TID bättre FÖR vatten
Tid för bättre vatten En skrift om vattenförvaltningen i Sverige. Produktion: Vattenmyndigheterna i samarbete med E Gustafsson Information AB Illustrationer: Rebecca Elfast, Sylvia Kinberg Foto: Fotolia.com där inget annat anges Tryck: Danagård Litho, mars 2015 2
Morgon i båten En sådan fin morgon. Dimman har lättat. Måsarna skriar och där borta guppar en ejderfamilj. Den här viken är fantastisk. Rent vatten som är fullt av liv. Doppar man tårna kommer småfisken direkt och krabborna gömmer sig i tången. Det är sådan skillnad, jämfört med åren runt 2015. Nu använder ingen giftiga båtbottenfärger. Dessutom går det ju att tömma båttoan i varenda småbåtshamn och större naturhamn numera! Tänker också på kanotturen i insjön i förra veckan. Och de restaurerade våtmarkerna vi passerade. De gör gott för vattnet och för alla växter och djur som lever där. Om en månad är det dags för en fisketur i fjällen. Hoppas få träffa huggvilliga öringar. Sedan hindren nedströms togs bort har de kunnat vandra uppåt igen. Nej, nu är det dags för kaffe. Fram med vattendunken! 3
VIKTEN AV VATTEN Vatten till alla och allt VATTEN ÄR LIV Vatten är vårt viktigaste livsmedel. Det är grunden för allt liv och hjärtat i de naturliga ekosystemen. Vatten är nödvändigt för att bygga social och ekonomisk välfärd. Det är en avgörande resurs i industrin, jordbruket, sjukvården och energiproduktionen, för fisket, transporterna och turismen. OCH IBLAND DÖD Förorenat vatten är en orsak till miljontals dödsfall. Det dödar fler människor än alla former av våld, krig inkluderat. Varje dag dör över 1 800 barn under fem år på grund av smutsigt vatten. För oss i Sverige är det en självklarhet att få friskt, rinnande vatten direkt ur kranen. Att vårt grundvatten är rent och att vi kan bada och fånga fisk i nästan alla vattendrag. I Sverige har vi gott om vatten, brukar vi säga. Men hur är det på exempelvis Gotland? Där byggs avsaltningsanläggningar för att det ska finnas vatten när turisterna kommer. Tillgång till rent vatten är alltså ingen självklarhet, inte ens i Sverige, även om vi är väldigt lyckligt lottade jämfört med många andra. Mer än 1,2 miljarder människor har inte tillgång till rent vatten. I mer än hälften av Europas städer överutnyttjar man sina grundvattenresurser. Snart kan vi behöva dela med oss. EU:s ramdirektiv för vatten ( vattendirektivet ) kom till just för att vattnet är en gemensam resurs som inte följer samma gränser som vi människor. Floder rinner genom flera länder på sin väg ut till havet. Sjöar ingår i om fattande vattensystem. Grundvattnet följer också bara naturens gränser. Därför har Europa delats in i 110 vattendistrikt, som avgränsas av vattendragens av rinningsområden utan hänsyn till administrativa gränser. Fem vatten distrikt finns i Sverige. Bottenhavet Bottenviken Norra Östersjön Västerhavet Södra Östersjön 4
VIKTEN AV VATTEN En bråkdel färskvatten Vi har det vatten vi har. I ett evigt kretslopp vandrar vattenmolekylerna runt i systemet. Det har räckt till våra förfäder och ska räcka till våra barnbarn. Vattnet är bara till låns, och med det följer ett ansvar att hålla det i gott skick. Visserligen har vi förhållandevis gott om vatten i Sverige, men vad händer med kvaliteten på vattnet när rester av läkemedel och kemikalier förorenar både yt- och grundvatten? Utsläpp av kväve och fosfor får badsjöar och havsvikar att växa igen och i havet bildas stora mängder av alger. Dammbyggen och vägbankar hindrar fisk och andra organismer från att ta sig upp i vattendragen. Många misstag har gjorts genom åren, ofta omedvetet utifrån den kunskap som fanns då. Idag måste vi tillsammans hitta lösningar på de gamla problemen och där vi inte vet tillräckligt om miljöeffekterna behöver vi vara försiktiga. Mer kunskap behövs till exempel om hur människor och miljö påverkas av kemikalier. Vad händer när de kombineras? Den så kallade cocktaileffekten kan vara större än de enskilda ämnenas effekt tillsammans. Om jordklotet vore i storlek med Globen i Stockholm så skulle den mängd sötvatten som finns rymmas i en fotboll. hushåll EUROPA SÅ LITE KAN ANVÄNDAS Av jordens totala mängd vatten är EUROPA cirka 2,5 procent (35 miljoner kubikkilometer) färskvatten. Det mesta är hushåll bundet i is och snö vid polerna eller som markfukt och permafrost. Kvar industri finns endast jordbruk 200 000 kubik kilometer, som kan användas av människor. Vad vattnet används till varierar stort mellan världsdelar och länder. SV hushåll jordbruk VÄRLDEN hushåll industri jordbruk EUROPA S hushåll hushåll industri jordbruk jordbruk SVERIGE VÄRLDEN hushåll hushåll industri jordbruk industri jordbruk industri jordbruk VÄRLDEN hushåll industri jordbruk 5
VIKTEN AV VATTEN Priset på vatten Att bo nära vatten är attraktivt. Det är något som många gärna betalar extra för. Vårt vatten är en tillgång som många av oss verkligen njuter av. En simtur på sommaren. Pimpelfiske i bitande iskyla. Eller bara sitta vid en sjö och njuta av tystnaden. Att bo nära vatten är attraktivt. Det är något som många gärna betalar extra för, både när det är dags att köpa hus och åka på semester. För att framställa bra mat krävs rent vatten i tillräcklig mängd. Vattenkraften är en viktig källa till elektricitet, men behöver anpassas så att fiskar och andra vattenlevande djur kan leva och föröka sig i vattendragen. Rent vatten är också en förutsättning för stora delar av industrin. I och nära vatten lever växter och djur som på olika sätt bidrar till vår välfärd. Kräftor, till exempel, är en tillgång både ekonomiskt och på festen. Alger kan bli en del av framtidens matproduktion. Kanske finns det ännu oupptäckta medicinska framgångar som döljer sig i andra organismer. Förstör vi förutsättningarna för livet i sjöar, vattendrag och längs kusterna, förstörs också möjligheterna att utveckla det som kan ge barn och barnbarn ett fortsatt gott liv. Allt detta är ekosystemtjänster som vattnet bidrar med. Ekosystemtjänster är i princip allt som vi människor får av naturen och som upprätthåller eller förbättrar vårt välmående och våra livsvillkor, både ekonomiskt och socialt. Vatten är ingen vanlig kommersiell produkt, utan en gemensam tillgång. Det gör att vi har svårt att sätta ett pris på vatten, om det inte passerar vattenmätaren eller tappas upp på flaska och säljs i affären. Men fundera en stund på vad det skulle kosta om den naturliga reningen och näringsupptaget i våtmarkerna slutar fungera och vi tvingas ersätta det med reningsverk? Och hur mycket jobb och inkomster går förlorade när giftalgerna blommar och turisterna flyr? Vi tar ofta vatten för givet (och det är nästan gratis i kranen) när det egentligen är värt så mycket mer. Undersökningar visar att människor är beredda att betala mycket för att hålla vattnet rent och friskt. 6
VÄRDEFULLA DROPPAR Genomsnittspriset för en liter kranvatten i Sverige är cirka 2,5 öre. Förutom produktion och distribution av dricksvatten ingår skydd av vattentäkter, avledning och rening av avloppsvatten och hantering av dagvatten. Priset på förpackat vatten inkluderar enbart produktion och distribution och kan vara uppemot tusen gånger dyrare, 25 kronor för en liter. Utsikt över vatten betalar vi gärna för. En dansk studie visar att sjöutsikt ökar fastighetsvärdena med 13 24 procent jämfört med motsvarande fastigheter utan sjöutsikt. Mäklare i Värmdö och Nacka uppskattar att havs- eller sjöutsikt kan dra upp priset 20 till 60 procent, beroende på hur mycket vatten man ser. En studie som vattenmyndigheterna låtit göra, analyserar betalningsviljan för att förbättra vatten som är påverkade av övergödning. Studien visar att högst betalningsvilja finns i befolkningsrika områden. Detta är delvis en följd av värderingstekniken (värdeöverföring) men en viktig slutsats är att det är viktigare att prioritera åtgärder i vatten som människor utnyttjar, än vatten som ingen någonsin besöker. Forskarnätverket BalticSTERN har beräknat nyttan och kostnaderna för att minska övergödningen i Östersjön enligt Helsingforskommissionens aktionsplan. Beräkningen visar på stora välfärdsvinster ifall Östersjön tillfrisknar. Invånarna i Östersjöländerna är villiga att betala 35 miljarder kronor per år för ett friskare hav. Den totala kostnaden för att klara aktionsplanens mål är 21 26 miljarder kronor årligen. STORA KOSTNADER NÄR OLYCKAN ÄR FRAMME I Östersund smittades dricksvattnet av parasiten Cryptosporidium vintern 2010/2011. Senare gjordes en uppskattning av kostnaderna: 219,5 miljoner kronor i samhällskostnader för Östersund. 1,7 miljoner kronor i extra driftskostnader för Vatten Östersund (provtagning, vattendistribution med mera). 4,5 miljoner kronor till investering i UV-anläggning (för att eliminera parasiterna). 15,6 miljoner kronor i merkostnader för restaurangbranschen i Östersund. Tiotals miljoner kronor i inkomstbortfall från minskad gräns- och turisthandel. VIRTUELLT VATTEN Begreppet virtuellt vatten myntades 1993 av forskaren John Anthony Allan från King s College i London. Det innefattar allt vatten som använts under produktionsprocessen, även i förpackning och transport. Vattenfotavtryck är ett mått på den totala vattenmängd som används vid framställningen av de varor vi konsumerar. VATTENFOTAVTRYCK Så mycket vatten behövs för att producera: En kopp kaffe...130 liter En stor öl...150 liter 1 kg potatis...290 liter 1 liter mjölk...1 000 liter En pizza...1 200 liter 1 kg bröd...1 600 liter En t-shirt av bomull...2 500 liter 1 kg nötkött...15 400 liter 7
GEMENSAMT ANSVAR Samarbete på bredden All lagstiftning har samma syfte att skydda det vatten vi har. Eftersom vattnet inte följer några administrativa gränser, måste självklart insatserna för bättre vatten bygga på samarbete inom och mellan länder. Vissa miljöproblem i vårt land, som försurning, utsläpp av gifter, övergödning och förändrat klimat, kräver åtgärder även utanför Sverige. Samarbete inom EU och med andra internationella organisationer pågår kontinuerligt. Ramdirektivet för vatten innebär att samma regler gäller i alla EU-länder. Arbetet ska dessutom integreras med utvecklingen av jordbruk och fiske, energi, transport, turism det vill säga samhällsutvecklingen i stort. Ingen klarar sig ju utan vatten. I Sverige är det riksdag och regering som drar upp riktlinjerna för miljöpolitiken. De nationella miljökvalitets målen är en plattform för miljöarbetet. Vattenfrågor hanteras inom många olika lagar och författningar. Miljöbalken, plan- och bygglagen och lagen om allmänna vattentjänster är de viktigaste. All lagstiftning har samma syfte att skydda det vatten vi har. För att nå dit är helhetstänkande, målmedvetenhet och uthållighet avgörande. Detta kräver en bredd i kompetenser och kunskap där myndigheter, intresseorganisationer, näringsliv och andra intressenter samverkar och tar ansvar för de uppdrag de har. Vattenmyndighetens roll är att samordna vattenförvaltningen i respektive distrikt. Att det finns en samlande myndighet som har helhetsbilden ökar chansen för att åtgärder görs i rätt ordning och på rätt plats. 8
STYRNING VÄGLEDNING TILLSYN VERKSAMHETS- UTÖVNING EU Regeringen Centrala myndigheter Länsstyrelser Kommuner Branschorganisationer Verksamhetsutövare Allmänhet VÄGEN TILL VATTENDIREKTIVET Arbetet för att skydda vatten har pågått länge, både nationellt och i ett europeiskt perspektiv. Redan i det antika Rom var det en självklarhet att myndigheterna bar ansvaret för vattenförsörjningen. I Sverige kom 1969 miljöskyddslagen som kunde ställa krav på verksamheter med utsläpp till vatten. De första EG-direktiven om vattenvård kom i slutet av 1970-talet. En långsiktigt hållbar vattenförvaltning har varit en del av de svenska miljökvalitetsmålen sedan 1999 och samma år trädde miljöbalken i kraft. VATTEN- ANVÄNDNING VATTENVÅRD Vattenråd Med EU:s ramdirektiv för vatten ( vattendirektivet ) från 2000 har vi ett gemensamt regelverk som ska säkra en god vattenkvalitet för alla som bor i Europa. Direktivet är en del av svensk lag sedan 2004, då målet sattes att alla stora problem i de svenska vattnen skulle vara lösta till 2015. Vattenförvaltning bygger på brett samarbete. Många aktörer är involverade och tar ansvar för olika delar av arbetet i sina uppdrag. Kommunerna har här en särställning, eftersom deras uppdrag spänner över samtliga delar i kedjan. EU har kompletterat vattendirektivet med ett direktiv om grundvatten och ett om miljögifter. Dessutom finns ytterligare direktiv som handlar om bland annat avloppsvatten, badvatten, översvämning och havsmiljö. 9
GEMENSAMT ANSVAR Foto: Sara Elfvendahl ALLA KAN VARA MED Vill du engagera dig för bättre vattenmiljöer? Ett sätt är att kontakta vattenorganisationen i området där du bor eller verkar. I Sverige finns mer än 125 lokala och regionala vattenråd, vattenvårdsförbund och andra vattenorganisationer. Medlemmar är till exempel kommuner, företagare, organisationer, markägare och privatpersoner. Tack vare god kunskap om lokala förhållanden kan man diskutera sig fram till gemensamma lösningar i vattenfrågorna och påverka utvecklingen i organisationens avrinningsområde. På www.vattenorganisationer.se hittar du organisationen för ditt vatten. Vad tycker du? För att besluten om åtgärderna för våra vatten ska bli så bra som möjligt behövs allmänhetens engagemang och kunskap. Besluten ska också fattas så nära medborgarna som möjligt. När vattendirektivet antogs valde Sverige att dela in landet i fem vattendistrikt, i stället för att lägga arbetet hos en central myndighet. Skälet var just att vattenförvaltningen också behöver ha ett lokalt och regionalt perspektiv. Dessutom skiljer sig de olika distrikten åt. Bottenvikens och Bottenhavets vattendistrikt har sina speciella förutsättningar med reglerade älvar och stora ytor med skogsbruk som påverkar vattnet. I de sydligare distrikten, med storstadsregionerna, stora jordbruksbygder och industrier, finns det annat att ta itu med. För att hitta de bästa lösningarna över kommun- och länsgränser arbetar vattenmyndigheterna nära ihop. 10
DIALOG ÖVER GRÄNSER Vi söker också aktivt dialog med intressenter av alla slag. Att skapa delaktighet på lokal nivå är en av hörnstenarna i den svenska vattenförvaltningen. Kommunerna är centrala aktörer, men också näringsliv, markägare, intresseorganisationer och privatpersoner deltar. Det innebär att tusentals människor i landet är involverade och engagerade i arbetet. De är allt från enskilda lantbrukare och sportfiskare i vattenråden till forskare och tjänstemän på universitet och myndigheter. Alla bidrar med kunskap och information, på både lokal och en mer övergripande nivå. Vattenförvaltningen bedrivs i sexåriga cykler. Den första avslutades i december 2009. Den andra sträcker sig fram till slutet av 2015. Nästa förvaltningscykel, 2015 2021, inleddes med samråd första halvåret 2015. Östersjöländerna har sedan länge ett samarbete, framför allt när det gäller havsmiljöfrågor. Helsingforskonventionen är en regional miljö konvention för Östersjöområdet, inklusive Kattegatt. Konventionen gäller för hela avrinningsområdet, och behandlar frågor om övergödning, spridning av miljöfarliga ämnen och föroreningar, men även skydd och bevarande av den biologiska mångfalden i havet. HAVS- OCH VATTENMYNDIGHETEN För det övergripande nationella ansvaret för havs- och vattenmiljöfrågorna bildades Havs- och vattenmyndigheten, HaV, 2011. 11
LÅNGSIKTIGT ARBETE En blå tråd Ny kunskap, erfarenheter av åtgärder och beredskap för att möta förändringar går som en blå tråd genom vattenförvaltningen. Den löper också genom de verktyg som arbetet med att förvalta och förbättra våra vatten baseras på, nämligen förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram. Dessa tre hänger ihop och revideras inför varje ny förvaltningscykel. Förvaltningsplanen är som en uppslagsbok. Den ska tillsammans med åtgärdsprogrammet ge en överblick och inriktning för det fortsatta arbetet och vara underlag för planering i kommuner, myndigheter och organisationer. Här beskrivs bland annat hur det står till med vattenmiljön, baserat på de kartläggningar som har gjorts. Miljökvalitetsnormerna är styrinstrument. De uttrycker den kvalitet ett vatten ska ha vid en viss tidpunkt. Normerna tar sikte på tillståndet i miljön och vad den tål. Det handlar alltså inte om att fastställa utsläppsmängder eller halter av olika ämnen. Det är vattendelegationerna som beslutar om vilka miljö kvalitetsnormer som ska gälla för respektive vatten. Vattendelegationerna I varje vattendistrikt finns en vattendelegation. Den utses av regeringen. Ledamöterna är sakkunniga från länsstyrelser, kommuner och andra instanser men även representanter från näringslivet och de politiska partierna. Delegationens ordförande är landshövdingen i det län som är vattenmyndighet. Åtgärdsprogrammet redovisar vad kommuner och myndigheter behöver göra för att distriktets vatten ska följa miljökvalitetsnormerna. Vilka åtgärder behöver vidtas? Vem ska göra det och när behöver det vara klart? Syftet är att visa vad som är mest kostnadseffektivt att göra. Innan förslagen till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram beslutas pågår ett samråd under ett halvår. Då är alla, såväl privatpersoner som organisationer och myndig heter, välkomna med synpunkter. 12
Körtingsbergs våtmark. Foto: Jonas Andersson, WRS Rätt åtgärd på rätt plats Många åtgärder för att skydda vattnet är ganska självklara. Industrier har egna reningsverk, lantbrukare brukar inte marken allra närmast vattendragen, kommuner anlägger våtmarker för att ta hand om dagvatten och minimera risken för översvämning. Vandringshinder för fisk tas bort, vägtrummor grävs om och läggs rätt, gödsel myllas ner i stället för att bara spridas på markytan. Listan är lång på allt som kan göras och görs för att minska effekten av mänsklig påverkan på vatten. Men ibland är det svårt att se källan till problemen och då är åtgärderna inte lika lätta att sätta in. Vi vet att utsläppen finns, men inte hur stora de är eller när de sker. Dessa så kalllade diffusa utsläpp kan komma från bland annat jord- och skogsbruk, dagvattenhantering eller avgaser från internationell sjöfart som ger upphov till surt nedfall. De kan också bero på något som har hänt för länge sedan, till exempel att sjöar sänktes på 1800-talet och början av 1900-talet för att skapa mer jordbruksmark. Det finns även gamla nedlagda industrier vars utsläpp fortfarande påverkar vatten. Ibland kan dricksvattentäkter och grundvatten vara hotade. Åtgärdsprogrammet inriktas på vatten med problem eller där kvaliteten riskerar att försämras, och vad som behöver göras för att miljökvalitetsnormerna ska följas. Det är kommuner och myndigheter som svarar för att något händer. Vad som exakt ska göras och hur planeras i samarbete med länsstyrelserna, andra naturvårdande myndigheter, vattenråden och liknande samarbetsorgan, näringslivet och allmänheten. I det här arbetet måste vi hjälpas åt. Ingen kan göra allt, men alla kan göra något. FÖRORENAREN BETALAR En viktig princip i EU:s miljöpolitik är att förorenaren betalar. Den som bidragit till föroreningarna ska också vara med och betala för att ställa till rätta. Detta kallas ibland PPP, Polluter Pays Principle, och antogs på FN:s miljökonferens i Rio de Janeiro 1992. Med VA-avgifterna är alla användare med och betalar en del av kostnaderna. Men effekterna av annan verksamhet, till exempel skogsbruk, jordbruk och vattenkraft som kan medföra att vattenmiljöer försämras, betalas oftast via skattsedeln. Ett exempel är utsläppen från de äldsta industrierna, som textilfabriker och garverier. Länsstyrelserna och många kommuner har inventerat tiotusentals förorenade områden och saneringsarbetet görs i prioritetsordning. Ungefär 1 400 områden hör till den högsta riskklassen och behöver åtgärdas först. Numera avsätter staten årligen hundratals miljoner för att sanera dessa gamla förorenade områden. Till detta kommer kanske lika mycket pengar från kommuner och verksamhetsutövare. 13
VARFÖR TAR DET SÅ LÅNG TID? Vi vet och förstår allt mer vi blir allt bättre på att förstå vad som behöver göras. Men det innebär också att ju mer som undersöks, desto mer upptäcks. VATTNETS STATUS I ett vatten med hög status fungerar alla delar i ekosystemet. Vattnet är så gott som opåverkat av människan. God status innebär att vattnet och dess närmaste omgivning (till exempel stränder och bottnar) har så god kvalitet att ekosystemen fungerar på ett livskraftigt sätt och att ekosystemtjänsterna bibehålls. Övervakningen av våra vatten pågår hela tiden. Kommuner och företagare har länge analyserat vattenprover för att hålla koll på kvaliteten på process- eller dricksvatten, avloppsrening eller utsläppsmängder. Myndigheter, vattenvårdsförbund och kommuner analyserar vattenprover från grundvatten, sjöar, vattendrag och kust för att se hur vattnen mår. Idag samordnas dessa provtagningar och analyser för att löpande öka kunskapen om våra vatten. När vattendirektivet infördes startade en omfattande kartläggning av hur Sveriges vatten mår. Kartläggningen har fortsatt i samverkan med kommuner, myndigheter och organisationer. Övervakningen och rapporteringen av tillståndet i våra vatten är en grundförutsättning för att rätt åtgärder ska kunna sättas in på rätt plats. Därför krävs en ständig dialog med vattenråden och andra som har lokal kunskap och erfarenhet av vattnet. Det pågående arbetet med att öka kunskapen gör att vi blir allt bättre på att förstå vad som behöver göras. Men det innebär också att ju mer som undersöks, desto mer upptäcks. Forskare har till exempel sett att plast som slängs i havet bryts ner till mikroskopiska partiklar som får effekter långt upp i näringskedjan. Läkemedelsrester i vatten har visat sig påverka bland annat beteende och fortplantningsförmåga hos fiskar. Därför kan vatten som i en första bedömning klarat sig ganska bra, få en lägre klassning vid nästa kontroll, trots att åtgärder har satts in. Inte för att vattnet faktiskt har blivit sämre, utan för att nya effekter har upptäckts. Men de upptäckterna innebär också mer kunskap för att göra rätt insatser. I de uppföljningar som görs kontinuerligt ser vi att det oftast tar mycket lång tid att förbättra ett vatten. Stora miljö problem som miljö gifter och försurning tar tid att rätta till. Det finns även en inbyggd tröghet i naturen. Förutom när det handlat om att ta bort vandringshinder för fisk där ser vi förändringar till det bättre nästan på en gång. 14
www.viss.lansstyrelsen.se KUNSKAPSNAVET VISS De data som vattenmyndigheterna och länsstyrelserna har sammanställt och beslutat om finns samlade via Vatteninformationssystem Sverige, VISS. Kommuner, företag, myndigheter, vattenråd och allmänhet kan använda information och data från VISS. I VISS finns numera även information om åtgärder effekt och kostnader för genomförda, planerade och potentiella åtgärder per miljöproblem och vatten. Kartor visar var behoven av åtgärder är som störst, vad som hittills gjorts och vad som planeras. Tanken är att VISS ska ge den överblick och inspiration som behövs för att åtgärder ska kunna sättas in där de har störst betydelse och är som mest kostnadseffektiva. Åtgärder i hela landet i kategorin Efterbehandling av miljögifter. Vattenmyndigheterna arbetar för att koppla fler och fler datakällor idag utspridda på myndigheter, länsstyrelser, kommuner, universitet, näringsliv och intresseföreningar till VISS, så att användarna bara behöver leta på ett ställe. Det finns redan flera sådana kopplingar, exempelvis modellerade vattenflöden från SMHI, kalkningsåtgärder från Kalkningsdatabasen samt information om Natura 2000-områden från Naturvårdsverkets databas VicNatur. Denna underlagsdata är en viktig grund och behöver därför vara lättillgänglig, kvalitetsdeklarerad och hållas uppdaterad. Ett exempel är information om råvattendata som i dagsläget finns spridd hos kommunerna. Åtgärden Restaurering av rensade eller rätade vattendrag i Grisbäcken. Med den löpande kartläggningen av våra vatten förbättras hela tiden kunskapen om status och påverkan på vattenmiljöerna och mer information kan presenteras per avrinningsområde eller vatten. Det här ökar möjligheterna att anpassa informationen med en mer konkret bild av situationen för exempelvis en kommun eller lokala vattenorganisationer. VISS är på så sätt kunskapsnavet i dialogen. 15
Ju mer vi skjuter åtgärderna framför oss, desto dyrare riskerar de att bli. Åtgärder för framtiden Det övergripande målet för vattenförvaltningen var att alla vatten skulle ha god status 2015. Vatten med stora och svårlösta problem fick en frist med en eller två sexårscyk ler. Målet god status 2015 kommer vi inte att klara för alla vatten. Det finns flera förklaringar till att alla problem inte är lösta än. Bristen på resurser pengar är en. Idag är det kommuner och myndigheter som tar de största kostnaderna för att förvalta och förbättra våra vatten. Börjar principen förorenaren betalar användas i större utsträckning kan åtgärdsarbetet ta fart på allvar. Företag och organisationer har redan sett värdet av att ta miljöansvar det ökar förtroendet för varumärket. Andra orsaker till att så få vatten uppnått god status är att situationen var värre än vi trodde. Och det tar väldigt lång tid att ställa till rätta gamla och långvariga miljösynder. Dessutom är det ofta svårt att motivera kostnader idag för något som ska bli bättre någon gång i framtiden om fem, femton eller femtio år. Men det är de perspektiven som vi måste ha när det gäller vattnet och miljön. Vi vet också att ju mer vi skjuter åtgärderna framför oss, 16
Här måste vi även ta hänsyn till de förändringar som väntas i klimatet, med antingen intensivare regnperioder eller torka samt stigande havsvattennivåer. AGERA I TID desto dyrare riskerar de att bli. För även om det har gjorts många misstag genom åren har vi lärt oss en sak det är enklare och billigare att göra rätt från början. Det är alltid dyrare att återskapa ett livskraftigt fiskbestånd eller hitta en ny dricksvattentäkt än att ta hand om det vi har. Ett sätt att bidra till god status i våra vatten i framtiden är förstås att se till att nya bostäder eller verksamheter som etableras inte får någon negativ påverkan. Här måste vi även ta hänsyn till de förändringar som väntas i klimatet, med antingen intensivare regnperioder eller torka, samt stigande havsvattennivåer. Då gäller det att i översiktsplaner och detaljplaner tänka långsiktigt kring vatten översvämningsrisk, dricksvattenförsörjning, avlopp, dagvatten, strandskydd. På landsbygden behövs lösningar för ett bärkraftigt jordbruk, samtidigt som rinnande vatten kräver mer plats i landskapet till följd av klimatförändringarna. Det kan dröja innan det syns några resultat av det som behöver göras. Förhoppningsvis kommer barnbarnen att märka skillnaden. Därför behöver vi göra allt vi kan. Nu. Problemet med invasiva och främmande arter visar att det blir besvärligare och dyrare att åtgärda ju längre man väntar. Vattenväxten sjögull, till exempel, kan på bara några månader skjuta fem meter långa revor. Lösa växtdelar sprids lätt och kan bilda nya kolonier. Stora delar av sjöar kan växa igen helt, med konsekvenser för både ekologi och friluftsliv. Att hålla utkik efter små bestånd och åtgärda snabbt på rätt sätt är enda chansen att hålla sjögull borta. Sjögull i Brändeborgsfjorden. Foto: Peter Nolbrant/Biodivers Naturvårdskonsult 17
Biotopvård i Grisbäcken, en enkel åtgärd som gör stor nytta. Foto: Sven Andersson En bit på vägen MÅNGA STENAR SMÅ I södra delen av Kalmarsund mynnar Grisbäcken, där övergödning och markavvattning satt sina spår. För att få öringarna att trivas igen behövde dyiga, igenslammade bottnar åtgärdas. Markägaren och vattenrådet tog då hjälp av en skolklass. Eleverna i åttan bar ut hela fem kubikmeter naturgrus i bäckfåran under en dag. Nu strömmar vattnet bland små och stora stenar och det finns gott om ställen för stora fiskar att leka på och yngel att gömma sig i. Successivt har arbetssätt, tänkande och kunskap om vad som behöver göras för att bevara och förbättra vattenkvaliteten formats inom vattenmyndigheterna. I några fall märks konkreta effekter på miljön. Vandringshinder har tagits bort och fisken har återkommit i vattendragen. Våtmarker har restaurerats och övergödningen har minskat lokalt. Men det märks ännu inte så mycket i havsvikarna där det fortfarande är igenvuxet och syrefattigt. Arbetet har även gett en helhetsbild av vattnet i Sverige. Vi vet vad som behöver göras. Genom kartläggningen har vi en bra bild av hur vattnet mår. Vi har samlat information om hela vattensystem som tidigare varit spridd på olika ställen. Via databasen VISS kan vem som helst söka information om sina vatten. Och den information åtgärderna baseras på blir allt mer innehållsrik och ändamålsenlig. Vattenråd och andra lokala vattenorganisationer har bildats där det tidigare inte fanns något organiserat samarbete. Runt om i landet har det skapats mötesplatser och startat diskussioner om vatten. Så även om vi inte når målet om god status i alla vatten 2015, så har vi tagit många steg framåt. I nästa skede hoppas vi att ännu mer av det som görs också syns som konkreta effekter i våra vatten. 18
KÄLLOR Utöver material från vattenmyndigheterna och EU samt intervjuer med medarbetare har följande källor använts i broschyren: Artikel nvp.se, 17 april 2014 Miljöaktuellt, 2012-05-18, miljoaktuellt.idg.se Sveriges Radio, Vetenskapens värld, Kossornas planet, 30 augusti 2014 www.ne.se www.scb.se www.su.se www.svensktvatten.se www.unicef.se www.waterfootprint.org www.vatmarksguiden.se 19
Rent vatten är en vardagsvara vi inte klarar oss utan. Det är grunden för allt liv och hjärtat i de naturliga ekosystemen. Vatten är nödvändigt för att bygga social och ekonomisk välfärd. Första halvåret 2015 pågick ett brett samråd om vad som behöver göras inom vattenförvaltningen fram till 2021. Nu fortsätter vi att arbeta för bättre vatten i Sverige det är vårt gemensamma ansvar. Här finns mer information www.vattenmyndigheterna.se www.viss.lansstyrelsen.se www.lansstyrelsen.se www.havochvatten.se Bottenhavet Bottenviken Bottenvikens vattendistrikt Vattenmyndighetens kansli Länsstyrelsen Norrbottens län 010 225 50 00 Bottenhavets vattendistrikt Vattenmyndighetens kansli Länsstyrelsen Västernorrlands län 0611 34 90 00 Västerhavet Norra Östersjön Södra Östersjön Norra Östersjöns vattendistrikt Vattenmyndighetens kansli Länsstyrelsen Västmanlands län 010 224 90 00 Södra Östersjöns vattendistrikt Vattenmyndighetens kansli Länsstyrelsen Kalmar län 010 223 80 00 Västerhavets vattendistrikt www.vattenmyndigheterna.se Vattenmyndighetens kansli Länsstyrelsen Västra Götalands län 010 224 40 00