Bilden är tagen på Göteborgs- Operan. Byggnaden är utformad som ett strömlinjeformat skepp och påminner mig om havets närvaro och fartygen som seglade förbi Kapstaden och vidare ut i Indiska oceanen. Många av människorna som levde i de fattiga kåkstäderna blickade ut över vågorna och såg fartygen sakta försvinna vid horisonten till platser som de bara kunde drömma om. Lyft blicken!
MATTIAS MALMER VD Vi rullar fram i arméjeepar och vinddraget från rutan får luggen att dansa. Nelson Mandela ler stort från en citrongul valaffisch i värmen. På gatorna gör sig getterna ingen brådska och längs vägkanten brinner sopor, stanken är påträngande. Guguletu är inte bara en av Kapstadens mest ökända kåkstäder, det är också en av de fattigaste. Åttio procent av den arbetsföra befolkningen saknar arbete. Varannan kvinna blir någon gång våldtagen under sin livstid. Här råder kangaroo court, ett samhälle där folket har tagit lagen i egna händer. Vi ser fallfärdiga plåtskjul, fattigdom och misär. Bredvid mig svettas politiker från Europa som ska bevittna verkligheten på nära håll. De sitter tryckta mot det skyddande pansarglaset som i ett akvarium och får uppleva en kulturchock utan motstycke. Nu går det inte att blunda. Nu går det inte att byta tv-kanal. Blåljusen smattrar till ingen nytta i den bleka eftermiddagssolen. Knappt ett år tidigare sprang jag här på gatorna själv med en livfull svans av sjungande skolbarn i alla åldrar. Jag skulle snart fylla 20 år och lämnade tryggheten i Sverige för att bli idrottsvoluntär under ett halvår. För att göra skillnad. För att lära dessa fattiga människor att idrott kan skapa mening, framtidstro och hopp. Men det blev tvärtom. Det var de som lärde mig istället. Om vad livet innebär när det är som mest ansträngt. Vad som är viktigast. När det gör som mest ont, men också när det är som vackrast. Råvarubranschen och för den delen återvinningsbranschen har haft ett osedvanligt kärvt år med en motsträvig konjunktur, fallande råvarupriser och lönsamhetsproblem. I Sverige och ute i Europa har det duggat tätt med uppsägningar, nerläggningar och utslagningar inom vår bransch. Stora delar av världsekonomin lider dessutom av minskad tillväxt och sviktande framtidstro. Sådana år gäller det att ompröva. Jag brukar tänka på klassen med handikappade och dysfunktionella barn. Det var en liten flicka där som blivit våldtagen av sin pappa. Hon tydde sig till mig. När jag gjorde en för snabb rörelse med visselpipan den där morgonen, skyddade hon ansiktet instinktivt och kröp ihop. Rädslan att bli slagen satt i märgen. Dagen jag lämnade Sydafrika tog hon farväl, hon hade målat en teckning där vi spelade badminton med racketar stora som moln. Det blev sista gången jag såg henne. Hon grät när hon sprang efter bussen och från bakrutan såg jag hur hon ramlade och sen försvann hon för alltid i dammet från kåkstadens liv och larm. Konjunkturen vänder förr eller senare. Var så säker. Till dess får man sätta allt i sitt sammanhang. I Sverige har vi det fantastiskt bra. För att se det, glöm inte att lyfta blicken ibland! Enkosi esouth Africa. Tack Sydafrika. Järnmalmer utsågs under 2013 till ett av Sveriges snabbast växande företag av Dagens industri. Läs mer om vår verksamhet, marknaden och om vilka material som bygger framtidens samhälle. Trevlig läsning och väl mött på det nya året!
Järnmalmer i siffror Dagens industri utser varje år Sveriges snabbast växande företag med långsiktig lönsamhet. Mindre än en halv procent av Sveriges aktiebolag blev utvalda 2013. Järnmalmer var ett av de företagen och fick därmed utmärkelsen för andra gången. Järnmalmer fördubblade omsättningen verksamhetsåret 2011-2012, försäljningen inom koncernen uppgick till SEK302 miljoner med ett resultat efter finansnetto på ca SEK20 miljoner. Tillväxten bromsade in men fortsatte att öka under verksamhetsåret 2012-2013 och omsättningen nådde SEK313 miljoner. Resultat efter finansnetto landade på SEK-2,2 miljoner. Resultatet har påverkats av den allmänna konjunkturen med kraftigt vikande efterfrågan på skrotprodukter runt om i världen, med lägre priser som följd. Sträng konkurrens och svag utveckling för den amerikanska dollarn är också viktiga orsaker till det negativa resultatet. För verksamhetsåret 2013-2014 ser vi en försiktig ljusning, den allmänna konjunkturen återhämtar sig i Sverige enligt bl.a. Konjunkturinstitutet, men osäkerheten i marknaden för järn- och metallskrot är fortfarande påtaglig. Skrotbranschen har haft ett kärvt år med fallande råvarupriser, minskade volymer och låg efterfrågan på färdiga slutprodukter. Ragn-Sells i samarbete med Järnmalmer Den stora återvinningskoncernen Ragn-Sells har sedan knappt ett år tillbaka inlett ett omfattande samarbete med Järnmalmer i Göteborg. Ragn-Sells som är ett av landets ledande återvinningsföretag erbjuder helhetslösningar inom avfall och de betydande mängder järn- och metallskrot som uppkommer inom Ragn-Sells verksamhet i Göteborg, Stenungsund och Kungsbacka transporteras till Järnmalmer för miljöriktig återvinning.
Framtidens material från skrivaren! Vi på Järnmalmer har återvunnit järn- och metallskrot i mer än 60 år. Under vår verksamma tid har järn och metaller alltid haft en framskjuten plats i samhället. Materialen vi hanterar har med åren generellt blivit tunnare och lättare med hjälp av legeringsämnen. Men hur ser framtiden ut? Kommer vi på sikt att se nya material ersätta de gamla? Vi satte ämnet under lupp och tog hjälp av Mattias Thuvander, tekniklektor vid institutionen för teknisk fysik på Chalmers i Göteborg. Enligt Mattias Thuvander har den totala stålproduktionen ökat stadigt de senaste tio åren. I vissa branscher som fordonsindustrin har kompositmaterial ersatt metaller, men i andra branscher, såsom byggbranschen, används mer metaller. - Rostfritt stål är dekorativt och hållbart, vilket bl.a. märks i hushållsprodukter där plastiga produkter ersätts av mer exklusiva i rostfritt. På frågan om stål och metaller som konstruktionsmaterial kommer att ersättas av andra materialtyper på sikt, svarar Mattias Thuvander att stål säkert kommer att ersättas inom vissa områden. Sammantaget tror han dock inte att det kommer att ske några dramatiska förändringar. - Stål och metaller är relativt billigt, varar länge och är förhållandevis enkelt att återvinna. Dessutom är metaller lätta att forma och bearbeta, förklarar Mattias Thuvander. Intensiv forskning pågår om framtidens material. Av allt att döma kommer dock stål och metaller att leva kvar en lång tid framöver. Stål och metaller är relativt billiga, varar länge och är förhållandevis lätta att forma, bearbeta och återvinna. Vilka slags material är det då som växer fram som skulle kunna ersätta stål och metaller? Mattias Thuvander tror främst att det är kompositmaterial (fiberkomposit) som kan komma att ersätta metaller i någon större utsträckning, främst för att vikten är lägre. Lägre vikt leder ju som bekant till lägre koldioxidutsläpp i bl.a. transportsektorn. Fiberkompositer baserade på skogsavfall är ett intressant material. Även olika typer av industriella textilier kan bli mer vanliga. Keramer har ofta framhållits som framtidens material, men de har ännu inte vunnit särskilt stor framgång resonerar Mattias Thuvander. Det pågår intensiv forskning inom materialutveckling och framför allt ser man tendenser att pulvermetallurgi och friformstillverkning (3D-printing) kommer att förändra konstruktionssektorn mer än intåget av icke-metaller. Många kallar det här nästa stora industriella revolution. Visionen är en 3D-skrivare i varje liten verkstad liksom på sikt i hemmen. I princip handlar det om en vanlig skrivare, men den här skriver ut i tre dimensioner, alltså även på höjden. Med hjälp av mycket tunna lager som skrivs ovanpå varandra så byggs, eller tillverkas om man så vill, föremål i plast eller metall upp successivt. Idag tillverkas allt från höftimplantat till avancerade motordelar inom flygindustrin med hjälp av 3D-skrivare. Föreställ dig en skrivare hemma som kan spotta ut en hammare, ett nytt balkongräcke eller en ny framskärm till bilen. Välkommen framtiden! Bilden visar 3D-printing med EBM (Electron Beam Melting, källa: Arcam)
Göteborg Energi rivstartar med Järnmalmer Under året har Järnmalmer utfört ett antal entreprenader på uppdrag av Göteborg Energi, huvudsakligen handlar det om rivningsuppdrag eller selektiv rivning inne i befintliga anläggningar. Bl.a. skrotade Järnmalmer ut verkstaden på Rosenlundsverket i syfte att bereda plats åt en ny spårvagnssträckning mellan Järntorget och Lilla Bommen. Återkommande demontagearbeten har genomförts på den stora pumpstationen i Sävenäs som tar tillvara överskottsvärme från Renovas förbränningsanläggning i Sävenäs. Järnmalmer har utfört ett antal demonteringsuppdrag och rivningsentreprenader under året på uppdrag av Göteborg Energi. Bilden visar rivning av verkstad och kontor på Rosenlundsverket som Järnmalmer utförde i samarbete med AF Decom. Ändrad lagstiftning krävs inom återvinningsbranschen Vaktbolag, kameror, utomhuslarm, det är vår vardag. Runt Järnmalmers anläggning i Göteborg sätts nu elektrifierat stängsel upp för att motverka stöldproblematik som har blivit en samhällsfara. Under året infördes omvänd moms på inköp av järn- och metallskrot. Ett bra grepp tycker vi för att stävja oseriösa aktörer i branschen. Problematiken med metallstölder har lyfts fram i media, genom en strid ström av artiklar och reportage. Men det krävs mer. Hårdare krav på att driva skrotåtervinning och att försöka störa häleriledet, dvs. de oseriösa handlare som köper stulet material. Idag handlar skrotåtervinning i mångt och mycket om att skydda sin verksamhet från angrepp och stöldförsök. På det här området krävs skarpare lagstiftning för att komma tillrätta med problematiken anser vi.
Marknad 2100 Prisförändring på aluminium (alloy) 2013 Källa: LME-börsen USD/ton 1900 1700 Prisförändring på nickel 2013 Källa: LME-börsen 22000 USD/ton 19000 16000 13000 10000 9000 Prisförändring på koppar 2013 Källa: LME-börsen Vi har återigen fått uppleva ett år präglat av recession inom järn- och metallskrotsbranschen. Den europeiska stålmarknaden jobbar i motvind. Efterfrågan är låg och det råder stor överkapacitet i världen på färdiga stålprodukter. Utvecklingen går hand i hand med höga arbetslöshetstal och svaga statsfinanser med stegrande budgetunderskott inte bara i Europa utan även i bl.a. USA där viktiga samhällsfunktioner tillfälligt fick stänga ner under året p.g.a. brist på pengar. Många andra länder står också inför allvarliga problem, Indien har tappat köpkraft med en depreciering av den indiska rupien, Kinas tillväxt stannar av och negativa prognoser avlöser varandra världen över. Priserna på stålskrot sjönk kraftigt under den första halvan av året, till följd av låg efterfrågan på färdiga stålprodukter och överkapacitet inom återvinningsbranschen samtidigt som tillgången på järnmalm var god. Under hösten skedde en viss prisåterhämtning men utbudet av järnmalm förväntas öka ytterligare under 2014, vilket med stor sannolikhet leder till lägre priser på stålskrot om inte den globala gruvsektorn skruvar ner produktionstakten. Priserna på metaller har fluktuerat kraftigt men generellt har vi upplevt en nedåtgående trend, vilket bl.a. tagit sig uttryck i kraftigt ökade lager i världen. Vi har sett fallande priser på koppar och även nickel, som ingår i rostfria kvaliteter, till följd av signaler om lägre tillväxt framför allt i Kina som konsumerar ca 40 % av jordens basmetaller. Vår bedömning är i likhet med föregående år att stålkonjunkturen fortsatt kommer att vara svag under en väsentlig tid framöver. För skrotbranschen i sin helhet i Sverige förväntar vi oss fortsatt låg efterfrågan på stålskrotsidan. På den europeiska marknaden är förväntningarna desamma. Råvaruboomen som vi upplevt det senaste decenniet är över. På metallsidan tror vi att prisnivån kommer att vara relativt låg bl.a. till följd av betydande lager som uppkommit på grund av svag efterfrågan och osäkerhet inför framtiden. De lägre priserna leder samtidigt till att återvinningsföretagen får in allt mindre material, vilket i sin tur på sikt bidrar till ett uppåtgående pristryck. 2014 kommer på många sätt att bli ett intressant och utmanande år för återvinningsbranschen, där affärsmannaskap och förmågan att snabbt anpassa sig till marknadsförhållandena kommer att stå i fokus. Konjunkturen kommer att vända förr eller senare, var så säker, tills dess gäller det att lyfta blicken! USD/ton SEK/ton 8000 7000 6000 1400 1300 1200 1100 1000 900 800 700 600 Prisförändring på svenskt stålskrot 2013 Källa: JBF
www.jarnmalmer.se