RÅDSLAG 7 MARS 2011 FÖR DEN SVENSKA NÖTKÖTTSPRODUKTIONENS OCH LANDSKAPETS FRAMTID INGER PEHRSON, PALUSTRE HB
Skötsel av ängsoch hagmarker ekonomi och ekologi HAGMARKSMISTRA var ett tvärvetenskapligt MISTRA-finansierat forskningsprogram vars övergripande målsättning var att finna bästa möjliga systemlösningar för olika typer av ängs- och hagmarker där vi kan bevara och förstärka biologisk mångfald tillsammans med andra värden ta hänsyn till markanvändningshistorien få en stabilitet genom en ekologiskt riktig skötsel få en uthållighet genom lönsamma produktionsoch företagsmodeller
Skötsel av ängs- och hagmarker ekonomi och ekologi o Programtid: fas 1: 2001 2003, fas 2: 2004 2008 o Finansiering: Totalt ca 47 milj från MISTRA + ca 4 milj extern medfinansiering från SLF, Interreg, Agroväst och Sparbanksstiftelsen Skaraborg + egna medel o Programvärd: SLU o Administration: CBM o Totalt 15 projekt och 3 syntesteman o Totalt ca 30 forskare och doktorander www-hagmarksmistra.slu.se
HagmarksMISTRA Framtidsvisioner Hävdregimer Stutar/kvigor Historia Träd o. buskar Rationellt bete Ängs-o.hagmarker Restaurering i landskapet Syntes Brukaren Styrmedel Goda exempel Implementering
Projekt o Framtidsvisioner utifrån strukturell, teknisk, politisk och marknadsmässig utveckling o Naturbetesmarker i ett långsiktigt historiskt perspektiv o Ängs- och hagmarker i landskapet o Restaurering av naturbetesmarker o Träd och buskar i naturbetesmarker o Olika slåtter- och betesregimer på strandängar o Olika betesregimer o Produktions- och företagsmodeller med utnyttjande av naturbetesmarker - inventering av goda exempel o Produktionsmodeller med stutar respektive slaktkvigor på naturbetesmarker o Betesbeteende hos nötkreatur o Rationellt bete - förutsättningar och konsekvenser o Brukares förutsättningar och framtidsbilder o Allmänheten och naturbetesmarkerna o Politiska styrmedel för naturbetesmarker o Genomförandeprocesser Syntesteman o Landskapsperspektivet o Uthålliga skötselsystem o Naturbetesmarker i svenska och internationella politiska processer
Tvärvetenskapliga projekt, t ex projektet Olika betesregimer: Djurtillväxt, betesbeteende och ekologisk respons betr. flora och fauna
Syntestema: Uthålliga skötselsystem fem verkliga gårdar där resultaten från projekten testades och lönsamheten beräknades för olika scenarier
Leveranser Boken Mångfaldsmarker, vetenskapliga artiklar, avhandlingar, faktablad, årsrapporter, broschyrer, populärvetenskapliga artiklar, seminarier, rådslag, konferenser, mm
Har målsättningen nåtts? o Ett tjugotal forskare har fått ökade kunskaper om nya men angränsande ämnesområden o Åtta doktorander utbildades med mer tvärvetenskap o Anpassning av miljöersättningar för bete o Många lantbrukare har vägletts, inspirerats eller stärkts vid valet av driftsform och betesskötsel o Många rådgivare har fått djupare och bredare kunskaper Men
Alla frågor besvarades inte och kunskap måste underhållas. Exempel: Klipp från Ett rikare odlingslandskap, 1 mars 2011 Mosaikbetesmarker ett verktyg för mångfald Variation i betet Variera djurslag och sambeta gärna. För hårt bete med endast får är ett hot mot spröda och ovanliga örter. Hästar, kor, getter och får kan sambeta i olika kombinationer och ratorna minskar. Pröva att släppa ut betesdjuren olika tidigt olika år och att inte släppa dem i samma fålla vid betessläppet varje år. På så sätt uppnås en variation då en del växter hinner blomma och fröa av sig i olika områden olika år. - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - Ingen tillskottsutfodring! Tillsammans med igenväxning är tillförsel av fosfor och kväve på magra marker det största hotet mot den hävdberoende slåtter- och betesmarksfloran och därmed mot den biologiska mångfalden i odlingslandskapet. Självfallet ska man därför inte tillskottsutfodra eller gödsla i dessa marker.
Erfarenheter : o Forskning med både djup och bredd kräver stora resurser o Viktigt med långsiktighet o Stark avnämarkoppling redan från början mycket värdefullt o Ett gott samarbetsklimat vikänsla tidigt är nödvändigt o Måste generera både vetenskapliga publikationer och direkt nytta för näringen o Ekonomisystem måste överallt anpassas för aktuella revisionskrav