Drogerna ett gränslöst problem som kräver gränslösa lösningar Samverkan över myndighets- och organisationsgränser var tema och röd tråd under konferensen Samverka för att motverka som hölls i Lund torsdagen den 25 oktober. Representanter från de åtta arrangerande myndigheterna och organisationerna gav exempel på områden där samverkan är a och o för ett framgångsrikt drogförebyggande arbete. Ola Fischer, samhällsbyggnadsdirektör från Länsstyrelsen och tillika ordförande i styrgruppen för Skånesamverkan mot droger, öppnade konferensen. Människans efterfrågan på berusningsmedel är lika gammal som människan själv och har funnits och finns i alla kulturer. Redan de gamla grekerna identifierade alkoholen som ett stort samhällsproblem. Varje år dör ca 6 000 personer i alkoholrelaterade skador, narkotikan dödar ca 400 i Sverige. - Alkoholen avslutar inte bra liv utan förstör också mycket under själva livet, inte minst för omgivningen, sa Ola Fischer bl a. Trots att välstånd och utbildningsnivå ökar i samhället, minskar inte problemen. Det gäller inte minst för Skåne som blir en allt mer integrerad del av Öresundsområdet och Östersjöområdet. - Tillväxten är enorm i vår region. Skåne är centralt beläget, ett transitområde, på gott och ont. Vi är bra på att locka till oss människor och företag, handeln ökar, vi är innovativa och arbetar över gränser. Men samma mekanismer som ligger bakom den ekonomiska framgången stärker också efterfrågan på alkohol och droger, med ökade problem både i hemmet och på stan och ökade samhällskostnader t ex för sjukvård och kriminalitet som följd. Utmaningen är därför dubbel. Vi måste begränsa tillgången men det räcker inte. Vi måste också minska efterfrågan, sa Ola Fischer. Drogerna är inte bara ett gränsbevakningsproblem, inte bara ett ungdomsproblem, inte bara en polisiär fråga, inte bara ett informationsproblem, inte bara ett folkhälsoproblem utan allt på en gång. Det är en gränslös problematik och rör sociala, politiska och geografiska beslut. Ett gränslöst problem som kräver gränslösa lösningar. - Svårigheten att ta ett samlat grepp är inte unik. Jämför med miljörörelsen. Det tog 40 år att få frågan tvärsektoriell. Vi kan dock inte vänta och det var den insikten som ledde till tillkomsten av Skånesamverkan mot droger. Bara det faktum att vi bildat en hållbar struktur för samverkan är en stor framgång. - Men nu måste vi gå vidare. Vattentäta skott mellan samhällsaktörerna fungerar inte om vi ska lyckas. De som förser oss med alkohol och droger är flexibla, det måste också vi vara. Vi har nu tagit ett steg framåt och vi ska fortsätta utveckla vårt arbete, därav dagens devis Samverka för att motverka. Thomas Sterner samordnare, Folkhälsoenheten, Malmö stad, var dagens moderator och gav ramen för dagens upplägg. - Det finns en drog, leverantörer, distributörer och användare och ett samhällsfilter som möter problemen på olika sätt. Skånesamverkan mot droger och vi är det filtret, sa han.
Vad händer på och efter Lernacken? 70 procent av tullens narkotikabeslag görs i Skåne Claes Kraft, strategisk analytiker på Tullverket, inledde med att berätta om tullens viktiga kunskapsförmedling till övriga parter i Skånesamverkan mot droger: stora beslag, drogtrender i samhället, nya narkotiska preparat och om drogturism. Under de första nio månaderna i år har antalet narkotikabeslag ökat med 22 procent i Skåne. - Våra arbetsmetoderna går ut på att förenkla det legala och förhindra det illegala, sa Claes Kraft. Både EU:s inre och yttre gränser är ständigt utsatta för gränsöverskridande brottslighet. För Skånes del är det framför allt i trafiken från Danmark och Tyskland som beslagen av droger sker. Det produceras droger i närliggande länder, t ex amfetamin i Estland, Lettland och Polen. I Nederländerna sker en stor ecstasy-tillverkning. Smugglingen av heroinet görs främst via Turkiet in i EU, bl a via den s k Balkanrouten, dvs gamla Jugoslavien. Drogen kat kommer från Afrika via flyg till de stora städerna i Europa, bl a Köpenhamn. Många beslag av kat görs vid Öresundsbron men också i Helsingborg. Cannabispreparat produceras i Afrika och kommer till Sverige och Skåne via Sydeuropa, t ex Spanien, i bilar och lastbilar. Största beslaget på 347 kilo har gjorts i Trelleborg i en lastbil. Kokainet kommer från Sydamerika via fartyg eller flyg, ofta till Portugal och Spanien och transporteras sedan vidare på buss eller lastbil norrut. Alkoholen kommer oftast från norra delen av Tyskland och gränshandeln där, inte bara med slutdestination södra Sverige utan den förs ofta vidare upp till norra Sverige. Skånes läge gör att stora mängder illegal alkohol passerar, också till Norge. Tullen i Skåne tar ca 70 procent av Tullverkets samlade mängd narkotika i Sverige per år och det är främst i hamnarna i Ystad, Trelleborg och Helsingborg samt vid Öresundsbron beslagen görs. Ystad är den ort där man gör flest cigarettbeslag i Sverige. Till Trelleborg, med tre stora färjelinjer till Tyskland och Polen, kommer mer än 1 000 lastbilar per dygn. - Tullens utmaning är att göra rätt, dvs att vi ska ha anledning att anta att det inte står rätt till och därmed välja rätt bil för tillslag, sa Claes Kraft. I Helsingborg görs stora narkotikabeslag men det är också här som de flesta större alkoholbeslag görs. Öresundsbron är hårt trafikerad. 10 000 fordon och 80-90 persontåg passerar varje dygn och trafiken ökar ständigt. Tullverksamheten vid bron har blivit känd utomlands och dit kommer många studiebesök. Man är intresserad av arbetsmetoderna med bl a stor samverkan med polisen. Hittills i år har 324 narkotikabeslag och 120 alkoholbeslag gjorts vid Lernacken, dvs en del av de av drogerna som sedan skulle gått till Skånes 33 kommuner. Skåne är i fokus för en omfattande både legal och illegal alkoholinförsel. Från 2004 gäller EU:s införselnivåer på 10 liter sprit, 20 liter starkvin, 90 liter vanligt vin och 110 liter starköl per person som fyllt 20 år. Priserna i Tyskland är mer än hälften så höga som i Sverige och privatinförsel sker i stor skala. - Tulltjänstemännen får dagligen höra de mest fantastiska historier om varför man för in så mycket alkohol, sa Claes Kraft. Men det som är en legal införsel kan senare förvandlas till en illegal försäljning och brott mot alkohollagen då den säljs vidare till vänner och grannar på hemorten. Polisen och tullen har ett nära samarbete för att komma tillrätta med problemen, inte bara i Skåne utan också i öriga landet.
Claes Kraft visade bilder på t ex stora amfetaminpartier som gömts i stötfångare, samt en mycket vanlig syn, en bil överlastad med alkoholvaror. 100-tals sådana bilar anländer till Skåne varje dygn. - Tullen arbetar främst vid gränserna men har även samarbetspartners inne i landet. Förutom polisen samarbetar vi med Länsstyrelse, Vägverk, kommuner, kriminalvård, näringsliv och företag i kampen mot drogerna, sa Claes Kraft. Kedjan av aktörer i droghanteringen så ser den ut Stefan Steiner, kriminalinspektör vid Länskriminalpolisen, har arbetat med narkotikabekämpning i många år, numera som spaningsledare. Han beskrev de olika aktörerna i droghanteringen. I importledet finns specialisterna. Deras drivkraft är att tjäna pengar, varje ny leverans är ett nytt projekt, de är själva inte missbrukare. Både tull och polis måste lägga mycket tid och resurser för att komma åt dem. Organisationen är inte stor men bygger på ett brett kontaktnät internationellt. För heroinsmuggling är det viktigt att ha kontakter som är EU-medborgare för att underlätta smugglingen in och vidare i EU-länderna. Det är också en tillgång att ha kontakter i det legala samhället som lastbilschaufförer. Importledet består ofta av en liten krets människor som känner varandra väl. I Skåne finns de framför allt i Malmö- och Helsingborgsregionen. Ska man komma åt verksamheten måste man koncentrera sig på nyckelpersonerna. De har ofta inte någon kontakt med detaljistledet, de som säljer på gatan, vilket gör det svårare. De syns inte, de har kontakt med få koordinatorer i grossistledet. Där kan storleken på hanteringen variera mycket. Grossisterna är det strategiskt viktigaste ledet eftersom de har kontakter både uppåt i importledet och neråt i detaljistledet. - Kan vi plocka bort en i det ledet kan man störa och slå ut en del av kedjan, sa Stefan Steiner. Grossisterna kan fungera som mottagare från importören. De måste i sin tur ha någon lokal förankring där narkotikan ska säljas. I grossistledet börjar även eget missbruk finnas, något som är mycket vanligt i nästa led, detaljisterna. De är oftast själva missbrukare som måste sälja för att finansiera sitt missbruk. Straffen för de i importledet är bland de strängaste som finns i Sverige. En fast kundkrets är tryggast. Det är detaljisterna som syns på gator och torg. De två övriga leden får mindre uppmärksamhet. Personerna i kedjan är i högre eller lägre grad utbytbara. Skåne skulle tjäna på en övergripande och gemensam strategi för drogbekämpningen, tycker Stefan Steiner. - Vi skulle behöva arbeta efter gemensamma mål där de kriminella nätverken kommer mer i fokus. Langaren fula gubben eller snälla mamman? Omfattande samverkan stoppar svartklubbar Håkan Gustafsson, samordnare, Närpolis city, Malmö. Tullen och polisen har gemensamt i ett projekt under året följt upp den privata illegala införseln av alkohol med ett annorlunda grepp. Med hjälp av trafiklagstiftningen har man tittat på överlast i bilarna som till största delen har kommit via Helsingborg och Öresundsbron. 40
vägningar av bilar per dag gjordes under två veckor innan midsommar. 85 procent hade en överlast och bötfälldes med upp till 4 000 kronor, även medpassagerare kan bötfällas. - På så sätt kapar vi vinsterna för de som säljer vidare illegalt, vilket vi vet är en lukrativ bransch, sa Håkan Gustafsson. Det är inte bara människor i södra Sverige det handlar om, utan även boende i nordligaste Norrland har fastnat i kontrollerna. Den här metoden kommer nu polisen upprepa kontinuerligt vid Helsingborg och Öresundsbron för att komma åt den införsel som sedan i många fall säljs vidare till unga människor, hamnar på svartklubbar osv. Håkan Gustafsson beskrev också den omfattande samverkan mellan olika myndigheter som ligger bakom att svartklubbar kan stängas. En svartklubb är ett ställe där man säljer alkohol utanserveringstillstånd. I Malmö har cirka 40 svartklubbar registrerats av polisen, ca 15 är aktiva flera gånger per vecka. De är ofta inrymda i utdömda rivningslokaler som kan hyras billigt, både i stan och i industriområden. De som driver klubbarna är ofta grovt kriminellt belastade personer. De tjänar pengar på klubbarna, risken för åtal är relativt liten och straffen förhållandevis lindriga. En del har en front av föreningsverksamhet. Det finns t o m de som fått kommunala bidrag, berättade Håkan Gustafsson. Det kan handla om shack, fiske och liknande. De flesta klubbar är spartanskt inredda och lokalerna skulle aldrig godkännas som samlingslokaler, inte minst p g a brandrisken. En del är dock flott inredda, har omfattande spelverksamhet med spelautomater, casinoverksamhet osv. - Vi kan störa den verksamheten genom besök men kan bara göra något åt den brottslighet som vi upptäcker. Det är svårt att komma åt verksamheten, dagen efter är den igång igen. För att nå resultat måste därför polisen samverka med andra myndigheter. Räddningstjänsten kan döma ut lokalerna och stänga direkt p g a säkerhetsbrister. De kan sedan lägga ett nyttjandeförbud med föreläggande om vite för hyresvärden om inte bristerna åtgärdas. Skatteverket kan titta på om det bedrivs rörelse och därmed handlar det om brott mot skattelagen. Byggnadskontoret kan konstatera att lokalerna inte är avsedda för den verksamhet som bedrivs i dem, miljöförvaltningen kan titta på livsmedelshantering eller konstatera bullerstörningar för omkringboende vilket också belastar hyresvärden. De som driver klubbarna utför arbete och i samarbete med Försäkringskassan kan man konfrontera bidragstagare. Socialförvaltningen kopplas också in om det handlar om ungdomar under 18 år. Genom samverkan har man hittills lyckats stänga fyra klubbar i år, två ligger som ärende hos hyresnämnden. Dessutom har också 10 brott mot alkohollagen registrerats, 15 mot narkotikalagen, fyra efterlysta har hittats och två brott mot vapenlagen registrerats. - En myndighet kan inte göra så mycket. Det krävs samverkan och en gemensam syn på de här brotten för att få resultat Vi jobbar också efter Växjö-modellen med 0-tolerans mot ungdomar under 18-år som drogtestas om de misstänks att vara påverkade. Föräldrarna kallas till förhör och man försöker kartlägga var drogen härrör ifrån, sa Håkan Gustafsson. Nätverk viktigt för att fånga upp unga i riskzonen Patrik Nyqvist, gruppchef, Närpolisområde Öresund, talade om drogbekämpningen bland ungdomar i området som består av kommunerna Lomma, Kävlinge och Staffanstorp. Åtta poliser arbetar i området. Målet för narkotikabekämpningen i Skåne är att lagföra 7 650 narkotikabrott. Brottsbekämpningen ska ske på alla nivåer men man fokuserar särskilt på personer i åldern 15-25 år.
- Vi jobbar mycket med att identifiera ungdomarna som håller på med narkotika. Vi rör oss ute bland folk, håller kontakt med de som tidigare figurerat i utredningar. Vi har idag ett stort nätverk i de tre kommunerna. - Vi är duktiga på att snabbt identifiera ungdomarna och fånga upp dem innan de börjar använda tung narkotika, dvs när de t ex testar sniffning och inhalerar butangas eller röker vattenpipa. Vi kontaktar föräldrarna för att försöka förebygga att ungdomarna ska gå steget längre och börja använda narkotika. De flesta kommer i kontakt med droger genom att de blir bjudna av kompisar. Debuten sker ofta sommaren mellan årskurs åtta och nio. - Samverkan lokalt mellan skola, polis, socialförvaltning är är a och o för att fånga upp unga i riskzonen och gemensamt arbeta för att de inte går vidare i missbruk och kriminalitet. Krogen hot eller möjlighet i drogförebyggande arbete? Skånesamverkan har lett till lugnare krogmiljö Håkan Johansson, folkhälsokonsulent på Länsstyrelsen i Skåne län, berättade om projektet Ansvarsfull alkoholservering. Ett arbete som görs i stort sett hela Skåne inom ramen för Skånesamverkan mot droger tillsammans med restaurangbranschen. En kartläggning i Skåne med hjälp av skådespelare som spelat kraftigt berusade på krogen, visade att av 101 berusningsstudier serverades skådespelarna alkohol i en tredjedel av fallen. Metoden i Ansvarsfull alkoholservering vilar på tre ben: utbildning, tillsyn och samverkan. Två heldagsutbildningar riktar sig både till krögare och serveringspersonal och handlar bl a om alkoholens medicinska effekter. Ett pass omfattar alkohollag och konflikthantering. I Skåne, förutom Malmö som kört en utbildning parallellt, har 1050 personer utbildats. I Lund har man riktade specialutbildningar till studenterna. Det andra benet i metoden är tillsynen som utövas av polis, Länsstyrelse, kommunerna och inom krogarna själva. Resultatet av projektet visar ( också på andra håll i landet) att våldet på krogen minskar och att det generellt blir en lugnare krogmiljö. - Nu kommer vi i samverkan att gå vidare med den här metoden i Skåne. Utvärderingarna har också visat att den är mycket lönsam. För varje insatt krona har man fått mångfalt tillbaka, sa Håkan Johansson. Gemensam kamp mot illegal alkohol på krogen Marie Pauly, chef för tillståndsenheten, Malmö stad. Tillståndsenheten utreder de som ska få ett alkoholserveringstillstånd och utövar också tillsyn. Den privata införseln av alkohol ökade gigantiskt från 2004. Det förekommer också erbjudande från grossister i Danmark direkt till krogarna. - Men den alkohol som serveras på krogen måste vara inköpt i svensk partihandel eller detaljhandelbolag. Lagen är tydlig med att det inte får finnas någon annan alkohol på krogen, sa Marie Pauly. Statens folkhälsoinstitut, FHI, är den nationella tillsynsenheten och gav Länsstyrelen och Malmö stad i uppdrag att i ett projekt undersöka förekomsten av illegal alkohol på krogen.
- Vi började med att analysera vilka vi skulle samverka med. Flera myndigheter var direkt berörda som polisen och Tullen. Projektet fick namnet ISAK Införsel - Samverkan mellan myndigheter och krogen. Det har nu spridits till övriga Skåne och även över landet. Man fick börja med att lära sig att urskilja de legala flaskorna från de illegala inför tillsynen på krogarna. Ett bra tips var att titta efter skattemärket som finns på de danska flaskorna. Första krogen man inspekterade välkomnades man till av personalen och fick titta i alla utrymme utom ett som var låst. Efter att ha framhärdat fick man fram nyckel - och hittade där ett stort lager av danska och tyska flaskor. Vid ett besök på en annan krog var alla flaskor i lagret öppnade. Förklaringen den gången var att så fort man fick en leverans, öppnade man flaskorna för att det sedan så snabbt som möjligt servera gästerna. ISAK-metoden har spridits över landet och gruppen i Malmö och Skåne bistår ofta med goda råd om hur man går vidareoch skriver fram utredningar osv. Metoden finns också beskriven av FHI. Bra samarbete med krogarna i kampen mot narkotikan Zijad Taslaman, spanare och hundförare på polisens narkotikarotel i Malmö. Det finns sex spaningsgrupper på roteln. Den gruppen Zijad tillhör har huvudansvar för narkotikabekämpningen på krogar. 2003 startade ett projekt inom Mobilisering mot narkotika, Krogar mot knark i Stockholm, Göteborg och Malmö, med målet att utarbeta ett koncept för att komma tillrätta med narkotikan i krogvärlden. Krogarna är en viktig arena i kampen mot narkotikan därför att de fungerar som en arena för trendsättare i samhället. Där finns de som polisen normalt sett inte kommer i kontakt med. Projektet har nu utökats till att omfatta ytterligare 13 kommuner, bland annat Helsingborg. De som har hållit på lite längre ska hjälpa övriga igång. Samtidigt skiljer sig de lokala förutsättningarna och man kan inte jobba likadant överallt. Projektet är uppdelat i två delar. Dels en utbildningsdel, dels en del där narkotikapoliserna jobbar ute på krogarna. Samma personal ska vara på krogarna som på utbildningarna. Utbildningen omfattar tre heldagar med genomgång av narkotikalagstiftning, taktiskt uppträdande på krogen, hur miljön kan förändras för att det ska bli svårare att använda droger. Man går igenom policyfrågor, både gentemot gäster och personal. Man visar vilka preparat som kan förekomma, tecken på missbruk och symptom. - Vi försöker jobba tillsammans med personal och vakter och har i Malmö ett väldigt bra samarbete. Vi jobbar helt öppet och offensivt och tar kontakt med gästerna. Därmed upptäcker vi lättare om någon är påverkad. Vi kan också ha ett avsides rum på krogen där man kan utföra snabba drogtester. Är de positiva går det hela vidare till förhör, sa Zijad Taslaman. Osynliga alkisar och obekväma knarkare Panel: Staffanstorps kommun: Patrik Runesson, analysstrateg. Kriminalvården, södra regionen: Monica Klingström, regionchef. Malmö stad: Sofia Nordström, samordnare, vård- och behandlingsinsatser.
Under Thomas Sterners ledning diskuterades definitionen av vad som är riskbruk och missbruk samt den undersökning som gjorts i Skåne för att kartlägga det tyngre narkotikamissbruket, den så kallade Skåne UNO. Vad är missbruk? Vilka är de osynliga alkisarna och obekväma knarkarna? I Sverige är missbruket kriminaliserat. I kommunerna definierar man inte missbruk och beroende på samma sätt som man gör inom sjukvården. Från årsskiftet finns det dock nationella riktlinjer från Socialstyrelsen med tydlig definition av missbruk, riskbruk och beroende. Det är viktigt att gemensamt diskutera och börja använda gemensam definition för att kunna prata samma språk och underlätta kommunikationen över organisationsgränserna, menade panelen. En uppgift för det fortsatta samverkansarbetet och ett resultat av konferensen kan vara att initiera ett sådant arbete. Ett exempel på tidigare gemensamt arbete är den år 2004 genomförda kartläggningen av det tunga missbruket av narkotika i Skåne på initiativ av Skånesamverkan mot droger. Samtliga organisationer bidrog. Från Mobilisering mot narkotika fick man anslag för att genomföra studien. Resultatet har bl a används i strategiarbetet på olika nivåer i regionen. Monica Klingström efterlyste ytterligare samverkan just kring de tunga narkotikamissbrukarna. När vardagssupen blir farlig Vardagssupen är ingen mänsklig rättighet För vissa grupper i samhället gäller endast nolltolerans Panel: Vägverket: Maria Skoglund, projektledare. Region Skåne: Kirsten Ahlgren, yrkeskoordinator. Malmö stad: Christina Elvhagen, projektledare. Att ta ett glas vin eller en öl till maten är väl näst intill en mänsklig rättighet? Nej, inte om du tänker sätta dig bakom ratten eller om du är gravid. Då gäller nolltolerans. Eftersom alkoholen går direkt över till fostret är alkohol den i det här perspektivet farligaste drogen, förklarar Christina Elvhage, som är projektledare för Ambulatoriegruppen, som arbetar med stöd till gravida missbrukare i Malmö. Att kvinnor i alla åldrar dricker annorlunda är ett faktum som märks inom mödravården. Där tar man numera som vana att redan vid inskrivningssamtalet ställa frågor som rör alkohol och narkotika. Den senaste babyboomen har gjort att vi i sämsta fall inte kan hålla inskrivningssamtal förrän i vecka 20, det vill säga halvvägs in i graviditeten, säger Christian Elvhage. Det är problem ur flera aspekter. Dels för det väntade barnet och dels har den gravida mamman hunnit etablera ett beteende och ett starkt försvar. Det är därför angeläget att nå målet att skriva in gravida i vecka 12. Även inom primärvården är det numera vanligt att läkaren ställer frågor om patienternas alkoholvanor.
Vi inom primärvården möter 75 procent av befolkningen, förklarar Kirsten Ahlgren, yrkeskoordinator inom FoUU, Forum för forskning utbildning och utveckling. Med hjälp av 1,3 miljoner kan 3 300 anställda inom primärvården i Skåne erbjudas utbildning för att på ett pedagogiskt och psykologiskt sätt ta upp frågan om alkohol med patienterna. Målet är att patienten ska känna stöd och vilja komma tillrätta med sin alkoholkonsumtion. Frågorna måste ställas på rätt sätt så att patienten inte känner sig hotad och hamnar i ett försvarsläge. Projektet har rönt stort intresse och bland annat har Socialstyrelsen varit på besök. Vägverkets nolltolerans är välkänd. Ändå vet man att 981 tunga missbrukare kör runt på landets vägar, med eller utan körkort. Trots att de är många är de bara en liten andel av de etablerade personer som dricker och kör, säger Maria Skoglund, som är projektledare inom Vägverket, som driver flera projekt för att få fler att låta bilen stå när de druckit. Ett projekt är Don t drink and drive, som riktar sig till de unga. Ett annat är Skellefteåprojektet, som är numera spritt till 240 av landets 290 kommuner. Det går ut på att erbjuda alla som fastnar i polisens alkoholtester en kontaktperson inom socialtjänsten, förklarar Maria Skoglund. Varje år gör polisen 70 000 utandningsprov och uppdagar 2 100 rattfyllerister. En stor andel, 60-70 procent av dem har alkoholproblem, som socialen kan hjälpa till att hitta en lämplig åtgärd till. Trots Vägverkets kampanjer, ökar alkoholbrotten procentuellt sett. Antalet dödsolyckor inom trafiken minskar, men andelen alkoholrelaterade dödsolyckor ökar och ligger nu på 35-40 procent. Det förklaras av tillgången på alkohol. Rattfylleriet ökar när konsumtionen ökar, säger Maria Skoglund. Stödjande miljöer eller inte? Livsvillkor mer avgörande än gener och vård Ann-Christine Lundqvist, strateg, folkhälsa, Region Skåne. Hur vi lever i vårt samhälle är avgörande för folkhälsan. Faktum är att goda uppväxtvillkor, utbildning, hälsosamma bostäder och grundtrygghet har större inverkan på medellivslängden än gener och sjukvård. Det konstaterar Ann-Christine Lundqvist, strateg på Region Skånes avdelning för folkhälsa. Sverige har en unik möjlighet att följa folkhälsan genom folkbokföringen sedan 1750. Tack vare uppgifterna i folkbokföringen vet vi att medellivslängden 1860 var strax under 40 år. I dag har medellivslängden fördubblats till nästan 80 år och Sverige har utvecklats från att vara ett av Europas fattigaste länder till ett av de rikaste. De nationella folkhälsomålen tar fasta på detta och siktar på att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. För att nå dit måste vi samverka, slår Ann-Christine Lundqvist fast och nämner bland annat Vägverket och Kommunförbundet Skåne som viktiga samverkanspartners. Region Skåne och Kommunförbundet Skåne samverkar kring projektet Hälsofrämjande skola. Det är ett bra exempel på hur man arbetar med folkhälsan i ett större perspektiv med hela livssituationen som grund.
En stödjande skola är också drogpreventiv Ingela Sjöberg, folkhälsokoordinator, Kommunförbundet Skåne. Om skolan är en stödjande miljö, blir den per automatik också drogpreventiv. Det sa Ingela Sjöberg, folkhälsokoordinator, som arbetar med Kommunförbundet Skånes och Region Skånes gemensamma satsning på Hälsofrämjande skolutveckling. Eftersom skolan träffar alla barn är det en god investering att försöka göra den till en stödjande miljö. En sådan präglas av ett salutugent synsätt, där man tar fasta och bygger vidare på det friska och fungerande istället för att fokusera på problem. I en stödjande miljö finns en helhetssyn och goda relationer. Elever, personal och föräldrar har en verklig möjlighet att påverka, samtidigt som ledarskapet är tydligt. Alla drar åt samma håll för att motverka skolk och mobbing, föräldrarna ses som en viktig resurs och det närliggande samhället som en samverkanspart. Grunden för alltihop är delaktiga elever, som har goda förebilder att spegla sig i, tror Ingela Sjöberg, som själv har mångårig erfarenhet som grundskolelärare. De hälsofrämjande insatserna kan göras på tre nivåer. I steg ett, den främjande handlar det om att skapa en skola där alla elever kan utvecklas, växa och trivas. Nivå två, den förebyggande innebär att personalen på skolan riktar sig till grupper av elever som de kan se är särskilt utsatta eller utsätter andra elever genom sitt beteende. Den tredje nivån, den åtgärdande, är när en elev är i behov av stöd, behandling/vård och då det är viktigt att alla parter samverkar för att kunna erbjuda behövligt stöd. Numera kan de skånska skolorna certifiera sig som hälsofrämjande stödjande miljöer. Det blir som ett slags grön flagg, fast inom folkhälsoområdet istället för inom miljön. Prevention kommunernas ansvar? Medvetet arbete ökade tryggheten Patrik Runesson, analysstrateg, Staffanstorps kommun. Staffanstorps kommun är den första kommunen i Skåne och den 17:e i hela landet som certifierats av världshälsoorganisationen WHO. Nu kan kommunen kalla sig en A Safe Community. -Bakom den utmärkelsen ligger ett långvarigt och strategiskt arbete, förklarar Patrik Runesson, som är analysstrateg i Staffanstorps kommun. Ända sedan 1991 har Staffanstorps kommun haft ett medvetet säkerhets- och trygghetsarbete. År 2000 inrättades en särskild organisation, en analysgrupp, där kommunledningens presidium, polisen och kommunens säkerhetsansvariga ingår. Gruppen träffas en gång i månaden och dess arbete går ut på att identifiera risker, hitta ansvariga för att åtgärda problemen och sedan följa upp att det man beslutat verkligen blivit gjort, säger Patrik Runesson. För att lyckas krävs ett visst tempo i arbetet. Allt arbete är evidensbaserat, det vill säga att alla åtgärder man beslutar om har bevisad effekt. Parallellt med det arbetet görs processkartläggningar för att säkerställa arbetet. Just nu är man inriktad på en kartläggning för att motverka våld mot kommunens tjänstemän.
Det är oerhört viktigt att komma bort från relationsbaserade metoder. Intentionerna och metoderna måste bestå, även om personerna på posterna skiftar. För att nå det målet arbetar Staffanstorps kommun numera med ett geografiskt perspektiv, inte ett organisatoriskt. Det tillsammans med uppfattningen att viktiga sakfrågor inte får bli politik, borgar för ett långsiktigt arbete. Patrik Runesson betonar också vikten av samarbete och åskådliggör sitt resonemang med en cirkel, där samverkan föder samhörighet, anknytning, framtidstro och framgång. Det i sin tur ger grogrund för samverkan och så vidare. Vad kostar det att förebygga och att låta bli? Skåningarnas spritvanor kostar vården 48 mkr Fiffi Tegenroth, leg.läkare. Skåningarna dricker mest öl, vin och sprit av svenskarna. Den höga konsumtionen kostar den skånska sjukvården 1,3 miljarder kronor om året. Om skåningarna minskade sitt drickande till svenskt genomsnitt skulle vården kunna spara hela 48 miljoner kronor. Det har Fiffi Tegenroth, läkare vid Socialmedicinska enheten vid Universitetssjukhuset MAS räknat ut. Hon har tagit hjälp av en metod, som beräknar olika sjukdomars effekter och dödlighet. På det viset kan hon sätta en prislapp på skåningarnas alkoholkonsumtion. Den metod Fiffi Tegenroth använder går ut på att beräkna hur många friska år skåningarna förlorar på grund av sina sjukdomar. Beräkningen görs i DALY, Disability Adjusted Life Years, där 0 är fullt frisk och 1 är död. Metoden gör det möjligt att jämföra olika sjukdomar med varandra, men också se vilka prioriteringar och satsningar som är mest kostnadseffektiva, förklarar Fiffi Tegenroth. 2004 förlorade skåningarna 216 841 möjliga friska levnadsår, DALY på grund av sina sjukdomar. Samma år kostade sjukvården i Skåne sammanlagt 25 miljarder kronor. Därmed kan man räkna ut att varje DALY, förlorat friskt levnadsår, kostade 114 000 kronor. ( I den summan ingår vare sig samhällets eller hushållets ökade kostnader eller förlorade inkomster på grund av sjukdom.) Alkoholen orsakar varje år 11 457 DALY i Skåne. Omräknat i kostnad motsvarar det 1,3 miljarder kronor. Kostnaden för narkotika ligger, beräknat på samma sätt på 242 miljoner kronor, förutsatt att skåningarna använder droger i samma utsträckning som övriga svenskar. Supen kostar samhället 20 miljarder kronor Johan Jarl, hälsoekonom. Drygt 20 miljarder kronor slutar samhällets nota för svenskarnas alkoholvanor på. I summan ingår kostanden för hälso- och sjukvård, socialtjänst, kriminalitet och forskning. Men också produktionsbortfallet på grund av dödsfall, sjukdomar och brottslighet.
Beräkningen är gjord av hälsoekonom Johan Jarl och en grupp forskare, som försökt skatta alkoholens kostnader och hälsoeffekter. Vi har jämfört ett samhälle med och utan alkohol och tagit hänsyn till alla kostnader, förklarar Johan Jarl. Förutom de rena sjukvårdskostnaderna som beräknas till 2,2 miljarder kronor, beräknas socialtjänstens kostnader för alkoholrelaterade fall bland vuxna och ungdomar till 4,3 miljarder kronor. Alkoholen har också en stor inverkan på kriminaliteten, säger Johan Jarl. Hälften av alla mord och dråp hade inte begåtts utan alkohol. I ett samhälle utan alkohol hade dessutom antalet misshandelsfall och inbrott minskat med 40 respektive tio procent, medan rattfylleriet helt försvunnit. Notan för den alkoholrelaterade brottsligheten slutar på 300 miljoner kronor. Kostnaden för åtgärder, som fängelse och rättsväsende stannar på 3,2 miljarder kronor. Till det kommer en kostnad för forskning och förebyggande arbete på en halv miljard kronor. Den stora kostnaden för svenskarnas alkoholkonsumtion är produktionsbortfallet på grund av kort och lång sjukfrånvaro, förtidspensionering och dödsfall. Den kostnaden beräknas till nära tio miljarder kronor. Vi har även försökt skatta förlusten av livskvalitet, bland såväl konsumenterna och deras anhöriga, som hos brottsoffer. Den skattningen görs med hjälp av Qaly, Quality-Adjusted Life-years, där 1 är perfekt och 0 är död. En självskattningsundersökning bland alkoholkonsumentens anhöriga och vänner, som gjordes 2005 visar att 122 Qualys förloras varje år på grund av alkoholkonsumtion. Slutnotan för svenskarnas supande stannar alltså på drygt 20 miljarder kronor om året. I den summan har man även tagit hänsyn till alkoholens positiva effekter. De märks nästan uteslutande på äldre personer, som tack vare alkoholen har lägre sjukvårdskostnader. De skyddande effekterna märks också på produktionsbortfall för dödsfall, förtidspensionering och långtidssjukskrivning och beräknas till nio miljarder kronor, förklarar Johan Jarl. Adesso productions teatergrupp bestående av Björn Kruse och Marcus Bellatreccia gav föreställningen Fågelsångsgatan 14 A Bengtsson på dörren som handlar om hur det är att växa upp i en familj med missbruksproblem. Pjäsen handlar om en far och hans son och vad faderns missbruk gör med deras liv och relation. Efter pjäsen berättade skådespelarna om hur pjäsen kommit till, egna erfarenheter under uppväxten och om utbildningsdagen De glömda barnen som baseras på föreställningen och diskussioner kring problemen som tas upp i den. Avslutning Samverkan, gemensam vårdnad och sambo.. Ju tidigare vi gör insatserna, desto bättre är det. Det kunde Ola Fischer, samhällsbyggnadsdirektör på Länsstyrelsen och ordförande i samverkansgruppen Skånesamverkan mot droger, där Länsstyrelsen, Tullverket, Region Skåne, Polisen, Malmö stad, Kriminalvården, Vägverket och Kommunförbundet Skåne ingår, konstatera efter konferensen Samverka för att motverka. Droger är ett komplext problemområde. Det är internationellt, berör såväl unga som gamla och det är dessutom myndighetsöverskridande. För att lyckas med vår målsättning att motverka måste vi samverka. Helst ska samverkan utökas till en
gemensam vårdnad och sedan till ett samboförhållande, som någon så fyndigt uttryckte det, avslutade Ola Fischer och påpekade att dagens konferens inte varit heltäckande, eftersom dopning inte alls stått på dagordningen. Det kan kanske bli ämnet på nästa konferens?