveckla den offentliga diplomatin på lång sikt i allt intensivare samarbete med utrikesaktörer och inhemska aktörer inklusive genomförandet av kulturexportprogram. Ett öppet och serviceinriktat utrikesministerium Utrikesministeriet effektiviserar sitt samarbete med medborgasamhället och de ekonomiska aktörerna genom att öka öppenheten och utveckla nya former av partnerskap. Ministeriet producerar och delar ut information som ur samhällets och intressegruppernas synvinkel är betydelsefull och nyttig. Utrikesministeriet tillhandahåller finländska myndighetstjänster ute i världen. Ministeriet gör det lättare för finländare att sköta ärenden samt att tryggt röra sig och leva utomlands. Utrikesministeriet hjälper snabbt, effektivt och sakkunnigt nödställda finländare. Målen är följande: Att kritiskt utvärdera omfattningen av beskickningsnätet och beskickningarnas verksamhetssätt. Att ytterligare utveckla medborgartjänsternas kvalitet och produktivitet, särskilt då det gäller konsulära ärenden och inreseärenden. Att främja ministeriets strategiska mål genom export, bl.a. genom utnyttjande av sociala medier. Jämställdhet mellan könen Inom utrikesministeriets förvaltningsområde förbinder man sig att i enlighet med regeringsprogrammet främja jämställdhet mellan könen i allt beslutsfattande med beaktande av förvaltningsområdets särdrag. Utrikesministeriet har tillsatt en funktionell och personalpolitisk arbetsgrupp för jämställdheten och ministeriets princip är att jämställdhet mellan könen ska iakttas vid alla rekryteringar och förordnanden till uppdrag inom förvaltningsområdet. Ca 75 % av anslagen inom utrikesministeriets förvaltningsområde är överföringsutgifter och deras konsekvenser för jämställdheten är beroende av finansieringsmottagarnas beslut. Vid planeringen av närområdessamarbetsprojekt beaktas jämlikhetsfrågorna som ett horisontalt tema i de olika verksamhetsområdenas projekt. Inom utvecklingspolitiken främjar man på ett genomgående sätt kvinnornas och flickornas rättigheter samt jämställdheten mellan könen. Inom krishanteringen genomför ministeriet den nationella handlingsplanen för FN:s säkerhetsråds resolution 1325 "Kvinnor, fred och säkerhet". Med stöd av planen stärks kvinnors ställning och deltagande i konfliktförebyggande, konfliktlösning och fredsuppbyggande. Programmet stöder det mål i regeringens jämställdhetsprogram som gäller integrering av ett könsperspektiv. Konsekvenser av produktivitetsprogrammet Inom utrikesministeriets förvaltningsområde genomförs produktivitetsfrämjande åtgärder i enlighet med regeringens riktlinjer. Den sammanlagda minskningen av behovet av personal till följd av dem motsvarar 27 årsverken år 2011. Förvaltningsområdets fullmakter enligt moment (mn euro) 2010 ordinarie budget 2011 budgetprop. 24.20.66 Närområdessamarbete (reservationsanslag 3 år) utvecklingssamarbets- och närområdessamarbetsfullmakter 3,00 2,00 24.20.67 Finlands andel av höjningen av Europeiska banken för återuppbyggnad och utvecklings aktiekapital utvecklingssamarbets- och närområdessamarbetsfullmakter - 125,18 24.30.50 Statsbidrag till Fonden för industriellt samarbete Ab Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 3

utvecklingssamarbets- och närområdessamarbetsfullmakter 168,19 168,19 utvecklingssamarbets- och närområdessamarbetsfullmakter 100,00 100,00 24.30.66 Egentligt utvecklingssamarbete (reservationsanslag 3 år) utvecklingssamarbets- och närområdessamarbetsfullmakter 1 105,24 560,95 24.90.67 Utgifter för samarbete som omfattas av den internationella klimatkonventionen (reservationsanslag 3 år) fullmakt att ingå avtal 0,50 0,50 Förvaltningsområdets anslag 2009 2011 År 2009 bokslut 1000 År 2010 ordinarie statsbudget 1000 År 2011 budgetprop. 1000 Ändring 2010 2011 1000 % 01. Utrikesförvaltningen 223 580 227 147 221 247-5 900-3 01. Utrikesförvaltningens omkostnader (reservationsanslag 2 år) 204 287 204 413 199 437-4 976-2 21. Produktivitetsanslag för utrikesministeriets förvaltningsområde (reservationsanslag 2 år) 67 247 180 269 29. Mervärdesskatteutgifter inom utrikesministeriets förvaltningsområde (förslagsanslag) 13 293 17 667 17 563-104 - 1 74. Husbyggen (reservationsanslag 3 år) 6 000 5 000 4 000-1 000-20 10. Krishantering 67 703 78 119 76 680-1 439-2 20. Utgifter för underhåll av Finlands krishanteringsstyrkor (förslagsanslag) 52 412 59 774 58 332-1 442-2 21. Civilpersonalens deltagande i krishantering (förslagsanslag) 15 291 18 345 18 348 3 0 20. Närområdessamarbete 19 500 19 500 15 500-4 000-21 66. Närområdessamarbete (reservationsanslag 3 år) 19 500 19 500 15 500-4 000-21 67. Finlands andel av höjningen av Europeiska banken för återuppbyggnad och utvecklings aktiekapital 30. Internationellt utvecklingssamarbete 747 909 752 504 834 918 82 414 11 50. Statsbidrag till Fonden för industriellt samarbete Ab 66. Egentligt utvecklingssamarbete (reservationsanslag 3 år) 732 909 737 504 819 918 82 414 11 88. Höjning av Finnfunds (Fonden för industriellt samarbete Ab) kapital (reservationsanslag 3 år) 15 000 15 000 15 000 90. Övriga utgifter inom utrikesministeriets förvaltningsområde 108 668 112 890 109 097-3 793-3 (01.) Avlöningar till medlemmarna i Europaparlamentet (förslagsanslag) 579 (23.) OSSE-ordförandeskapet (reservationsanslag 2 år) -229 50. Vissa statsunderstöd (fast anslag) 1 976 1 840 1 790-50 - 3 Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 4

År 2009 bokslut 1000 År 2010 ordinarie statsbudget 1000 År 2011 budgetprop. 1000 Ändring 2010 2011 1000 % 51. Understöd till nödställda (förslagsanslag) 35 39 39 66. Vissa medlemsavgifter och finansiella bidrag (reservationsanslag 2 år) 104 531 109 511 105 768-3 743-3 67. Utgifter för samarbete som omfattas av den internationella klimatkonventionen (reservationsanslag 3 år) 500 500 500 95. Kursfluktuationer (förslagsanslag) 1 276 1 000 1 000 Sammanlagt 1 167 360 1 190 160 1 257 442 67 282 6 F ö r k l a r i n g : Det totala antalet anställda 1) 1 580 1 537 1 510 Produktion och kvalitetsledning 01. Utrikesförvaltningen Förvaltningsområdets ledning och organisation utvecklas i syfte att uppnå en mera systematisk utvärdering av verksamhetens effekt och resultat. År 2011 fortsätter man att utveckla ministeriets resultatorienterade styrning och att anpassa förvaltningsområdets uppgiftsstruktur till resurserna och målen för verksamheten. Utrikesministeriets beskickningar fungerar som ett internationellt stödnät för Finland och finländarna. Utvärderingen av beskickningarna fortsätter med beaktande av statens produktivitetsprogram. De medborgartjänster som beskickningarna erbjuder är numera den substansuppgift som mest sysselsätter beskickningarna. Medborgartjänsterna utvecklas så att de bättre motsvarar kundernas behov och verksamhetens framgång mäts med utgångspunkt i hur kundtillfredsställelsen utvecklas. Funktionell effektivitet I enlighet med utrikesförvaltningens produktivitetsprogram är minskningen av antalet årsverken inom förvaltningsområdet sammanlagt 193 före utgången av 2015. År 2011 motsvarar personalminskningen inom förvaltningsområdet 27 årsverken. Förfaringssätt som stöder ministeriets verksamhet och mätningen av resultatet och produktiviteten utvecklas. Man fortsätter att integrera de reviderade processerna för ekonomi- och personalförvaltningen i samarbete med statens nätverk av servicecentraler för ekonomi- och personalförvaltningen. Utvecklingen av utrikesförvaltningens informationsstrategi och informationshantering fortsätter systematiskt så att processerna ses över. Förvaltningsområdets informationssäkerhet utvecklas utgående från en total säkerhet och ur ledningens synvinkel. Främjandet av rörligt arbete och skapande av elektroniska tjänster utgör särskilda tyngdpunkter. Nätkommunikationens och sociala mediernas andel i ministeriets och beskickningarnas informationsförmedling ökas. Utrikesministeriet administrerar en fastighetsförmögenhet vars bokföringsvärde är ca 275 miljoner euro. År 2011 fortsätter man i enlighet med ministeriets fastighetsstrategi att genomföra det kontrollerade fastighetsprogrammet med kompletterande kartläggning av fastigheternas skick i syfte att uppnå bättre lönsamhet, effektivitet och produktivitet. Det största av de aktuella projekten är det projekt som gäller gemensamma lokaler för Finlands ständiga representation vid EU och Finlands ambassad i Bryssel. 1) Enligt uppskattning motsvarar den personal inom förvaltningsområdet som är anställd för krishanteringsuppgifter och fredsbevarande uppdrag ca 650 årsverken år 2011 samt den personal vid utrikesrepresentationerna som är avlönad i stationeringslandet ca 1 200 årsverken åren 2010 och 2011. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 5

För utveckling av Finlands visumverksamhet inrättas utöver de viseringscentraler som 2010 har tagits i bruk i Moskva och Kiev även en viseringscentral i S:t Petersburg. Avsikten är att säkerställa att behandlingstiderna i avtalet om viseringslättnader mellan EU och Ryssland iakttas vid Finlands beskickningar i Ryssland. Hantering och utveckling av mänskliga resurser Genomförandet av utrikseförvaltningens personalstrategi som reviderades 2010 inleds. Man fortsätter att utveckla lönesystemet i syfte att uppnå ett system som bättre beaktar statens allmänna riktlinjer och utrikesförvaltningens särdrag. Särskild uppmärksamhet fästs vid arbetshälsan. Fokus läggs på att göra det lättare att samordna arbete och familjeliv. Vid bedömning av arbetshälsan utnyttjas bl.a. resultaten från barometern för arbetstillfredsställelse. Utveckling av kompetensen utgör en del av ministeriets ledningssystem. Utvecklingen av kompetensen fortsätter i enlighet med den utvecklingsplan som färdigställts 2010. Nyckeltal som beskriver de mål som uppställts för utrikesförvaltningen 2009 utfall 2010 prognos 2011 mål Funktionell effektivitet Ibruktagandet av strukturerade landsregister, % 17 90 100 Utvidgande av användningen av fjärrförbindelser, antal förbindelser 1 200 1 400 1 800 Hantering och utveckling av mänskliga resurser Arbetstillfredsställelsen enligt barometern nöjaktig+ (3,2) nöjaktig+ (3,3) nöjaktig+ (3,4) Ledarindexet i barometern för arbetstillfredsställelse 3,3 3,4 3,5 01. Utrikesförvaltningens omkostnader (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas ett nettoanslag på 199 437 000 euro. Anslaget får även användas 1) till betalning av utgifter för honorära konsuler 2) till betalning av konsumtionsutgifter som föranleds av forskning och utvecklingsarbete och betalas till statliga ämbetsverk 3) till betalning av forskningsanslag som hänför sig till utrikesförvaltningens ansvarsområde 4) till betalning av utgifter som föranleds av ministerbesök till Finland och av arvoden och arbetsgivaravgifter för tillfällig arbetskraft i anslutning till sådana besök. F ö r k l a r i n g : Utrikesförvaltningens omkostnader år 2011 Ministeriet, 942 årsverken 72 981 000 Omkostnader 12 570 000 Personalkostnader 60 411 000 Representationerna, 99 verksamhetsställen, 568 årsverken 102 116 000 Europa, 36 verksamhetsställen, 210 årsverken 43 085 000 Omkostnader 20 496 000 Personalkostnader 22 589 000 Öst, 7 verksamhetsställen, 79 årsverken -8 156 000 Omkostnader -14 456 000 Personalkostnader 6 300 000 Asien och Amerika, 29 verksamhetsställen, 138 årsverken 30 712 000 Omkostnader 17 012 000 Personalkostnader 13 700 000 Afrika och Mellanöstern, 20 verksamhetsställen, 82 årsverken 18 196 000 Omkostnader 10 257 000 Personalkostnader 7 939 000 Ständiga representationer och särskilda representationer, 7 verksamhetsställen, 59 årsverken 18 279 000 Omkostnader 11 679 000 Personalkostnader 6 600 000 Gemensamma utgifter inom förvaltningsområdet 24 340 000 Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 6

Informationsförvaltning 13 940 000 Fastighetsförvaltning 9 000 000 Säkerhet 1 400 000 Sammanlagt 199 437 000 I beskickningarnas personalkostnader anges utöver den utstationerade personalens grundlöner dessutom följande ersättningar för utrikesrepresentationen: ortstillägg, tillägg för make och barntillägg, ersättning på grund av ogynnsamma förhållanden, utbildningsersättning för barn, ersättning för resor till begravningar och umgängesresor, ersättningar som hänför sig till den utstationerade personalens hälso- och sjukvård, utrustningsersättning samt ersättningar som hänför sig till flyttningar. Personalkostnaderna för den personal som anställts lokalt ingår i beskickningarnas omkostnader. Inkomsterna av förvaltningsområdets offentligrättsliga prestationer inflyter huvudsakligen av de visuminkomster som erhålls från beskickningarna och de anges som en del av beskickningarnas omkostnader. Största delen av intäkterna inflyter av visuminkomsterna från beskickningarna i Ryssland. Med de gemensamma utgifterna inom förvaltningsområdet täcks under årets lopp utgifterna för nämnda ansvarsområden såväl i ministeriet som vid beskickningarna. Utgifter för och inkomster av verksamheten (1 000 euro) 2009 utfall 2010 ordinarie budget 2011 budgetprop. Bruttoutgifter 235 903 238 840 233 073 Bruttoinkomster 33 325 34 427 33 636 Nettoutgifter 202 578 204 413 199 437 Poster som överförs överförts från föregående år 29 569 överförts till följande år 31 278 Kostnadsmotsvarighetskalkyl för den avgiftsbelagda verksamheten, offentligrättsliga prestationer (1 000 euro) 2009 utfall 2010 ordinarie budget 2011 budgetprop. Intäkter av den avgiftsbelagda verksamheten, intäkter av försäljningen av prestationer 29 908 31 587 31 545 Totala kostnader för den avgiftsbelagda verksamheten 23 733 25 445 25 533 Kostnadsmotsvarighet (intäkter - kostnader) 6 175 6 142 6 012 Kostnadsmotsvarighet, % 126 124 124 Vid dimensioneringen av anslaget har som nettobudgeterade inkomster beaktats inkomsterna enligt utrikesministeriets förordning om avgifter för utrikesförvaltningens prestationer (872/2008) samt ränteinkomsterna på beskickningarnas bankkonton. Avsikten är att det anslag som överförts från moment 24.30.66 används för stärkande av utvecklingssamarbetsförvaltningen genom att bl.a. utveckla infrastrukturen i anslutning till datasystemen och datasäkerheten vid beskickningarna i utvecklingsländerna och utbilda personalen. Ändringar som beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro) Lönejusteringar 862 Återföring av bortfallet av engångsnatur gällande FPA-avgiften 388 Överföring till moment 25.01.01 (-1 årsv.) -82 Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 7

Överföring till moment 26.40.01-315 Ändring som beror på den tredje tilläggsbudgeten för 2010 (överföring till moment 25.30.01 (-1 årsv.)) -135 Stärkande av utvecklingssamarbetsförvaltningen, överföring från moment 24.30.66 2 600 Omfördelning -6 500 Åtgärder inom ramen för SADe-programmet (-2 årsv.) -100 Övriga ändringar sammanlagt (bl.a. produktivitetsfrämjande åtgärder) -1 694 Sammanlagt -4 976 2011 budget 199 437 000 2010 III tilläggsb. 502 000 2010 budget 204 413 000 2009 bokslut 204 287 000 21. Produktivitetsanslag för utrikesministeriets förvaltningsområde (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas 247 000 euro. Anslaget får användas till investeringar och undersökningar som syftar till att främja produktiviteten inom ministeriets förvaltningsområde samt till att skaffa utbildningstjänster och andra tjänster. F ö r k l a r i n g : Under momentet har man samlat anslag som motsvarar de besparingar som de produktivitetsfrämjande åtgärderna inom förvaltningsområdet medför. 2011 budget 247 000 2010 budget 67 000 Anslaget får även användas till betalning av den mervärdesskatt som ingår i köp av sådana tjänster som anskaffats i Finland och använts för utvecklingssamarbete och närområdessamarbete. F ö r k l a r i n g : Enligt mervärdesskattelagen är de tjänster i anslutning till utvecklingssamarbete och närområdessamarbete som ministerierna köper i Finland mervärdesskattepliktiga. För att Finlands utvecklingssamarbete och närområdessamarbete inte ska belastas med mervärdesskatt budgeteras mervärdesskatteutgifterna särskilt. 2011 budget 17 563 000 2010 budget 17 667 000 2009 bokslut 13 293 497 74. Husbyggen (reservationsanslag 3 år) Under momentet beviljas 4 000 000 euro. Anslaget får användas till byggnads- och reparationsprojekt som gäller utrikesförvaltningens lokaler. Anslaget får även användas till betalning av reparationsoch ändringsarbeten av ombyggnadsnatur i lokaler som hyrts ut till staten. Av anslaget under momentet kan även betalas förskott. För deras del budgeteras anslaget enligt kontantprincipen. Vid dimensioneringen av anslaget har som avdrag beaktats en omfördelning på 1 miljon euro. 2011 budget 4 000 000 2010 budget 5 000 000 2009 bokslut 6 000 000 29. Mervärdesskatteutgifter inom utrikesministeriets förvaltningsområde (förslagsanslag) Under momentet beviljas 17 563 000 euro. 10. Krishantering F ö r k l a r i n g : Finland deltar i det arbete som EU och de centrala internationella organisationer som bedriver krishantering utför och i utvecklandet av verksamheten och de färdigheter som den förutsätter, liksom även i krishanteringsuppgifter på olika håll i världen. Deltagandet i både militär och civil krishantering utvecklas med tyngdpunkten på Afghanistan, Afrika och Kosovo. Målet är att vara aktiv i den internationella militära krishanteringen och i den civila krishanteringen i enlighet med riktlinjerna i regeringens säkerhets- och försvarspolitiska redogörelse. Strävan är också att få fler finländare på ledande poster inom civil krishantering i internationella insatser och organisationer. Den personal som är anställd för uppgifter inom militär och civil krishantering beräknas år 2011 uppgå till ca 650 personer. 20. Utgifter för underhåll av Finlands krishanteringsstyrkor (förslagsanslag) Under momentet beviljas 58 332 000 euro. Anslaget får användas 1) till betalning av utgifter för lön, dagtraktamente, provianteringstillägg, utbildning och statens pensionsavgift för krishanteringspersonal som avses i lagen om militär krishantering (211/2006), till betalning av kostnaderna för Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 8

personförsäkring som tecknas för krishanteringspersonalen för tjänstgöringstiden, samt till betalning av förmåner som motsvarar gruppolycksfallsförsäkring för militär krishanteringspersonal och av de administrativa kostnaderna för dem 2) till utbildning som ges inom ramen för det internationella krishanteringssamarbetet och för materialkostnader i anslutning till den 3) till sådant understöd inom försvarssektorn som ges enskilda länder inom ramen för det internationella krishanteringsarbetet samt till stabiliseringsuppdrag efter konflikter 4) till ekonomiskt stöd för sådana internationella krishanteringsinsatser till vilka Finland inte sänder personal eller i vilka Finland annars inte deltar. Dispositionsplan 01. Utbildnings- och beredskapsutgifter för EU:s stridsgrupper 7 000 000 03. Utgifter för krishanteringsinsatsen i Liberia (UNMIL-insatsen) 244 000 04. Utgifter för Finlands krishanteringsstyrka i Kosovo (KFOR-insatsen) 5 275 000 05. Gemensamma utgifter 4 290 000 06. Utgifter för Finlands krishanteringsstyrka i Bosnien och Hercegovina (operationen EUFOR/ALTHEA) 560 000 07. Utgifter för Finlands FN-avdelning i Sudan (UNMIS-insatsen) 244 000 08. Utgifter för Finlands krishanteringsstyrka i Afghanistan (ISAF-insatsen) 22 121 000 09. I reserv för merutgifter för pågående operationer eller för förlängning av dem, för eventuella nya krishanteringsoperationer samt för andra utgifter för krishantering 11 610 000 10. Utgifter för Atalanta-insatsen 6 758 000 11. Utgifter för utbildningsinsatsen EUTM Somalia 230 000 Sammanlagt 58 332 000 F ö r k l a r i n g : Anslagen för operationerna har dimensionerats enligt numerären av och uppgifterna inom de finska krishanteringsstyrkorna med beaktande av de krishanteringsoperationer som Finland sannolikt kommer att delta i år 2011. Personalen i dessa insatser beräknas uppgå till ca 500 soldater år 2011. FN:s ersättningar för löneutgifter intäktsförs under moment 12.24.99. 2011 budget 58 332 000 2010 III tilläggsb. 2010 I tilläggsb. -300 000 2010 budget 59 774 000 2009 bokslut 52 412 051 21. Civilpersonalens deltagande i krishantering (förslagsanslag) Under momentet beviljas 18 348 000 euro. Anslaget får användas 1) till betalning av specialutgifter för finländsk civilpersonal som deltar i krishanteringsverksamhet utomlands och till betalning av andra utgifter för Finlands civila krishanteringsverksamhet 2) till betalning av utgifter som föranleds av valobservatörer 3) till betalning av kostnaderna för personförsäkring för personalen inom den civila krishanteringen 4) till projekt och utbildning i anslutning till civil krishantering 5) till utgifterna för stärkande av sådan fredsförmedlingsverksamhet och därtill ansluten kapacitet i vilken Finland deltar. Dispositionsplan 01. Civil krishantering 17 748 000 02. Valobservatörer 200 000 03. Fredsförmedling 400 000 Sammanlagt 18 348 000 Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 9

F ö r k l a r i n g : Anslaget har dimensionerats enligt 150 sakkunniga som deltar i den civila krishanteringsverksamheten med beaktande av de insatser och stödåtgärder inom den civila krishanteringen som Finland sannolikt kommer att delta i särskilt i anslutning till utvidgningen av Europeiska unionens uppgifter inom civil krishantering. Inkomsterna från organisationerna har budgeterats under moment 12.24.99. 2011 budget 18 348 000 2010 III tilläggsb. 1 000 2010 budget 18 345 000 2009 bokslut 15 290 861 Ändringar som beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro) Lönejusteringar 2 Övriga ändringar sammanlagt 1 Sammanlagt 3 20. Närområdessamarbete F ö r k l a r i n g : Närområdessamarbetet styrs av det mellan Finland och Ryssland år 1992 ingångna avtalet om närområdessamarbete, av den strategi som statsrådet fastställt år 2004 och av övriga riktlinjer för närområdessamarbete som regeringen dragit upp. Tyngdpunkterna för samarbetet är att främja det ekonomiska samarbetet mellan Finland och Ryssland. Dessutom främjas miljövård och kärnsäkerhet samt förebyggs skadliga företeelser som riktas mot Finland, såsom organiserad brottslighet samt spridning av narkotika och smittsamma sjukdomar. Genom närområdessamarbete stöds även stärkandet av det civila samhället samt reformer inom förvaltning och rättssystem. Det primära området för närområdessamarbetet är nordvästra Rysslands federationskrets, i synnerhet Karelska republiken, Leningradregionen, Murmanskregionen och S:t Petersburg. I synnerhet ekonomiskt samarbete kan genomföras även inom andra regioner i Ryssland. Dessutom understöds genom närområdessamarbete multilateralt samarbete såsom partnerskap inom den nordliga dimensionen, de regionala rådens projekt samt projekt som genomförs av internationella finansiella institut och organisationer. Finansiering anvisas dessutom för projekt som kompletterar programmen inom det Europeiska grannskapsoch partnerskapsinstrumentet (ENPI CBC). Närområdessamarbetet utvecklas i riktning mot ett jämlikt partnerskap. Ryssland förväntas öka sin finansieringsandel i synnerhet så att närområdessamarbetets totala volym hålls på samma nivå som under föregående år trots att Finlands finansiering minskar. Finlands andel av Europeiska banken för återuppbyggnad och utrednings (EBRD) aktiekapital är 250,0 miljoner euro. EBRD höjer sitt grundkapital med 10 miljarder euro, av vilket Finlands andel är sammanlagt 125,18 miljoner euro. Under moment 24.20.67 föreslås att som Finlands andel av höjningen av Europeiska banken för återuppbyggnad och utrednings aktiekapital beviljas fullmakt att teckna 12 518 aktier i EBRD till ett värde av 125,18 miljoner euro. Den andel av garantikapitalet som ska betalas på begäran är 112,55 miljoner euro och EBRD beslutar om återbetalning av det helt eller delvis i slutet av femårsperioden 2015. Finland har åren 2003 2010 anvisat sammanlagt 245,3 miljoner euro till de länder som berörs av närområdessamarbetet. De gåvobistånd som kanaliserats via statsbudgeten har uppgått till 221 miljoner euro, varav 151 miljoner euro har riktats till Ryssland. Resurser som är avsedda för närområdessamarbete år 2003 2010 (mn euro) 2003 2009 2010 Sammanlagt Gåvobistånd Ryssland 131,9 18,7 150,6 Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 10

Baltikum 11,0 0,2 11,2 Andra länder/icke specificerat 56,9 2,3 59,2 Gåvobistånd sammanlagt 199,8 21,2 221,0 Aktiekapital Finlands andel av EBRD:s aktiekapital 10,5 10,5 FINNFUND:s aktiekapitalinvesteringar 0,6 0,6 Aktiekapital sammanlagt 11,1 11,1 Krediter FINNFUND-krediter 6,4 6,8 13,2 Krediter sammanlagt 6,4 6,8 13,2 Sammanlagt 217,3 28 245,3 Fördelningen av gåvobiståndet enligt huvudtitel år 2011 (mn euro) Under kapitel 24.20 inom utrikesministeriets förvaltningsområde 15,5 Inom justitieministeriets förvaltningsområde 0,1 Inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde 0,4 Inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde 0,2 Inom arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde 0,4 Inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde 0,1 Sammanlagt 16,7 Under moment 24.20.66 Närområdessamarbete föreslås fullmakter att ingå avtal om 2,0 miljoner euro år 2011. 66. Närområdessamarbete (reservationsanslag 3 år) Under momentet beviljas 15 500 000 euro. Anslaget får användas 1) i första hand för samarbetsprojekt som genomförs i Ryska federationen 2) för strålnings- och kärnsäkerhetsprojekt som genomförs i Ukraina 3) för betalningar som gäller projekt i de baltiska länderna och som grundar sig på fullmakter som beviljats år 2004 eller tidigare 4) för understöd till fonder som verkar i anslutning till internationella finansiella institut 5) för finansiering av sakkunniga som arbetar vid internationella organisationer eller finansiella institut eller vid motsvarande organisationer 6) för betalning av statens konsumtionsutgifter i anslutning till närområdessamarbetet 7) för avlöning av personal i tidsbundet arbetsavtalsförhållande motsvarande ett årsverke för sakkunniguppgifter som hänför sig till samordning, projektberedning, utvärdering och förvaltning i anslutning till närområdessamarbetet samt utvecklandet av det. Under momentet får beviljas statsunderstöd. Fullmakt År 2011 får avtal om närområdessamarbete ingås och förbindelser avges, vilka föranleder staten utgifter till ett sammanlagt värde av högst 2 000 000 euro efter år 2011. F ö r k l a r i n g : Målet är att särskilt främja det ekonomiska projektsamarbetet i sådana regioner och branscher i Ryssland som är viktiga för Finland. Dessutom effektiviseras samordningen av det bilaterala och multilaterala projektsamarbetet. Beräknad användning av anslaget Främjande av det ekonomiska samarbetet 6 500 000 Miljö 3 100 000 Kärnsäkerhet 1 200 000 Anslag för medborgarorganisationerna 1 200 000 Jord- och skogsbruk 1 200 000 Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 11

Social- och hälsovård 1 000 000 Rättsliga och inrikes frågor 500 000 Globalt partnerskap 500 000 Övriga verksamhetsområden 300 000 Sammanlagt 15 500 000 Utgifter för staten som förbindelser och avtal i anslutning till användningen av fullmakter föranleder (1 000 euro) 2011 2012 2013 2014 Sammanlagt fr.o.m. 2011 Fullmakt för närområdessamarbete Förbindelser som ingåtts före 2011 2 064 129 129 129 2 451 Förbindelser år 2011-750 750 500 2 000 Sammanlagt 2 064 879 879 629 4 451 2011 budget 15 500 000 2010 budget 19 500 000 2009 bokslut 19 500 000 67. Finlands andel av höjningen av Europeiska banken för återuppbyggnad och utvecklings aktiekapital Under momentet beviljas inget anslag. Fullmakt Under 2011 får tecknas EBRD:s aktier till ett värde av 125,18 miljoner euro och andelen av det garantikapital som ska betalas vid begäran är 112,55 miljoner euro. F ö r k l a r i n g : Finlands andel av höjningen av EBRD:s aktiekapital är sammanlagt 125,18 miljoner euro. Av höjningen betalas 12,63 miljoner euro av EBRD:s reserv och det orsakar inte något behov av anslag 2011. Resten, dvs. 112,55 miljoner euro är garantikapital som ska betalas på begäran och EBRD beslutar om återbetalning av det helt eller delvis i slutet av femårsperioden 2015. Efter höjningen ökar Finlands andel av EBRD:s grundkapital till 378,18 miljoner euro, varav 78,26 miljoner euro är betalat kapital och 296,92 miljoner euro garantikapital som ska betalas på begäran. 2011 budget 30. Internationellt utvecklingssamarbete F ö r k l a r i n g : I regeringsprogrammet för Vanhanens andra regering fastställdes att Finland förbinder sig starkt till att finna lösningar på de globala utvecklingsutmaningarna. Utvecklingspolitiken är en väsentlig del av Finlands utrikesoch säkerhetspolitik. Det utvecklingspolitiska program som statsrådet godkände 2007 baserar sig på en helhetsbetonad utvecklingspolitik. Det viktigaste målet för Finlands utvecklingspolitik är att avskaffa fattigdomen och att främja en hållbar utveckling enligt FN:s milleniemål som uppställdes år 2000. Inom utvecklingspolitiken betonas miljö- och klimatfrågor, krisförebyggande och stödjande av fredsprocesser samt utnyttjandet av det finländska mervärdet i utvecklingssamarbetet. I sin utvecklingspolitik främjar Finland på ett genomgående sätt kvinnors och flickors rättigheter samt jämställdheten mellan könen och jämlikheten i samhället, rättigheterna för grupper som lätt blir utslagna och deras möjligheter att delta samt arbetet för att bekämpa HIV/AIDS. Finlands utvecklingspolitik drivs bilateralt, regionalt och tematiskt såväl på EU-nivå som på det multilaterala planet och i samarbete med medborgarorganisationer samt i form av humanitärt bistånd. Alla dessa kanaler bildar en varandra kompletterande helhet som resulterar i effekterna av Finlands utvecklingspolitik på landsnivå. Finland stöder samarbetspartnernas egna utvecklingsplaner genom att rikta sitt samarbete till branscher där man bäst kan tillgodogöra sig den finländska sakkunskapen och de finländska erfarenheterna. År 2011 beräknas utvecklingssamarbetsanslagens nivå stiga till 0,58 procent och överskrida våra internationella förbindelser. Finland har anslutit sig till Europeiska rådets beslut år 2005 att uppnå målet på 0,7 procent före 2015. En jämn fart för att uppnå utvecklingssamarbetsmålet på 0,7 procent innebär en ökning på ca 0,03 procentenheter per år under åren 2012 2015. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 12

Målet är att i överensstämmelse med ingångna förbindelser rikta minst 50 procent av ökningen av utvecklingssamarbetsanslagen till Afrika. Dessutom har Finland förbundit sig att öka andelen av det stöd som riktas till de allra fattigaste länderna (LDC-länderna) till 0,15 procent av BNI när finansieringen närmar sig 0,7 procent. Dessa mål beaktas vid planeringen av det bilaterala och det regionala utvecklingssamarbetet och uppnåendet av målen mäts regelbundet. Vid den 15:e partskonferensen för ramkonventionen om klimatförändringar (UNFCCC) i Köpenhamn förband sig Finland, som en del av EU:s finansieringslöfte på kort sikt, till en andel på 110 miljoner euro under åren 2010 2012. Denna förbindelse finansieras av de ökade utvecklingssamarbetsanslagen. I budgeten för 2011 beräknas 40 miljoner euro ingå i klimatfinansiering som kan räknas till förbindelsen. Effektivitet Uppnåendet av målen i Finlands utvecklingspolitik syns som förändringar och utveckling i samarbetsländerna och på det globala planet. Finlands stöd är en del av den gemensamma satsning som görs av den internationella gemenskapen och partnerlandet och denna satsning bidrar till utvecklingen. Det är inte ändamålsenligt att separat mäta effekterna av Finlands bistånd. Minskning av fattigdomen och främjande av hållbar utveckling är mångfasetterade utmaningar och det finns inte några tillförlitliga, entydiga mått på effekterna av de olika sidorna av utvecklingen. Som mål har även satts sådana frågor som är svårmätta eller inte går att mäta. För att på ett heltäckande sätt kunna uppställa mål och följa upp framstegen krävs att både de kvantitativa och de kvalitativa uppgifterna utnyttjas på ett mångsidigt sätt samt analytiska utvärderingar. Verkningarna av utvecklingspolitiken följs upp med hjälp av dels uppgifter om samarbetslandets utveckling, dels internationella uppgifter. I det utvecklingspolitiska programmet betonas stödet för miljöekonomiskt hållbar utveckling och bekämpning av klimatförändringen i allt högre grad. Den uppföljning som dessa nya prioriteringar kräver kommer att utvecklas ytterligare genom att man tillgodogör sig både den internationella uppföljningen och den information som samarbetsländerna producerar. Hur millenniemålen uppnås följs fortsättningsvis upp inom FN och utifrån den uppföljningsinformation som samlats in per land. Bedömningen av hur målen i Finlands långvariga samarbetsländer ska uppnås till år 2015 visar att ytterligare ansträngningar krävs. Särskilt kräver avskaffandet av hunger och fattigdom, minskande av mödrars dödlighet, främjande av jämställdhet mellan könen och säkerställande av en miljömässigt hållbar utveckling ytterligare ansträngningar. Enligt uppföljningsuppgifterna bedöms största delen av målen i Finlands långvariga samarbetsländer Vietnam, Etiopien och Nepal vara uppnåbara. Den utvecklingspolitiska konsekvensen förverkligas då riktlinjerna för och verksamheten inom alla de politiksektorer som är betydelsefulla när det gäller att eliminera fattigdom och främja hållbar utveckling stöder uppnåendet av dessa mål. Principen medför skyldigheter även för industriländerna (bl.a. hållbara produktions- och konsumtionsvanor). Hur den utvecklingspolitiska ändamålsenligheten förverkligas följs upp med hjälp av bl.a. Commitment to Development Index, som är ett mått för utvecklingssamarbetets omfattning och kvalitet, handel och investeringar samt invandrar-, miljö-, säkerhets- och teknologipolitiken. Resultat av verksamheten Främjande av utvecklingssamarbetets resultat och effektivitet är väsentligt för att uppnå utvecklingsmålen. Finland har anslutit sig till principerna för Parisdeklarationen och åtgärdsprogrammet Accra för att främja resultatet. Finland understryker stärkandet av verksamhetens resultat särskilt då det gäller partnerskapsland. Inom OECD/DAC:s statistik följer man klimatfinansieringsprojekt med kvalitativa indikatorer (Rio-markör) som gäller begränsning av klimatförändringen (mitigation) och anpassning till klimatförändringen (adaptation). Målet för de projekt vilkas syfte är att begränsa klimatförändringen är att minska koldioxidutsläppen. Genom projekt som främjar anpassning till klimatförändringen förbättras ländernas förutsättningar att anpassa sig till klimatförändringens negativa konsekvenser. Projekten får dessa indikatorer beroende på om de är det huvudsakliga målet eller ett viktigt delmål för projektet. Med det huvudsakliga målet avses att projektet inte genomförs om målet utelämnas. Delmålet har antecknats i projektdokumentet som ett mål för projektet. Finland utnyttjar dessa indikatorer i planeringen och uppföljningen av klimatprojekt. Finland riktar sitt stöd särskilt till de multilaterala aktörer som i stor utsträckning bland såväl biståndsgivare som i utvecklingsländerna har vunnit erkänsla för sin betydelsefulla verksamhet och sitt mervärde när det gäller att främja hållbar utveckling. Vid utvärderingen har Finland använt material gällande multilaterala organisationers resultat som Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 13

producerats av bl.a. OECD DAC, MOPAN-nätverket (Multilateral Organizations Performance Assessment Network) och uppföljningsmekanismen i anslutning till verkställandet av Parisdeklarationen liksom även resultaten av organisationernas interna utvärderingar. Finland har aktivt deltagit i de utvärderingsprocesser som gällt multilaterala organisationer. Anslag för offentligt bistånd och utbetalningar (mn euro) samt utbetalningarnas procentuella andel av BNI 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Anslag sammanlagt 506,8 545,6 600,1 670,8 746,1 830,4 915,6 965,6 Utbetalningar 494,3 547,3 721,8 658,6 711,1 789,7 923,6 % av BNI 0,34 0,36 0,46 0,39 0,40 0,43 0,54 Fördelning av anslag för statens utvecklingssamarbete år 2011 enligt förvaltningsområde (1 000 euro) Under moment 24.30.66 inom utrikesministeriets förvaltningsområde 819 518 Under övriga moment inom utrikesministeriets förvaltningsområde 113 758 Inom inrikesministeriets förvaltningsområde 29 500 Inom försvarsministeriets förvaltningsområde 2 749 Inom finansministeriets förvaltningsområde 102 460 Inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde 793 Inom kommunikationsministeriets förvaltningsområde 210 Inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde 1 198 Inom arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde 2 080 Inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde 1 340 Inom miljöministeriets förvaltningsområde 153 Sammanlagt 1 073 759 50. Statsbidrag till Fonden för industriellt samarbete Ab Under momentet beviljas inget anslag. Fullmakt Statsrådet kan med stöd av 3 4 mom. samt 3 a och 3 b i lagen om aktiebolaget Fonden för industriellt samarbete Ab (291/1979) på de villkor som statsrådet bestämmer ge bolaget förbindelser om att staten ska ersätta bolaget för förluster som eventuellt har uppstått vid dess kreditgivnings- och borgensverksamhet samt för förluster av och värdeminskningar i aktie- och andelsinvesteringar och om att staten ska täcka en eventuell kursförlust som orsakas av andra lån än lån i euro som bolaget har upptagit. Förbindelser får ges så att motvärdet av det sammanlagda kapitalbeloppet av de betalda krediter, aktie- och andelsinvesteringar och borgen som omfattas av förbindelserna får vara högst 168 187 926 euro och det sammanlagda kapitalbeloppet av de andra lån än lån i euro som bolaget upptagit högst 100 000 000 euro. 2011 budget 2010 budget 2009 bokslut 66. Egentligt utvecklingssamarbete (reservationsanslag 3 år) Under momentet beviljas 819 918 000 euro. Anslaget får användas 1) till betalning av utgifter som föranleds av användningsändamål som specificerats i dispositionsplanen 2) för utbetalningar med stöd av tidigare beviljade fullmakter 3) till betalning av utgifter för utvecklingssamarbetsförvaltningen, när de föranleds av utbildning av personal, tjänsteresor som personalen inom utvecklingssamarbetsförvaltningen företar till och inom mottagarländerna och till internationella mellanstatliga organisationer och finansiella institut som behandlar frågor som gäller dessa länder samt till Europeiska unionen, av anskaffning av kontorsautomatik samt betalning av sakkunnigarvoden i anslutning till utvecklingssamarbetsprojekten 4) till humanitärt bistånd, och anslaget för detta kan användas för bistånd till andra länder än utvecklingsländerna endast om en exceptionellt omfattande humanitär kris kräver det och det grundar sig på landets begäran om hjälp och endast om statsrådet fattar ett sådant beslut 5) till betalning av utgifter för ministeriets och österrikiska utvecklingssamarbetsverkets (ADA) samarbetsprojekt. Av anslagen under momentet debiteras även de kostnader som föranleds ämbetsverk och inrättningar för utförandet av utvecklingssamarbetsuppgifter enligt lagen om Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 14

statliga ämbetsverks och inrättningars deltagande i utvecklingssamarbete (382/1989). Under momentet får beviljas statsunderstöd. Dispositionsplan 1. Multilateralt utvecklingssamarbete 221 224 000 2. Utvecklingssamarbete med enskilda länder och regioner 2) 297 650 000 3. Europeiska utvecklingsfonden 53 720 000 4. Utvecklingssamarbete som inte inriktats enligt land 54 378 000 5. Humanitärt bistånd 78 000 000 6. Planering av utvecklingssamarbetet, stödfunktioner och utvecklingspolitisk information 9 546 000 7. Evaluering av utvecklingssamarbetet och intern revision 2 500 000 8. Understöd till medborgarorganisationernas utvecklingssamarbete, Servicecentralen för utvecklingssamarbete (KePa) och informationen om utvecklingssamarbetet 88 000 000 9. Räntestöd 14 900 000 Sammanlagt 819 918 000 Fullmakt År 2011 får nya utvecklingssamarbetsavtal ingås och förbindelser avges, vilka föranleder staten utgifter till ett sammanlagt värde av högst 560 949 000 euro efter år 2011, och sådana räntestödskrediter som Finnvera går i borgen för och vilka kan beviljas högst 65 500 000 euro i räntestöd godkännas till ett värde av högst 115 000 000 euro. Fördelningen av fullmakter att bevilja medel och ingå avtal 1. Multilateralt utvecklingssamarbete 49 000 000 2. Utvecklingssamarbete med enskilda länder och regioner 293 899 000 3. Europeiska utvecklingsfonden - 4. Utvecklingssamarbete som inte inriktats enligt land 23 100 000 5. Humanitärt bistånd 41 000 000 6. Planering av utvecklingssamarbetet, stödfunktioner och utvecklingspolitisk information 5 050 000 7. Evaluering av utvecklingssamarbetet och intern revision - 8. Understöd till medborgarorganisationernas utvecklingssamarbete, Servicecentralen för utvecklingssamarbete (KePa) och informationen om utvecklingssamarbetet 83 400 000 9. Räntestöd 65 500 000 Sammanlagt 560 949 000 F ö r k l a r i n g : Utgifter för staten som förbindelser och avtal i anslutning till användningen av fullmakter föranleder (1 000 euro) 2011 2012 2013 2014 2015 Sammanlagt fr.o.m. 2011 Utvecklingssamarbetsfullmakt Förbindelser som ingåtts före år 2011 509 861 354 608 201 844 274 752 253 264 1 594 329 2) I anslaget ingår 400 000 euro i utgifter för ministeriets och österrikiska utvecklingssamarbetsverkets (ADA) samarbetsprojekt. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 15