Bostadsrättsföreningen arbetar med utemiljön.

Bostadsrättsföreningen arbetar med utemiljön. trädgårdsarkitekt Per Christenson www.per-form.se

Vad är utemiljö? utemiljön är trädgård och andra planteringar, men det är även andra, och kanske till och med viktigare ytor där de boende rör sig. Det är entréer och gång- och cykelstråk, till och kring fastigheten. Det är bilparkeringar. Det är lekplatser och andra ytor för olika fritidsaktiviteter, gemensamma odlingslotter, mm. Det är till och med den ofta förbisedda plats där man lämnar sina sopor. Från att ha varit ett hål i väggen i trapphuset har sophanteringen blivit betydligt mer komplicerad och platskrävande. Med sopsortering och betydligt fler containrar för de olika typerna av sopor. Detta skapar ofta problem som är ganska bristfälligt lösta. I främsta hand är den utemiljö, som avses här, de ytor som ägs gemensamt av föreningen. Här kan ibland vara gränsdragningsproblem, inte minst i äldre föreningar, där gemensam mark, med eller utan föreningens godkännande, tagits i privat bruk. Resultatet blir rörighet, med brokig växtlighet, som kanske inte ens är lämplig i sammanhanget. Detta kan undvikas för framtiden om föreningen har en strikt policy för vilka spelregler som ska gälla.

Varför ska man arbeta med utemiljön? De boende får möjlighet att förverkliga idéer om den egna boendemiljön. Kanske är skälet till att man valt att bilda och bo i en bostadsrätt, att man inte har varit nöjd med hur tidigare ägare hanterat den gemensamma miljön. Man ökar trivseln för de boende och man ökar möjligheten för att känna samhörighet med sina grannar, genom att man skapar fysiska möjligheter att komma tillsammans i olika sammanhang. Det kan vara fester, måltider, spel och lek, trädgårdsodlande, mm. Men det kan också vara så enkelt att man planerar in sittplatser, bänkar, vid gångstråk mm. Man kan samtidigt se till att de boende får bättre skydd av sitt privatliv, vid enskilda uteplatser. Man ökar också trivseln för de boende genom att reducera olägenheter med störande moment i bostadsrätts-föreningens grannskap. Det kan vara trafik, grannar, industrier, väder och vind mm. Man kan vid planeringen av utemiljön skapa ett bättre utnyttjande av fastigheten. Ytor som legat oanvända kan tas i bruk och funktioner, som tidigare har tagit onödigt stor plats, eller krockat med andra funktioner, kan åtgärdas. Det kan vara planteringar som inte blivit underhållna och mer eller mindre övergivits. Ett målmedvetet arbete med utemiljön innebär ett lyft för fastigheten ur många synpunkter, estetisk, funktionellt, mm. Det vill säga att fastigheten blir mer attraktiv och kan i framtiden ge en värdeökning. Dessutom kan en god planering av utemiljön, ge bättre och enklare skötsel av fastigheten, vilket kommer att synas i det att skötseln blir billigare.

Förberedande arbete: Det första är att sätta samman en arbetsgrupp, som kan koncentrerar sig på uppgiften, samarbeta med trädgårdsarkitekten och mer eller mindre självständigt kan fatta beslut. Gruppen kan bestå av två till fem personer. Gruppen kan bestå av personer med olika kunskaper, gärna människor med trädgårdsintresse. Däremot bör man nog inte överlåta åt någon som är duktig på blommor, eller har gröna fingrar att planera miljön på egen hand. Det är stor skillnad mellan att ha gröna fingrar eller att planera den egna täppan, eller balkongen och att planera den komplexa miljön i ett helt bostadsområde. En trädgårdsarkitekt går in i projektet med objektiva ögon och är inte låst till en given lösning, utan väger ihop funktion, estetik och ekonomi till en lösning som både passar i dag och ger önskad handlingsfrihet för framtiden. Redan på detta stadium kan det vara meningsfullt att engagera en trädgårdsarkitekt, som redan från början och med sikte på ett gott resultat kan styra upp förberedelsearbetet. Han kan analysera behov och ge nya idéer och uppslag. Trädgårdsgruppens första uppgift blir att diskutera med de boende, vad de förväntar sig av sin boendemiljö. Man kan göra det på stormöten, eller mindre diskussionsgrupper, eller genom enkäter. Hur man utformar dialogen med de boende är mycket beroende på bostadsrättsföreningens storlek och är olika från fall till fall.

När arbetsgruppen samlat in en mängd synpunkter, måste dessa sorteras och vägas mot varandra, så att slutresultatet blir en lista på prioriterade önskemål eller ett program för projektarbetet. Man får alltid vara beredd på att mindre viktiga önskemål får ge vika för viktigare synpunkter. Därför är det viktigt att man prioriterar önskemålen och förankrar det hos medlemmarna i föreningen, så att man vet vad man kan göra avkall på i det kommande arbetet. Man får emellertid inte vara snar och ta bort lågt prioriterade önskemål för tidigt, de kan visa sig vara värdefulla längre fram och bidra till att öka värdet på ett högt prioriterat önskemål. För att planera utemiljön behövs någon form av underlag i form av ritningar i skala på fastigheten, dess byggnader och befintliga anläggningar. Ofta finns redan användbara ritningar redan producerade. Arbetsgruppens uppgift blir nu att sammanställa dem, så komplett som möjligt, för att kunna lämna en omgång kopior till den ni väljer att hjälpa er med planeringen Nästa fråga gruppen kan ställa sig är om det inom föreningen finns kunskaper och intresse att själva utföra det praktiska anläggningsarbetet av utemiljön, eller kommer man helt eller delvis behöva ta hjälp utifrån. Detta är naturligtvis helt beroende av omfånget på förändringarna. Samma fråga kan man ställa sig om det framtida underhållet. Finns intresset och tiden hos de boende att ägna sig åt skötseln av utemiljön, eller passar det de boende bättre att köpa den tjänsten. Förutsättningarna för att de boende själva kan stå för en stor del av det framtida underhållet är förmodligen större, än att de ska kunna göra några större insatser i själva anläggningsarbetet. Om man jämsides med projekteringen upprättar preliminära skötselplaner, får man tidigt en bild av den arbetsinsats eller kostnad som krävs i framtiden. Slutligen - vad får miljön kosta både att anlägga och underhålla.

Arbetsprocessen - att anlita trädgårdsarkitekt När ni har gjort, eller i varje fall påbörjat dessa förberedelser är det dags att börja engagera en trädgårdsarkitekt. Trädgårdsarkitekten kan hjälpa er med dessa förberedande arbeten, i den mån ni känner att ni behöver det. Det är emellertid ni som måste utföra merparten av det, då det är era idéer om boendet som ska komma fram. Det första som sker när ni möter trädgårdsarkitekten är att ni diskuterar igenom förutsättningarna för projektet, det vill säga att ni diskuterar igenom de punkter som ni själva inom föreningen diskuterat under det förberedande arbetet. Ju tydligare beskrivning av den framtida miljö ni önskar er är, ju närmare det målet blir slutresultatet. Ni studerar tillsammans den befintliga anläggningen, vad ni upplever som problem och vad ni upplever som möjligheter Ni går även igenom hur ni tänker er hur anläggningen ska kunna utföras och hur den i framtiden ska underhållas. Slutligen ser ni på den budget som ni har att hålla er till. Denna första del i projekteringen är mycket viktig och bestämmer hela utgången av arbetet med miljön. Med utgångspunkt från detta kan vi börja se på vad projekteringen kostar, och formulera ett avtal. Arbetet kan i princip utföras på två sätt: - På löpande räkning - Till fast pris Att utföra arbetet på löpande räkning blir billigast, men har nackdelen att ni inte vet vad slutsumman blir. Vilket sätt som är bäst är också avhängigt av när trädgårdsarkitekten kommer in i processen. Om ni vill att trädgårdsarkitekten i mer eller mindre grad deltar i den förberedande delen av projektet, är det nödvändigt att det sker på

löpande räkning, då ingen kan ha någon aning om vilket omfång projektet kommer att få. När ni väl kommit så långt som fram till det egentliga projekteringsarbetet är det lättare att ta fram en kostnadsberäkning, som kan tjäna som underlag för ett fast pris, eller i som varje fall talar om var vi kommer att hamna om ni väljer att fortsätta på löpande räkning. När ni är överens och skrivit ett avtal, börjar det egentliga arbetet med att ta fram ett förslag på åtgärder. Innan det börjar, får eventuellt de ritningar ni fått fram kompletteras med uppmätning på plats. För det inledande skissförslaget, som jag återkommer till, kanske inte så mycket uppmätningar behöver göras. Däremot kan längre fram, i framtagningen av arbetsritningar, mer detaljerade uppmätningar behöva göras. Hur det fortsatta arbetet ser ut och hur många steg det delas upp i är beroende projektets storlek, men jag kan nämna två delar i processen, som i samtliga fall måste vara med. Lite grann beroende på projektets omfattning är det lämpligt att börja med att göra ett så kallat designkoncept, som i mycket grova drag visar hur ytorna disponeras. Det blir lite grann ett kvitto på att trädgårdsarkitekten uppfattat era önskemål och intentioner riktigt. Nästa steg är skissförslaget. Detta beskriver hur de olika ytorna disponeras och deras funktion. Det beskriver också i grova drag hur olika ytor byggs upp, vad de har för ytmaterial eller växtlighet. Skissförslaget ska ge en bild av den färdiga miljön, men går inte in på detaljer. Skissförslaget revideras efter att ni gått igenom det och diskuterat om det uppfyller era behov och förväntningar.

Det reviderade och av er godkända skissförslaget bildar underlag för det fortsatta arbetet. Ändringar i ett godkänt skissförslag bör undvikas, därför är det viktigt att ni satt er in i det till alla delar, innan ni godkänner det och att det formellt godkänns. Det blir då det dokument varpå den fortsatta projekteringen baseras. Skötselplaner kan man börja ta fram parallellt med skissförslaget, för att i god tid få en bild av arbetsinsatserna, eller kostnaderna, i framtiden. Om ni i framtiden har för avsikt att köpa in skötseln av er utemiljö är det viktigt att det finns en väl genomarbetad skötselplan, som noggrant beskriver de olika momenten. Ni har då ett verktyg, dels för att kunna begära offerter, men också för att kunna följa upp och kontrollera att det ni betalar för verkligen blir utfört enligt era intentioner. När skissförslaget är godkänt av er är det dags att ta fram arbetsritningar. Vilka arbetsritningar som behövs är beroende av projektets storlek och karaktär och om ni tänkt utföra anläggningsarbetet själva, eller köpa tjänsten. Om ni har för avsikt att köpa in hela anläggningsarbetet genom anbud, är det mycket väsentligt att ni har ett entydigt och klart förfrågningsunderlag. I annat fall kommer ni inte att kunna jämföra de olika offerterna med varandra. Handlar det om mindre arbeten, kanske bara en plantering, som ni utför själva kan det räcka med ett skissförslag, kompletterad med en fullständig växtförteckning, som inte bara anger vilka arter som ska användas, utan även deras kvalité och storlek. Arbetsritningarna kan bestå av bl.a. rivningsplaner, markuppbyggnadsplaner, planteringsplaner, växtförteckning, detaljritningar på konstruktioner, arbetsbeskrivningar.