Kompletterande gödslingsförsök med rötade sjöpungar 2013 Lars Olrog, Erling Christensson Hushållningssällskapet Väst Redovisning 2013
Innehållsförteckning: Inledning 3 Syfte och mål 3 Tidigare undersökningar 3 Genomförande Fältförsöket 2013 4 Väderlek 4 Försöksresultat 5 Sid. Diskussion 7 Summary 7 Litteratur 8 1
2
Kompletterande gödslingsförsök med rötade sjöpungar 2013 Inledning Hushållningssällskapet Väst genomförde 2012 ett orienterande fältförsök där delvis rötade sjöpungar testades som gödselmedel. Som jämförelse användes en gödslingsstege med kvävegödselmedlet Axan. Försöket genomfördes 2012 på gården Korseberg i Lysekils kommun. Fältförsöket ingick i projektet IMPLEMENT, finansieras av Interreg IV A. I projektet finns även deltagare från Norge och Danmark. Hushållningssällskapet Väst fick också en förfrågan om att göra ett kompletterande fältförsök 2013. Detta försök redovisas nedan. Syfte och mål Syftet med försöket var att undersöka om sjöpungar från havet kan fungera som en näringskälla för jordbruket. Genom att skörda näringsrikt material från havet skulle detta i så fall kunna bidra till en minskning av belastningen av växtnäringsämnen till havet i kustnära havsområden. Systemet skulle således kunna fungera som en del av ett kvävekretslopp där kväve i havet från diffusa källor återförs till land. Som tillskott till kväve och fosforupptag skulle systemet även producera förnyelsebar energi i form av biogas. Tidigare användning av marin biomassa som gödsel Alger har även historiskt sett använts som gödsel i Bohuslän då ilandspolad tång lades på åkrar och i odlingar. Denna tradition upphörde runt 70-talet. Bönder på Orust har under cirka 15 års tid använt musselrester från Scanfjords musselodlingar i Bohuslän som gödselmedel. Tidigare genomförda gödslingsförsök med havsmaterial Under perioden 2003-2008 har flera gödslingsförsök gjorts i Bohuslän med musslor och musselrester i Bohuslän (Olrog 2008). Även effekten året efter gödslingsåret har studerats. Förutom färska musslor och färska musselrester testades även komposterade musselrester som gödselmedel. De genomförda försöken visade på tydliga gödslingseffekter för musslor och musselrester hämtade från Scanfjords musselindustri i Mollösund. De komposterade musselresterna gav dock en mindre skördeökning det år komposten lades ut. Året efter gödslingsåret konstaterades positiva gödslingseffekter i de kompostgödslade försöksleden. Resultaten av ett orienterande fältförsök med sjöpungar 2012 har tidigare presenterats i en redovisning från Hushållningssällskapet Väst 2012. Resultaten från detta försök, som hade samma försöksplan som det nu aktuella, redovisas i tabellen nedan. 3
Tabell1. Resultat av gödslingsförsök 2012 Försöksled gödsling kg N/ha Skörd kg/ha Rel.tal Stråstyrka 0-100 Rymdvikt g/l Proteinhalt Fetthalt Stärkelsehalt. A 0 2148 100 93 492 8,3 4,7 49 B 40 2489 116 80 479 9,1 4,6 49,1 C 60 3155 147 68 462 9,3 4,8 48,1 D 80 3127 146 38 447 9,9 4,8 47,1 E 100 2810 131 13 454 9,6 4,8 48,0 F Sjöpung 2702 126 98 487 9,1 4,8 49,3 cv% 3,2 16,3 2,4 3,0 2,6 1,6 Prob F1 * * * * - * LSD F1 130 16 17 0,4 0,2 1,1 Fältförsöket med sjöpungsmaterial 2013 Det använda materialet hade en likartad sammansättning som det i tidigare försök, men var relativt färskt vid spridningstillfället på åkern. Genomförande Försöksplan A Ogödslat B Axan 40 kg tot-n/ha C Axan 60 kg tot-n/ha D Axan 80 kg tot-n/ha E Axan 100 kg tot-n/ha F Rötade sjöpungar 165 kg tot-n/ha, (54 kg amonim-n/ha). 43 ton per ha. Väderlek 2013 Vårbruket genomfördes sent p.g.a. en osedvanligt kall och blöt vår. Även juni månad var relativt regnig. Som framgår av diagram 1, bjöd sommaren på växlande väder, vilket gynnade grödornas utveckling. Skördebetingelserna i september var goda. 4
Diagram 1. Nederbördmängder i Bohuslän (Dingle) 2013. Försöksplatsen Fältförsöket anlades på Korsebergs gård i Lysekils kommun. Jordarten var måttligt mullhaltig lerig Mjäla. PH-värdet var 6,2 och markkarteringsklasserna III för både P-AL och K-AL. Försöket lades ut med 4 upprepningar på konventionellt odlad mark där vall odlats året innan. Materialet vägdes och fördelades på försöksrutorna enligt försöksplanen. Harvning och sådd utfördes 26 maj. Handelsgödselleden gödslades efter uppkomst. Resultat Tabell 2. Resultat av gödslingsförsök 2013 Försöksled gödsling kg N/ha Skörd kg/ha Rel.tal Stråstyrka 0-100 Rymdvikt g/l Proteinhalt Fetthalt Stärkelsehalt. A 0 2512 0 100 335 12,2 5,5 46 B 40 2576 64 100 330 12,2 5,5 46,9 C 60 2802 290 100 354 12,6 5,5 45,8 D 80 2718 206 100 348 12,4 5,6 46,4 E 100 2815 303 100 337 12,4 5,6 46,5 F Sjöpung 165 3072 560 100 360 12,4 5,5 46,4 cv% 10,4 4,7 1,4 1,8 2 Prob F1 - - * - - LSD F1 430 25 0,3 0,1 1,4 5
Diagram 2. Skörd av havre (kg/ha) i försöket 2013 vid olika kvävegödslingsnivåer (kg N/ha). Gödslingens inverkan på havrens skördenivå och kvalitet. Som framgår av tabell 2 och diagram 2, har gödslingen med rötade sjöpungar haft en tydlig effekt på skördenivån. Gödslingen med handelsgödsel har 2013 gett en svag effekt, vilket kan vara en följd av att den kalla blöta väderleken i kombination med sen sådd och gödselspridning efter sådd. Ingen skördeökning kan konstateras för handelsgödselgivor över 60 kg N/ha. Gödslingen med sjöpungsmaterialet har gett en skördehöjning jämfört med alla handelsgödslade led. Skillnaden är dock inte statistisk säker. Sjöpungarnas innehåll av amoniumkväve var i det aktuella försöksledet 54 kg N/ha, vilket tyder på att en del av det bundna kvävet i materialet blivit tillgängligt tidigt för grödan. Totalinnehållet av kväve var 165 kg N/ha för den aktuella gödselgivan. Den aktuella gödslingsgivan gav en skördeökning på 560 kg kärna/ha jämfört med ogödslat. Motsvarande skördeökning för gödsling med 60 kg ammonium-n/ha med handelsgödselkväve var 290 kg/ha. Som framgår av tabell 2, har gödslingen med sjöpungsmaterial påverkat havrens kvalitet positivt vad gäller rymdvikt. Skillnaderna är dock inte statistiskt säkra. 6
Diskussion I likhet med fältförsöket som genomfördes 2012, har gödslingen med sjöpungsmaterial givet en positiv effekt på skörden av havre. Den tillförda mängden totalkväve i försöksledet med sjöpungmaterial var dock högre än vad försöksplanen angav p.g.a. att analyssvaren av materialet blev försenat och kom först efter att gödslingen skett. Tillförd mängd hade därför anpassats efter den tillförda mängden (kg/ha) 2012. Det är vanskligt att göra direkta jämförelser av materialets gödslingseffekt jämfört med handelsgödselkväve utifrån detta försök. Det kan dock konstateras att materialet har ett betydande gödselvärde med en skördeökning på över 500 kg/ ha för den aktuella gödselgivan år 2013. Liknande effekt kunde konstateras vid försöket 2012. Den gynnsamma odlingssäsongen kan ha varit positiv för den fortsatta omsättningen av materialet i marken och påverkat grödan positivt. Dock blev försöket gödslat och sått sent, vilket normalt missgynnar organiska gödselmedel Även rymdvikten påverkades positivt av gödslingen med sjöpungsmaterial. Dess innehåll av bl.a. kalium och mikronäringsämnen kan ha bidragit till goda odlingsbetingelser för grödan och påverkat kvaliteten positivt. Den använda gödselgivan, 43 ton/ha, är en stor mängd i jämförelse med vad lantbruket använder vid spridning av stallgödsel. Att sprida stora mängder av ett utspätt material ger nackdelar som ökad markpackning och stor bränsleförbrukning. Ett mer koncentrerat material med större andel lättillgänglig växtnäring skulle därför vara önskvärt. Om materialet varit rötat i högre grad hade troligen lukten också varit bättre. Det är en faktor att ta hänsyn till om spridning skall ske i större omfattning. Vid gödsling i full skala är det också nödvändigt att kontrollera tungmetallhalten i materialet och att anpassa gödselgivorna även till detta om halterna så kräver. Det är även av stor betydelse att salthalten är låg, eftersom den kan ha negativ påverkan på mark och gröda. Summary A field experiment with digested material of Ascidiacea has taken place in Bohuslän, Sweden 2013. The fraction witch had been digested under limited conditions, has been tested as a fertilizer in the production of oats. The test result showed that 43 tons per ha with the material, has increased the yield of oats with 560 kg/ha. The total nitrogen content vas 165 kg and the fraction with ammonium nitrogen was 54 kg in this cuantity. The material was compared with the chemical fertilizer Axan. 60 kg nitrogen with this fertilizer, increased the yield with 290 kg/ha. The material of Accidiacea had also positive influence on the density. Even last year 2012, another field experiment has given results similar to these from 2013. 7
Litteratur Håkansson M.1985. Dahlborg R. 1989. Olrog L. 2000. Melin Y. 2001. Meddelande till Hushållningssällskapet från Tjärnö Marinbiologiska Station. Sammanställning av fältförsök med musselskal Hushållningssällskapet i Uddevalla. Fintrådiga alger som gödselmedel. Hushållningssällskapet i Uddevalla. Alternativ användning av marina fintrådiga alger. Länsstyrelsen i Västra Götaland Olrog L., Christensson E, 2003. Musselodling och jordbruk i samverkan Hushållningssällskapet Väst. Lindahl O., Kollberg S Loo L.-O, 2003. Lindahl O., Kollberg S, 2007. Musselodling kan rena Bohusläns kustvatten Svenskt Vatten nr 5 39-40. Musselodling som kretsloppsmotor. Eg s strukturfond. Slutrapport för proj Idnr. 221-792-04. Olrog L., Christensson E, 2008. Användning av musslor och musselrester som gödselmedeli jordbruket. Hushållningssällskapet Väst.Rapport 1 Olrog L., Christensson E, Lindahl O., Kollberg S, 2008. Olrog L.,Christensson E, Norén F. Kompostering och gödslingsförsök med musselrester och bark. Hushållningssällskapet Väst.Rapport 2 Orienterande gödslingsförsök med rötade sjöpungar. Hushållningssällskapet Väst. Rapport 2012 8
10