INNEHÅLL LÄNSPOLISMÄSTAREN HAR ORDET TVÄRGRUPPEN HAR ORDET POLISSTYRELSENS INRIKTNING MÅL OCH STRATEGIER FÖR KÄRNVERKSAMHETEN VÅLD I OFFENTLIG MILJÖ

A-191-1122/09

INNEHÅLL LÄNSPOLISMÄSTAREN HAR ORDET TVÄRGRUPPEN HAR ORDET POLISSTYRELSENS INRIKTNING MÅL OCH STRATEGIER FÖR KÄRNVERKSAMHETEN VÅLD I OFFENTLIG MILJÖ TILLGREPP GENOM INBROTT BROTT I NÄRA RELATION NARKOTIKABROTT GROV ORGANISERAD OCH SYSTEMHOTANDE BROTTSLIGHET BEDRÄGERI MOT TRYGGHETSSYSTEMET BROTTSOFFERARBETET TRAFIKSÄKERHETSARBETET KRISBEREDSKAP SERVICE GEMENSAM VERKSAMHET KOMMUNIKATION KOMPETENSFÖRSÖRJNING ARBETSMILJÖ RÄTTSTILLÄMPNING VERKSAMHETSSKYDD INTERN SERVICE 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 15 16 17 18 19 20 21 22 23 1

LÄNSPOLISMÄSTAREN HAR ORDET Verksamhetsplanen för år 2009 har tillkommit på ett annat sätt än vad som förekommit tidigare. En tvärgrupp, bestående av medarbetare från olika orter och verksamheter inom myndigheten, har till stora delar tagit fram mål och inriktningar som nu tillsammans med de målsättningar som Rikspolisstyrelsen tagit fram utgör myndighetens verksamhetsplan. Tvärgruppen har gjort ett mycket bra arbete och jag är övertygad om att vi kan använda denna typ av arbetsform i andra sammanhang vad gäller utveckling inom myndigheten. Vi står inför ett nytt verksamhetsår, år 2009. Under år 2008 har vi arbetat med målsättningar som till stor del satts av Rikspolisstyrelsen (RPS). När vi nu går in i ett nytt verksamhetsår är det med den naturliga ambitionen att vi skall klara målen. För att göra det krävs det av oss att vi redan från början av året bryter ner myndighetens mål till underenheterna. Uppföljning kommer att ske, vilket är viktigt, både ur verksamhets- och arbetsmiljösynvinkel. Med tanke på den ökning som kommer att ske under de närmaste åren inom Polisen och jämfört med myndigheter av motsvarande storlek kvarstår vår ambition att vi i myndigheten skall öka antalet poliser till minst fyrahundra jämfört med ca trehundrasextiofem som vi är nu. Samtidigt som vi blir fler kommer kraven på vad vi presterar att höjas. Vi har under år 2008 kunnat påbörja satsningen på en utökning av den lokalt förankrade polis som kommer att vara ledord i framtida verksamhet, samtidigt som ett fokus på den brottsutredande verksamheten kommer att bestå. Ett genomgående tema i verksamhetsplanen är arbetet med ungdomsproblem. Med en ökning av numerären kommer vi att få möjligheter att fortsätta en satsning som inletts under år 2008 mot ungdomsproblemen. Den svåra ekonomiska situationen som myndigheten befinner sig i och som vi delar med övriga polismyndigheter skall bemästras. År 2009 kommer präglas av ekonomisk åtstramning. Vi skall emellertid använda de medel vi har på ett så förnuftigt sätt som möjligt. Med de satsningar på Polisen som görs under de kommande åren och med en duktig personal i myndigheten har vi anledning att se år 2009 som ett år då vi skall ytterligare flytta fram våra positioner. Olof Ersgård Länspolismästare 2

TVÄRGRUPPEN HAR ORDET Polismyndigheten i Kalmar län beslutade att det skulle bildas en Tvärgrupp som, efter en kort utbildning, fick i uppdrag att ta fram VP 2009. Vilka medarbetare som skulle ingå i Tvärguppen fick avdelningscheferna i uppdrag att utse. Förutsättningarna var att urvalet skulle vara spritt geografiskt över länet det skulle också variera när de gällde ålder, kön, civil/polis. Hänsyn skulle också tas till andra erfarenheter och kompetenser hos medarbetarna. Gruppen kom att bestå av 9 medarbetare, i gruppen fanns inga chefer. Under sensommaren 2008 träffades Kalmar läns tvärgupp på Stuvfenäs tillsammans med tvärgruppen från Polismyndigheten i Blekinge. De två dagarna leddes av Ronny Andersson, en kunnig och positiv konsult från Blekinge Läns Landsting. Under dagarna på Stufvenäs lades fokus på hur man kan jobba smartare och vi fick exempel på företag som hade lyckats och vad de gjort för att bli framgångsrika, för att få engagerade och nöjda medarbetare och även nöjda kunder/servicemottagare. Tvärgruppen har träffats vid 6 tillfällen/dagar för att arbeta med verksamhetsplanen. Vid dessa tillfällen har det förts diskussioner utifrån Regleringsbrevet, budgetpropositionen, Planeringsförutsättningarna från RPS, metodhandboken, lokala tidigare mål i myndigheten, gruppen har även tittat på VP 2008. Gruppen inhämtade information från alla team i länet om vilka mål/inriktningar och strategier som man vill att det egna teamet och även myndigheten i stort skulle ha. Teamen fick också möjlighet att framför övriga tankar och idéer till tvärguppen. Medlemmar ur Tvärgruppen har varit med på Infotorgen i länet och informerat om uppgiften att utforma verksamhetsplanen för 2009. Tvärgruppen har också vid två tillfällen informerat myndighetsledningen om hur arbetet forskridit. Många av de idéer som framkommit från olika team är inte synliga i Verksamhetsplanen, en del av dessa kommer gruppen att få arbeta vidare med i en utvecklingsgrupp. Utvecklingsgruppen kommer även att få andra uppdrag från polisledningen under 2009. Tanken är att fler medarbetare i länet ska få möjlighet att arbeta i utvecklingsgrupper under hösten 2009. TVÄRGRUPPEN 3

POLISSTYRELSENS INRIKTNING För att nå ett tryggare och säkrare samhälle prioriterar polisstyrelsen förebyggande arbete och brottsbekämpning, med särskild inriktning vad avser ungdomar. Antalet uppklarade brott ska öka. Kännetecknande för polisen i Kalmar län ska vara hög tillgänglighet, gott bemötande och korta handläggningstider. Polisstyrelsens inriktningsmål Polismyndigheten ska arbeta aktivt för att överenskommelser träffas mellan kommun och polis. Syftet är att långsiktigt förstärka den lokala polisverksamheten i länets samtliga kommuner. Ledord i arbetet ska vara tillgänglighet, synlighet och polisiär närvaro i alla kommuner. Detta ska ske genom att synliggöra en gemensam lokal problembild för ett effektivare gemensamt arbete för ökad trygghet och minskad brottslighet. Polismyndigheten ska vidta tidiga och tydliga insatser mot ungdomar som begår brott för att reducera ungdomskriminalitet och drogmissbruk samt för att begränsa nyrekryteringen till kriminella grupper/nätverk. Polismyndigheten ska utveckla sina arbetsmetoder så att högre personuppklaring uppnås under 2008. Vad avser personuppklaring ska polismyndighetens resultat vara bland de tre bästa polismyndigheterna i Sverige. Polismyndigheten ska utveckla sina arbetsmetoder så att ordningsläget och allmän laglydnad förbättras i syfte att minska krog- och gaturelaterat våld. Antalet anmälda krogrelaterade våldsbrott ska minska jämfört med 2007. Senast vid utgången av 2009 ska minst 80 % av servicemottagarna vara nöjda eller mycket nöjda med Polisens tillgänglighet, bemötande och handläggningstider. 4

MÅL OCH STRATEGIER FÖR KÄRNVERKSAMHETEN Verksamhetsplanen för Polismyndigheten i Kalmar län innehåller såväl nationella som lokala mål och strategier. Polismyndighetens övergripande vision är att minska brottsligheten och att medborgarna i Kalmar län ska uppleva att Polisen levererar trygghet. I det brottsförebyggande och brottsutredande arbetet utgör Polisens underrättelsemodell (PUM) och Polisens nationella utredningskoncept (PNU) grundförutsättningarna för detta arbete. PUM för att bedriva en verksamhet byggd på ett strategiskt, planlagt och underrättelsebaserat arbetssätt. PNU för att effektivisera och kvalitetssäkra den brottsutredande verksamheten. Arbetet inom service ska eftersträva att mottagarna är nöjda med Polisens tillgänglighet, bemötande och handläggningstider. Ett arbete som ska ske mot bakgrund av den nationella servicestrategin. Unga lagöverträdare I det lokala arbetet ska myndigheten särskilt betona och beakta arbetet med ungdomar. För att främja ett långsiktigt arbete med ungdomar ska följande åtgärder vidtas: I förhållande till ungdomar ska myndigheten arbeta fram överenskommelser gällande minderåriga misstänkta för brott i länets kommuner. Polis, åklagare samt kommunrepresentanter ska träffas och avtala fram riktlinjer för ärendehandläggning. Ett enhetligt arbetssätt inte minst i förhållande till arbetet med samverkande myndigheter, kommun, skolan, åklagare ska säkerställas. Vidare ska ansvarig skolpolis utses till skolor i länet och kopplat till detta en strategi för arbete i rollen som skolpolis. Polisens trygghetsundersökning Polismyndighetens verksamheten ska aktivt och strukturerat prioriteras mot bakgrund av genomförd trygghetsundersökning. I arbetet med trygghetsundersökningen är det viktigt att identifiera de lokala problembilderna och utifrån dessa anpassa åtgärder. Områden med dåligt eller försämrat resultat ska särskilt beaktas. Utifrån 2008 års undersökning ska särskilt fokus läggas på åtgärder utifrån frågorna: Problem med MC/moped Att polisen inte bryr sig om de lokala problemen Känslan av att vara rädd för personer i området där man bor Öppna ärenden Andelen öppna ärenden (K-ärenden) 12 månader och över ska högst utgöra 13 % av det totala antalet öppna ärenden vid årets slut. 5

VÅLD I OFFENTLIG MILJÖ Polismyndigheten ska i det brottsförebyggande arbetet såväl som i arbetet med utredning och lagföring aktivt beivra våldsbrott i offentlig miljö. Ungdomars våldsbrottslighet ska särskilt prioriteras. Myndigheten ska aktivt arbeta vid de platser och tider där bråk och ordningsstörningar tenderar att uppträda. Arbetet ska bidra till att upprätthålla den höga tryggheten länets medborgare upplever när de vistas ute sena kvällar. Nationellt mål I Kalmar län ska högst anmälas 840 misshandelsbrott utomhus. Vid Polismyndigheten i Kalmar län ska minst 28 % av inkomna ärenden för misshandel utomhus redovisas till åklagare. Strategi Tonvikt ska läggas vid att förebygga våldsbrottsligheten genom planlagd och kunskapsbaserad verksamhet, dels genom kriminalunderrättelser och dels genom etablerade metoder vilka anses ha effekt. Särskild vikt ska läggas vid pilotprojektet polis och kommun i samverkan. Det lokala arbetet ska ta sin utgångspunkt i analyser gjorda av kriminalunderrättelsetjänsten (KUT). I arbetet ska förändringar i brotts-, offer- och gärningsmannamönster såväl i strategisk som operativ bemärkelse beaktas. Redan gjorda analyser av de lokala problembilderna avseende misshandel utomhus bör uppdateras. I arbetet med våld i offentlig miljö är det viktigt att rutiner utvecklas och fastställs när det gäller samverkan mellan Polis och ordningsvakter. Samtidigt är det viktigt att det finns ett utvecklat samarbete med kommunens alkoholhandläggare och polis för arbetet med tillsyn av krogar/uteställen. I arbetet med krogtillsyn är det viktigt att kompetens som finns inom Polismyndigheten tas tillvara. Det ska finnas högt ställda krav på förstahandsåtgärder för att ge goda förutsättningar för att fler brott ska leda till lagföring. Genom aktiv arbetsledning av poliser i yttre tjänst, förhör av god kvalitet i nära anslutning till händelser med målsägande, misstänkt och vittne samt ett ökat användande av rättsintyg. Vidare ökar förutsättningar för att fler antal brott leder till personuppklaring om brottsoffer får ett bra bemötande och möjlighet till stöd, hjälp och uppmuntra till att lämna betydelsefull information. Såväl förstahandsåtgärder som arbetet med den fortsatta utredningen är därför framgångsfaktorer för ett bra resultat på området. 6

TILLGREPP GENOM INBROTT Tillgreppsbrotten står för ungefär hälften av den anmälda tillgreppsbrottsligheten. Brottstypen är i många fall integritetskränkande och upprepad utsatthet är inte ovanlig. Genom fokusering av dessa brott är målet med arbetet att andelen redovisade ärenden till åklagare ska öka. Nationellt mål Vid polismyndigheten i Kalmar län ska minst 7,3 % av inkomna ärenden för tillgreppsbrott genom inbrott redovisas till åklagare. Strategi På samma sätt som vid arbetet mot våld i offentlig miljö är det viktigt med en aktiv arbetsledning i yttre tjänst och att det ställs höga krav på förstahandsåtgärder för att öka förutsättningar för att brott ska leda till lagföring. Arbetet med brottsplatsundersökningar är centralt i detta arbete, ett område det är viktigt att poliser i yttre tjänst ökar sin kompetens på. För att få en uppfattning om problemsituationen kring stöld genom inbrott måste analys göras för att identifiera den geografiska bilden av var brotten sker, i förekommande fall gärningsmannaanalyser och undersökning av upprepad utsatthet för brott. Analyserna ska utgöra grund för planlagda insatser och ett mer aktivt brottsförebyggande arbete gentemot vanligt förekommande brottsobjekt såsom till exempel offentliga institutioner och företag. Det är dessutom viktigt att det finns en nära koppling mellan information från Polisen på fältet och den strategiska och operativa analysen vilken görs inom ramen för Brottssamordningsteamet och kriminalunderrättelsetjänsten. 7

BROTT I NÄRA RELATION I regeringens handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer är det viktigt att arbetet leder till att människor som utsätts för brott vågar polisanmäla och fullfölja sin anmälan. För att en person som utsätts för brott i en nära relation ska känna sig trygg och säker krävs kontinuerlig information om vad som händer i brottsutredningen och om vilket stöd som är möjligt att få under rättsprocessen. Vidare påtalas vikten av att rättskedjan särskilt polis och åklagare fungerar effektivt så att brott utreds och lagförs skyndsamt. Polisen i Kalmar län ska uppfattas som drivande och engagerad på området i samverkan med andra aktörer. Nationellt mål I Kalmar län ska minst 130 ärenden avseende brott i nära relation redovisas till åklagare. Lokala mål Ärenden som rör kvinnofridsbrott ska färdigställas hos Polisen inom 12 veckor. Barnärenden ska färdigställas hos Polisen inom 12 veckor. Strategi Polisen ska arbeta för att öka anmälningsbenägenheten och minska mörkertalet för brott i nära relationer, genom informationsspridning till allmänheten vilken måste förgås av en förbättrad kommunikation inom Polisen och en etablerad samverkan med berörda myndigheter t ex åklagare. För att öka kvaliteten och enhetligheten i utredningar om brott i nära relationer krävs kvalificerad och utbildad personal. För att förbättra utredningarnas kvalitet ska den yttre personalen ha utredningskompetens och vidta korrekta inledande utredningsåtgärder, bevissäkring och dokumentation genom videokamera i så nära anslutning till brottet som möjligt. Väl utvecklad samverkan med åklagare, socialtjänst och hälso- och sjukvård är ytterligare en förutsättning för att nå framgång i dessa ärenden. Underrättelseinformation ska aktivt utnyttjas för att genomföra kartläggningar och operativa analyser av brott. Ett utvecklat lokalt personsäkerhetsarbete och kvalificerad brottsofferkompetens är förutsättningar för ett framgångsrikt arbete. Vid relationsbrottsärenden ska VB/Brottssamordningsteamet påkalla hot och riskbedömningar enligt SARA, SAM och PATRIARK. Det är av yttersta vikt att detta genomförs i nära anslutning till brott i brottofferhänseende för att minska risken för upprepad utsatthet. Det ska tydligt framgå vem som ansvarar för genomförande och uppföljning av strukturerade Hot och riskbedömningar. Samtliga åtgärder ska genomsyras av ett professionellt bemötande av brottsoffer och gärningsmän. 8

NARKOTIKABROTT Narkotikabrottsligheten ska reduceras och tryggheten ska öka genom åtgärder för att minska rekryteringen till missbruk, förmå personer med missbruksproblem att upphöra med sitt missbruk och minska tillgången på narkotika. Narkotikabrott är intimt förknippat med såväl vardagsbrottslighet som grovorganiserad brottslighet varför insatser inom dessa områden ofta går in i varandra. I arbetet med narkotikabrott vid polismyndigheten i Kalmar län ska arbetet i möjligaste mån inriktas mot ungdomar och narkotikabrott. I detta arbete är det viktigt att alla delar i organisationen aktivt arbetar för insamling av kunskap och erfarenhet. Nationellt mål Polisen ska bidra till att minska tillgången på och användningen av narkotika i samhället med ökat fokus mot överlåtelsebrotten Lokalt mål Antalet upptäckta ringa narkotikabrott (eget bruk, innehav) 2009 ska minst ligga på samma nivå som 2008. Antalet upptäckta ringa narkotikabrott (eget bruk, innehav) med ungdomar ska ha ökat under 2009 i förhållande till 2008. Strategi Polisen ska arbeta mot narkotikabrottslighet på alla nivåer. Prioriteringar ska särskilt inriktas mot överlåtelsebrott avseende försäljning till ungdomar. För att öka antalet ringa narkotikabrott med ungdomar ska fler prover tas i riskmiljöer såsom krogmiljö. Det är viktigt att de metoder som bygger på beprövad erfarenhet vidareutvecklas och sprids inte minst genom samarbete och erfarenhetsutbyte mellan polismyndigheterna. Polisen ska förbättra sin förmåga att samverka med andra samhällsaktörer och myndigheter i syfte att effektivisera och bredda arbetet. Operativa underrättelser ska användas och anpassas till teamens arbete utifrån den lokala problembilden i olika delar av länet. Vid omhändertagande för drograttfylleri ska efter förhör och provtagning samtal med socialtjänst erbjudas så snart som möjligt i enlighet med Kalmar län Trafik utan Droger. 9

GROV ORGANISERAD OCH SYSTEMHOTANDE BROTTSLIGHET Grov organiserad brottslighet är ett allvarligt hot mot samhället. En tendens är att den grova organiserade brottsligheten tar sig uttryck i systemhotande brottslighet. Vittnen och personal inom rättsväsendet trakasseras och hotas. Därigenom utmanas själva grunden för vår rättsstat. Antalet yrkeskriminella grupperingar i landet har ökat under senare år liksom nyrekryteringen till dessa grupperingar. Den multikriminalitet som dessa grupper utövar är ett omfattande problemområde för Polisen och i stort sett samtliga delar av Polisens verksamhet påverkas i någon utsträckning. Nationellt mål Förutsättningarna för att bedriva grov organiserad och systemhotande brottslighet i Sverige ska försämras. Lokalt mål Genomföra minst 4 planlagda insatser utifrån identifiering av yrkeskriminella/nätverk i myndigheten. Vid varje insats ska minst en person lagföras för brott med fängelse i två år eller mer i straffskalan. Strategi Polisens arbete mot den grova organiserade brottsligheten ska bedrivas i enlighet med det uppdrag som regeringen kommer att lämna till Rikspolisstyrelsen (fotnot). Polisens insatser ska präglas av arbete på bred front i samverkan med berörda myndigheter för att försvåra för den organiserade och systemhotande brottsligheten. Underrättelseinformation ska utgöra underlag för fokusering kring utpekade nyckelpersoner, huvudorganisationer eller andra viktiga personer för verksamheten inom den grova organiserade och systemhotande brottsligheten. Uppmärksamhet ska ägnas åt att spåra och förverka vinning av brott, ett arbete som ska ledas och samordnas av Rikspolisstyrelsen genom Rikskriminalpolisen. Arbetet mot den grova organiserade brottsligheten ska även bedrivas enligt det gemensamma arbetet i Sydsamverkan. På lokal nivå är det viktigt att det finns en tydlig inriktning och enhetlig linje i arbetet. Polisen ska försvåra nyrekryteringen av ungdomar till kriminella nätverk och försvåra för särskilt utpekade personer att verka i dessa nätverk. Ett väl utbyggt stöd och skydd till utsatta vittnen och målsäganden har stor betydelse för att få dem att medverka i rättsprocessen. 10

BEDRÄGERI MOT TRYGGHETSSYSTEMET De bidragsutbetalande myndigheterna har vid misstankar om brott en anmälningsskyldighet (lag om bidragsbrott trädde i kraft 1 aug 2007). Som en följd av detta beslutade Rikspolisstyrelsen, Åklagarmyndigheten och Försäkringskassan om en gemensam handlingsplan. Myndigheternas fokus på dessa brott har ökat och genom den gemensamma handlingsplanen och bidragsbrottslagen förväntas en brottspreventiv effekt. Nationellt mål Andelen redovisade ärenden till åklagare i förhållande till antalet inkomna ärenden ska öka. Strategi Polismyndigheten ska ha ett nära samarbete med Åklagarmyndigheten och de bidragsgivande myndigheterna, såväl avseende kompetensutveckling som återkoppling och tillvaratagande av vunna erfarenheter. Viktigt är att det finns aktiv kommunikation, i vilken Polismyndigheten ska vara aktiv, med Åklagarmyndigheten och de bidragsgivande myndigheterna för att säkerställa kvaliteten i utredning vid brott mot trygghetssystemet. 11

BROTTSOFFERARBETET Ett väl utvecklat brottsofferarbete är viktigt då Polisen ofta är den första kontakten ett brottsoffer har med rättsprocessen. Bemötande och information i samband med att någon drabbats av ett brott kan vara avgörande för att offret ska stå fast vid sin anmälan och medverka i utredningen. Polisen ska använda sig av den kunskap som finns om upprepad utsatthet när det gäller att identifiera och förebygga brott. För att bedöma vilka personer eller objekt som löper risk att utsättas för brott ska strukturerade hot- och riskbedömningar användas. Lokalt mål I arbetet med brottsoffer är det viktigt att det sker någon form av återkoppling i ärendet genom målsägandekontakt. Brott som ska prioriteras är brott i nära relation, inbrottsstöld i bostad, misshandelsbrott med okänd gärningsman samt vid personrån. Målsägandekontakt ska ha ägt rum inom 14 dagar. Strategi I det strategiska arbetet ska den nationella brottsofferstrategin följas och samordnas med den lokalt formulerade strategin. Brottsofferarbetet sker på bredden i den polisiära organisationen vilket innebär att det är av stor vikt att myndigheten är tydlig avseende brottsofferstrategin. På det operativa planet är det centralt att identifiera ärenden där det kan finnas risk för upprepad utsatthet, oavsett om det gäller relationsvåld eller andra typer av brott. I detta arbete är alla viktiga och arbetet bör hållas samman av den av myndigheten utsedda brottoffersamordnaren. LOKUS-funktionernas kontakter med brottoffer vid brottsplatsundersökningar är en viktig del av brottsofferarbetet.. 12

TRAFIKSÄKERHETSARBETET Trafiksäkerhetsarbetet syftar till att öka regelefterlevnaden på trafikområdet, vilket medför att trygghet i samhället ökar. Arbetet ska bidra till att minska antalet trafikolyckor med dödade och skadade. Polisens viktigaste uppgift för att bidra till att etappmålen i Nollvisionen nås är att förhindra att farliga situationer och regelbrott uppstår i trafiken. Detta gör Polisen bl.a. genom att bidra till att trafikanter följer trafikreglerna och rapportera dem som bryter mot reglerna. Nationella mål Antalet skadade och dödade ska minska. Antalet kontroller av arbetsdagar på väg ska vara 21 420 Antalet farligt godskontroller ska uppgå till 250 Antalet alkoholutandningsprov ska uppgå till 57 200 Antalet genomförda flygande inspektioner ska vara 3600 varav 1800 med protokoll. Lokala mål Antalet ratt- och drograttfylleri ska minst uppnå nivån för 2008 Minst 90 % av samtliga rattfyllerister och drograttfyllerister ska ha erbjudits samtal med socialtjänsten enligt Trafik utan Droger-konceptet (SMADIT) Andelen positiva LAU-prov ska utgöra 1,5 % av det totala antalet prov. Mot bakgrund av trygghetsundersökningen ska insatser göras mot problem med MC/mopeder. Strategi Polisen ska utveckla sin förmåga att planlägga kontroller så att de genomförs på rätt plats, vid rätt tid och med rätt resurser. Planläggning ska ske enligt PUM och utgå från strategiska och operativa analyser. Rapportering ska i huvudsak ske genom utfärdande av ordningsbot. Alla poliser i yttre tjänst ska jobba repressivt med trafikbrott och ska delta i genomförande av trafikkontroller. Alkoholutandningsprov ska i normalfallet utföras vid varje polisinitierat möte med förare av motordrivet fordon. Prioriterade områden är hastighets- och nykterhetskontroller, aggressiv körning samt kontroller av skyddsanordning. 13

TRAFIKSÄKERHETSARBETET FORTS. Det finns ett starkt samband mellan brottslig verksamhet och trafik då fordon ofta används i samband med brottslig verksamhet. Information i samband med en kontroll av fordon och förare kan motivera att polisen med stöd av annan lagstiftning kan vidta ytterligare åtgärder i syfte att utreda andra brott än brott mot trafiklagen. Kontroller av yrkestrafiken innebär att specialistkompetens måste finnas för att nå de fastställda nivåerna. Verksamheten styrs i stora delar av direktiv från EU-kommissionen och innebär ökade krav på kontroller av yrkestrafik de närmaste åren. I arbetet mot rattfylleri och drograttfylleri betonas vikten av att ingripande polis i samband med förhör och provtagning informerar om Trafik utan Droger, vilken hjälp som finns att få och tillfråga den omhändertagne om denne medger att polisens rapport skickas till berörd socialtjänst. 14

KRISBEREDSKAP Enligt polisens planeringsförutsättningar för 2009 till 2011 ska Polisen ha en god krisberedskapsförmåga som gör att samhällets medborgare kan känna tillit till polisen när en kris inträffar. Det är därför väsentligt att polismyndigheten säkerställer sin förmåga att hantera kriser och svåra påfrestningar på samhället. Lokala mål Det övergripande målet för polismyndigheten under 2009 är att fokusera på de brister som identifierats i den lokalt upprättade handlingsplanen för krisberedskapshöjande åtgärder för 2009-2011. Krishanteringsförmågan ska utvecklas så att förmågan att hantera särskilda händelser och svåra påfrestningar säkerställs. Strategi Strategiska enheten ska tillsammans med de huvudansvariga handläggarna för de åtgärder som redovisats i den lokala handlingsplanen för krisberedskapshöjande åtgärder ansvara för myndighetens krisplanering. Kompetenshöjande åtgärder För att uppnå en god krisberedskapsförmåga ska Polisen lokalt utveckla kompetenshöjande åtgärder. Den nationella stabsarbetsmetodiken ska tilllämpas inom myndigheten. Den strategiska ledningsförmågan ska utvecklas. Kriskommunikation Polismyndigheten ska utveckla rutiner och planer för kriskommunikationsarbetet. WIS Polismyndigheten ska utveckla användandet av dagbokssystemet WIS för delning av information mellan aktörerna vid en kris. Administration och utbildning av kommunikatörer och redaktörer. OKG, OSKARSHAMN 15

SERVICE Med service avses handläggning av polismyndighetsärenden och den kommunikation som sker mellan Polisen och allmänheten med avgränsning inom kärnverksamheten service men inklusive mottagning och registrering av brottsanmälan. Bemötande av allmänheten är viktigt och berör i högsta grad serviceområdet oavsett om det gäller ansökan av pass eller olika form av tillståndshantering. Bemötandet ska vara professionellt och korrekt. Nationella mål Senast vid utgången av 2009 ska minst 80 procent av servicemottagarna vara nöjda eller mycket nöjda med Polisens tillgänglighet, bemötande och handläggningstider Lokala mål Resultat av gjord serviceundersökning ska tas tillvara genom att en utvecklingsgrupp tillsätts för att bedöma på vilka områden ett förbättrat resultat skulle kunna uppnås vid kommande mätningar. Ett aktivt arbete ska bedrivas för att få ner balanser av dödsboärenden. I arbetet med att få ner ärendebalanser ska under 2009 balansdagar genomföras vi två tillfällen. Strategi Polisen ska utveckla sin förmåga att ge service och vara tillgänglig utifrån de behov och efterfrågningar allmänheten har. Bemötande ska skapa förtroende och det är viktigt att Polisen erbjuder likvärdig service inom myndigheten. Ett led i detta är införandet av ett gemensamt telefonnummer till Polisen och den förestående omstruktureringen av Polisens kontaktcenter (PKC). Ytterligare åtgärder är tillämpningen av den framtagna servicestrategin samt införandet av nya www.polisen.se som lanseras under 2009. Förslag på gemensamma handläggningstider för volymärenden inom tillståndsområdet har tagits fram i samarbete mellan Rikspolisstyrelsen och polismyndigheterna. Arbetet med att skapa gemensamma tider för tillgänglighet ska fortsätta i samverkan mellan Rikspolisstyrelsen och polismyndigheterna. Områden som särskilt ska belysas enligt RPS är svarstider i telefon till växlar och kommunikationscentraler, öppettider och väntetider i reception. Under 2009 är det viktigt att polismyndigheterna anpassar sin verksamhet till att kunna erbjuda servicemottagarna enhetlig service i form av de framtagna tiderna. Dessa tider ska kommuniceras till allmänheten. 16

GEMENSAM VERKSAMHET Området gemensam verksamhet inbegriper kompetensförsörjning, kommunikation, rättstillämpning, IT-utveckling och verksamhetsskydd och benämns ofta stödverksamhet. En väl fungerande stödverksamhet inom Polisen är grundläggande för att goda resultat ska kunna uppnås inom kärnverksamhetens områden. En god kompetensförsörjning, en väl utvecklad kommunikation, en korrekt rättstillämpning, ett ändamålsenligt verksamhetsskydd samt utveckling på IT-området är nödvändigt för att Polisen ska kunna leva upp till de krav som riksdag och regering ställer. Inom området gemensam verksamhet återfinns även arbetsmiljö, vilket är ett område som berör alla delar av organisationen. I verksamhetsplanen för 2009 kommer under gemensam verksamhet särskilt lyftas fram kompetensförsörjning, kommunikation, arbetsmiljö, rättstillämpning och verksamhetsskydd. Däremot lämnas IT-utveckling då detta arbete i första hand drivs av Rikspolisstyrelsen och deras mål att får ner kostnader för drift och förvaltning. Det som planeringsförutsättningarna tar upp under IT-utveckling och som påverkar myndigheten direkt är bland annat moderniseringen av polisens telefoninummerplan där samtliga telefonnummer inom Polisen ska läggas över på den geografiskt obundna nummerserien 010-56 XXX XX. Vikten av Arbetsplatsträffar (APT) ska betonas i organisationen. Dessa träffar utgör ur kommunikations-, kompetensförsörjnings- och arbetsmiljösynpunkt viktiga möten. Det är därför viktigt att alla team/enheter tar sig tid och tillåts få utrymme att under dessa möten diskutera för teamet viktiga frågor. APT-möten ska även utgöra forum för myndigheten att förankra frågor, men i möjligaste mån i begränsad omfattning. 17

KOMMUNIKATION Kommunikationen innebär två typer av mottagare, externa och interna. Riktlinjer för kommunikationen i myndigheten beskrivs i den nationella och lokala kommunikationsstrategin. Kommunikationen ska förmedla en tydlig och relevant bild av Polisen och bidra till kunskap om och förtroende för Polisens verksamhet bland medborgare och medarbetare. Chefer och ledare inom Polisen har ett särskilt ansvar för att medarbetarna har den information de behöver för att kunna utföra sitt arbete och för att känna sig delaktiga i verksamheten. Strategi I den nationella kommunikationsstrategin har ett antal områden identifierats som särskilt viktiga för att bidra till att målen uppnås under perioden 2009-2011. Genom den nationella kommunikationsstrategin ska det säkerställas att gemensamma metoder och verktyg används inom Polisen för att lättare nå ut med sitt budskap. Chefernas kommunikationsansvar är viktigt för att skapa förståelse för mål och andra budskap. Samtidigt är det viktigt att skapa rutiner för återkoppling kring chefens kommunikativa förmåga. På så sätt ökar möjligheterna att nå målen för verksamheten. Polisen ska säkerställa att den kommunikativa kompetens som behövs för att nå verksamhetens mål finns i organisationen Intrapolis och polisen.se ska användas på ett planerat och samordnat sätt. Alla webbredaktörer ska ha relevant kompetens och erfarenhet för uppgiften samt ha genomgått utbildning för det nya publiceringsverktyget. I arbetet med kommunikation är det viktigt att i den externa kommunikationen uppträda på ett professionellt och korrekt sätt. Det är viktigt att använda de kanaler för kommunikation som finns för att få ut budskap till medborgare och organisationer. Centralt i arbetet med kommunikationen är att med stor tydlighet kommunicera ut budskapet hur medborgare kommer i kontakt med polisen vid olika typer av ärenden/händelser och att myndigheten klarar av att hantera och tillsätter tillräckligt resurser för att ta om hand informationstryck från det omgivande samhället. Den interna kommunikationen är viktig mellan olika organisatoriska delar, mellan chef och medarbetare, men även mellan medarbetare. Gemensamma beröringspunkter mellan avdelningarna ska uppmuntra till kommunikation och informationstillfällen. Vid särskilda händelser i länet är det viktigt med en aktiv kommunikation och inhämtning av information, samt att åtgärder vidtas för att kunna ta om hand inkommande information/tips från allmänheten. Vidare är det viktigt att funktioner inom myndigheten i behov av information får detta skyndsamt och korrekt, exempelvis den lokala växeln för att bättre kunna ta emot och slussa vidare samtal, men även svara på frågor som allmänheten har. 18

KOMPETENSFÖRSÖRJNING Polisens kompetensförsörjning bidrar till att de nationella målen nås genom att säkerställa att chefer och medarbetare har kompetens som möter verksamhetens behov. Med kompetensförsörjning menas all verksamhet som bedrivs för att attrahera, rekrytera, förvalta/utveckla, omorientera och avveckla kompetens. En bra kompetensutveckling är ett gemensamt ansvar för arbetsgivare och anställda. Polismyndigheten ska utvecklas till en mer jämställd arbetsplats med ökad mångfald och god arbetsmiljö. Genomförda medarbetarundersökningar ska aktivt används som verktyg i förändrings- och förbättringsarbete. Anställda ska ha utvecklingsmöjligheter utifrån verksamhetens behov. Utvecklingssamtal inklusive individuell utvecklingsplan och lönesättande samtal/lönesamtal ska genomföras minst en gång per år. Rekrytering ska vara verksamhetsstyrd, effektiv och kvalitetssäkrad samt främja jämställdhet och mångfald. Vid rekrytering av nya aspiranter är det mycket viktigt att det ges en relevant introduktion. Även vid byte av funktion eller återinträde i tjänst efter längre tids frånvaro är det viktigt att medarbetaren ges den introduktion som krävs för att få en lättare väg tillbaka till sin roll i arbetet. En väl fungerande kunskapsöverföring mellan äldre och yngre medarbetare är viktigt för att underlätta vid generationsväxling och för att säkerställa att nödvändig kompetens tas tillvara. Polismyndigheten ska under året med så god framförhållning som möjligt förbereda pensionsavgångar och upprätta plan för att skapa god framförhållning i organisationen. 19

ARBETSMILJÖ Chefer i myndigheten ska ges förutsättningar att aktivt kunna bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete och att leda, stödja och utveckla sina medarbetare. En god arbetsmiljö ger bra och hållbara verksamhetsresultat över tid. En bra dialog i vardagen mellan chef och medarbetare är avgörande för att bedriva en bra verksamhet. Lokala mål Resultat från den genomförda utvärdering av organisationsförändringen ska tas till vara och i den mån problem identifieras ska åtgärder vidtas men även frågor vilka lett till positiva resultat ska tydliggöras liksom områden med förbättringspotential. Medarbetare ska ges möjlighet att genomföra hälsoprofilundersökningar. För att öka trivsel och minska sjukskrivningar ska en arbetsgrupp tillsättas för att ta fram förslag på insatser som kan vidtas i länet under året, förslag som lyfts till ledningsgruppen. Strategi En förutsättning för ett bra arbetsmiljöarbete är att frågorna hela tiden görs levande i myndigheten, genom medarbetarsamtal, arbetsplatsträffar, arbetsmiljögrupper, ledningsmöten, men även i de vardagliga samtalen. Arbetet som bedrivs på arbetsmiljöområdet ska få ett positivt gensvar i framtida medarbetarundersökningar. Genom att chefer och skyddsombud har goda kunskaper inom det systematiska arbetsmiljöarbetet säkerställs en god arbetsmiljö. Genom att arbeta med småstegsförbättringar och kvalitetsarbete på arbetsmiljöområdet ska det säkerställas att målen nås. Om det skapas kontinuitet i detta arbete ökar förutsättningarna för att minska sjuktalen inom myndigheten. 20

RÄTTSTILLÄMPNING Polisens rättstillämpning ska vara rättssäker, enhetlig och effektiv. Rättstillämpning ska ha ett medborgarperspektiv där det är viktigt att Polisens verksamhet i samhället är förutsägbar. En förutsättning för detta är att lagar och andra författningar tolkas på ett enhetligt sätt i hela landet. En enhetlig rättstillämpning är därför en central rättsäkerhetsfråga inte minst ur enskildas perspektiv. Det är viktigt att Polisen noggrant följer rättsutvecklingen och strävar efter en rättstillämpning som tillgodoser intresset av likabehandling. I ett verksamhetsperspektiv ska Polisens verksamhet vara rättssäker för den personal som utför den. I detta ligger att gränsen för vilka arbetsmetoder som får och inte får användas måste vara tydliga. All personal måste därför ges det stöd som behövs för att kunna tillämpa gällande regelverk på ett korrekt sätt. För att ge bra kunskap om gällande rätt och uppnå enhetlighet i rättstillämpningen är det viktigt att det finns ett nära och väl fungerande samarbete mellan polismyndigheterna inom Sydsamverkan och mellan polismyndigheten och Rikspolisstyrelsen. Samarbetet på det rättsliga området bör därför vidareutvecklas och förstärkas. 21

VERKSAMHETSSKYDD Begreppet verksamhetsskydd innebär att skapa sådan säkerhet att Polisen i alla lägen kan utföra sin verksamhet utan störningar. I verksamhetsskyddet ingår skydd av lokaler, skydd av utrustning, informationssäkerhet samt skydd av medarbetare. Lokalt mål Målet för det systematiska verksamhetsskyddsarbetet är att varje medarbetare ska vara medveten om sin roll och sitt ansvar för säkerheten. Lokal strategi Säkerhetsmedvetandet ska höjas genom att information och utbildning ges till personalen. Rutiner och tekniska lösningar ska ses över. 22

INTERN SERVICE Med intern service avses den verksamhet som innebär att vi har effektiva och ändamålsenliga lokaler, bra verktyg, rätt utrustning och säkra fordon. Den innebär också ett stöd inom ekonomi och personaladministration. Lokalt mål Den interna servicen ska vara så utformad att den ger stöd till chefer och medarbetare i det dagliga arbetet. Strategier Behovet av lokaler skall följas upp löpande. Tydliga rutiner för lokalansvar inom olika områden skall tas fram under 2009. Budgeten följs upp och presenteras månatligen. Under 2009 kommer budget att delegeras till teamcheferna. Ett särskilt stöd skall ges till teamcheferna så att de kan förstå och hantera sin budget. Tydliga budgetdirektiv ska tas fram. Ett arbete med att uppdatera Intrapolis med lokala rutiner inom personal och löneadministration skall slutföras 2009. Under 2009 kommer att påbörjas ett arbete med att lägga in även lokala ekonomiadministrativa rutiner på Intrapolis. Som ett led i att bli ett bättre stöd för den operativa verksamheten ska HR-teamet ta fram en handlingsplan för uppföljning av den egna verksamheten. 23