Årsredovisning 2012. Skogsnäringens IT-företag

Årsredovisning 2012 Skogsnäringens IT-företag

Årsredovisningen är producerad av SDC. Produktion: Maria Stenquist Grafisk design: Lena Kjellberg Foto: Per Helander, Blink Photography, Peder Sundström, Sundstroem ImageWorks. Tryck: Tryckeribolaget, Sundsvall, 2013, antal ex: 1 000.

Innehåll VD har ordet...4 Kort om SDC...6 Våra medlemmar...7 Året i korthet...8 Affärsidé, vision, kärnvärden och huvudstrategier...10 VMK utför kontroll och granskning av virkesmätning och redovisning...12 Årsredovisning 2012 Förvaltningsberättelse...13 Resultaträkning...21 Balansräkning...22 Kassaflödesanalys...24 Noter...25 Resultatdisposition...33 Revisionsberättelse...34 SDCs styrelse...35 SDCs rådgivande grupper, Beslutsinstans för kontrollfrågor...36 SDCs ledningsgrupp...37 Ordlista...38 3

Vd har ordet Behovet att hålla ihop utvecklingen inom svensk virkesmätning och -redovisning är betydande. - Anders Rixon, vd Kraftsamling för framtida utmaningar Sedan halvårsskiftet pågår inom SDCs styrelse och ledning en omfattande utvärdering kring företagets kommande färdriktning med olika perspektiv. Detta dels kring vilka delar av tjänsteutbudet som ska prioriteras utifrån vad som är att betrakta som SDCs kärnverksamhet, dels utifrån hur SDCs tjänster på bästa sätt ska framtidsäkras, och dels hur tjänsteutbudet bör utvecklas för att bättre stödja intressenternas processer. Ett tydligt område som lyfts fram är behovet att mer handgripligt hålla ihop utvecklingen inom svensk virkesmätning och -redovisning. SDC har, som branschägt företag, en central uppgift när det gäller att försörja sina intressenter med information i olika former, vilket utgör ett stöd för affärerna och processerna kring dessa såsom virkesmätningen, logistiken etc. Det är rollen som informationsnav i skogsbranschen som i ett internationellt perspektiv gör SDC unikt och som möjliggör en gränslös handel med virke inom Sverige. Den svenska modellen för virkesmätning och -redovisning har under åren varit framgångsrik och det är ett gemensamt kärnuppdrag för SDC och VMF att förvalta och utveckla denna roll. På lång sikt är vår största utmaning att steg för steg framtidssäkra våra tjänster, såväl tekniskt som funktionellt. Detta samtidigt som vi måste kunna garantera löpande förvaltning och utveckling inom dagens system för att inte utgöra ett hinder för våra intressenters löpande affärsutveckling. Ny lagstiftning ställer nya krav på SDC SDC avser inför andra halvåret 2013 att kunna tillhandahålla lösningar i redovisningssystemen som gör det möjligt för skogsbranschens aktörer att leva upp till nya krav från myndigheternas sida. De nya kraven aviseras kring kommande förändringar i virkesmätningslagen. Mätplatssystemet Doris snart heltäckande Under första halvåret avses arbetet med initial utveckling och införande av mätplatssystemet Doris vara slutfört. Med detta är ca 310 mätplatser i Sverige och 12 i Norge uppkopplade mot Viol genom Dorissystemet. Stöd för branschens produktion och transporter Inom ramen för av branschen prioriterad tjänsteutveckling finns även projekt kring stöd för skogsbrukets produktion och transporter. 4

Det omfattar bl.a. anpassningar av SDCs tjänster till branschens meddelandestandard StanForD och för utveckling av digital leveransavisering i transportkedjan från lastning till avlämning. Framtidssäkring av SDCs tjänsteutbud SDCs tjänsteutbud baseras till stora delar på Viol; ett system för virkesredovisning som initialt utvecklades för stordatormiljö under det tidiga 80-talet. Därefter genomfördes en omfattande teknik- och systemförnyelse i början av 2000-talet baserad på 90-talets kravbild. SDCs befintliga system innehåller starka branschunika lösningar och uppfattas av användarna som väl fungerande i vardagen och har mycket hög drifttillgänglighet. I ett framtidsperspektiv kan dock konstateras att det ur såväl teknisk som funktionell synvinkel finns ett behov av att stegvis förbättra SDCs tjänsters förmågor. SDC har, inom ett omfattande förbättringsprogram tillsammans med branschföretagen, utrett förväntningar och krav på branschnyttor i tjänsteutbudet inför framtiden. Detta arbete är nu inne i en fas som ska leda till ett styrelsebeslut kring hur förnyelsen skall genomföras och finansieras. Målet är att förnyelsearbetets genomförande inleds under andra halvåret 2013. Det är rollen som informationsnav i skogsbranschen som i ett internationellt perspektiv gör SDC unikt. med SDCs och VMFs kunder runt om i landet samt funktionen virkesmätningsutveckling (VMU). Som stöd för SDCs ledningsprocesser finns i den nya organisationen en ekonomi- och en HR-funktion. I SDCs organisation ingår formellt även funktionen virkesmätningskontroll (VMK), vars främsta uppgift är att kontrollera att virkesmätning med tillhörande redovisningsprocesser utförs enligt gällande regelverk uppsatta av myndigheter och branschen. En utmaning för SDC SDC står alltså inför behovet att kraftsamla på kärnverksamheten, kortsiktigt lösa branschens nya informationskrav samtidigt som vi skall framtidssäkra våra tjänster. Även den svenska modellen för virkesmätning och redovisning ska framtidssäkras tillsammans med virkesmätningsföretagen. Jag upplever dock att skogsbranschen backar upp SDC och VMF starkt i dessa processer och jag är övertygad att vi med stöd av den gedigna erfarenhet och kompetens som finns på SDC kommer att klara denna utmaning på ett bra sätt! Översyn av SDCs styrning och tjänstestrategi Under första kvartalet 2013 har SDCs ledning genomfört en verksamhetsöversyn i syfte att säkra processbeskrivningar, utvecklingsmetoder och organisation inför bl.a. kommande systemförnyelser. I en förlängning innefattar översynen även ett tydliggörande av SDCs tjänste- och IT-strategi, främst med avseende på vilka system som långsiktigt ska vidareutvecklas och förvaltas av SDC alternativt outsourcas eller avyttras. SDCs förändrade organisation bygger på att verksamheten i huvudsak indelas i en styr- och beställarorganisation (affärsutveckling) resp. en utförarorganisation (IT). Styr- och beställardelen ansvarar för tjänsteutbudets innehåll utifrån tjänsteområdena; mätning, redovisning, transport och produktion. Utförarorganisationen ska säkerställa utvecklingen av framtidssäkrade ITlösningar inom SDCs kärnområden. Detta utifrån branschens krav på integrationslösningar samt de funktionella krav som kanaliseras via beställarorganisationen. Viktiga stödfunktioner för SDCs kärnprocesser är marknadsfunktionen som tillsammans med VMF ska säkerställa bästa tänkbara kommunikation Anders Rixon, vd 5

Kort om SDC SDCs organisation Affärsutveckla Utforma tjänst Utveckla tjänst Kundbehov Skapa affärer Tillhandahålla tjänst Kund Kompetenscenter VMU Ekonomi Information Intern IT Personal VD VMK SDC arbetar i en processorienterad organisation. SDC är en ekonomisk förening med ett femtiotal medlemmar. Köpsågverken är anslutna via sina branschorganisationer. Vi är cirka 130 anställda och omsätter cirka 150 miljoner. Virkeskvantiteter som redovisats genom SDC har de senaste 10 åren ökat från 110 till 142 miljoner m 3 fub. Informationsflödet mellan skog och industri blir allt mer betydelsefullt och ställer högre krav på rådatats aktualitet och kvalitet. SDC har kompetens och rutin när det gäller att driva på standardiseringen av informationsutbytet och att medverka operativt som ett informationsnav i svensk skogsnäring. SDC är ett informationsnav när det gäller produktinformation, lagerförflyttningar och mätpunkter för virkes-, transport- och biobränsleaffärer. Den bearbetade informationen paketerar vi i vissa fall till färdiga IT-tjänster. I andra fall förädlas och behovsanpassas informationen för integrering i våra kunders egna system. Vår kundtjänst är ansiktet utåt och ser till att ge snabb och effektiv hjälp och support i användarfrågor. De större integrerade skogsföretagen står idag för hälften av SDCs omsättning. SDCs kundgrupper består av köpsågverk, mindre skogsföretag, transport- och energiföretag. 6

2011 Våra medlemmar AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad AB Persson Invest ABet Rundvirke archipelago Data AB BillerudKorsnäs AB (publ) BillerudKorsnäs Gävle/Frövi AB Boxholms Skogar AB Callans Trä AB DalaHelsinge Skog AB Domsjö Fiber AB E.ON Värme Sverige AB Eskilstuna Energi och Miljö AB Gransjöverken AB Holmen Skog AB JGA Skog AB Ljusnans Virkesfrakt AB Metsä Forest Sverige AB Moelven Notnäs AB Moelven Skog AB Mondi Dynäs AB Munksjö Sweden AB Naturbränsle i Mellansverige AB Nordic Paper Bäckhammar AB Norra Skogsägarna ek. för. Norske Skogsindustrier ASA Primaskog Nord AB Prästlönetillgångar i Växjö stift Prästlönetillgångarna i Skara Stift Reaxcer AB Rindi Energi AB Rottneros AB Rundvirke Skog AB Rörvik Timber AB SCA Skog AB Setra Trävaror AB Skellefteå KraftAB Skogssällskapets Förvaltning AB Skogsåkarna i Mellansverige AB Skogsägarna Mellanskog ek. för. Skogsägarna Norrskog ek. för. Stora Enso Skog AB Sveaskog Förvaltnings AB Swedspan Sweden AB Svenska Skogsföretagares Certifieringsgrupp ek. för. Sydved AB SÅGAB - Sågverken Norrland ek. för. Sågverken Mellansverige service AB Sågverkens Riksförbund Sågverksföreningen Såg i Syd ek.för. Söderenergi AB Södra Skogsägarna ek. för. Träfrakt Götaland AB Trätransporter i Norrbotten AB Umeå Energi AB Vida Skog AB Västra Svealands Virkesfrakt (VSV-frakt) AB Vidare är ca 90 sågverksföretag anslutna till SDC via de sågverksorganisationer som är medlemmar i föreningen. 7

Året i korthet Styrning av SDC SDCs ägare har önskat ett ökat fokus på samverkan inom mätning och redovisning. Ett arbete har pågått med att i högre grad styra SDCs verksamhet i enlighet med den gemensamma målbilden för mätning och redovisning samt en operativ samverkan mellan landets tre VMF och SDC inom gemensamma arbetsfält. SDCs styrelse betonar betydelsen av att SDCs verksamhet hålls väl balanserad vad gäller delar som avser dels drift och förvaltning av befintliga tjänster och dels en framtida förnyelse av tjänsterna. Ekonomi Årets rörelseresultat uppgick till 6,9 Mkr (7,0 Mkr). Medvetet valda konsultkostnader kring Förnyelseprogrammet samt ledningsskifte i SDC bidrog till att rörelseresultatet skiljer sig från föregående år. Nedanstående graf visar rörelseresultat från år 2008 till 2012. Tjänstekatalogen Under året har ett omfattande arbete kring SDCs tjänstekatalog pågått. Syftet med att tydliggöra en tjänstekatalog har bl.a. varit att: Göra det enklare för verksamheten att beställa och diskutera SDCs tjänster i termer som branschen känner igen. Diskussionen blir mer affärsorienterad och mindre teknisk till sin karaktär. Branschen kan bli tydligare i sin kravställning på SDC. Fyra tjänsteområden har definierats: Redovisning Mätning Transport Produktion En affärsinriktad tjänstekatalog gör det också möjligt att få rätt diskussion kopplad till förnyelsen av SDCs IT-stöd och den är också en central del i hur vi organiserar oss för framtiden kring de fyra tjänsteområdena. Förnyelsen innebär branschgemensamma IT-tjänster Arbetet pågår med att i en s.k förnyelse ta fram branschgemensamma IT-tjänster som förmedlar och förädlar den standardiserade informationen. Tidigare har fokus varit att beskriva branschens framtida informationsbehov. Under året har arbetet inriktats på att göra en lägesanalys på vad SDC behöver göra med sina stödjande strukturer för att säkerställa nuvarande och framtida kundbehov i tjänsteleveransen. Flera utmaningar med ny virkesmätningslag En av de större utmaningarna är att nå ut med information till berörda och säkerställa de krav som finns utifrån lagen när det gäller mätning på alla mätplatser. Branschen har samlat resurser inom tre områden; struktur, teknik (metoder) och redovisning. Utifrån detta har SDC påbörjat arbetet med att anpassa IT-stöden och utreda konsekvenserna för branschens arbetssätt. Rörelseresultat Nettoomsättning Likvida medel Mkr 8 7 6 5 4 3 2 1 0-1 -2-3 -4-5 -6-7 08 09 10 11 12 År Mkr 150 120 90 60 30 0 08 09 10 11 12 År Mkr 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 08 09 10 11 12 År Föreningens rörelseresultat uppgick till - 6,9 Mkr. Årets nettoomsättning uppgick till 151,2 Mkr. Vid årets slut uppgick likvida medel till 8,7 Mkr. 8

Förändringar i lagen handlar i mångt och mycket om ordning och reda och ställer liknande krav som Certifieringsorganisationerna och EU:s nya timmerförordning redan ställer. SDC anslutna mätplatser Installation av mätplatssystemet Doris på energimätplatser Under 2012 har 88 mätplatser installerats med mätplatssystemet Doris. Fokus har i år varit leverans till främst energimätplatser. Nu återstår endast ca 50 mätplatser att installera runt om i landet. Detta beräknas vara klart till halvårsskiftet 2013. Industrimätta volymer M 3 fub 150 125 100 75 50 25 0 08 09 10 11 12 År Under året har totalt 142 milj m 3 fub redovisats genom SDC. Dessutom tillkommer cirka 68,7 milj m 3 fub som redovisats från skotare och skördare. Redovisade kvantiteter per VMF M 3 fub 60 Bilden visar spridningen av SDC anslutna mätplatser. Av totalt 345 st har 274 installerats med mätplatssystemet Doris. 50 40 30 20 10 0 VMF Nord VMF Qbera VMF Syd Partsmätning 142 miljoner m 3 fub redovisas genom SDC Jämfört med föregående år har totalt redovisade volymer ökat från 137 m 3 fub till 142 m 3 fub. VMF Nord 36,4, VMF Qbera 56,4 VMF Syd 30,2 och via partsmätning 19,4 m 3 fub. 9

Vår affärsidé SDC förmedlar och förädlar information mellan skog och industri genom branschgemensamma IT-tjänster. Vår vision Att vara skogsnäringens mest attraktiva samarbetspartner. Kärnvärden Lyhördhet Förtroende Leveranskvalitet Huvudstrategier Kundfokusera Kundfokusering är en av de mest betydelsefulla strategiska stegen för SDC under kommande år. SDC ska öka kundnärvaron genom en tydlig CRM-process (kundvård) En bättre marknadsföring mot kunder och att sälja SDCs erbjudande bättre. SDC ska aktivt samarbeta i kundgemensamma kartläggningar och erbjuda tjänster som är lätta att anpassa efter kundens behov. Att förstå marknaden är viktigt och att utveckla en tydlig konkurrensstrategi. Vara den mest attraktiva arbetsplatsen För att kunna attrahera, behålla och utveckla personalen behöver SDC satsa strategiskt i form av ledarskapsprogram, kompetenutveckling och trainee-program. Även satsningar på psykosocial hälsa genom flexibel arbetstid, friskvård, tydlig arbetsfördelning samt ta vara på individens idéer och uppmuntra kreativitet. Samarbeta med energibolag Undersöka energibranschens behov, förstärka kommunikationen med potentiella kunder och utöka SDCs kompetens inom IT och energi. Utveckla den digitala kedjan SDC ska verka för att leda standardiseringsarbetet av branschens informationsutbyte. Det innebär exempelvis papinet och uppbyggnaden av en gemensam begreppsmodell för branschen. Även erbjuda tjänster där råvaran är spårbar och kan följas online. SDC ska också utveckla produkter och tjänster som täcker ett bredare tjänsteutbud än idag. Tillhandahålla tillgänglighet och prestanda i bästa klass SDC ska tillhandahålla högsta möjliga tillgänglighet, prestanda och säkerhet. Det innebär exempelvis tillgänglighet 24/7, trådlöst online, bästa möjliga bandbredd och realtidstjänster. SDC ska också minska antalet tekniska plattformar. Effektivisera och certifiera processer SDC ska genom tydligare och gemensamma målbilder stärka det interna samarbetet genom beslutsprocesser och uppföljningar. För att ytterligare tydliggöra SDCs arbetsprocesser bör även tjänster och produkter certifieras i större omfattning. Därmed kan SDCs varumärke eftersträva att bli likställt med kvalitetsmärkning. 10

11

VMK utför kontroll och granskning av virkesmätning och -redovisning VMK verkar skilt från SDCs övriga verksamhet och har en separat beslutsinstans, VMK-nämnden. VMK handlägger ärenden som rör auktorisation och granskning av virkesmätande företag. Ett auktoriserat virkesmätande företag ska följa SDCs instruktioner för virkesmätning samt de normer och anvisningar för kontroll som anges. Följande mätande företag är auktoriserade: VMF Nord VMF Qbera VMF Syd VMF Estonia VMF Latvia Den som berörs av resultatet av en mätning utförd av ett auktoriserat virkesmätande företag har möjlighet att begära en kontrollmätning. Under 2012 genomfördes 31 sådana kontroller. VMK-nämnden är beslutsinstans för kontrollfrågor Kontrollkommissionen följer upp och likriktar kontrollen Kontrollkommissionen harmoniserar uttolkningar och tillämpningar av instruktioner och kontroll. Kontrollkommissionen består av VMK och kontrollansvariga för de tre virkesmätningsföreningarna. Representant för Skogsstyrelsen deltar också. Under 2012 har tre uppföljningsövningar på sågtimmer och massaved genomförts vilket innebär att samtliga kontrollmätare inom VMF Nord, VMF Qbera och VMF Syd minst en gång deltagit i kommissionens likriktande arbete. Fakta VMKs uppgift är att hantera frågor som rör kontroll och uppföljning av kvaliteten inom virkesmätning och redovisning. Avdelningschef: Christina Lundgren. VMK-nämnden hanterar avvikelser i mätningskvalitet eller avvikelser mot gällande regelverk genom att avkräva aktuellt företag orsaksanalys och åtgärdsplan. I uppdraget ingår godkännande av mätutrustning och granskning av de branschgemensamma mätmetoder och mätningsinstruktioner som rekommenderas av SDCs styrelse. Mätmetoder och instruktioner ska vara kontrollerbara och ge förutsättningar för en rättvis, likformig och noggrann virkesmätning. Under 2012 har VMK granskat nya mätningsinstruktioner för sågtimmer, massaved, stockmätning, travmätning, skäppmätning samt cellulosaflis. 12

Förvaltningsberättelse Kundperspektivet Strategiskt mål: Våra kunder är mer än nöjda med de tjänster och den service som vi levererar Samarbete med VMF inom mätplatsområdet Att SDC och VMF tillsammans levererar en bra mätplatstjänst till mätplatsägarna är viktigt. Då vi är organisationer med olika arbetssätt har rutinerna mellan SDC och VMF förbättringspotential. Ett arbete mellan SDC och alla tre VMF-organisationer har initierats under 2012. Syftet är att förbättra samarbetet mellan SDC och VMF inom mätplatsområdet. Arbetet avser supportvägar, information samt utbildning i och kring mätplatstjänsten Doris. Arbetet slutförs under 2013. Tillgänglighet till SDCs tjänster Tillgängligheten till SDCs tjänster är mätt under dygnets alla timmar samtliga dagar under 2012. Undantaget från tillgänglighetsberäkningarna är planerade servicefönster och releaser. Levererad tillgänglighet till Doris under 2012 är 99,8 %, vilket infriar vårt interna mål om 99,5 % med viss marginal. En viktig framgångsfaktor för SDC är också att data levereras varje dag till våra kunders system. Under 2012 levererade vi i tid vid samtliga av årets 365 dagar. Personlig kontakt är en viktig del i SDCs kundtjänst Att alltid bli bemött av en person när man ringer till SDC har varit och är en viktig del i SDCs kundtjänst. Under kontorstid svarar alltid SDCs egen personal på samtal som kommer till kundtjänst. Tid därutöver har vi en bemannad ärendemottagning som alltid kan nå oss för brådskande felavhjälpning vid exempelvis störningar i mätplatssystemet Doris. Att kunden kan få hjälp med sina vardagsfrågor i rätt tid är viktig för oss. SDC har satt mål Nya användare av SDCs tjänster ökar efterfrågan på utbildningar. för att hjälpa till när kunder har avbrott i tjänsten samt satt mål för när beställningsuppdrag ska vara utförda. Dessa är målsatta att de ska vara åtgärdade och återrapporterade inom 8 respektive 16 arbetstimmar. Vi ska klara detta för 85 % av alla våra ärenden. Utfallet för 2012 är 89 % vilket vi tolkar och hör från våra kunder i vardagen är i enlighet med deras förväntan. Kunden utbildas i effektiv användning av SDCs system Efterfrågan på utbildningar i SDCs tjänster har ökat under året och totalt har över 300 personer deltagit i SDCs utbildningar. Det finns ett behov av att stärka kompetensen hos medarbetarna för att effektivisera informationsuttagen ur SDCs olika system. Utöver det finns ett behov av att överföra kompetens mellan medarbetare utifrån det generationsskifte som pågår i branschen. Lanseringen av Certikonto resulterade i flera utbildningsinsatser under året. Intresset för grundutbildningar i Viol är fortsatt högt. Anledningen till detta beror på installationer av mätplatssystemet Doris hos ett kundsegment som består av många nya användare av SDCs tjänster. Under året har SDC på kundernas begäran erbjudit både företagsspecifika och allmänna utbildningar inom de olika tjänsteområdena. Det finns ett ökat intresse för distansutbildningar, framför allt inom specifika tjänster som Kola, Certikonto och Prins. Trots det, är det fysiska mötet fortfarande mest efterfrågat bland kunderna. 13

Under hösten 2012 anordnades en användarträff för Doris-användare. Deltagarna gavs möjlighet till utbyte av erfarenheter samt fick ta del av ny information. Utbildningslokalen Aspen som renoverades under året är väl anpassad för utbildning i våra system. Framgångsrik försäljning speglar skogsbranschens behov Den allmänt skakiga marknadssituationen inom skogsindustrin under 2012 har resulterat i en minskning av redovisade volymer men har haft en mindre påverkan på försäljningen av SDCs tjänster än väntat. Förklaringen är troligen att SDCs tjänster för redovisning, uppföljning och avräkning tillhör de mer basala verktygen för våra kunders verksamhet eller som en av våra medlemmar uttryckte det Sverige har relativt dyr råvara och dyr arbetskraft men vi har mycket effektiva skogliga system i Sverige. Det är en konkurrensfördel för Sveriges skogsindustrier. Mätplatstjänsten Doris har rullats ut på bred front till energibolagen och ersatt det lokala mätplatssystemet MPE. Detta har satt press på SDC att möta kundernas krav på en mätnings- och redovisningstjänst som uppfyller energiproducenternas behov i större omfattning än idag. Vi har på ett bra sätt fångat upp dessa signaler från våra energikunder och en handlingsplan för att möta behoven håller på att ta form. Certikonto är en av de tjänster där försäljningen bidragit mycket positivt till SDCs intäkter under 2012. Försäljningen av Certikonto visar på betydelsen av vilken produktutveckling som planeras och hur väl den speglar skogsbranschens behov, ett annat exempel på detta är SDCs Tranportredovisning där de flesta större skogsföretag nu är kunder. Intern och extern kommunikation Via vår nyhetstjänst Interspire där det är möjligt att prenumerera på information kring några av våra tjänster, har information skickats ut löpande till våra kunder. Antalet prenumeranter på nyhetstjänsten har under 2012 ökat till ca 240 kunder. Under 2012 har vår kundtidning Login med en upplaga på 5 000 ex distribuerats till våra kunder i samband med kundbesök, utbildningar etc. Förenkling av tjänstebeställningar från webben För att underlätta beställningar av SDCs tjänster och hanteringen av fullmakter påbörjades ett arbete i slutet av 2012. Arbetet syftar till att ersätta de gamla beställningsdokumenten som idag faxas med webbformulär. Kunden fyller i formuläret och skickar det via webben, direkt till SDC. Beställningarna går därefter till ansvarig person på beställande företag för vidimering och tas därefter om hand av SDCs kundtjänst. Allt på elektronisk väg. Arbetet kommer att färdigställas under kvartal 1, 2013. Information till branschen om ny virkesmätningslag Från slutet av maj 2012 har en informationsarbetsgrupp med deltagare från både SDC och samtliga VMF arbetat med att utifrån en fastställd kommunikationsplan informera om den nya lagstiftningen kring virkesmätningslagen (VML). Målgruppen har varit berörda personer inom branschen. De aktiviteter som förekommit har exempelvis handlat om bearbetning av media, främst branschtidningar. Utöver det har informationsbrev skickats till branschen om förändringar i exempelvis SDCs informationsgränssnitt. En viktig kommunikationskanal har varit webbarna. På SDCs webbsidor har information löpande lagts ut om arbetet kring VML. Branschen möts av samma information då samtliga VMF-organisationer använder SDCs banner för VML och länkar från sina webbsidor till SDCs hemsida. 14

Ett utvecklat kommunikationsarbete ger större kundnytta Ett arbete har påbörjats när det gäller SDCs varumärke och kultur kopplat till SDCs kärnvärden. Detta medför kundnytta då vi genom att utveckla SDCs kommunikationsarbete också stärker SDCs varumärke vilket på sikt gynnar kunden som nås av ett mer transparent SDC. Målet är att ta fram och implementera vald varumärkes- och kommunikationsplattform för SDC. Dessa aktiviteter har anpassats till resultatet av den pågående verksamhetöversynen. Förnyelse- och utvecklingsperspektivet Strategiskt mål: Våra kunder erbjuds nya och förbättrade ITtjänster samt gränssnitt som bidrar till deras framgång. Utveckla IT-stöd för kontroll och uppföljning av mätning I samband med 2010 års gemensamma prioriteringsdiskussioner i RMR (Rådet för mätning och redovisning), Logistik- och ITrådet framfördes från flera håll behovet att utveckla vissa centrala s.k. VMF-system som helt eller delvis utvecklats och hanteras av SDC. De systemdelar som lyftes fram som särskilt angelägna är de som stöder VMFs kontrollverksamhet. En förstudie genomfördes under 2012 kring VMFs behov av IT-stöd för kontroll och uppföljning. Förstudiens uppdrag har varit att ta fram och beskriva gemensamma och eventuella VMF-unika krav på ett nytt IT-stöd för kontroll och uppföljning av virkesmätning. Det ingår även krav från VMU/VMK. Förstudien föreslår att SDC tar ansvar för att initiera ett projekt för utveckling av ett branschgemensamt IT-stöd för kontroll och uppföljning av kontroll. Omfattande leverans av mätplatssystemet Doris Under 2012 gjordes 88 installationer av mätplatssystemet Doris samtidigt som ytterligare funktionalitet utvecklades. Under året skiftade fokus från sågverk och bruk till energimätplatser. En erfarenhet från det arbetet visade att arbetssätten på energimätplatserna är mer varierande än på sågverk och bruk. Utrullningen av mätplatssystemet Doris bedrevs i nära samarbete med VMF som har speciellt utsedda personer som utbildar och installerar Doris med stöd av SDCs mätplatssupport. Anpassning till standard skapar nya värden inom produktionsområdet Under året har det pågått en satsning för att kunna ta emot produktionsfiler från skördarna enligt den nuvarande standarden för skogsdata - StanForD 2010. Själva införandet kommer dock att ske i början av 2013. Därmed förbättras utbytet av skogsdata i branschen. Vid sidan av arbetet med att införa standarden har det pågått ett arbete för att likrikta dess tillämpning i branschen. Det arbetet kommer att fortsätta under 2013. Utöver det följer förbättringar som möjligheten att traktvis få en beräkning av mängden grot (grenar och toppar) som finns tillgängligt. Det innebär vidare en förbättring av hur exakt en bedömning av grot-lagren kan göras, vilket påverkar kunden när det gäller precision i leveranserna. Under 2012 har ett genombrott skett i branschen när det gäller att få bort den äldsta typen av produktionsfiler, som var mindre detaljerad, och istället övergå till filer som innehåller individuellt stockdata. Detta är centralt vid styrning av trädens uppdelning i sortiment och därmed för sågverkens styrning mot kundens behov. Antalet skördare som sände in den nyare och mer detaljerade produktionsfilen ökade under hösten 2012 från något hundratal till över 800. Målsättningen är att få bort den gamla filtypen till juni 2013. 15

Planeringsarbetet för att utveckla SDCs programvara Sender, som används för produktionsrapportering från skogsmaskiner, har pågått under året. Efter att projektet är klart kommer rapporteringen att kunna ske automatiskt. Utveckling av digitala kedjan inom transportområdet Kartläggning med branschen kring förbättringsmöjligheter Inom programmet Förbättrat informationsutbyte har SDC tillsammans med branschen under 2010 och 2011 genomfört analyser för att identifiera möjligheter till kostnadssänkningar och-/ eller intäktsökningar (PENGanalys). Under 2012 har SDC tillsammans med Logistikrådet och Skogforsk genomfört aktiviteter för analys av dessa möjligheter. Målsättningen var att specificera hur SDC på bästa sätt bidrar till att den tidigare identifierade potentialen (PENG-analys) kan åstadkommas. Resultatet används för att planera framtida utveckling av SDCs tjänster inom transport- och produktionsområdet. Förstudie kring Digital leveransavisering Under hösten 2012 har SDC tillsammans med branschrepresentanter genomfört en förstudie kring hur en digital leveransavisering från bil till mätplats kan bidra till att minska genomströmningstiderna för fordon på industrier. Förstudieresultatet kommer att användas som grund för införandeprojekt med start hösten 2013. Utveckling av tjänst vid förbättrat vägval SDC har under 2012 installerat en ny klient för Krönt Vägval. Vi har tillsammans med Skogforsk utrett hur ett införande av Kurvighet och Backighet kan bidra till att förbättra vägvalsutfallet i Krönt Vägval. Resultatet används som underlag för ett införandeprojekt med start 2013. Med tjänsten Certikonto ökar andelan certifierat virke. Ny branschgemensam IT-tjänst inom redovisningsområdet I början av 2012 lanserade SDC den nya branschgemensamma IT-tjänsten Certikonto. Tjänsten Certikonto ligger helt i SDCs linje med att förmedla och förädla information mellan skog och industri. Den nya tjänsten tillför ytterligare kundvärde i form av en ny branschgemensam tjänst. Under årets tio första dagar fanns över tvåhundratusen mätningar på kö för att laddas in på de allra första kundernas Certikonto. Redan från start fungerade tjänsten helt enligt förväntan. Under första halvan av 2012 vidareutvecklades Certikonto ytterligare och har under året haft en tillströmning av nya kunder från en spridning av SDCs olika kundföretag. Med Certikonto ökar andelen certifierat virke. Det är också ett sätt för företagen att visa att de har sparat in transporter samtidigt som det är tydligt vad som är certifierat. I framtiden innebär det ökad certifiering av skogsmark enligt certifieringsorganisationerna (PEFC och FSC). Releaseinformation Releaser innehåller vanligtvis både utvecklingsoch förvaltningsåtgärder för SDCs tjänster. Det kan också handla om tekniska uppgraderingar i vår driftmiljö för leverans av våra tjänster. Under året har vi haft tre större releaser; i mars, juni och november. Utöver detta har releaser förekommit vid underhåll av vår tekniska miljö, vilket sker tredje söndagen varje månad. Under året har vi hanterat cirka 700 förbättringar inom SDCs system, i det ingår även felrättningar. Säkra tillgänglighet och lagring av information Informationsflödet mellan skog och industri blir allt mer betydelsefullt. Det ställer höga krav på tillgänglighet och lagring av data. 16

För att minska konsekvenserna av ett avbrott har SDC arbetat med en katastrofplan för den tekniska driften. Kraven på de tekniska lösningarna har under 2012 realiserats i ett införandeprojekt som avslutades i december. Därmed har SDC en IT-infrastruktur som gör det möjligt att snabbt återställa tillgänglighet och data efter ett avbrott. Den tid det tar att återgå till normal drift efter exempelvis en brand i datahallen har minskats från cirka en månad till mindre än en dag. Under 2013 kommer återställningstiden att kunna minska ytterligare då delar av ITinfrastrukturen kommer att bytas ut. Den beräknade återställningstiden uppskattas bli endast några timmar. Nästa steg under 2013 är att säkerställa kraven på SDCs applikationer vid återställningen samt väl fungerande rutiner och arbetssätt vid återgång till normal drift. Förnyelseprogrammet Förnyelseprogrammet ska leda SDC från dagens situation till en framtida situation. Huvudmålet för programmet är att etablera ett standardiserat informationsutbyte för skogsbranschen. Därmed åligger det programmet att i en förnyelse ta fram branschgemensamma IT-tjänster som förmedlar och förädlar den standardiserade informationen. Programmet har under föregående etapper fokuserat på att beskriva branschens framtida informationsbehov. Resultatet av det arbetet är säkrat i en informationsmodell med tillhörande beskrivningar. Under 2012 har fokus varit att göra en lägesanalys på vad SDC behöver göra med sina stödjande strukturer för att säkerställa nuvarande och framtida kundbehov i tjänsteleveransen. Analysen visar att SDC har ett behov att förnya stora delar av IT-systemen för att säkerställa en långsiktig hållbar risknivå och kunna möta kundernas behov på sikt. Programmet har arbetat med att skapa ett beslutsunderlag som ska vara klart kvartal 1, 2013. Beslutsunderlaget ska ligga till grund för förnyelsen av SDCs stödjande strukturer. Angreppsättet för att ta fram beslutsunderlaget och förbereda SDC på en förnyelse har varit enligt följande: Metodiskt samla in, strukturera, analysera och kvalificera kraven för att få en tydlig behovsbild Definiera omfattningen på lösningen för att ha rätt fokus och utforma en övergripande lösning Genomföra en marknadsanalys för att identifiera potentiella partners Bygga en plan samt kostnads- och nyttovärdeanalys för förnyelsen Välja partner(s) och föreslå team samt skapa beslutsunderlag som besvarar följande: a. Vilka tjänster som bör förnyas och vilken effekt det får på systemen b. I vilken ordning det bör ske med en tidshorisont på 1-5 år c. På hög nivå beskriva vad det kommer att kosta Genomföra förnyelse från och med kvartal 2, 2013: Lösningen kommer att utvecklas och införas stegvis Lösningsdialoger kommer att genomföras tillsammans med intressenter för att fånga detaljerade krav och utforma lösningar VMU Virkesmätning och utveckling Utveckling av teknik och metoder för virkesmätning har tre huvudområden; sågtimmer, massaved och trädbränslen. Utvecklingsprojekten bedrivs i samarbete med VMF samt med universitet och teknikleverantörer. När det gäller sågtimmer fortsatte utvecklingsarbetet rörande semi-automatisk klassning där röntgen och krökmätning utgör de centrala komponenterna. Arbetet görs i samarbete med mätramstillverkarna RemaSawco och Microtec. För massaved passerades en milstolpe när skarp drift av bildmätning inleddes. Virkesbilar fotograferas vid SCAs virkesterminal i Krokom medan mätningen görs av VMF-personal på Ortvikens mätstation i Sundsvall. 17

Projektet automatisk travmätning på fordon närmade sig en kommersialisering och tekniken bör kunna tas i drift under 2013. Mätning av trädbränslen var under 2012 högt prioriterat med tanke på kommande virkesmätningslag. Bland annat inventerades hur mätningen utförs vid trädbränsleterminaler och värmeverk. Vid dessa mätplatser, uppskattningsvis 300-500 st, dominerar partsmätning, i synnerhet vid mätning av sönderdelade sortiment. Arbetet är inriktat på att finna kostnadseffektiva mätmetoder. Ett alternativ är att VMF utför kontrollmätning samtidigt som någon annan aktör är mätande företag. Under året påbörjades en genomgång av SDCs instruktioner för virkesmätning. Instruktionerna delas in i de som rör kvantitetsbestämning (stockmätning, travmätning, skäppmätning, vägning, torrviktsbestämning) samt de som rör kvalitetsbestämning (sågtimmer, massaved, trädbränslen, cellulosaflis). Interna processperspektivet Strategiskt mål: SDC har ändamålsenliga och effektiva processer som möjliggör leverans av tjänster med hög mätbar kvalitet Ständiga förbättringar med Lean Våra tjänster utvecklas och förvaltas i enlighet med vår verksamhetsplan. Våra interna arbetssätt och processer ska också utvecklas. Under 2012 satsade SDC på att införa ständiga förbättringar med stöd av arbetsmetoden Lean. Alla medarbetare har utbildats och arbetssättet har etablerats framförallt inom SDCs kundtjänst och driftverksamhet med syfte att identifiera slöserier, effektiviserings- och förbättringspotential. Arbetet har fungerat väl och vi har sett flertalet effekter av arbetsmetoden. Att fortsätta med ständiga förbättringar är en nödvändighet för SDC, men om det är med Lean som arbetsmetod, ska utvärderas inom SDC för att därefter kunna ta beslut om fortsatt inriktning. Arbete med agilt arbetssätt I år har arbetet i vissa projekt genomförts enligt den s.k. Scrum-metoden som innebär ett agilt arbetssätt. Projektet Certikonto är ett framgångsrikt exempel där arbetet enligt denna metod fallit väl ut. Utöver Certikonto har också projektet Doris arbetat enligt Scrummetoden. Kraven kan ändras löpande av projektet och dessa varierar periodvis ofta för att beställaren ska få en uppfattning om resultatet. Arbetet sker ofta iterationsvis med tvåveckorsintervaller, detta är ett sätt att hantera risk. Tjänsten Certikonto är ett framgångsrikt exempel där det agila arbetssättet använts. Det är viktigt att ha en kontinuerlig kontakt med beställaren för att vara överens om resultatet. Anledningen till införandet av det agila arbetssättet var att SDC ville prova på en ny systemutvecklingsmetod. Medarbetarperspektivet Strategiskt mål: Alla på SDC mår bra och trivs på jobbet och SDC säkerställer sin strategiska kompetensförsörjning. Modell för strategisk kompetensförsörjning Resultatet av arbetet under 2012 med kompetensmodellen är en bruttolista på cirka 200 kompetenser inom SDC. 18

Utmaningen för 2013 är att få ihop en helhetsbild för SDC samt att hålla modellen levande och kartläggningen aktuell. Arbetet under 2012 har fokuserats på att i workshopform definiera kompetenskrav kopplat till ett antal av processernas roller. Arbetet är också bredare kopplat till några befattningar samt allmänt till medarbetar-och ledarkompetenser. Återkommande aktiviteter i kompetensmodellen är dels en genomgång av vilken kompetens som behövs inom SDC dels kompetenssamtal, d.v.s kartläggning av den kompetens som finns idag. Utöver det ingår planering av utvecklingsinsatser och bemanning. Medlemsperspektivet Strategiskt mål: Vi skapar mervärde för våra medlemmar. SDC drivande i arbetet med globala standarder SDC är aktiv inom användargruppen papinet Forest Wood Supply (FWS), som förvaltar standarden papinet för e-dokument inom virkesförsörjning från skog till industri. Idag är förutom Sverige även Finland, Frankrike, Lettland, Norge och Tyskland representerade i FWS. Årets sista möte hölls hösten 2012 i Finland. I september valdes Nils-Erik Flemström från SDC till ny ordförande för användargruppen. Under 2012 har arbetet i FWS varit aktivt, främst beroende på att flera länder genomfört integrationsprojekt där papinet använts. Hittills har användargruppen träffats ca fyra gånger per år. Från och med hösten 2012 genomförs även webbmöten en gång i månaden. Detta för att gå igenom ändringsbegäran och få mer tid över vid de personliga träffarna för att diskutera standarder och få information om vad som händer i varje land. SDC har under 2012 fått gehör för ett hundratal önskemål om ändringar till papinet. Det har handlat om allt från att skapa ett nytt elektroniskt dokument för kontrakt till att ha skotare med på listan över möjliga transportfordon. Flera utmaningar med ny virkesmätningslag Tillsynen av virkesmätningen och framtagandet av föreskrifter till virkesmätningslag (VML) är två viktiga uppgifter för Skogsstyrelsen. Med VML avses lag, förordning samt föreskrifter för virkesmätning. Syftet med VML är att få en enhetlig och korrekt mätning och därmed få en sund prisbildning på virkesmarknaden. Dagens föreskrifter är 13 år gamla. Sedan dess har en del förutsättningar i virkesmätningen och omvärlden förändrats. Största utmaningen med ny VML kommer att vara att nå ut med information till alla berörda och säkerställa lagens krav för mätning på alla platser. Skogs- och energibranschen har via RMRrådet, samlat resurser inom följande områden: Struktur Vem som mäter och ansvarar Teknik (metoder) Utveckling av teknik och metoder som fungerar på ett tillfredsställande sätt och som är kontrollerbara Redovisning Hantera följdverkningar på datahantering och uthandlingar Utifrån gruppernas arbete har SDC fått i uppdrag att anpassa IT-stöden och har utrett de konsekvenser en ny lag får på branschens arbetssätt. Lagen i korthet Lagen innebär att fler får lagstadgat mätningsansvar och att alla som utför mätning av skogsråvara som levereras direkt från en skogsägare är i lagens mening att betrakta som ansvarigt mätande företag. VML berör biobränsleföretag, virkes- och transportköpande organisationer och VMF. Lagen förespråkar ordning och reda. Det innebär: Möjligheter att utföra kontroll Spårbarhet Mätbesked till skogsägare 19

20

Resultaträkning Belopp avser tusental kronor (Tkr) där inte annat framgår. Not 2012 2011 Rörelsens intäkter Nettoomsättning 151 262 148 822 Övriga rörelseintäkter 3 5 702 7 530 Summa 156 964 156 352 Rörelsens kostnader Produktionskostnader och insatsvaror - 22 552-21 505 Övriga externa kostnader 4,5-46 132-39 575 Personalkostnader 6-92 492-85 892 Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar 7-2 759-2 322 Summa rörelsens kostnader - 163 935-149 294 Rörelseresultat - 6 971 7 058 Resultat från finansiella investeringar Resultat från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar 8 847 732 Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 295 348 Räntekostnader och liknande resultatposter - 136-53 Summa resultat från finansiella poster 1 006 1 027 Resultat efter finansiella poster - 5 965 8 085 Bokslutsdispositioner 9 5 825-2 177 Skatt på årets resultat 10 - - 2 178 ÅRETS RESULTAT - 140 3 730 21

Balansräkning Not 2012-12-31 2011-12-31 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Inventarier, verktyg och installationer 7 6 230 7 122 Finansiella anläggningstillgångar Andelar i koncernföretag 11 100 100 Andra långfristiga värdepappersinnehav 12 28 794 28 234 28 894 28 334 Summa anläggningstillgångar 35 124 35 456 Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Kundfordringar 13 459 15 671 Aktuella skattefordringar 2 503 120 Övriga kortfristiga fordringar 1 270 930 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 13 4 223 4 618 21 455 21 339 Kassa och bank 2 8 713 15 289 8 713 15 289 Summa omsättningstillgångar 30 168 36 628 SUMMA TILLGÅNGAR 65 292 72 084 22

Not 2012-12-31 2011-12-31 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital 14 Bundet eget kapital Inbetalda insatser 57 56 Reservfond 1 328 1 328 1 385 1 384 Fritt eget kapital Balanserad vinst 35 690 31 960 Årets resultat - 140 3 730 35 550 35 690 Summa eget kapital 36 935 37 074 Obeskattade reserver 15 2 389 8 214 Avsättningar 16 Övriga avsättningar 5 552 6 538 Summa avsättningar 5 552 6 538 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 8 844 7 606 Övriga kortfristiga skulder 2 579 2 710 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 17 8 993 9 942 Summa kortfristiga skulder 20 416 20 258 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 65 292 72 084 Ställda säkerheter 18 2 000 2 000 Ansvarsförbindelser Inga Inga 23

Kassaflödesanalys Not 2012 2011 Den löpande verksamheten Rörelseresultat före finansiella poster - 6 971 7 058 Justering för poster som inte ingår i kassaflödet 19 1 773 2 322 Erhållen ränta m.m. 289 491 Erhållna utdelningar 306 447 Betald inkomstskatt - 2 383-1 280 Erlagd ränta - 136-53 - 7 122 8 985 Förändring av varulager - 6 Förändring av kundfordringar 2 212-1 446 Förändring av övriga kortfristiga fordringar 220-273 Förändring av leverantörsskulder 1 238-4 026 Förändring av övriga kortfristiga rörelseskulder - 1 080 1 394 Kassaflöde från den löpande verksamheten - 4 532 4 640 Investeringsverksamheten Investeringar i materiella anläggningstillgångar - 1 867-3 350 Nettoinvestering i övriga finansiella anläggningstillgångar - 178-574 Kassaflöde från investeringsverksamheten - 2 045-3 924 Finansieringsverksamheten Nettoinbetalning av insatser 1 1 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 1 1 Årets kassaflöde - 6 576 717 Likvida medel vid årets början 15 289 14 572 Likvida medel vid årets slut 8 713 15 289 24

Noter Not 1 Redovisnings- och värderingsprinciper SDC ekonomisk förenings årsredovisning har upprättats enligt Årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmäna råd förutom vad avser redovisning av kassaflödesanalys där Redovisningsrådets rekommendation RR 7 har tillämpats. Redovisningsprinciperna är oförändrade i förhållande till föregående år. Koncernredovisning Koncernredovisning upprättas ej med hänvisning till ÅRL 7 kap 5 då det kvarvarande dotterbolaget är av ringa betydelse för rättvisande bild i koncernen. Intäkter från tjänsteuppdrag I föreningen redovisas intäkter från tjänsteuppdrag i den takt uppdraget utförs. Övriga intäkter som intjänats intäktsredovisas enligt följande: Hyresintäkter I den period uthyrningen avser Ränteintäkter I enlighet med effektiv avkastning Erhållen utdelning När rätten att erhålla utdelning bedöms som säker. Inkomstskatter Redovisade inkomstskatter innefattar skatt som skall betalas eller erhållas avseende aktuellt år, justeringar avseende tidigare års aktuella skatt, samt andel i intressebolags skatt. Skatteskulder/-fordringar värderas till vad som enligt företagets bedömning skall erläggas till eller erhållas från Skatteverket. Bedömningen görs enligt de skatteregler och skattesatser som är beslutade eller som är aviserade och med stor säkerhet kommer att fastställas. Uppskjuten skatt avseende framtida skatteeffekter redovisas inte i resultat- och balansräkningarna. Materiella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med avskrivningar. Utgifter för förbättringar av tillgångars prestanda, utöver utsprunglig nivå, ökar tillgångens redovisade värde. Utgifter för reparation och underhåll redovisas som kostnader. Materiella anläggningstillgångar skrivs av systematiskt över tillgångens bedömda nyttjandeperiod. Linjär avskrivningsmetod används för samtliga typer av materiella tillgångar. Följande avskrivningstider tillämpas. Datorer och datautrustning Fordon Kontorsutrustning 3 år 5 år 10 år 25

Leasingavtal Samtliga leasingavtal, oavsett om de är finansiella eller operationella, redovisas som hyresavtal (operationella leasingavtal). Leasingavgiften kostnadsförs linjärt över leasingperioden. Finansiella anläggningstillgångar Finansiella tillgångar som är avsedda för långsiktigt innehav redovisas till anskaffningsvärde. Har en finansiell anläggningstilllgång på balansdagen ett lägre värde än det bokförda värdet skrivs tillgången ner till detta lägre värde om det kan antas att värdenedgången är bestående. Fordringar Fordringar med förfallodag mer än 12 månader efter balansdagen redovisas som anläggningstillgångar, övriga som omsättningstillgångar. Fordringar upptas till det belopp som efter individuell prövning beräknas bli betalt. Avsättningar Avsättningar redovisas när bolaget har en legal eller informell förpliktelse till följd av inträffade händelser, det är mer sannolikt att ett utflöde av resurser krävs för att reglera åtagandet än att så inte sker och beloppet har kunnat beräknas på ett tillförlitligt sätt. Kassaflödesanalys Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medför in- eller utbetalningar. Som likvida medel klassificeras kassa- och banktillgodohavanden. Nyckeltalsdefinitioner Soliditet Eget kapital och obeskattade reserver (med avdrag för uppskjuten skatt) i förhållande till balansomslutningen. Avkastning på totalt kapital Resultat före avdrag för räntekostnader i förhållande till balansomslutningen. Avkastning på eget kapital Resultat efter finansiella poster i förhållande till eget kapital och obeskattade reserver (med avdrag för uppskjuten skatt). Not 2 Checkräkningskredit 2012-12 31 2011-12 31 Beviljat belopp på checkräkningskredit uppgår till 2 000 2 000 26

Not 3 Övriga rörelseintäkter 2012 2011 I övriga intäkter ingår intäkter från: Vidarefakturerade kostnader 5 658 7 480 Övriga rörelseintäkter 44 50 5 702 7 530 Not 4 Ersättning till revisorerna 2012 2011 Revision Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB 151 128 Andra uppdrag än revisionsuppdraget Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB 6 38 157 166 Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisning och bokföring samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter det ankommer på föreningens revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförande av sådana övriga arbetsuppgifter. Allt annat är andra uppdrag. Not 5 Operationella leasingkostnader 2012 2011 Uppgifterna i denna not inkluderar även finansiella leasingavtal. Årets leasingkostnader (exkl. hyra för lokaler) 7 094 7 599 Nominella värdet av framtida leasingavgifter fördelar sig enligt följande: 7 094 7 599 Förfaller till betalning inom ett år. 5 208 3 529 Förfaller till betalning senare än ett år men inom fem år. 7 585 743 27

Not 6 Personal 2012 2011 Medelantal anställda Kvinnor 38 34 Män 79 73 117 107 Löner, ersättningar, sociala avgifter och pensionskostnader Löner och ersättningar till styrelsen och verkställande direktören 2 380 1 501 Löner och ersättningar till övriga anställda 56 163 51 938 58 543 53 439 I lönesumman ingår utbetalt avgångsvederlag för VD avseende 9 månadslöner. Konsultarvode avseende extern VD uppgår till 961 tkr. Sociala avgifter enligt lag och avtal 21 136 18 746 Pensionskostnader för övriga anställda 7 282 6 608 Pensionskostnader för verkställande direktören 286 401 87 247 79 194 Styrelseledamöter och ledande befattningshavare Antal styrelseledamöter på balansdagen Män 10 10 10 10 Antal verkställande direktörer och andra ledande befattningshavare Kvinnor 3 4 Män 11 10 14 14 28

Not 7 Inventarier, verktyg och installationer 2012-12-31 2011-12-31 Ingående anskaffningsvärden 26 221 22 903 Årets inköp 1 867 3 350 Försäljningar och utrangeringar 0-32 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 28 088 26 221 Ingående avskrivningar - 19 100-16 810 Försäljningar och utrangeringar 0 32 Årets avskrivningar - 2 759-2 322 Utgående ackumulerade avskrivningar - 21 859-19 100 Utgående restvärde enligt plan 6 229 7 121 Not 8 Resultat från övriga värdepapper och fordringar 2012 2011 som är anläggningstillgångar Utdelningar 306 447 Ränteintäkter 159 226 Realisationsresultat vid försäljningar 382 59 847 732 Not 9 Bokslutsdispositioner 2012 2011 Skillnad mellan bokförda avskrivningar och avskrivningar enligt plan 0-500 Avsättning till periodiseringsfond 0-2 700 Återföring från periodiseringsfond 5 825 1 024 5 825-2 176 Not 10 Skatt på årets resultat 2012 2011 Aktuell skatt för året * 0-2 178 0-2 178 * varav skatteeffekt av schablonrän ta på periodiseringsfond 0-28 29