Vad ska göras? Arbetsgång Material att använda

Relevanta dokument
Sida 1(6)

Rådgivningar och webbplatserna. Pernilla Kvarmo Jordbruksverket

15A - Grovfoderodling

Rådgivningar i Greppa Näringen

Rådgivningar, kurser och underlag

Kokbok till Markpackning 12A

Moduler och underlag Rådgivningsexperter. Pernilla Kvarmo Jordbruksverket

Moduler och underlag Rådgivningsexperter. Pernilla Kvarmo Jordbruksverket

15A Grovfoderodling. Sammanfattning och förslag till åtgärder. Lantbrukarens namn: Adress: Postnr Postort: Besöksdatum: SAM-nr:

Gödslingsstrategier till vall. Linda af Geijersstam Hushållningssällskapet Kalmar

Köksbordsmaterial 15A Grovfoderodling

Sammanställning av innehåll och erfarenheter kring grovfodermoduler (15A) inom Greppa näringen

Lantmannens valltävling

grovfoderverktyget.se Hans Hedström

Utfodring och produktion för att greppa näringen Stockholm 8:e november 2018 Carin Clason, CoA AB

Att arbeta som rådgivare i Greppa Näringen

Vad i utfodringen påverkar miljö och klimat?

Tolkning av mjölkgård

Vallar för dina förutsättningar Vallar för breddat skördefönster Hur når vi önskad vallkvalitet Säkra kort i vallen Vallens liggtid Sv Wide 2 13/01/20

Rubrik Arbetsgång Fördjupning och länkar till mer material. Se manualen för fullständiga instruktioner!

Miljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård

Kort introduktion till

Reglerna i detta kapitel gäller för produkter som odlas på friland, t ex spannmål, trindsäd, potatis, grönsaker, frukt och bär.

Flera skördar av vallen i nordlig mjölkproduktion. Mjölkföretagardagarna i Umeå 18 januari 2017

Rådgivning för lantbruk och miljö

Rådgivning för lantbruk och miljö

Kvävestrategi på ekologisk gård (11E)

Utfodringspraxis Mjölby nov

Krav och rekommendationer

Helsäd i mjölk och köttproduktion. Innehåll. Aktuella grödor. Skörd och konservering av helsäd. Fodervärde - kemisk sammansättning - smältbarhet

Gödsel luktar illa men gör stor nytta. Disposition. Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Växtnäring i stallgödsel per ko vid 8000 l/år

Växtskyddsstrategier, Modul 13B. Nässjö 22 okt Örjan Folkesson, SJV

Bra vallfoder till mjölkkor

Kvävestrategi på ekologisk gård (11E)

Åkerböna (Vicia faba L.) som helsäd - avkastning och fodervärde. Lägesrapport 2003

Rådgivning som du och miljön tjänar på

Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket

Planering för bra vallfoder. Cecilia Åstrand

Dagens brukningspraxis och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Introduktionskurs Hallsberg

Utfodringspraxis Mjölby nov Carin Clason Växa Halland

Krav och rekommendationer

VERA-grundkurs Del 3 Gödslingsplan och utlakning

Kopplingen är viktig mellan foder och växtodling

Kokbok till Växtskydd - vattenskyddsområde 13C

Krav och rekommendationer för Greppa Näringens verksamhet Bilaga till beslut

Protokoll fört vid skypemöte med arbetsgrupp Kvävegödsling till vall

Foto: Lina Pettersson. Systemskifte i vallodlingen. Skaraborg Rapport 1_2017 Ulf Axelson och Svante Andersson

Grovfoder till ekologiska kor. Rätt grovfoder för bättre produktion

Kvävebalanser på mjölkgårdar

När är optimal skördetidpunkt?

Författare Nilsson H. Utgivningsår 2008

Hur odlar vi och vad behöver ändras?

Tiltak for god proteinkonservering i surfôret. Hur utnyttjar vi bäst proteinet i ensilaget? Mårten Hetta, Sveriges Lantbruksuniversitet

Praktiska Råd. greppa näringen. Din stallgödsel är värdefull! Använd Greppa Näringens Stallgödselkalkyl. Nr

Grovfoderavtal konventionell produktion

Praktiska Råd. greppa näringen. Tolkning av växtnäringsbalans på mjölkgården. Nr 15:3 2012

Rådgivning som du och miljön tjänar på

Rätt grovfoderkvalitet är nyckeln till framgång

Skördesystem i vall. Slutrapport för SLF projekt nr H

Vall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM. av Per-Anders Andersson, HS Jönköping och Magnus Halling, SLU Uppsala

VALL. Odlingssystem för grovfoderproduktion med förbättrad avkastning, produktionsekonomi och växtnäringsutnyttjande

Greppa Näringen Utfodringsmoduler. Vilka län är med? = alla. Greppa Näringen ger rådgivning som både lantbrukare och miljö tjänar på

Datainsamling för djurgård

Vallblandningsstrategi lathund för vallblandningar

Tolkning av växtnäringsbalanser på mjölkgårdar. Kurs för rådgivare Nässjö 2008

VERA- grundkurs Del 1 Introduktion och Växtnäringsbalans 2016

grovfoderverktyget.se

Ensileringsstudie vid olika mängd förna beroende på skördesystem i vall

Rörsvingel Vad vet vi om den?

Ensileringsstudie i grönmassa vid olika mängd förna beroende på skördesystem i vall

Tankeväckare på kvällskvisten Vi överskrider planetens begränsningar för vad den tål

Rådgivning

Effektiva maskinkedjor för hög grovfoderkvalitet och lägsta kostnad

Lantbrukstillsyn december 2018 Stockholm 7

Gårdsbeskrivning. Kalset Mjölk, Kalset, Skeppshult. Gårdsägare: Hans & Anna Samuelsson

Mixat foder Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Jämförelse mellan utfodringssystem. Allt vanligare med mixat foder

En analys ger dessutom en uppföljning av årets växtodlingssäsong och du vet vad du har att förbättra till nästa år

Bibliografiska uppgifter för Åtgärder för att höja fett- och proteininnehåll i ekologisk mjölk. Råd i praktiken

Praktiska Råd. greppa näringen. Tolkning av växtnäringsbalans på grisgården. Nr 15:2 2012

Bibliografiska uppgifter för Vall i ekologisk produktion. Råd i praktiken

Helsäd i ekologisk odling. Råd i praktiken

Krav och rekommendationer inom Greppa Näringen verksamhetsåret 2010 Bilaga till beslut

Protein från vallen hur gör man? Vallen är den främsta proteinkällan för mjölkkor

VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR

Krav och rekommendationer inom Greppa Näringen verksamhetsåren 2010 och 2011 Bilaga till beslut

Kalium till slåttervall Vad säger de gamla försöken?

Modulgrupp Rådgivningsmoduler Tidsåtgång (timmar) Växtodling. 21 Växtodlingsrådgivning Omläggningsplanering för växtodlingen, med grovfoder

Skördesystem i vall Delrapport för två vallår. Vallförsök på Rådde gård Länghem Ola Hallin, Hushållningssällskapet Sjuhärad

Utfodring av dikor under sintiden

Jordbruksinformation Starta eko. Lamm

Försökseriens syfte är att undersöka. Kvävegödsling och strategi i vall. Tabell 1. Plats, region, mull och jordart, L3-2311

Jordbruksinformation Starta eko Lamm

Växtnäring Tvärvillkorsutbildning, sept. 2017

Läglighetskostnader vid skörd av vall

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion

Cecilia Linge Stina Olofsson Hans Nilsson Josefin Kihlberg

Vetemästaren. Tolkning av resultat Ingemar Gruvaeus, YARA

VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM - Förändringar i artsammansättningen

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan

Transkript:

Sida 1(6) Kokbok till grovfoderodling, modul 15A Krav: Modulen bör ha föregåtts av utfodringsrådgivning, 41A eller 41B. Mål för modulen: En effektiv grovfoderproduktion med små förluster som bidrar till att nå miljömålen Ingen övergödning, Grundvatten av god kvalitet, Bara naturlig försurning och Begränsad klimatpåverkan. Vad ska göras? Arbetsgång Material att använda Före besöket Under besöket Skicka ut indatablankett i förväg Ta fram rådgivningsdokument från modul 41A/ 41B eller annan rådgivning Växtodlingsplan inkl. gödsling samt helst markkarta. Info från växtodlingsplanen: Avkastningsnivåer Gödselgivor (stall- och mineralgödsel) Fröblandningar Baljväxtandel Info om maskinsystem och konserveringsmetod Info om mjölkkvalitet: Kvalitet från mejeriet (celltal, urea) Info från foderanalyser, helst för de tre senaste åren: ts-halt energi smältbarhet råprotein fiber mineraler hygien och stärkelse för majs och helsäd Indata 15A.doc Köksbordmaterial 15A 2016.ppt

Sida 2(6) Motivering Motivera lantbrukaren till varför grovfodret är viktigt Rätt grovfoderkvalitet ger bättre avkastning, mindre kraftfoderåtgång och bättre ekonomi. Olika grovfodergrödor/fröblandningar kräver olika brukningsåtgärder. Detta kan t.ex. ge bättre proteinhalt i grovfodret. Rätt tidpunkt för vallbrott, spridningsstrategi för stallgödsel samt kvävegivor ger mindre kväveläckage, ammoniakavgång och växthusgasförluster. Foderförluster i produktionskedjan betyder mycket för ekonomi och växtnäringshushållning. Köksbordsmaterial 15A 2016.ppt Förberedelse av åtgärdsplan Målbeskrivning av grovfodret Foderanalyser Gå igenom gårdens producerade grovfoder Använd målbeskrivningen från 41A eller 41B eller gör målbeskrivning för grovfoder om det saknas. Mål bör finnas för ts-halt, energi, råprotein, NDF, kalium samt stärkelse för ev. majs och helsäd. Sammanfatta de senaste årens analyser av näringsinnehåll och hygien. Jämför målbeskrivningen med aktuella foderanalyser. Köksbordsmaterial 15A 2016.pptx Rätt kvalitet till rätt produktion april 2011.ppt Vallfodrets betydelse för foderkostnaden 2012.doc Praktiska råd nr 18 Grovfoderkvalitet.pdf Lathund 15A Tolkning av foderanalysen sept 2012.pdf Köksbordsmaterial 15A

Sida 3(6) Rundvandring Fält- besök några representativa vallar Konserveringsteknik Åtgärdsplan Grovfodersystem Gör en rundvandring i fält på några representativa vallar, diskutera och bedöm vallarter, baljväxthalt, etablering och skador/problem som jordhögar, gödselsträngar, dåliga insådder eller utvintringsfläckar. Föreslå åtgärder för att lösa problemen. Diskussion om grovfodersystemet. Finns det tecken på problem vid inläggningen, lagringen, hanteringen av ensilaget? Titta på silos, blandarvagnar, rengöring etc. Diskutera förluster i lager och ev. hygieniska problem. Föreslå lösningar om det är möjligt. Beskriv och optimera gårdens grovfodersystem och växtnäringsutnyttjande genom att gå igenom: Vallsystem: ålder på vallen, antal skördar, avkastningsnivå vallfröblandningar etableringsmetoder- insådd, renbestånd, gödsling För majs och helsädesodling: sortval gödsling skördetidpunkt för att uppnå önskad kvalitet Baljväxthalter i vall Grovfodercentrum och Norsk webbplats Köksbordsmaterial 15A 2016.ppt Praktiska råd nr 3 Tips inför vallskörden Ensilering vallfoder Svensk Mjölk 2003.pdf Praktiska råd nr 12:1, 12:2 Hjälpreda för beräkning av vallskörd.pdf Mall för beräkning av avkastning.xls Etablering vall Kämpe Sofia Rapport 3 2010.pdf Praktiska råd nr 3 Tips inför vallskörden.pdf Köksbordsmaterial 15A.ppt

Sida 4(6) Gödslingsplan för grovfodergrödorna Antal skördar, fröblandningar och förluster Gör förslag till gödslingsplan för grovfodergrödorna. Optimera gödslingen och ge förslag på åtgärder för rätt foderkvalitet, optimal avkastning och minimala förluster av foder, växtnäring och växthusgaser utifrån: avkastningsnivå skördesystem vallålder/ liggtid vallfröblandning och önskad kvalitet baljväxthalt- ge ev. olika gödslingsalternativ för olika baljväxthalter risk för kväveförluster t.ex. vid vallbrott eller stallgödselspridning sporer i mjölken körskador förhöjt kaliuminnehåll i vallfodret Diskutera särskilt: Betydelse av antal skördar på avkastning och kvalitet Foderspill vid olika skördeteknik Olika fröblandningar och vilken effekt detta får på kvalitet och växtnäringsutnyttjande Betydelse av vallålder för avkastning och kvalitet. skördeteknik (maskinkapacitet, arbetsbredder, inläggningstid, förtorkningsbehov) lagringsförluster och foderspill, är det lång förtorkning och inläggningstider? uttagshastighet silo, är det bra intervall eller kan det leda till problem? Lämplig och olämplig spridning av stallgödsel Praktiska råd nr 5 Din stallgödsel är värdefull Avkastningsberäkningsmall.xls Baljväxthalt i vall Grovfodercentrum och Norsk websida - länk Gödsling till vall utifrån proteinhalt.xls Praktiska råd nr 6 Råd om kvävegödsling till vallen Rekommendationer för gödsling och kalkning 2016.pdf Köksbordsmaterial 15A.ppt Ensilering vallfoder Svensk Mjölk 2003 Ensileringsmedel Tomas Pauly SLU feb 2015.pdf Teknik för vallskörd i ekologiskt lantbruk 2002.pdf

Sida 5(6) Gödsling Kväveutlakning och vallbrott Växthusgasförluster Rådgivningsplan Diskutera särskilt: Stallgödselgivor titta på stallgödseleffekter vid olika spridningstidpunkter och tekniker (inkl. temp, luftfuktighet och tidpunkt). Jämför ekonomin vid olika spridningsteknik som bredspridning, släpslangspridning, nedmyllning och ev. matarslang. Mineralgödselgivor Diskutera och optimera NPKgivor i förhållande till avkastning, markvärden och kvalitetsparametrar (stäm av markanalyser och foderanalyser) Kvävefixering i vallen, diskutera klöverns betydelse för skörd och gödsling, känslighet för körskador, sista skörd på hösten, övervintring. Beräkna kväveutlakningen i ursprunglig gödslingsplan jämfört med den nya för minst ett utvalt vallskifte. Diskutera utlakningen före och efter åtgärder och tänk särskilt på vallbrottet. Bedöm risken för lustgasavgång före och efter åtgärder, liksom riskerna för indirekta kväveförluster. Följ upp rådgivningsplanen och revidera den om det är aktuellt. Stallgödselkalkylen Praktiska råd nr 6 Råd om kvävegödsling till vallen Rekommendationer för gödsling och kalkning 2016.pdf Utlakning i vall 15A.xls Egen VERA-beräkning av utlakning Mekaniskt vallbrott Jordbruksinformation 2014-1.pdf Underlag för klimatdiskussion kvävestrategi 2011.pdf Praktiska råd nr 22 Minska utsläppen av växthusgaser från stallgödsel.pdf

Sida 6(6) Dokumentation Rådgivningsbrevet ska innehålla: Rapportera i GNW-adm Registrera rådgivningen Sammanfattade åtgärder för gårdens grovfoder för rätt foderkvalitet, optimal avkastning och minimala förluster av foder, växtnäring och växthusgaser. Gödslingsplan för gårdens grovfodergrödor efter föreslagna åtgärder. Kväveutlakning efter föreslagna åtgärder och uppskattning av skillnaden jämfört med utgångsläget. Kommentarer om hur föreslagna förändringar påverkar växthusgasutsläpp, utlakning och ammoniakavgång. Ev. revidera tidigare framtagna mål för grovfoderkvalitet (ts-halt, energi, råprotein, NDF, kalium samt stärkelse för ev. majs och helsäd). Om målbeskrivning för grovfodret inte finns sedan tidigare ska den tas fram. Uppdaterad rådgivningsplan. Registrera följande: Datum för rådgivningen. Datum för uppföljningskontakt. Målbeskrivning för önskad grovfoderkvalitet (ts-halt, energi, råprotein, NDF, kalium, samt stärkelse för majs och helsäd) om det inte är gjort sedan tidigare. Om åtgärdsplanen har reviderats. Rådgivningsbrev wordmall.doc Exempel rådgivningsbrev