BASA01 Baskurs för universitetsstudier Sommaren 2014 1 BASA01 Baskurs för universitetsstudier Hemtentamen Inlämning per e-post till jeanette.emt@fil.lu.se senast söndagen den 20 juli, kl. 15.00
BASA01 Baskurs för universitetsstudier Sommaren 2014 2 Anvisningar och råd Allmänt Hemtentamen består av fyra olika uppgifter: A. Akademisk informationskompetens sid 3 B. Källkritik sid 4 C. Argumentationsanalys sid 5-7 D. Essä sid 8 Läs igenom tentamensuppgifterna. Börja arbeta med tentamensuppgifterna i god tid före slutdatum (deadline). Du bör lägga ca 2 veckors heltidsstudier (= 80 timmar) på arbetet med hemtentamen kanske mer! Kursen går på heltid i 5 veckor. Det motsvarar 200 studietimmar. Läs igenom (relevanta avsnitt i) kurslitteraturen innan du påbörjar arbetet med uppgifterna. Gör samtliga uppgifter och samtliga moment i varje uppgift. (Din tentamen måste vara fullständig.) Inlämning Skicka hemtentamen som Worddokument per e-post till examinator (Jeanette Emt). Märk dokumentet med ditt efternamn och kurskod, enligt följande mall: StudentsonBASA01.doc Om du inte blir godkänd (men har lämnat in en fullständig tentamen), så behöver du inte göra om hela tentamen utan du får en kompletteringsuppgift enligt anvisningar från examinator. OBS! Försent inlämnade hemtentamensuppgifter accepteras inte (= bedöms inte). OBS! Ofullständiga hemtentamensuppgifter accepteras inte (= bedöms inte). Om du inte hinner göra hemtentamen i dess helhet inom föreskriven tid, finns möjlighet att tentera av kursen på en salsskrivning. Tid och plats: lördagen den 16 augusti, kl. 14.00-18.00, Ed:025 (i Eden). Du måste anmäla dig senast 7 dagar i förväg till skrivningen, per e-post till: tentamensanmalan@fil.lu.se
BASA01 Baskurs för universitetsstudier Sommaren 2014 3 Uppgift A Akademisk informationskompetens Jerrold Levinson publicerade år 2004 en vetenskaplig artikel med ordet intrinsic i titeln. 1) Hur lyder den fullständiga titeln på artikeln? 2) Var är artikeln publicerad? 3) Vilken är den äldsta referensen i Levinsons artikel? 4) På ett ställe i artikeln skriver Levinson: The idea that subjectively equivalent experiences, one of which is in touch with reality and one of which is not, are not equally valuable, is by now a familiar one. a. Skriv en referens till detta ställe i artikeln enligt Oxfordsystemet! b. Skriv en referens till detta ställe i artikeln enligt Harvardsystemet! 5) Visa hur Levinsons artikel skall anges i en litteraturlista (referenslista) a. enligt Oxfordsystemet. b. enligt Harvardsystemet. 6) Beskriv kortfattat (i några meningar) hur du gick tillväga för att lösa ovanstående uppgifter!
BASA01 Baskurs för universitetsstudier Sommaren 2014 4 Uppgift B Källkritik 1. Granska följande sidor: a. http://allaboutexplorers.com/explorers/columbus/ b. http://web.comhem.se/mozart/ c. http://www.crimemedicine.com/ d. http://www.brottsportalen.se/ Vem är avsändare? Vad är syftet? Vilken är tendensen? 2. Cancerrisker Analysera följande sidor ur ett trovärdighetsperspektiv: a. http://www.lasarnasfria.se/artikel/109021 b. http://www.1177.se/skane/tema/cancer/ Vilken sida är mest trovärdig? Motivera svaret. Använd kriterier och begrepp från Leth och Thurén, Källkritik för Internet.
BASA01 Baskurs för universitetsstudier Sommaren 2014 5 Uppgift C Argumentationsanalys På sid. 6-7 bifogas en debattartikel från DN, skriven av fyra forskare från Karolinska Institutet. Analysera argumentationen i artikeln! 1. Beskrivande analys. Vad är slutsatsen (tesen)? Vilka argument (premisser) anförs till stöd för slutsatsen (tesen)? Ställ upp argumentationen åskådligt! 2. Författarna hänvisar till en vetenskaplig artikel, som har stor betydelse i deras argumentation: Anderson et al 2010; Psych. Bull. 136. Hur skall denna referens utläsas? Leta upp artikeln och studera den! Överensstämmer innehållet i Anderson -artikeln med författarnas anspråk i DN-artikeln? Motivera svaret. 3. Utvärderande analys. Är författarnas argumentation i DN-artikeln hållbar? Varför (inte)? Gör en kritisk bedömning av styrkan hos varje argument! Resurser vid lösning av uppgiften, t.ex. följande: - Föreläsningsanteckningar (från kursen. - Kurslitteratur, Thuréns Vetenskapsteori för nybörjare. - Hemsidor om argumentationsanalys.
BASA01 Baskurs för universitetsstudier Sommaren 2014 6 Dagens Nyheters nätupplaga, DN.se Artikelns ursprungsadress: http://www.dn.se/debatt/dataspelsvald-minskar-ungas-formaga-till-empati Dataspelsvåld minskar ungas förmåga till empati Publicerad 2010-12-18 00:50 Tunga hjärn- och beteendeforskare varnar: Grovt datavåld under barn- och ungdomsåren kan påverka hjärnan och samhället ytterst negativt. En ny sammanställning av mer än hundra vetenskapliga studier baserad på över 130 000 individer visar på en robust koppling mellan våldsamma dataspel och till exempel aggressiva beteenden och minskad empati. Hjärnans utveckling i barn- och ungdomsåren är mycket viktig för personligheten. Utifrån ett hjärnforskningsperspektiv finns flera specifika orosmoment, bland annat gäller det empatisystemet i hjärnbarken. Kontinuerligt användande av våldsamma dataspel kan både motverka utvecklingen av empati och barns och ungas förmåga att resonera i moraliska termer, skriver Predrag Petrovic, Andreas Olsson, Henrik Larsson och Martin Ingvar. I dag är det inte fysiska äventyrslekar som gäller. Det är dataspel som dominerar fritiden för många ungdomar, spel vilka upplevs som både roliga och meningsfulla. Dataspel har även funnit en plats i specifik träning vid sjukdom och hjärnskador som stroke. Mitt i detta finns det nu en ökande förekomst av verklighetstrogna och extremt våldsinriktade spel där alla spelmoment som belönas går ut på att virtuellt döda, skada, misshandla, våldta, sprätta upp och lemlästa sina opponenter. Senaste debatten om medievåld handlade om videovåld och var aktuell för 15 år sedan den stannade vid att forskningen inte kunde ge ett entydigt svar på ifall våld i medierna var kopplat till ett aggressivt beteende. Dataspel ansågs då som ett oskyldigt tidsfördriv. Sedan dess har realismen och våldsinnehållet i dataspel ökat explosionsartat samtidigt som spelandet har krupit ner i åldrarna. I kraft av det ökade innehållet av realistiskt våld i moderna dataspel finns det anledning att ifrågasätta de argument som framförts om att det inte föreligger något samband mellan dataspelande och effekter på känsloliv eller utövande av våld hos barn och ungdomar. Tidigare sammanställningar om dataspelsvåld har gett en något oklar bild av huruvida datavåld skapar ökad aggressivitet. Medan flera analyser visat att det finns ett klart samband mellan dataspelsvåld och aggressivt beteende har ett par dragit slutsatsen att det inte finns tillräckliga data för en sådan konklusion. Felaktigt har dessa använts för att påstå att dataspelsvåld inte föder aggressivitet. I år har det kommit en ny sammanställning som är mycket omfattande (Anderson et al 2010; Psych. Bull. 136), där mer än hundra studier har analyserats och över 130 000 individer inkluderats. Den visar på en robust koppling mellan våldsamma dataspel och aggressiva beteenden, tankemönster, och affekter liksom minskad empati och prosocialt beteende i både experimentella studier och populationsstudier. Även andra nya studier, där man följt dataspelande ungdomar under flera år, visar på att våldsspel ökar risken för aggressivt beteende oberoende om man tidigare visat aggressivitet eller ej. Styrkan på sambanden i den ovannämnda sammanställningen är relativt liten, vilket är förväntat givet att våld och aggressivitet är orsakat av en kombination av olika riskfaktorer, var och en med liten effekt i sig. Det betyder alltså inte att dataspelsvåld kan klassificeras som oviktigt i sammanhanget, utan snarare att forskning måste fokusera på hur dataspelande i samspel med andra riskfaktorer (socioekonomisk bakgrund, brist på skyddande nätverk, utsatthet och genetiska faktorer) ökar risken för våld och aggressivitet. Det är ytterst viktigt att även inkludera psykologisk experimentell och biologisk forskning för att få en bättre förståelse för hur dataspel kan relatera till aggressivt beteende. Andersons sammanställning är i linje med resultaten av decennier av experimentell psykologisk forskning, som
BASA01 Baskurs för universitetsstudier Sommaren 2014 7 beskriver flera olika mekanismer genom vilka passiv och aktiv våldskonsumtion kan öka risken för aggressiva beteenden. Imitation och modellinlärning är två välutforskade mekanismer som visar hur observerat våld smittar av sig, speciellt från vuxna till barn. Emotionell avtrubbning är en annan verksam mekanism, liksom minskad förmåga att kontrollera aggressiva impulser. På liknande sätt kan modern hjärnforskning ge ny energi till debatten. Hjärnans utveckling i barn- och ungdomsåren är mycket betydande för att skapa den personlighet som individen kommer att ha resten av sitt liv, och utifrån hjärnforskningsperspektiv föreligger flera specifika orosmoment: 1) Impulser för aggression och våld kommer från det limbiska systemet i hjärnan. Under barn- och ungdomsåren etableras impulskontroll över dessa system från pannloberna. Vi menar att det finns en stor risk att dessa kontrollsystem inte utvecklas till fullo samtidigt som automatiska aggressiva reaktioner förstärks. Tillvänjning och avtrubbning av individens impulskontroll leder till ökad risk för aggressiva beteenden i konflikter. Avtrubbningseffekten förstärks på grund av dataspelens sinnrika belöningar där spelaren belönas just för det som betraktas som starkt normbrytande beteende i det vanliga livet. 2) Hjärnforskning har visat att det finns ett empatisystem i hjärnbarken vilket kan hindra oss från att göra andra illa eftersom hjärnan gör en modell av den smärta som vår handling kommer att orsaka dem. Empati utgör således en broms mot våld. Kontinuerligt användande av våldsamma dataspel i barn- och ungdomsåren kan både motverka utvecklingen av empati och förstärka de mekanismer som hämmar empatirelaterande processer i hjärnan. Beteendestudier har också påvisat att graden av empatisk förmåga faktiskt minskar vid spelande av våldsamma dataspel. 3) Vår förmåga att resonera i moraliska termer utvecklas under barn- och ungdomen via exponering för moralsystem (genom familj, samhälle och kultur) i takt med att pannloberna utvecklas. All information som kommer till hjärnan bidrar till hur våra moraliska resonemang utvecklas. Risken är därför störst för påverkan av våldsamma dataspel hos barn med begränsat socialt nätverk. Risken att påverkas av dessa spel beror på mängden spelande och mängden våldsinnehåll. Det är därför oroande att en del ungdomar spelar extremt våldsamma dataspel flera timmar per dag. Men från hjärnforskningsperspektiv är vi mest bekymrade för barn och ungdomar som redan har en psykiatrisk problematik, till exempel ADHD-, borderline- och antisociala symptom. Dessa barn släpar efter i mognaden av pannlobens kontrollfunktion och har ofta en bristande impulskontroll. De framstår därför som extra känsliga för våldsamma dataspel, ett antagande som stöds av beteendestudier. Några enkla lösningar på frågan om vad man kan göra för att förändra situationen finns inte, men samtidigt kan påståendet att dataspelvåld är relaterat till hälsorisker inte nonchaleras som moralpropaganda. Snarare är detta ett uttryck för oro hos väl etablerade biologiska forskare. Vi vill som hjärnforskare göra klart att forskning talar för att det finns en koppling mellan dataspelsvåld och ökad aggressivitet generellt, genom mekanismer som är väl kartlagda i hjärnan. Vi vill också understryka vår oro utifrån ett neurobiologiskt perspektiv att exponering för grovt datavåld under barn- och ungdomsår kan påverka utvecklingen av hjärnan och därmed samhället ytterst negativt. Predrag Petrovic Andreas Olsson Henrik Larsson Martin Ingvar Samtliga forskare inom hjärna/beteende vid Karolinska Institutet Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt.
BASA01 Baskurs för universitetsstudier Sommaren 2014 8 Uppgift D Essä Tema: Vad är vetenskaplig kunskap? Diskutera denna fråga i en miniuppsats! Som utgångspunkt för diskussionen skall du använda två exempel. Det ena skall vara hämtat i Thuréns Vetenskapsteori för nybörjare, medan det andra får hämtas i vilken källa som helst utanför kurslitteraturen. Uppsatsen skall vara försedd med en kort inledning och en kort avslutning. Huvudtexten skall vara indelad i 2-3 avdelningar. Vid referenshantering skall du använda antingen Oxfordsystemet eller Harvardsystemet. Omfång Minimum: 7000 tecken (med blanksteg) Maximum: 14000 tecken (med blanksteg) När din uppsats är färdig skriver du en kort abstract, högst 75 ord, där du sammanfattar det väsentliga i uppsatsen på ett sådant sätt att din uppsats blir sökbar (och hittbar )! Denna abstract bifogar du sedan till uppsatsen.