KONVENTION OM RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Arbetet i kommunernas-, landstingens- och regionernas nämnder, styrelser och förvaltningar Det är ledningens ansvar att dra upp övergripande mål och riktlinjer för hur Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning ska förverkligas. Nämnder, styrelser och förvaltningar måste sedan planera inom sina respektive ansvarsområden så att rättigheterna återspeglas i den praktiska verksamheten. Jämställdhets- och barnperspektiven Kvinnor och barn med funktionsnedsättning riskerar dubbel diskriminering. Dels som kvinnor och barn, dels som personer med funktionsnedsättning. Därför är det viktigt att i varje enskild sakfråga alltid utgå ifrån könsuppdelad statistik och att alltid göra analyser utifrån barn- respektive och jämställdhetsperspektiv för att säkerställa att barn och kvinnor med funktionsnedsättning inte i något sammanhang diskrimineras. AVSNITT 1. Förberedelser då handlingsplan eller annan strategi ska tas fram Steg 1. Förkunskaper När en kommun, ett landsting eller en region ska ta fram handlingsplaner eller andra strategier som syftar till att förverkliga Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning behöver beslutsfattare och berörda personalgrupper vissa förkunskaper.
En utbildning tillsammans med representanter från funktionshindersrörelsen gör att båda parter får samma utgångspunkt inför ett fortsatt samarbete. Vad innebär mänskliga rättigheter i förhållande till flickor, pojkar, kvinnor och män med funktionsnedsättning? Vad innebär det att arbeta med ett rättighetsperspektiv? Steg 2. Identifiering av rättigheter och ansvar Varje nämnd/styrelse/förvaltning behöver identifiera vilka av konventionens artiklar (artiklarna 5 30) som berör den egna verksamheten. Artiklarna 5 9 är övergripande och ska alltid beaktas inom alla rättighetsområden. Vilka artiklar ligger inom den egna nämndens/styrelsens/förvaltningens ansvarsområden? Vilka enheter och/eller befattningar ansvarar idag för de aktuella artiklarnas olika delar? Om det finns rättigheter i de aktuella artiklarna som faller utanför den egna organisationens ansvarsområden - identifiera var ansvaret ligger. Steg 3. Samarbetet med funktionshindersrörelsen Enligt artikel 4 punkt 3 i konventionen ska kommuner, landsting och regioner nära samråda med och aktivt involvera funktionshindersrörelsen. Det gäller även i beslutsfattande processer som berör personer med funktionsnedsättning. Hur ska samarbetet med funktionshindersrörelsen gå till när en handlingsplan eller strategi ska tas fram? Vilka förväntningar har kommunen/landstinget /regionen på samarbetet med funktionshindersrörelsen? 2
Är det praktiskt möjligt för funktionshindersrörelsen att bistå kommunen /landstinget /regionen på det sätt som önskas? Om inte, vad saknas? Hur kan bra förutsättningarna för gott samarbete skapas? Steg 4. Redan befintliga handlingsplaner I många fall finns redan handlingsplaner för olika ansvarsområden. Dessa kan i sin tur relateras till olika rättighetsområden. I befintliga planer behöver rättigheter för kvinnor och män, pojkar och flickor med funktionsnedsättning föras in. Belyser befintliga handlingsplaner perspektivet funktionsnedsättning? Är skrivningarna i dessa handlingsplaner tillräckliga för att rättigheterna i Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning ska kunna förverkligas? Om inte, vad saknas? Steg 5. Särskild handlingsplan och/eller komplettering av befintliga handlingsplaner Om ledningen inte gett direktiv om hur Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning ska förverkligas så behöver nedanstående faktorer klargöras. Ska varje nämnd/styrelse/förvaltning ta fram en särskild handlingsplan för funktionshindersperspektivet eller ska perspektivet integreras i redan befintliga handlingsplaner? Behövs en särskild strategi för hur funktionshinderperspektivet löpande ska lyftas inom alla delar av verksamheten så nya hinder inte uppstår? Eller, ska en sådan strategi integreras i en handlingsplan 3
AVSNITT 2. Arbetet med en handlingsplan Detta avsnitt vänder sig till de nämnder/styrelser/förvaltningar som kommer att ta fram handlingsplaner. De som valt att endast integrera perspektivet människor med funktionsnedsättning i redan befintliga planer kan gå direkt till steg 7. Steg 6. Olika slags handlingsplaner Handlingsplaner kan ha olika inriktning: Funktionshinderspolitisk plan en plan för hur de rättighetsområden i Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning som rör den egna verksamheten ska genomföras. Handlingsplan för mänskliga rättigheter - en plan som omfattar mänskliga rättigheter ur ett mångfaldsperspektiv där ett av perspektiven är funktionshinderperspektivet. Kompletterad handlingsplan. Många kommuner och landsting har handlingsplaner som bygger på FN:s standardregler. Sådana planer kan kompletteras med de rättighetsområden som saknas. Vilka förväntningar har politiker, tjänstemän och personalgrupper på en handlingsplan? Vilka förväntningar har funktionshindersrörelsen på en handlingsplan? Utifrån ledningens direktiv - vilken slags plan behövs? Steg 7. Mål och konkreta åtgärder I en handlingsplan (eller de tillagda målformuleringarna i redan befintliga handlingsplaner) behöver ledningens långsiktiga mål brytas ner till konkreta och uppföljningsbara delmål. Dessa skall utgå ifrån underlag med könsuppdelad statistik. Till varje delmål måste finnas konkreta beskrivningar av de åtgärder som ska genomföras, ansvarsfördelning, tidsramar, samt riktlinjer för finansiering, uppföljning, utvärdering och revidering. 4
Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning innehåller dels rättigheter, dels åtgärder för hur rättigheterna ska förverkligas. Rättigheterna kan användas som utgångspunkt då mål ska formuleras. Om delmålen formuleras utifrån någon annan konvention eller utifrån kommunens eller landstingets eller regionens ansvarsområden så måste delmålen alltid relateras till Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Ska delmålen utgå från: - Rättighetsartiklarna i Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning? - Från rättighetsartiklarna i någon annan konvention? - Från nämndens /styrelsens/förvaltningens ansvarsområden? Steg 8. Åtgärder för att nå målen Handlingsplanen behöver innehålla konkreta åtgärder för hur målen ska nås. Rättighetsartiklar i konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (artiklarna 5 30) innehåller åtgärder för hur rättigheten ska kunna genomföras. Av till exempel artikel 19, om rätten att leva självständigt och delta i samhället, framgår: Personer med funktionsnedsättning har tillgång till olika former av samhällsservice både i hemmet och inom särskilt boende och till annan service, bl.a. sådant personligt stöd som är nödvändigt för att stödja boende och deltagande i samhället och för att förhindra isolering och avskildhet från samhället. Åtgärderna visar hur respektive rättighet ska förverkligas. De kan dock behöva konkretiseras för att passa in i verksamheten. Varje kommun / landsting / region måste utgå från sina faktiska förutsättningar. Hänsyn måste alltid tas till mångfalden bland människor med funktionsnedsättning. Därför behöver alltid de åtta centrala 5
principerna i artikel 3 vägas in då åtgärder för att nå målen formuleras. Behövs en inventering för att klargöra vad som behöver åtgärdas? Steg 9. Ansvarsfördelning, tidsramar och finansiering I handlingsplanen måste det finnas tydliga skrivningar om vilken enhet och/eller befattning som ansvarar för genomförandet av respektive åtgärd. Vissa åtgärder kan ta tid medan andra kan gå snabbare att genomföra. Det är viktigt att handlingsplanen tydligt beskriver när de olika åtgärderna ska vara genomförda så medarbetarna vet vad som ska prioriteras. Tidsangivelser är även av central betydelse för uppföljning och utvärdering. I handlingsplanen behöver anges hur varje åtgärd ska finansieras. På så sätt blir det synligt att åtgärderna är viktiga och att genomförandet ska prioriteras. Vilken avdelning och /eller befattning ansvarar för att respektive mål uppnås? När ska respektive åtgärd vara genomförd? Hur ska respektive åtgärd finansieras? Steg 10. Uppföljning. Handlingsplanen bör innehålla information om hur den ska följas upp, utvärderas och revideras. Till varje FN-konvention finns en kommitté som övervakar hur genomförandet av respektive konvention går till. Med vissa års intervall lämnar Sverige en rapport till varje kommitté om hur genomförandet fortgår i Sverige. Kommittéerna kommenterar rapporterna och lämnar rekommendationer om vad som kan behöva 6
åtgärdas. Då en handlingsplan revideras bör hänsyn tas till dessa kommentarer och rekommendationer. Med vilka intervall ska handlingsplanens olika delar följas upp, utvärderas och revideras? Hur ska uppföljning och utvärderingen (som alltid utgår ifrån könsuppdelad statistik) gå till? Hur ska återrapportering till ledningen samordnas så ledningen kan få en heltäckande bild över hur kommunen, landstinget eller regionen arbetar med konventionens samtliga rättighetsartiklar? Steg 11. Det fortsatta samarbetet med funktionshindersrörelsen Samarbete med funktionshindersrörelsen är viktigt i hela processen då en handlingsplan tas fram. Det är funktionshindersrörelsen som bäst känner till hur situationen för människor med funktionsnedsättning ser ut. Lika viktigt är det att funktionshindersrörelsen involveras i efterkommande beslutsfattande processer samt vid uppföljning, utvärdering och revidering. Av handlingsplanen bör det framgå hur det fortlöpande samarbetet med funktionshindersrörelsen ska gå till. Hur ska samarbetet med funktionshindersrörelsen se ut under det praktiska genomförandet av handlingsplanen? Hur ska samarbetet med funktionshindersrörelsen se ut vid uppföljning, utvärdering och revidering av handlingsplanen? AVSNITT 3. Förebygg att nya hinder uppstår I en handlingsplan lägger en kommun, ett landsting eller en region fast sina mål och de åtgärder som ska leda till att målen uppnås. Vid sidan av detta är det viktigt att löpande planering och beslut inte skapar nya hinder för full delaktighet för människor med funktionsnedsättning. Därför kan det vara praktiskt om det finns en 7
strategi för hur funktionshindersperspektivet ska belysas i alla sammanhang. Säkerställ att funktionshindersperspektivet alltid finns med En nämnd kan till exempel använda sig av checklistor. Ett annat sätt kan vara att utse en person som får i uppgift att faktagranska alla beslutsunderlag utifrån ett funktionshindersperspektiv. En kombination av båda exemplen kan vara ytterligare ett alternativ. Hur ska nämnder, styrelser och förvaltningar säkerställa att nya hinder för full delaktighet för människor med funktionsnedsättning inte uppstår? Checklistor Om checklistor tas fram för hur funktionshinderperspektivet löpande ska lyftas bör dessa utformas med utgångspunkt i Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Fler checklistor kan behövas, till exempel en lista för beslut som rör enskilda individer och andra listor som kan användas vid politiska beslut. Utgångspunkter för checklistor kan vara skrivningarna i berörda rättighetsartiklar i konventionen tillsammans med de generella principerna i artikel 3. Vilka personer ska utarbeta checklistorna? Finns det användbara förlagor? Vilka ska använda checklistorna? När ska listorna användas? Hur och när ska listornas effektivitet utvärderas? Funktionshindersansvarige Varje nämnd kan till exempel utse en person som har ansvar för att funktionshindersperspektivet alltid beaktas. Ett annat sätt kan vara att till exempel en kommun utser en funktionshindersombudsman 8
som granskar arbetet inom hela kommunen. Exempel på en funktionshindersombudsmans uppgifter och verksamhetsområden kan hämtas från Stockholm stad. Vissa kommuner har tillgänglighets- eller handikappkonsulenter. Dessa kan ha i uppdrag att granska verksamheten. Att granska tillgängligheten är dock inte samma sak som att säkerställa att funktionshindersperspektivet löpande beaktas. Utveckling av dessa befattningars ansvarsområden kan därför vara ett alternativ. Vem /vilka ska säkerställa att kommunen, landstinget eller regionen alltid beaktar funktionshindersperspektivet? Hur ska samarbetet med handikapprörelsen se ut? December 2010 Maryanne Rönnersten, projektledare Agenda 50 - Ett verktyg för våra rättigheter Telefon: 08-546 404 20 E-post: Maryanne.ronnersten@hso.se www.handikappforbunden.se 9