LK/152219 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Riktlinje Division allmänmedicin 1 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Christina Ledin, med. sakkunnig Landstingsdirektör 2015-09-10 2018-09-10 Lagen om vård av missbrukare, LVM Gäller för: Landstinget i Värmland, hälso- och sjukvården Innehållsförteckning Lagen om vård av missbrukare, LVM... 1 Bakgrund... 1 Läkares anmälan... 2 Läkarintyg... 2 Praktiska råd... 3 Intygsskrivande på sjukhus... 3 Beslut fattat, LVM-vården inleds... 4 Checklista: Patient som uppfyller kriterier för LVM-vård kommer till jourmottagning... 5 Bakgrund Lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall stadgar att ( 4) tvångsvård ska beslutas om 1.någon till följd av ett fortgående missbruk av alkohol, narkotika eller flyktiga lösningsmedel är i behov av vård för att komma ifrån sitt missbruk 2. vården inte kan tillgodoses genom socialtjänstlagen eller på annat sätt, och 3.han eller hon till följd av missbruket a) utsätter sin fysiska eller psykiska hälsa för allvarlig fara, b) löper en uppenbar risk att förstöra sitt liv, eller c) kan befaras komma att allvarligt skada sig själv eller någon närstående. Om någon för kortare tid ges vård med stöd av lagen om psykiatrisk tvångsvård hindrar detta inte ett beslut om tvångsvård enligt denna lag. 1 (5)
Socialnämnden fattar beslut om att utredning enligt LVM ska inledas. Om socialnämnden efter utredning kommer fram till att det finns skäl att bereda tvångsvård ansöker man hos förvaltningsrätten som fattar beslut. Om beslutet inte kan avvaktas kan ett omedelbart beslut fattas: Om det finns skäl att anta att en missbrukare kan beredas vård enligt LVM och rättens beslut inte kan avvaktas får beslut om omhändertagande fattas av socialnämndens ordförande eller annan ledamot som nämnden förordnat ( 13). Läkares anmälan I allmänhet är det sociala myndigheter som tar initiativ till ingripande enligt LVM. Men en orosanmälan kan också komma från närstående eller från arbetskamrater/arbetsgivare. Läkare som i sitt arbete kommer i kontakt med en person där LVM kan vara tillämplig har anmälningsplikt enligt 6: En läkare skall genast göra anmälan till socialnämnden, om han eller hon i sin verksamhet kommer i kontakt med någon som kan antas vara i behov av omedelbart omhändertagande enligt 13 eller vård enligt denna lag och läkaren bedömer att denne inte kan beredas tillfredsställande vård eller behandling genom läkarens egen försorg eller i övrigt inom hälso- och sjukvården. Mest praktiskt är ofta att skriva ett läkarintyg, se nedan. Men orosanmälan kan också göras mer informellt genom brev eller telefonsamtal. Det är inte endast då man själv som läkare misstänker att patienten kan komma i fråga för akut omhändertagande som orosanmälan ska göras. En läkare har alltså anmälningsplikt i denna situation och kan då till socialnämnden lämna ut de uppgifter om patienten som behövs för att göra anmälan. Om socialnämnden begär in kompletterande uppgifter från läkaren kan dessa lämnas ut utan hinder av sekretess. Hälso- och sjukvården har därutöver ingen uppgiftsskyldighet till socialnämnden i LVM-ärenden. Det innebär att sekretess är huvudregel och att patientens medgivande som regel krävs för att patientjournaler eller andra uppgifter ska kunna lämnas till socialnämnden. Socialtjänsten kan rekvirera polishandräckning för att vård ska komma till stånd men också för att det ska bli möjligt att göra en läkarundersökning för intyg. Läkarintyg Enligt 9 i samma lag: 2 (5)
9 När utredningen har inletts skall socialnämnden, om det inte är uppenbart obehövligt, besluta om läkarundersökning av missbrukaren samt utse en läkare för undersökningen. Läkaren skall i ett intyg ange missbrukarens aktuella hälsotillstånd. Även rätten kan besluta om läkarundersökning för intyg. Praktiska råd Att tvångsvård enligt LVM kommer till stånd kan vara livräddande. Kring de flesta personer med ett missbruk finns ett nätverk av familj, vänner och arbetskamrater som påverkas och också för dessa kan ett ingripande ha stora konsekvenser. Omvänt är varje tvångsomhändertagande ett stort ingrepp i den personliga integriteteten. Därför ställs höga krav på svårighetsgraden av det tillstånd där LVM kan komma till användning. Under 2014 vårdades ett tjugotal personer i Karlstadsområdet med stöd av LVM. Förvaltningsrätten fattar beslut om vård enligt LVM. Vården sker på LVM-hem. Dessa institutioner har i allmänhet inte någon anställd sjukvårdspersonal. Av flera skäl ska ett läkarintyg bifogas ansökan om vård enligt LVM. Det finns ingen fastställd blankett för intyget men LiV rekommenderar att den blankett som finns på SKL:s hemsida används länk till blankett Intygsskrivande enligt LVM är en prioriterad åtgärd enligt vårdgivardirektiv. Skälet är dels att vård enligt LVM i många fall är akut livräddande och därför inte bör fördröjas, dels att arbetet för socialsekreterare och polis försvåras om bedömning för intyg inte kommer till stånd. Om den person som utreds har en läkarkontakt som känner väl till honom eller henne är det ofta lämpligt att denne läkare utfärdar intyget. I annat fall gäller för allmänmedicins del månadsindelning enligt närområdesplan. Ofta är det lämpligt och tidsbesparande att göra hembesök tillsammans med socialtjänsten snarare än att boka tid. Eftersom dessa intyg är prioriterade, kan det praktiskt innebära att t.ex. en mottagning måste bokas om. Intygsskrivande på sjukhus Många patienter som är aktuella för LVM är svårt somatiskt sjuka. Många av dem behöver akut sjukvård. Om intyget kan skrivas på annan plats än på akutmottagningen av annan läkare än medicinjour/kirurgjour är det att föredra. Ibland kan det dock vara lämpligt att läkare på sjukhus skriver intyget. Detta innebär att arbetet kan behöva organiseras om. 3 (5)
Även om livsräddande åtgärder för andra patienter naturligtvis måste gå före är också på sjukhus undersökning av patienter med LVM-frågeställning en prioriterad grupp, inte minst för att de kan befaras avvika. Polis och socialtjänst har ofta gjort stora ansträngningar för att undersökningen ska komma till stånd. Antalet polispatruller är en bristvara och får inte onödigtvis låsas i väntrum på sjukhus. Enligt 24 ska verksamhetschefen meddela socialnämnden/sis om missbrukaren önskar lämna/har lämnat sjukhuset. I väntan på att vård på LVM-hem kommer tillstånd skall verksamhetschefen fatta beslut om kvarhållning: Verksamhetschefen för den sjukhusenhet där missbrukaren vistas skall se till att socialnämnden eller Statens institutionsstyrelse genast underrättas, om missbrukaren önskar lämna eller redan har lämnat sjukhuset. Verksamhetschefen skall besluta att missbrukaren skall hindras från att lämna sjukhuset under den tid som behövs för att säkerställa att missbrukaren kan föras över till ett LVM-hem. Obs att den här skrivningen är ändrad från att verksamhetschefen kan hindra missbrukare till att missbrukaen skall hindras från att lämna sjukhuset. I första hand ska personalen försöka förmå patienten att stanna kvar på avdelningen genom motiverande samtal. Om patienten blir hotfull eller våldsam ska verksamhetschefen begära omedelbar polishandräckning med stöd av 45 LVM och vidta behövliga åtgärder för att hindra patienten från att lämna sjukhuset till dess polisen kommer dit. Det finns ingen annan laglig grund att använda våld eller tvångsåtgärder i detta skede än nödvärns- och nödbestämmelserna, men åtgärder såsom inlåsning eller visst mått av våld kan användas för att skydda liv, hälsa och egendom. Personalen ska dock inte utsättas för onödiga risker. Om patienten är hotfull eller våldsam, kan ordningsvakt tillkallas för att upprätthålla ordningen. Beslut om att hindra en person att lämna sjukhuset fattas av verksamhetschef för berörd jour. Verksamhetschefen kan delegera beslutsrätten samt uppgiften att begära polishandräckning till de personer som är verksamma som bakjourer. Medicinkliniker och kirurgkliniker har inte möjlighet att låsa ytterdörrar så att de inte kan öppnas inifrån. Av det skälet kan det ibland vara lämpligare att en patient som är svår att förmå att kvarstanna vårdas på psykiatrisk vårdavdelning. Beslut fattat, LVM-vården inleds Vården skall inledas på sjukhus, om förutsättningar för sjukhusvård är uppfyllda och det anses lämpligt med hänsyn till den planerade vården i övrigt.( 24) Enligt 45 LVM ska polisen lämna biträde för att på begäran av verksamhetschefen i fall som avses i 24 tredje stycket föra den som skall beredas vård eller som är omedelbart omhändertagen enligt denna lag till ett LVM-hem. LVM-hemmen ligger ofta geografiskt isolerade och ofta långt bort från hemorten. Polisen har ingen medicinsk kompetens och kan vilja ha stöd i bedömningen om 4 (5)
patienten kan klara en kanske 6-7 timmar lång biltransport och de närmaste dygnen därefter. Eftersom LVM-hemmen saknar medicinskt utbildad personal kräver ofta dessa hem att patienten läkarbedömts i direkt anslutning till transporten. En läkarbedömning om patientens transportabilitet och möjlighet att klara de första dygnen på LVM-hem (där alltså medicinskt utbildad personal saknas) måste ofta göras. Checklista: Patient som uppfyller kriterier för LVM-vård kommer till jourmottagning 1. Läkare fattar beslut om akut åtgärd (anmälan till socialnämnden). AT-läkare rådgör med legitimerad läkare snarast möjligt. 2. Läkare ringer socialjouren som får informera socialnämndens ordförande el liknande som kan fatta beslut om LVM. 3. I väntan på beslut om LVM ska personalen försöka förmå patienten att stanna kvar på avdelningen genom motiverande samtal. Inga tvångsåtgärder får användas i detta skede. 4. När beslut fattats om LVM bedömer läkare om vården bör inledas på sjukhus. Socialnämnden beslutar om LVM-vårdens planering. Berörd läkares verksamhetschef eller dennes ställföreträdare måste informeras. 5. När patienten är inlagd på sjukhus är det verksamhetschefens ansvar att hindra honom eller henne från att lämna sjukhuset. Polishandräckning kan behövas för att föra patienten till den enhet där LVM-vård ska ske. I de flesta fall rekvirerar socialtjänsten polishandräckning men om LVMvården inletts på sjukhus kan verksamhetschef begära polishandräckning för transport till LVM-hem. Vakthavande polisbefäl nås på tel 010 5692200 fax 054 186006. Utarbetad av: Med sakkunnig Christina Ledin, landstingsjurist Isabelle Edgren, överläkare Ola Hallén, överläkare Ingunn Granum, chefsläkare Jonas Niklasson 5 (5)