Behov av hälso- och sjukvård i Norrbottens län utifrån ett befolkningsperspektiv

Norrbottens läns landsting Behov av hälso- och sjukvård i Norrbottens län utifrån ett befolkningsperspektiv Beställar- och analysenheten

Innehållsförteckning Innehåll Innehållsförteckning... 1 Inledning... 3 Sammanfattning... 4 Metod... 6 Befolkningen i länet... 7 Länet har vänt en nedåtgående befolkningstrend till en positiv... 7 Beräknad befolkningsökning 213-235... 8 Stora skillnader i andelen äldre... 9 Levnadsförhållanden... 12 Färre låg- och högutbildade än i riket... 12 Högre andel förvärvsarbetande än i riket... 13 Inkomster i nivå med rikets - och en ökad inkomstspridning... 14 Lägre andel med låga inkomster än i riket... 16 Andelen barn som bor med ensamstående föräldrar med låga inkomster har ökat... 17 En hög andel barn med utländsk bakgrund lever i ekonomiskt utsatta hushåll... 18 Fördelning av upplevelser av tillit, emotionellt stöd och socialt deltagande - sämre resultat för östra Norrbotten... 19 Levnadsvanor... 2 Rökning minskar både i länet och i riket... 2 Alkoholkonsumtion som i riket... 21 Motionsvanor sämre än riket... 21 Kostvanor påtaglig riskfaktor för sjukdomsbörda i länet... 22 Haparanda gränskommun som utmärker sig både ur ett läns och ett riksperspektiv... 22 Befolkningens hälsa... 23 Stora variationer i medellivslängd för män i länet... 23 Höga dödstal bland män i åldern 2-64 år jämfört med riket... 24 Ohälsotalet högre än i riket... 24 Stora skillnader i andel sjuk- och aktivitetsersatta i länet... 25 Självskattade hälsan förbättrad, men sämre än rikets... 26 Långvarigt sjuka med nedsatt arbetsförmåga - fler än i riket... 27 Fler med övervikt- varannan man och var tredje kvinna... 27 Förekomst av och dödlighet i folksjukdomar... 28 Hög incidens hjärtinfarkter... 28 Högre hjärtkärldödlighet jämfört med riket... 29 Låg incidens cancer men cancerdödlighet jämförbar med riksnivån... 3 1

Vårdtunga/multisjuka... 32 Sammanfattande sjuklighet/hälsa... 34 Fler operationer av höfter och lår jämfört med riket... 33 Tandhälsa... 34 Befolkningens syn på sjukvården... 36 Trendspaning... 36 Vem är mest och minst nöjd med tillgång till sjukvården?... 36 Förtroende för hälso- och sjukvården som i riket... 37 Lika villkor för hela befolkningen något lägre än riket... 38 Norrbottningarna är alltmer positiva till hälsofrämjande insatser... 39 Färre klagomål till patientnämnden... 39 Konsumtion av hälso- och sjukvård... 41 Öppenvård färre besök per invånare jämfört med riksgenomsnittet med några undantag... 41 Konsumtion av öppenvård minskar i länet... 41 Besök i olika vårdkategorier... 42 Konsumtion av läkarbesök ökar inom öppenvården... 42 Små skillnader i konsumtion av öppenvård mellan länets kommuner... 45 Slutenvård - andelen vårdtillfällen ökar markant inom psykiatrin... 46 Ojämn vårdkonsumtion av slutenvård mellan länets kommuner... 48 Fördelning av slutenvårdstillfällen på ålder och kön... 5 Läkemedelskostnader per invånare högst i riket... 53 Kostnader för hälso- och sjukvård... 54 Kostnader för utförd hälso- och sjukvård - högst i riket... 54 Bilaga... 56 2

Inledning En effektiv styrning av hälso- och sjukvården förutsätter beskrivningar och analyser av förhållanden som påverkar befolkningens behov av hälso- och sjukvård idag och i framtiden. Föreliggande rapport är en sammanställning som innefattar jämförelser på riks, läns- och kommunnivå (år 213), med uppgifter som anses centrala för att fullgöra detta uppdrag. Områden som redovisas är demografisk utveckling, levnadsförhållanden, levnadsvanor, befolkningens hälsa, invånarnas syn på sjukvården, vårdkonsumtion och kostnader. Rapportens målgrupp är i främst politiker och tjänstemän inom Norrbottens läns landsting. Innehållet kan utgöra underlag för strategier och åtgärder inom särskilda områden och i synnerhet kopplas till inriktning, prioritering och beställning av vård. Elisa Lindgren Enhetschef Beställar- och analysenheten Norrbottens läns landsting 3

Sammanfattning Försiktig befolkningsökning fram till år 235 Befolkningens behov av hälso- och sjukvård påverkas framförallt av dess storlek och ålderssammansättning. År 213 bodde 249 436 personer i Norrbottens läns 14 kommuner, vilket utgör cirka 3 procent av Sveriges befolkning boende på en fjärdedel av Sveriges yta. Under de kommande 2 åren, år 215 till år 235, beräknas Norrbottens befolkning att öka med cirka 6 5 personer (mellan 11-465 personer årligen). Den beräknade befolkningsökningen bygger på antaganden om fortsatt förhöjd inrikes inflyttning samt utrikes invandring. Befolkningsökningen i länet förväntas mattas av från år 222 till och med år 235. De demografiska förändringarna är inte jämt fördelade mellan kommunerna. Luleå och Kiruna är de enda kommunerna som väntas ha ett positivt födelseöveskott. Boden, Piteå, Luleå, Gällivare väntas ha en positiv befolkningsutveckling - övriga kommuner väntas istället ha en negativ befolkningsutveckling. De största befolkningsminskningarna väntas i Överkalix, Arjeplog, och Övertorneå. Alla kommuner är beroende av immigrerade för att ha en positiv befolkningsutveckling. Växande inomläns skillnader i andel äldre Äldre är en viktig grupp med växande och mer sammansatta vårdbehov. År 213 var 22,4 procent av alla invånare i länet över 65 år, att jämföra med rikets 19,4 procent. År 235 väntas 26,2 procent av länets befolkning att vara över 65 år. Andelen äldre ökar mer i mindre orter än i större, mest ökar andelen äldre i de östra delarna av länet. Avståndet mellan kommunerna med högsta och lägsta andelen över 65 år, var 13 procentenheter år 213 (Luleå 19 procent, Överkalix och Pajala 32 procent) År 235 beräknas motsvarande avstånd vara 23 procentenheter, lägst i Kiruna (21 procent) och högst i Överkalix (44 procent). De demografiska skillnaderna är med andra ord inte jämt fördelade mellan kommunerna och förväntas skiktas i än högre utsträckning i framtiden. Det finns en åldersutmaning i Tornedalen där nästan 2 procent av väntad inflyttning består av äldre människor, vilket förväntas leda till högre behov av vård och omsorg. Även inkomstsfördelningen har skiktas i högre utsträckning, baserat på utvecklingen av starka arbetsmarknader i länet. Hög hjärtkärldödlighet bland män Ett index av befolkningens hälsa/sjuklighet fastslår vilka kommuner som en sämre hälsa/sjuklighet respektive bättre hälsa sjuklighet än länet i övrigt. Indexet visar att invånare i östra Norrbotten genomgående har en högre sjuklighet/sämre hälsa än övriga kommuner; det gäller Övertorneå, Överkalix, Pajala och Haparanda. Invånare i Kiruna, Luleå och Jokkmokk har genomgående en lägre sjuklighet/bättre hälsa än övriga kommuner. Även andelen vårdtunga/multisjuka kan ses som en viktig indikator över var det kan finnas behov av insatser/vård ur ett befolkningsperspektiv. De två procent sjukaste delarna av befolkningen, baserat på vårdtyngd de senaste 18 månaderna, finns i Haparanda, Jokkmokk, Övertorneå och Pajala. Medellivslängden i länet ligger under rikets genomsnitt för både män och kvinnor. Männen avviker mest negativt och de finns kommuner i vilka det är mycket stora skillnader vad gäller mäns förväntade medellivslängd jämfört med kommuner i riket och i länet. När det gäller dödlighet, utmärker sig män i Gällivare, Överkalix, Pajala och Haparanda med avsevärt högre dödlighetsnivåer i åldern 2-64 år jämfört med män i riket. Kvinnor i länet har lägre dödlighetsnivåer i åldern 2-64 år än på riksnivå, men ligger över rikets snitt i Arjeplog, Gällivare, Övertorneå, Haparanda och Boden. Hjärtkärldödlighet bland män är hög i ett riksperspektiv, år 29-211 högst i riket. Män i Övertorneå, Överkalix, Pajala, Haparanda, Arvidsjaur, utmärker sig med hög hjärtkärldödlighet. Kvinnors hjärtkärldödlighet är högre än i riket, men med överdödlighet som är lägre än mäns. Jämfört med länsnivån, har kvinnor högre hjärtkärldödlighet i Arjeplog, Övertorneå och Pajala. Kvinnor i Piteå och Älvsbyn har en hög andel sjuk- och aktivitetsersatta och högt antal ohälsodagar jämfört med männen i kommunerna och befolkningen i länets kommuner i övrigt. Befolkningen i Haparanda har en hög andel sjuk- och aktivitetsersatta. Östra Norrbotten utmärker sig Haparanda utmärker sig negativt ur folkhälsosynpunkt, levnadsförhållanden, har högst andel lågutbildade i länet, lägst antal förvärvsarbetande, lägsta inkomster och högst andel låginkomsttagare, samt en hög andel med riskfyllda levandsvanor. Resultaten är i enlighet med tidigare undersökningar och understryker gränskommuners särskilda förhållanden. Det är angeläget att framhålla att Haparanda inte bara utmärker sig i en norrbottnisk kontext utan i ett riksperspektiv, t.ex. har kommunen den näst högsta andelen utrikesfödda i befolkningen, tillhör kommunerna med lägst inkomster och har den näst lägsta förväntade medellivslängden bland pojkar i riket. Levnadsförhållanden/socioekonomiska förutsättningar är överlag sämre i de östra delarna av länet -förhållanden som på aggregerad nivå har ett klart samband med hälsa/sjuklighet/dödlighet. 4

Kostvanor påtaglig riskfaktor för sjukdomsbörda Kostvanor är en påtaglig riskfaktor för sjukdomsbörda, mest uttalad bland män i de norra och östra delarna av länet. 44 procent av männen i länet har för lågt intag av frukt och grönt, att jämföra med 34 procent i riket. 22 procent av kvinnorna, att jämföra med 17 procent i riket. I Kiruna har 53 procent av männen för lågt intag av frukt och grönt, att jämföra med 38 procent i Luleå. Det är fler med övervikt i länet än i riket drygt varannan man och var tredje kvinna. 38 procent av befolkningen i länet är överviktiga, 35 procent i riket, 17 procent har fetma, jämfört med 14 procent i riket. Både sämre kostvanor och övervikt är mer uttalat i mindre orter än i större. Andelen barn som lever i ekonomiskt utsatta hushåll har ökat Andelen barn som bor med ensamstående föräldrar med låga inkomster har ökat under 2-talet. 22 ingick 24,7 procent av låginkomsttagarna i familjetypen ensamstående med barn under 18 år, 213 har andelen ökat till 35, 2 procent. Trenden är densamma i riket. En hög andel barn med utländsk bakgrund lever i ekonomiskt utsatta hushåll, 23,9 procent utländska barn jämfört med 5 procent svenska barn. Detta är mest uttalat i Övertorneå, Överkalix, Älvsbyn, Boden, Arvidsjaur. Jämn konsumtion av öppenvård - ojämn av slutenvård Det är små skillnader i konsumtion av öppenvård i länet. Invånare i Övertorneå besöker öppenvården 5,8 ggr/år, invånare Pajala och Luleå 4,8 ggr per år. De små skillnaderna vad gäller antal besök per invånare i öppenvård totalt, kan ge uttryck för att länsinvånarna överlag har en god tillgång till öppenvård i länet. Glesbygdskommuner har lägre besöksfrekvens inom psykiatri och högre i primärvård, i större orter är förhållandet det omvända. Tendensen är densamma för somatik. Slutenvård konsumeras ojämnt mellan länets kommuner (mellan 121-175 vårdtillfällen per 1 invånare). Det konsumeras överlag mer sluten psykiatrivård i större kommuner med yngre befolkning medan primärvårdstillfällena främst omfattar små kommuner med en äldre befolkning. Skillnader i vårdtillfällen i somatisk vård är ungefär normalfördelad på sjuklighet/hälsotillstånd, antal invånare, ålder, socioekonomi på kommunnivå. Skillnader i somatisk vård per invånare på kommunnivå är sannolikt en effekt av t.ex. vårdutbud på olika orter, vårdprocesser, vårdens organisering, uppdragsfördelning för läns- respektive närsjukvård. Totalt sett konsumerar invånare i Överkalix, Övertorneå och Pajala mest slutenvård per invånare. Ålder är den faktor som förklarar mest av skillnaderna i vårdkonsumtion Norrbottningarna är olika nöjda med tillgången till sjukvård 75 procent av länets invånare är nöjda med tillgången till sjukvård jämfört med 78 procent i riket. Norrbottningen är olika nöjda med tillgången till sjukvård i de olika länsdelarna. I länets mitt (Luleå-Boden), anser 82 procent att de har tillgång till den sjukvård de behöver. Invånare i övriga länsdelar är mindre nöjda med tillgången till sjukvård än befolkningen i riket. I NLL Nord (Kiruna, Gällivare, Jokkmokk och Pajala) uppger 59 procent att de har tillgång till den sjukvård de behöver. Befolkningen alltmer positiva till hälsofrämjande insatser Befolkningen i Norrbottens län är allt mer positiva till hälsofrämjande insatser med fokus på levnadsvanor, i storleksordningen 4 av 5 invånare. År 213 instämde 78 procent helt eller delvis i påståendet det är positivt om läkare eller annan vårdpersonal diskuterar mina levnadsvanor med mig, t.ex. kost, motion, tobak och alkohol. Motsvarande andel år 212 var 7 procent. Andelen som är positiva till stöd med motion och kostvanor, som ett alternativ till läkemedelsbehandling, ligger också på en hög nivå. År 213 instämde 85 procent helt eller devis, år 212 81 procent. 5

Metod Rapporten indikerar inom vilka område som det finns tillgodosedda respektive inte tillgodosedda behov av hälso- och sjukvård, liksom hur länets demografiska bild förväntas påverka behovsbilden ur ett geografiskt perspektiv framgent. Data är genomgående presenterade ur ett befolkningsperspektiv, inte ur ett produktionsperspektiv. Data presenteras på kommunnivå/länsnivå i förhållande till riksnivå och är överlag könsuppdelade. En viss delmängd är fördelat på ålder. Vid tolkning av geografiska skillnader i vårdkonsumtion bör hänsyn tas till att data inte är köns- eller åldersstandardiserade, utan presenteras som andelar (per 1/1 invånare). Rapporten baseras i sin helhet på befintliga datakällor: Vårdbarometern, Kolada/Sveriges kommuner och landsting, Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Statistiska central byrån. Öppenvård Alla kategorier av hälso-och sjukvårdspersonal, sorterade på läkare och övriga. Alla typer av vårdkontakter i öppen vård i länet, inom läns patienter. Alla verksamheter med undantag av LSS. Alla vårdgivarkategorier inom länet exklusive LOL och LOF. Slutenvård Omfattar alla vårdtillfällen, alla kategorier av hälso- och sjukvårdspersonal, sorterade på läkare och övriga. Exkluderar IVA och post op. Ej 6

Befolkningen i länet Befolkningens behov av hälso- och sjukvård påverkas framförallt av dess storlek och ålderssammansättning. År 213 bodde 249 436 personer i Norrbottens läns 14 kommuner, vilket utgör cirka 3 procent av Sveriges befolkning boende på en fjärdedel av Sveriges yta. Trots att Norrbottens län är ett glest befolkat län 1 ur ett svenskt perspektiv, är andelen boende i tätort förhållandevis högt i jämförelse med andra norrlandslän. Störst av kommunerna i Norrbotten är Luleå kommun med 75 383 invånare, minst är Arjeplog med 2 98 invånare. Länet är indelat i 5 närsjukvårdsområden: Luleå-Boden (omfattar Luleå och Bodens kommuner), Piteå (Piteå, Älvsbyn, Arvidsjaur samt Arjeplogs kommuner) Kalix, (Kalix, Övertorneå, Överkalix samt Haparanda kommuner) Gällivare (Gällivare, Pajala samt Jokkmokks kommuner) och Kiruna (omfattar Kiruna kommun). Länet har vänt en nedåtgående befolkningstrend till en positiv Under perioden 24-213 har antalet invånare i länet minskat med cirka 1,3 procent. Minskningen som tabell 1 visar är större för kvinnor än för män. Från 212 ses en försiktigt vändande positiv befolkningstrend på länsnivå, 92 personer. Under 213 har länets befolkning ökat med 799 personer. Tabell 1. Befolkningsförändring i Norrbottens län år 24 213. År Totalt antal invånare Män Kvinnor 24 252 585 127 897 124 688 25 251 74 127 466 124 274 26 251 886 127 665 124 221 27 25 62 127 25 123 577 28 249 677 126 528 123 149 29 249 19 126 335 122 684 21 248 69 126 126 122 483 211 248 545 126 255 122 29 212 248 637 126 43 122 234 213 249 436 126 923 122 513 Förändring antal - 3 149-974 -2 175 Förändring % - 1,26 -,77-1,78 Källa SCB. Folkmängd efter län, tidsserier. Befolkningsökningen är som diagram 1 visar en effekt av positivt utrikes inflyttningsnetto, dvs. fler har invandrat än utvandrat från länet. Detta sker parallellt med trend med förhöjd inrikes inflyttning (om än med ett negativt netto). Befolkningsökningen är därför antalsmässigt en effekt av både förhöjd inrikes inflyttning och immigration. Födelsenetto är negativt under hela perioden, dvs. fler personer har avlidit än fötts i länet. 1 Det bor 2,6 invånare per kvadratkilometer i Norrbottens län, att jämföra med 23 personer per kvadratkilometer i Sverige. 7

Diagram 1. Befolkningsförändringar i Norrbottens län, 2-213 25 2 15 1 5-5 -1-15 -2-25 213 212 211 21 29 28 27 26 25 24 23 22 21 2 Folkökning Inrikes nettoinflyttning Födelsenetto Utrikesnettoinflyttning Källa SCB. Folkmängd efter län, tidsserier. Beräknad befolkningsökning 213-235 Länets befolkning förväntas öka till cirka 256 personer år 235 2 (se bilaga diagram 1). Den beräknade befolkningsökningen bygger på antaganden om fortsatt förhöjd inrikes inflyttning samt utrikes invandring. Under den prognosticerade perioden från år 213-235 förväntas Kiruna och Luleå ha ett positivt födelseöverskott. Resterande 12 kommuner förväntas ha ett negativt födelsenetto. Dessa kommuner är med andra ord i än högre utsträckning beroende av inrikes- och utrikes inflyttning för att ha en positiv befolkningsutveckling. Alla kommuner är beroende av immigrerade för en positiv befolkningsutveckling. Den generella bild som framträder är attdet ser ljusare ut med avseende på inflyttning för Gällivare, Luleå, Boden och Piteå och Kiruna. Befolkningsökningen i länet förväntas mattas av från år 222 (se bilaga diagram 2) fram till år 235. Befolkningspyramid År 213 hade Norrbotten en lägre andel barn under 1 år samt kvinnor och män 25-44 år i befolkningen jämfört med riksgenomsnittet. Andelen personer över 5 år var högre än riksgenomsnittet 3. Diagrammen nedan visar befolkningens åldersstruktur år 213 samt en prognos för länet år 235. Av diagrammet för 213 framgår att det finns ett underskott av yngre i förhållande till övriga ålderkategorier. År 235 är åldersstrukturen mer jämt fördelad mellan åldersklasserna. Prognosen för länet för år 235 visar att andelen äldre blir fler, andelen i arbetsför ålder färre, andelen barn och unga blir något fler. Detta påverkar försörjningsbördan. Diagram 2. Befolkningspyramid Norrbottens län 213. 95-w 9-94 85-89 8-84 75-79 7-74 65-69 6-64 55-59 5-54 45-49 4-44 35-39 3-34 25-29 2-24 15-19 1-14 5-9 -4 % 1% 2% 3% 4% 5% 6% 7% 213 3 http://www.regionfakta.com/norrbottens-lan/befolkning-och-hushall/befolkning/befolkningsstruktur/. 8

Diagram 3. Befolkningspyramid Norrbottens län 235. 95-w 9-94 85-89 8-84 75-79 7-74 65-69 6-64 55-59 5-54 45-49 4-44 35-39 3-34 25-29 2-24 15-19 1-14 5-9 -4 % 1% 2% 3% 4% 5% 6% 7% 235 Stora inomläns skillnader i andelen äldre Tidigare utredningar har identifierat äldre som en viktig grupp med växande och mer sammansatta vårdbehov 4. År 213 hade Överkalix den högsta andelen över 65 år i Sverige, 32,3 procent 5. I länsordning följer därefter Pajala 31,7 procent och Övertorneå 28,7 procent. Luleå och Kiruna har en förhållandevis låg andel äldre, 19,2 respektive 2,2 procent, att jämföra med rikets snitt på 19,4 procent. Länets andel över 65 år var 22,4 procent. Nedanstående tabell visar befolkningsutveckling och andel över 65 år i Norrbottens kommuner, år 213 respektive prognos till och med år 235. Av tabellen framgår att Luleå, Piteå, Kiruna, Pajala 6 Gällivare och Boden förväntas ha en positiv befolkningsutveckling. Övriga kommuner väntas ha en negativ befolkningsutveckling. De största befolkningsminskningarna väntas ske i Överkalix, Arjeplog, och Övertorneå. De demografiska skillnaderna är inte jämt fördelade mellan kommunerna, och väntas öka över tid mellan olika regioner och lokala arbetsmarknader i Sverige 7. Av tabellen nedan framgår att de demografiska förändringarna inte är jämt fördelade mellan kommunerna och förväntas skiktas i än högre utsträckning i framtiden. Avståndet mellan kommunerna med högsta och lägsta andelen över 65 år, är 13 procentenheter år 213. År 235 beräknas motsvarande avstånd vara 23 procentenheter, lägst i Kiruna (21 procent) och högst i Överkalix (44 procent). Prognosen visar också att det finns en åldersutmaning för kommunerna i Tornedalen, där nästan 2 procent av inflyttningen består av äldre människor, vilket förväntas leda till högre behov av vård och omsorg. 4 Unika utmaningar och unika möjligheter (211). Slutrapport från närsjukvårdsutredningen. Norrbottens läns landsting. 5 Kommunerna i södra och mellersta Sverige har i allmänhet en lägre andel äldre än kommunerna i norra Sverige. 6 Prognosen baseras på ett scenario med ett annat arbetsmarknadsläge i Pajala, då gruvverksamheten var igång. 214 gick företaget Northlands Resources i konkurs vilket medförde ett radikalt förändrat arbetsmarknadsläge. 7 SOU 22:29. 9

Tabell 2. Befolkningsutveckling och andel över 65 år i Norrbottens kommuner, år 213 respektive prognos till och med år 235 Kommun 213 22 225 235 Prognosticerad befolkningsförändring 235/213 1 Antal över 65 år, 213 Andel över 65 år, 213 Antal över 65 år, 235 Andel över 65 år, 235 Överkalix 3 436 3 16 3 19 2 815-18 % 1 11 32 % 1 238 44 % Kalix 16 387 15 672 15 27 14 57-11 % 4 37 27 % 4 871 33 % Övertorneå 4 79 4 379 4 239 4 44-14 % 1 353 29 % 1 491 37 % Pajala 6 299 6 344 6 414 6 524 4 % 1 998 32 % 2 17 33 % Gällivare 18 339 18 318 18 42 18 493 1 % 4 361 24 % 4 661 25 % Älvsbyn 8 168 7 882 7 763 7 595-7 % 2 53 25 % 2 151 28 % Luleå 75 383 77 935 79 618 81 66 8 % 14 436 19 % 19 264 24 % Piteå 41 278 41 762 42 145 42 473 3 % 8 989 22 % 11 417 27 % Boden 27 838 28 854 29 523 3 369 9 % 6 35 23 % 7 921 26 % Haparanda 9 886 9 734 9 676 9 538-4 % 2 459 25 % 2 939 31 % Kiruna 23 196 23 775 24 25 24 856 7 % 4 683 2 % 5 15 21 % Arvidsjaur 6 471 6 26 6 174 6 34-7 % 1 756 27 % 1 81 3 % Arjeplog 2 98 2 775 2 59 2 518-16 % 815 27 % 792 31 % Jokkmokk 5 66 4 866 4 799 4 693-7 % 1 341 26 % 1 491 32 % Norrbottens län 249 436 251 715 269 632 256 181 3 % 56 74 22 % 67 167 26 % Källa: SCB: Befolkningsprognos för Norrbotten. Prognos i sammandrag: 213 235. Beställd av Norrbottens läns landsting Tabellen nedan visar en finare fördelning av befolkningens åldersstruktur på kommunnivå; år 213 samt en prognos för länet år 235. Tabellen tydliggör tidigare mönster, Luleå, Piteå, Boden, Gällivare och Kiruna har relativt sett färre äldre (över 65 år) och en högre andel i förvärvsaktiv ålder. Överkalix, Övertorneå och Kalix förväntas ha den högsta andelen äldre 235 och därmed en mer utmanande situation sett ur ett hälso- och sjukvårdsperspektiv. Tabell 3. Befolkningens åldersstruktur 213 och prognos för 235. Kommun Andel - 6 år 213 Andel 7-19 år 213 Andel 2-64 år 213 Andel 65-74 år 213 Andel över 75 år 213 Andel -6 år 235 Andel 7-19 år 235 Andel 2-64 år 235 Andel 65-74 år 235 Andel över 75 år 235 Överkalix 5 % 12 % 51 % 17 % 15 % 5 % 12 % 45 % 16 % 21 % Kalix 6 % 14 % 53 % 15 % 12 % 6 % 13 % 47 % 15 % 19 % Övertorneå 5 % 14 % 52 % 16 % 13 % 6 % 14 % 44 % 16 % 2 % Pajala 6 % 13 % 49 % 17 % 15 % 8 % 15 % 45 % 14 % 19 % Gällivare 6 % 12 % 57 % 13 % 11 % 7 % 13 % 58 % 1 % 13 % Älvsbyn 6 % 15 % 54 % 13 % 12 % 7 % 15 % 5 % 13 % 16 % Luleå 7 % 13 % 6 % 11 % 8 % 7 % 14 % 55 % 11 % 13 % Piteå 7 % 14 % 57 % 13 % 9 % 7 % 14 % 52 % 12 % 15 % Boden 7 % 14 % 56 % 13 % 1 % 7 % 14 % 53 % 12 % 15 % Haparanda 7 % 14 % 54 % 15 % 1 % 7 % 14 % 48 % 15 % 16 % Kiruna 8 % 14 % 58 % 11 % 9 % 9 % 16 % 55 % 1 % 11 % Arvidsjaur 7 % 13 % 53 % 14 % 13 % 7 % 14 % 49 % 13 % 17 % Arjeplog 6 % 13 % 54 % 14 % 13 % 6 % 14 % 49 % 14 % 18 % Jokkmokk 5 % 13 % 56 % 14 % 12 % 6 % 13 % 5 % 14 % 18 % Norrbottens län 7 % 14 % 57 % 12 % 1 % 7 % 14 % 52 % 12 % 14 % Källa: SCB: Befolkningsprognos för Norrbotten. Prognos i sammandrag: 213 235. Beställd av Norrbottens läns landsting Lägre andel utrikesfödda än i riket Andelen utrikesfödda har ökat i länet under perioden 2-213. Andelen utrikesfödda är dock lägre än i riket. År 213 utgjorde andelen utrikesfödda cirka 1 procent av alla invånare i länet, att jämföra med rikets 16 procent.

Som tidigare framgått är andelen utrikes invandrade av stor betydelse för befolkningsökningen i Norrbottens län. Antalet utrikes invandrade förväntas ligga stabilt på cirka 25 personer till länet årligen tom år 235, antalet utrikes utvandrande årligen runt 87 personer. Diagram 4 visar antalet utrikesfödda i relation till folkmängden, år 213 8. Haparanda och Övertorneå utmärker sig med ett högt antal utrikesfödda i förhållande till folkmängden, medan Piteå har ett lågt antal utrikesfödda i förhållande till folkmängden. Av befolkningsprognosen för Norrbotten, framkommer att kommuner med hög respektive låg andel utrikesfödda i allt väsentligt behåller sina relativa positioner tom år 235. Diagram 4. Antalet utrikesfödda i förhållande till folkmängden Norrbottens län 213. Källa: SCB 8 Variationen i antalet utrikesfödda, kan förklaras till 67 procent av folkmängdens storlek. Adjusted R Square:,673. 11

Levnadsförhållanden Det finns ett ömsesidigt samband mellan befolkningens levandsförhållanden, socioekonomisk status, levnadsvanor och hälsa. Att ha låg utbildning anses vara associerad med hälsa på flera plan, dels genom att det påverkar inkomst, social position och rörlighet. Människor som bor i socioekonomiskt svaga områden har ofta sämre hälsa och större vårdbehov. Att ha hög utbildning och inkomst, att ha trygga livsomständigheter är ofta förenat med positiva hälsoeffekter. En god hälsa ger större möjligheter att uppnå högre inkomst, utbildning eller att bosätta sig i trygga bostadsområden 9 Socioekonomiska faktorer är även av betydelse för när och hur vi söker vård och är därmed en bestämningsfaktor både för hälso- och sjukvårdens utfall och för hälsostatus 1. Förhållanden mellan levnadsförhållanden och levnadsvanor visar också samvariation, låg utbildning och inkomst är förenat med en förhöjd risk för en ogynnsam livsstil. Färre låg- och högutbildade än i riket År 213 hade fler av länets invånare högst gymnasial utbildning, färre eftergymnasial- och låg utbildning, i jämförelse med riket (se tabell 4). 41,4 procent av kvinnorna i länet i åldern 25-64 år har någon form av eftergymnasial utbildning. Motsvarande andel av männen är 28,3 procent. På riksnivå är genomsnittet för kvinnor 45,4 procent och 35,6 procent för män. 11 Andelen lågutbildade (högst folk/grundskola) är lägre i Norrbottens län än i riket. År 213 var 1,1 procent lågutbildade i Norrbotten, jämfört med 12,9 procent i riket. Andelen med låg utbildning har minskat från 15,3 procent år 22 till 1,1 procent år 213. Norrbottens län har tillsammans med Västerbottens län den lägsta andelen invånare med låg utbildning, både år 22 och år 213. Tabell 4. Befolkningen 25-64 år efter utbildningsnivå och kön i Norrbottens län och riket 213. Norrbottens län Antal Andelar (%) Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Folk-/grundskola 5 317 7 188 12 55 8,9 11,2 1,1 Gymnasium högst 2 år 16 689 22 817 39 56 28 35,6 31,9 Gymnasium 3 år 12 367 15 27 27 637 2,7 23,8 22,3 Eftergymnasial utbildning, mindre än 3 år 8 839 8 33 17 169 14,8 13 13,9 Eftergymnasial utbildning, 3 år eller mer 15 486 9 144 24 63 26 14,2 19,9 Forskarutbildning 39 716 1 16,7 1,1,9 Uppgift saknas 556 711 1 267,9 1,1 1 Samtliga (hela befolkningen) 59 644 64 176 123 82 1 1 1 Riket Antal Andelar (%) Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Folk-/grundskola 265 99 367 857 633 766 11 14,8 12,9 Gymnasium högst 2 år 537 549 649 77 1 187 256 22,2 26,1 24,2 Gymnasium 3 år 484 797 536 944 1 21 741 2 21,6 2,8 Eftergymnasial utbildning, mindre än 3 år 377 44 365 88 743 212 15,6 14,7 15,1 Eftergymnasial utbildning, 3 år eller mer 697 15 485 376 1 182 391 28,8 19,5 24,1 Forskarutbildning 24 396 35 893 6 289 1 1,4 1,2 Uppgift saknas 34 365 47 927 82 292 1,4 1,9 1,7 Samtliga (hela befolkningen) 2 421 435 2 489 512 4 91 947 1 1 1 Källa: Statistiska centralbyrån (se regionfakta.com Norrbottens län) Andelen lågutbildade på kommunnivå framgår i diagram 5 nedan. Haparanda har den i särklass högsta andelen med låg utbildning i länet, 17 procent. Piteå och Luleå har den lägsta andelen lågutbildade, 8 respektive 9 procent. 9 Behov av hälsa och sjukvård i Stockholms län ur ett befolkningsperspektiv. 1 Att analysera hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. En metodstudie baserad på Öppna jämförelser. 11 Regionfakta.com (http://www.regionfakta.com/norrbottens-lan/utbildning/utbildningsniva-befolkningen-25-64-ar/) 12

Diagram 5. Befolkningen 25-64 år efter andel med lågutbildning (folkskola/ grundskola per kommun i Norrbottens län 213 Övertorneå Överkalix Älvsbyn Piteå Pajala Luleå Kiruna Kalix Jokkmokk Haparanda Gällivare Boden Arvidsjaur Arjeplog Källa: SCB 8% 9% 11% 11% 11% 11% 11% 12% 11% 11% 11% 13% 13% 17%,,2,4,6,8,1,12,14,16,18 Andel lågutbildade 213 Högre andel förvärvsarbetande än i riket År 212 arbetade en högre andel av befolkningen i åldern 2-64 år i länet (79,1 procent), än i riket (77,1 procent). Det finns dock stora inom läns variationer. Andelen förvärvsarbetande är lägst i Haparanda (65 procent) och högst i Kiruna (86,5 procent). Övertorneå utmärker sig med en låg andel förvärvsarbetande i synnerhet i de yngre åldersgrupperna (2-24 år och 25-44 år). Luleå utmärker sig med en låg andel förvärvsarbetande i den yngsta åldersgruppen (2-24 år). Tabell 5. Befolkningen 2-64 år efter kommun, förvärvsarbetande och ålder. 212 Norrbottens län Andel (%) Andel (%) Andel (%) Andel (%) Kommun 2-24 år 25-44 år 45-64 år 2-64 år 255 Arvidsjaur 75,5 87,4 79,8 82,2 256 Arjeplog 69,7 87,3 81,1 82,3 251 Jokkmokk 71,1 83,4 79,9 8,1 2513 Överkalix 71,4 8,8 77,6 77,9 2514 Kalix 68,6 82,8 77,7 78,7 2518 Övertorneå 64,5 76,4 76,6 75,4 2521 Pajala 79 85,1 77,2 79,8 2523 Gällivare 8,2 85,6 81,6 82,9 256 Älvsbyn 69 82,2 78,5 78,8 258 Luleå 54,8 81,8 81,6 77,7 2581 Piteå 63,5 83,8 79,7 79,4 2582 Boden 65,8 81,5 78,7 78,2 2583 Haparanda 59,4 68,7 63,5 65 2584 Kiruna 83,5 89,4 84,8 86,5 13

Inkomster i nivå med rikets - och en ökad inkomstspridning Nedan anges kommunalt skatteunderlag, dvs. beskattningsbar förvärvsinkomst i kronor per invånare, för kommuner/länet och för riket under perioden 24-213. När det gäller medelinkomster per invånare och skatteunderlag har länet legat strax under inkomsterna på riksnivå, för att under de senare åren ligga närmare eller paritet med riket 12. Tabell 6. Kommunalt skatteunderlag/beskattningsbar förvärvsinkomst per invånare för kommuner/länet /riket. År 24-213. Kommun/Region 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 Arjeplog 119,9 128,3 131,8 136,2 135,7 147,5 15,4 159,4 16 166,4 Arvidsjaur 123,6 13,6 136,1 14,4 141,9 15,5 158,3 161,7 165,9 166,4 Boden 132,4 138,1 14,8 145,4 15 156,6 165 167,6 17 17,4 Gällivare 138,6 145 149,7 156,6 161,4 174,2 184,4 187,8 198,2 23,1 Haparanda 19,3 116,2 12,5 123,4 122,7 134,5 14,4 143,2 143,7 145,9 Jokkmokk 121,8 131,2 134,8 139,7 138,3 15,9 158,7 163,2 164 166,9 Kalix 127 133,8 137,1 14,7 142,9 153,6 16,7 163,5 166,5 168 Kiruna 141,3 145,7 151,7 158,7 163,4 177,8 187,8 188,5 199,4 26,9 Luleå 138,5 143,4 146,4 151,6 156,6 164,7 173 174,6 178,5 181,5 Pajala 111 12 122,8 126,2 128,4 139,7 144,8 147,8 152,3 154,7 Piteå 132,5 137,9 141,4 145,8 152,2 16,2 168,8 171,4 173,4 175,8 Älvsbyn 12,5 127,9 132 136,1 136,6 146,4 156,1 157,1 158,7 159,2 Överkalix 119,8 126,9 13 132,7 133,2 145,3 153,6 155,2 156,4 158,8 Övertorneå 19 117,2 122,5 124,1 125,6 138 145,4 143,7 146,5 148,1 Norrbottens län 131,8 137,6 141,4 146,2 15,3 16 168,4 17,6 174,8 177,6 Riket 138,2 143,5 147,4 152,4 157,8 165,4 173 173,7 176,1 18 Källa: Regionfakta.com 212 var medelinkomsten i riket 287 tkr, att jämföra med 285 tkr i länet. Medelinkomsten i länet har ökat med 93 procent mellan år 1991 och år 213. Om man tar hänsyn till konsumentprisindex (38 procent) har ökningen varit 54 procent. Haparanda, Övertorneå och Överkalix tillhör skiktet med lägst medelinkomst per invånare (Haparanda även i ett riksperspektiv), både år 1991 och 212. Kiruna och Gällivare har den högsta medelinkomsten, och tillhör det översta skiktet även i ett nationellt perspektiv 13. Inkomstskillnaderna mellan kommunerna har ökat mellan år 1991 och 212, en ökning som sedan mitten av 2 talet varit relativt större i Norrbottens län än i riket. 12 Inkomster kan redovisas på ett flertal olika sätt. När det gäller hushållens disponibla inkomster per invånare ligger länet högt i en länsjämförelse. Ser man på ett produktionsmått i regionen, bruttoregionalprodukt, per sysselsatt ligger länet högt i en jämförelse med riket. 13 Kiruna18:e kommun i landet, Gällivare 22:a kommun i landet år 212. 14

Diagram 6 och 7. Medelinkomst per invånare, 2-64 år kommun i Norrbottens län: 1991 och 212 2584 Kiruna 258 Luleå 2523 Gällivare 2582 Boden 2581 Piteå 2514 Kalix 255 Arvidsjaur 251 Jokkmokk 256 Älvsbyn 256 Arjeplog 2513 Överkalix 2518 Övertorneå 2583 Haparanda 2521 Pajala 2 4 6 8 1 12 14 16 18 Medelinkomst per invånare 1991, befolkningen 2-64 år 2584 Kiruna 2523 Gällivare 258 Luleå 2581 Piteå 255 Arvidsjaur 2582 Boden 2514 Kalix 2521 Pajala 256 Arjeplog 251 Jokkmokk 256 Älvsbyn 2513 Överkalix 2518 Övertorneå 2583 Haparanda 5 1 15 2 25 3 35 4 Medelinkomst per invånare 212, befolkningen 2-64 år 15

Gällivare, Kiruna och Pajala utmärker sig med en högre realinkomstökning 14 än övriga kommuner. Också Arjeplog avviker från övriga kommuner genom en högre realinkomstökning, vilket visar på en kraftig inverkan av internationella näringar (gruvnäringen främst) för inkomsternas fördelning på kommunnivå. Diagram 8. Real inkomstökning per invånare, 2-64 år kommun i Norrbottens län 213 jmf med 1991. 2584 Kiruna 2523 Gällivare 258 Luleå 2581 Piteå 255 Arvidsjaur 2582 Boden 2514 Kalix 2521 Pajala 256 Arjeplog 251 Jokkmokk 256 Älvsbyn 2513 Överkalix 2518 Övertorneå 2583 Haparanda 119% 119% 87% 89% 99% 86% 88% 116% 12% 91% 91% 95% 93% 92% % 5% 1% 15% Real inkomstökning Källa: SCB. Ej justerat för konsumentprisindex. Diagram 9 nedan visar kvinnors medelinkomst som andel av mäns lön, år 1991 respektive år 212. Kvinnor har haft en bättre utveckling av sin medelinkomst än männen, även om medelinkomsten fortfarande är väsentligt lägre. Gällivare och Kiruna tillhör de kommuner med störst skillnad i medianinkomst mellan män och kvinnor i riket, Haparanda tillhör kommunerna med minst skillnader i riket 15. Diagram 9. Kvinnors medelinkomst som andel av mäns lön, per invånare, 2-64 år, Norrbottens län 213 jmf med 1991. 1991 212 Källa: SCB 71% Lägre andel med låga inkomster än i riket 212 var 15,5 procent av norrbottningarna låginkomsttagare (att jämföra med rikets 2 procent), 22 var andelen 16,5 procent. Nedanstående tabell åskådliggör antal och andel låginkomsttagare, per kommun i befolkningen 2-64 år. Av tabellen nedan framgår att Haparanda följt av Luleå har den högsta andelen låginkomsttagare, hos både män och kvinnor. Drygt 2 procent av befolkningen i Haparanda klassificeras som låginkomsttagare, cirka 19 procent i Luleå. Lägst andel låginkomsttagare finns i Kiruna och Gällivare, cirka 11 procent. Andelen kvinnor med låga inkomster är generellt cirka 2 procentenheter högre än andelen män med låga inkomster. 77% 68% 7% 72% 74% 76% 78% Kvinnors andel av mäns lön, 212 respektive 1991. 212 14 Ej justerat för konsumentprisindex. 15 Löneskillnader SCB år 213. 16

Tabell 7. Antal och andel låginkomsttagare 16 per kommun, befolkningen 2-64 år, år 213 Kommun Kvinnor Män Antal Andel (%) Antal Andel (%) 2584 Kiruna 728 11,7 2523 Gällivare 541 9,7 2523 Gällivare 612 12,3 2584 Kiruna 73 9,9 256 Arjeplog 14 13,4 255 Arvidsjaur 187 1,4 255 Arvidsjaur 237 14,2 2581 Piteå 1 459 12,1 2514 Kalix 624 14,7 2521 Pajala 211 12,2 2513 Överkalix 127 14,8 2514 Kalix 595 12,7 2581 Piteå 1 87 15,8 256 Älvsbyn 36 13,2 2521 Pajala 222 15,9 2513 Överkalix 131 13,8 2582 Boden 1 228 16,2 256 Arjeplog 125 14, 256 Älvsbyn 369 17,7 2582 Boden 1 235 15,3 251 Jokkmokk 244 18, 251 Jokkmokk 259 17,4 2518 Övertorneå 22 18,2 2518 Övertorneå 24 17,7 258 Luleå 4 141 19,1 258 Luleå 4 269 18,3 2583 Haparanda 522 2,1 2583 Haparanda 585 2,5 Källa: Folkhälsomyndigheten, folkhälsodatabas. Andelen barn som bor med ensamstående föräldrar med låga inkomster har ökat Tabellen nedan åskådliggör familjetyper med låga inkomster 17 fördelade på kommun. Indikatorn ensamstående med barn avser främst att spegla barnens olika levnadsförhållanden. 18 Den vanligaste familjetypen med låga inkomster omfattar ensamhushåll med barn under 18 år. Andelen barn som bor med ensamstående föräldrar med låga inkomster har ökat under 2-talet. 22 ingick 24,7 procent av låginkomsttagarna i familjetypen ensamstående med barn under 18 år, 213 har andelen ökat till 35, 2 procent. Trenden är densamma i riket. Andelen barn som bor med ensamstående föräldrar med låga inkomster är högst i Övertorneå och Överkalix (hälften av dem av dem med låga inkomster) och lägst i Kiruna (en fjärdedel av dem med låga inkomster). Bland de med låga inkomster i Haparanda finns en väsentligt högre andel pensionärer liksom sjuk- och aktivitetsersatta, jämfört med kommunerna i övriga länet. Oavsett familjetyp, så ligger Haparanda högt i sin relativa andel av låginkomsttagare. Även Övertorneå utmärker sig med relativt höga andelar låginkomsttagare i respektive familjetyp. Luleå, som har en högre andel låginkomsttagare, har en fördelning på familjetyp som påminner om länet i genomsnitt. 16 Låginkomstgränsen är den sammanräknade inkomst under vilken 2 procent av alla inkomsttagare i riket ligger. Inkomstgränserna varierar mellan olika år. De angivna gränserna gäller förvärvsinkomst, åldersgruppen 2 64 år och samtliga inkomsttagare ingår i beräkningen, även de med noll förvärvsinkomst. Källa: Folkhälsomyndigheten. 17 Andel (%) familjer med en disponibel inkomst (per konsumtionsenhet) under 6 procent av medianinkomsten. Familjetyper: ensamstående, utan respektive med, hemmavarande barn under 18 år, övriga familjer med hemmavarande barn, pensionärsfamiljer med minst en person över 64 år samt familjer där minst en person har sjuk- eller aktivitetsersättning. För att jämföra disponibel inkomst mellan olika hushåll används ett viktsystem som är relaterad till hushållens sammansättning. Varje hushållsmedlem tilldelas en vikt. För vuxna hushållsmedlemmar tar systemet hänsyn till om man är ensamstående eller sammanboende och för barn är det åldern som är avgörande. Den disponibla inkomsten divideras med hushållets totala vikt. Källa: Folkhälsomyndigheten. 18 Ett av Folkhälsomyndigheten sammansatt viktningsmått, summerar inte till 1 procent. 17

Tabell 8. Familjer med låga inkomster efter region, familjetyp och år, 212. Andel. Kommun Ensamstående utan hemmavarande barn under 18 år Ensamstående med hemmavarande barn under 18 år Övriga familjer med hemmavarande barn under 18 år Pensionärs familjer Familjer med sjuk- och aktivitets ersättning Arvidsjaur 12,7 37,2 6,8 8,2 9,6 Arjeplog 14,1 43,6 7,1 11,7 9,7 Jokkmokk 16,2 4,6 13,6 8,7 13,7 Överkalix 15 49,2 14,9 9,9 12,3 Kalix 13,4 37,3 9,1 7,8 13,9 Övertorneå 21,9 5 17,4 14,8 16 Pajala 18,2 29,9 16,4 15 12,9 Gällivare 11,2 26,4 5,3 7,7 12,7 Älvsbyn 15,3 43,3 11,7 7,9 14,9 Luleå 15,6 34,3 6,9 5,7 12,7 Piteå 13,1 34,9 5,1 5,1 11,3 Boden 14,2 41,3 9 5,9 13,9 Haparanda 24,1 41,9 19,2 19,6 21,6 Kiruna 12 25 5,8 7,9 13,5 Källa: Folkhälsomyndigheten, folkhälsodatabas. En hög andel barn med utländsk bakgrund lever i ekonomiskt utsatta hushåll Tabellen nedan anger barnfattigdomsindex 19 efter kommun, i förhållande till antalet barn -17 år. Haparanda, den kommun med näst högst andel av befolkningen med utländsk bakgrund i riket (39 procent) uppvisar en hög andel barn med utländsk bakgrund (53,5 procent). Detsamma gäller Övertorneå och Pajala. Närheten till den finska gränsen genererar en hög andel finskfödda i dessa orter. Tabell 9. Barnfattigdomsindex efter kommun, år 212. Kommun Antal barn -17 år Andel (%) barn med utländsk bakgrund Andel (%) barn med utländsk bakgrund som finns i ekonomiskt utsatta hushåll Andel (%) barn med svensk bakgrund som finns i ekonomiskt utsatta hushåll Andel (%) barn totalt som finns i ekonomiskt utsatta hushåll Differens utländsk bakgrund - svensk bakgrund 255 Arvidsjaur 1119 12,6 45,4 6,9 11,7 38,5 256 Arjeplog 48 15,4 21,6 6,4 8,8 15,2 251 Jokkmokk 774 15,8 32 9,2 12,8 22,8 2513 Överkalix 493 21,3 42,9 4,4 12,6 38,5 2514 Kalix 2951 14,6 25,1 6,8 9,5 18,3 2518 Övertorneå 788 44,3 24,4 6,4 14,3 18 2521 Pajala 158 27,2 14,2 4 6,8 1,2 2523 Gällivare 2996 15 18,7 4,4 6,5 14,3 256 Älvsbyn 1524 15,4 4,6 6,5 11,7 34,1 258 Luleå 13822 17,6 25,2 4,5 8,2 2,7 2581 Piteå 7824 9,2 17,2 4,2 5,3 13 2582 Boden 53 15,2 33,1 3,9 8,4 29,2 2583 Haparanda 1816 53,5 18,9 11,3 15,4 7,7 2584 Kiruna 4469 14,9 14,8 5 6,4 9,8 Källa: Folkhälsomyndigheten, folkhälsodatabas. 19 Andel barn -17 år med svensk eller utländsk bakgrund som finns i ekonomiskt utsatta hushåll. Med ekonomiskt utsatta menas hushåll med låg inkomst eller socialbidrag. Med låg inkomst menas lägsta utgiftsnivå baserad på den socialbidragsnorm som fastställdes på 198- talet (med inflationsuppräkningar) och en norm för boendeutgifter. Om inkomsterna understiger normen för dessa utgifter definieras detta som låg inkomst. Med socialbidrag menas att sådant erhållits minst en gång under året. Med utländsk bakgrund menas minst en utlandsfödd förälder. Måttet är ett absolut mått till skillnad från det relativa mått som också används ibland. Källa: Folkhälsomyndigheten 18

255 Arvidsjaur 256 Arjeplog 2513 Överkalix 2514 Kalix 2581 Piteå 2521 Pajala 2523 Gällivare 258 Luleå 256 Älvsbyn 251 Jokkmokk 2584 Kiruna 2582 Boden 2518 Övertorneå 2583 Haparanda I genomsnitt lever 23,9 procent av barnen med utländsk bakgrund i ekonomiskt utsatta hushåll (med en variation från 14,2 procent i Pajala till 45,4 procent i Arvidsjaur). 5 procent av barnen med svensk bakgrund finns i ekonomiskt utsatta hushåll. Haparanda har den högsta andelen barn med svensk bakgrund i ekonomiskt utsatta hushåll, 11,3 procent, följt av Jokkmokk, 9,2 procent. Haparanda har även högst andel barn totalt som finns i ekonomiskt utsatta hushåll, 15,4 procent. Överkalix, Arvidsjaur och Älvsbyn har en hög andel barn med utländsk bakgrund som finns i ekonomiskt utsatta hushåll. Fördelning av upplevelser av tillit, emotionellt stöd och socialt deltagande - sämre resultat för östra Norrbotten Tillit och sociala relationer påverkar vår hälsa. Upplevelser av tillit till andra människor har visat sig ha samband med t.ex. självskattad hälsa, tillfredsställe med livet, funktionell hälsa och mortalitet. Studier har visat att i områden med stora inkomstskillnader är man mindre benägen att lita på varandra, det är mer vanligt med våld och de sociala relationerna kan kategoriseras som svagare. Effekten av social status på hälsan kan vara indirekt och dubbel, låg social status kan medför känslor av otrygghet och underlägsenhet som i sin tur kan ha en hälsoeffekt 2. Andelen som saknar tillit till andra är lägre i Norrbottens län än i riket, 24 procent jämfört med 27 procent år 21-213. Kvinnor som saknar tillit är något färre än andelen män. På kommunnivå är andelen som saknar tillit till andra högst i Haparanda, och omfattar 29 procent av befolkningen. I Haparanda, Pajala, och Överkalix är andelen kvinnor som saknar tillit högre än andelen män. Boden, Haparanda och Övertorneå har en förhållandevis hög andel tillitssvaga män. Diagram 1. Andel som saknar tillit till andra efter kommun, kön, och år (21-213). Andel (procent). 6 5 4 3 2 1 26 17 23 18 22 21 19 22 21 24 23 24 28 27 17 2 2 2 2 21 21 21 22 23 23 25 29 26 17 17 22 18 18 24 2 22 2 23 22 22 24 3 Andel som saknar tillit till andra efter kommun, kön och år. 21-213 Andel Män Andel som saknar tillit till andra efter kommun, kön och år. 21-213 Andel Kvinnor Andel som saknar tillit till andra efter kommun, kön och år. 21-213 Andel Totalt Källa: Folkhälsomyndigheten, folkhälsodatabas. Avsaknaden av emotionellt stöd är högst i Övertorneå och mest uttalad av män, 16 procent i genomsnitt och 2 procent bland män. I Piteå, är det bara 8 procent som anser sig sakna emotionellt stöd. 2 Syfte och bakgrund till frågorna i folkhälsoenkäten, Folkhälsomyndigheten, 214, sid 72. 19

258 Luleå 2581 Piteå 2582 Boden 255 Arvidsjaur 256 Älvsbyn 251 Jokkmokk 2514 Kalix 2523 Gällivare 2513 Överkalix 2584 Kiruna 256 Arjeplog 2518 Övertorneå 2583 Haparanda 2521 Pajala 2581 Piteå 256 Älvsbyn 2582 Boden 256 Arjeplog 2514 Kalix 255 Arvidsjaur 2523 Gällivare 258 Luleå 2584 Kiruna 251 Jokkmokk 2513 Överkalix 2583 Haparanda 2521 Pajala 2518 Övertorneå Diagram 11. Andel som saknar emotionellt stöd efter region, kön, och år (21-213). Andel (procent). 35 3 25 14 12 12 12 14 13 2 2 15 15 17 15 15 15 16 14 9 1 1 11 11 12 12 12 12 13 13 13 14 1 8 5 8 7 8 1 11 7 8 8 1 13 11 11 12 9 Andel som saknar emotionellt stöd efter region, kön och år. 21-213 Män Andel som saknar emotionellt stöd efter region, kön och år. 21-213 Kvinnor Andel som saknar emotionellt stöd efter region, kön och år. 21-213 Totalt Källa: Folkhälsomyndigheten, folkhälsodatabas. Diagram 12. Andel som har lågt socialt deltagande efter kommun, kön, och år (21-213). Andel (procent). 9 8 7 6 5 4 3 2 1 36 35 43 48 2 21 27 29 27 36 35 33 35 33 19 22 25 27 28 3 3 3 35 36 37 42 31 31 17 23 23 24 28 25 24 26 26 28 33 37 32 35 Andel som har lågt socialt deltagande efter kommun, kön och år. 21-213 Andel Män Andel som har lågt socialt deltagande efter kommun, kön och år. 21-213 Andel Kvinnor Andel som har lågt socialt deltagande efter kommun, kön och år. 21-213 Andel Totalt Källa: Folkhälsomyndigheten, folkhälsodatabas. Andelen med lågt social deltagande varierar från 42 procent i genomsnitt i Haparanda till 19 procent i genomsnitt i Luleå. Det finns inte oväntat en positiv samvariation mellan andelen som har lågt socialt deltagande och andelen som saknar emotionellt stöd på kommunnivå 21. Sammanfattningsvis är resultaten sämre för östra Norrbotten (Haparanda, Övertorneå, Pajala) jämfört med övriga ländsdelar. Piteå uppvisar en mer positiv bild vad gäller emotionellt stöd och socialt deltagande. Levnadsvanor Socialstyrelsen anger tobak, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma levnadsvanor som orsak till cirka en femtedel av den samlade sjukdomsbördan i Sverige. 22 Sjukvårdens primära mål är att ge goda förutsättningar för hälsa, både genom att tillhandahålla sjukvårdsinsatser och genom att stödja den enskilde medborgaren att själv uppnå och bevara en god hälsa. Nedan anges norrbottningarnas levnadsvanor, baserade på den nationella folkhälsoenkäten 21-213. Rökning minskar både i länet och i riket Rökningen har minskat i Sverige sedan mitten av 198-talet. Trenden är densamma i Norrbotten. Troliga orsaker är bland annat höjd skatt på tobak och ny lagstiftning för rökfria miljöer 23. 21,63 Rho. 22 Hälsobokslut 213 Norrbottens läns landsting. 23 Hälsobokslut 213 Norrbottens läns landsting samt Folkhälsomyndigheten. 2

2513 Överkalix 2518 Övertorneå 2521 Pajala 2514 Kalix 2523 Gällivare 256 Älvsbyn 255 Arvidsjaur 2582 Boden 251 Jokkmokk 2581 Piteå 2584 Kiruna 258 Luleå 256 Arjeplog 2583 Haparanda 256 Arjeplog 258 Luleå 255 Arvidsjaur 251 Jokkmokk 2514 Kalix 2523 Gällivare 2518 Övertorneå 256 Älvsbyn 2581 Piteå 2582 Boden 2521 Pajala 2584 Kiruna 2513 Överkalix 2583 Haparanda Nedan anges användningen av tobak på kommunnivå. I flertalet kommuner är andelen kvinnor som röker högre än andel män. Mest röker man i Haparanda, där 17 procent röker dagligen. I genomsnitt röker 12 procent dagligen, både i länet och i riket. Diagram 13. Användning av tobak, efter kommun, frekvens, kön och år (21-213). Andel (procent). 35 3 25 2 15 1 5 15 11 1 12 13 11 12 13 11 12 12 13 13 16 17 11 11 12 12 12 12 13 13 13 13 14 14 15 12 12 13 12 13 13 14 15 13 14 15 15 14 18 Rökning - Röker dagligen 21-213 Andel Män Rökning - Röker dagligen 21-213 Andel Kvinnor Rökning - Röker dagligen 21-213 Andel Totalt Källa: Folkhälsomyndigheten, folkhälsodatabas. Alkoholkonsumtion i likhet med riket Riskabla alkoholvanor mäts i den nationella folkhälsoenkäten genom ett index, baserat på fyra frågor om hur mycket och hur ofta man dricker, samt är berusad 24. I länet år 21-213 har 14 procent riskabla alkoholvanor, varav 9 procent kvinnor och 18 procent män. Andelen med riskbruk har minskat något i jämförelse med tidigare folkhälsomätningar i länet. Andelen är vidare lägre än i riket, där 17 procent har riskabla alkoholvanor. Haparanda är den kommun med högst förekomst av riskbruk, 18 procent, varav män 23 procent och kvinnor 13 procent. Lägst förekomst av riksbruk av alkohol har befolkningen i Överkalix. Diagram 14. Riskabla alkoholvanor efter kommun, frekvens, kön och år (21-213). Andel (procent). 4 35 3 25 2 15 1 5 23 12 1 13 14 16 15 15 2 19 19 21 18 18 18 11 12 12 12 13 13 14 14 14 15 16 8 9 4 7 7 9 7 9 12 8 9 1 9 11 11 13 Riskabla alkoholvanor 21-213 Andel Män Riskabla alkoholvanor 21-213 Andel Kvinnor Riskabla alkoholvanor 21-213 Andel Totalt Källa: Folkhälsomyndigheten, folkhälsodatabas. Motionsvanor sämre än riket Världshälsoorganisationen (WHO) graderade fysisk inaktivitet som den fjärde största orsaken till tidig död för befolkningen i höginkomstländer. 25 Andelen som har en stillasittande fritid år 21-213, det vill säga att på sin fritid rör sig, promenera, cykla eller annat mindre än två timmar per vecka, är 15 procent i Norrbottens län, 16 procent för män och 15 procent för kvinnor. Det är något högre än i riket, där 13 procent uppger sig ha en stillasittande fritid, 14 procent män och 13 procent kvinnor. Mest stillasittande fritid har man i Haparanda, minst i Luleå. 24 Hälsobokslut 213 Norrbottens läns landsting. 25 Hälsobokslut 213 Norrbottens läns landsting. Övriga faktorer är rökning, alkholkonsumtion och kostvanor. 21

258 Luleå 2582 Boden 255 Arvidsjaur 2581 Piteå 2514 Kalix 256 Arjeplog 2523 Gällivare 2513 Överkalix 256 Älvsbyn 2583 Haparanda 251 Jokkmokk 2518 Övertorneå 2521 Pajala 2584 Kiruna 258 Luleå 251 Jokkmokk 2513 Överkalix 2514 Kalix 2523 Gällivare 2581 Piteå 255 Arvidsjaur 256 Arjeplog 2584 Kiruna 2521 Pajala 2582 Boden 2583 Haparanda 256 Älvsbyn 2518 Övertorneå Diagram 15. Stillasittande fritid efter kommun, frekvens, kön och år (21-213). Andel (procent). 4 35 3 25 2 15 1 5 18 12 12 13 14 13 16 14 14 15 17 17 2 17 19 13 14 14 14 14 14 15 15 15 16 16 16 17 18 14 15 15 15 11 14 17 16 16 19 14 14 14 Andel med stillastittande fritid efter region, kön och år. 21-213 Andel Män Andel med stillastittande fritid efter region, kön och år. 21-213 Andel Kvinnor Andel med stillastittande fritid efter region, kön och år. 21-213 Andel Totalt Källa: Folkhälsomyndigheten, folkhälsodatabas. Kostvanor påtaglig riskfaktor för sjukdomsbörda i länet Lågt intag av frukt och grönt är en av de 1 största riskfaktorerna för sjukdomsbörda i höginkomstländer. Frukt och grönt innehåller viktiga näringsämnen som kan skydda mot olika typer av sjukdomar, t.ex. cancer och hjärtkärlsjukdomar 26. Andelen med lågt intag av frukt och grönt är avsevärt högre i länet jämfört med riket - 33 procent av befolkningen i länet har för lågt intag av frukt och grönt år 21-213 jämfört med 25 procent i riket. Diagrammet nedan visar att det finns stora könsskillnader, hälsorisken är inte lika starkt accentuerad hos kvinnor. Högst andel av för lågt intag har männen i Jokkmokk (53 procent) lägst andel för lågt intag har männen i Luleå (38 procent). 44 procent av männen i Norrbotten har för lågt intag av frukt och grönt, att jämföra med 34 procent i riket. Motsvarande andel är 22 procent av kvinnorna, att jämföra med 17 procent i riket. Diagram 16. Frukt och grönsaksintag. Äter för lite efter kommun, frekvens, kön och år (21-213).Andel (procent). 9 8 7 6 5 4 3 2 1 38 42 41 46 45 48 46 47 47 48 53 48 48 5 29 31 32 33 34 36 36 37 37 37 38 38 38 38 2 2 2 22 22 25 25 24 27 27 24 27 25 26 Frukt- och grönsaksintag Äter för lite 21-213 Andel Män Frukt- och grönsaksintag Äter för lite 21-213 Andel Kvinnor Frukt- och grönsaksintag Äter för lite 21-213 Andel Totalt Källa: Folkhälsomyndigheten, folkhälsodatabas. 26 Hälsobokslut 213 Norrbottens läns landsting. Rekommenderat intag 5 gram per dag 22

Jokkmokk Älvsbyn Luleå Arjeplog Boden Piteå Övertorneå Kiruna Arvidsjaur Kalix Gällivare Överkalix Pajala Haparanda Luleå Överkalix Arvidsjaur Älvsbyn Gällivare Jokkmokk Haparanda Övertorneå Piteå Pajala Kalix Boden Arjeplog Kiruna Befolkningens hälsa Invånarna i länet har överlag en något sämre hälsa än befolkningen i riket. Medellivslängden ligger under rikets genomsnitt för både män och kvinnor. De inomregionala skillnaderna är stora i förväntad medellivslängd för pojkar, liksom mellan pojkar och flickor. Haparanda utmärker sig negativt på en rad olika områden med avseende på befolkningens hälsa. Östra Norrbotten uppvisar en mer negativ bild avseende hälsa/sjuklighet än övriga länet. Den senaste folkhälsorapporten, omfattande år 21-213, visar att befolkningens självskattade hälsa förbättrats något, jämfört med 24-27, både i länet och i riket. Andelen personer som bedömer sitt hälsotillstånd som gott är 68 procent i länet mot 72 procent i riket. 32 procent av invånarna i länet uppger sig vara långvarigt sjuka med nedsatt arbetsförmåga, 27 procent i riket. Länets invånare har också ett högre ohälsotal, liksom högre andel sjuk- och aktivitetsersatta än i riket, hos både kvinnor och män. Stora variationer i medellivslängd för män i länet Medellivslängden, som brukar ses som ett mått på folkhälsan, fortsätter att öka. SCB uppger att den främsta orsaken till ökningen är en minskad dödlighet i hjärt- och kärlsjukdomar. Förändrade levnadsvanor, livsvillkor och medicinsk utveckling är några tänkbara förklaringsfaktorer. Levnadsvanorna i Norrbotten har tidigare visat sig vara mer ohälsosamma i länet än i övriga Sverige. Medellivslängden i länet ligger under rikets genomsnitt för både män och kvinnor. Männen avviker mest negativt och de finns kommuner i vilka det är mycket stora skillnader vad gäller mäns förväntade medellivslängd jämfört med kommuner i riket och i länet 27. Den förväntade medelivslängden för pojkar och flickor födda 29-213 framgår nedan. Norrbotten är det län med störst skillnad mellan könen i förväntad medellivslängd. Flickor i länet förväntas leva längst i Luleå, (84,1 år), kortast i Kiruna, (82 år). Pojkar i länet förväntas leva längst i Jokkmokk, (8,3 år), och kortast i Haparanda (75,3 år) 28. Skillnaden mellan högsta och lägsta medellivslängd är 5 år för pojkar och 2,1 år för flickor. Det skiljer 8 år mellan förväntad medelivslängd för pojkar i Haparanda jämfört med Danderyd, som är den kommun som har högst förväntad medellivslängd i riket. Det finns ett starkt samband mellan medellivslängd och utbildningsnivå. Drygt 5 år i livslängd skiljer grupper med förgymnasial respektive eftergymnasial utbildning 29. Diagram 17. Medellivslängd pojkar och flickor födda 29-213 i Norrbottens län, SCB. Källa: Diagrammet är ett utdrag från Norrbottens läns Folkhälsorapport 213. 86, 84, 82, 8, 78, 76, 74, 72, 7, 83,2 år Riket 79,72 år Länet 78,45 år 86,1 år Riket 83,55 år Länet 83,21 Män Kvinnor 27 Hälsobokslut 213 Norrbottens läns landsting. 28 De små kommunerna är baserade på få individer och detta kan ge osäkra resultat trots 4 års medeltal. Dessa uppgifter ska därför tolkas med försiktighet. 29 SCB, utdrag ur Hälsobokslut 213 Norrbottens läns landsting. 23

Höga dödstal bland män i åldern 2-64 år jämfört med riket Nedan anges åldersstandardiserade dödstal i Norrbottens kommuner fördelat på män och kvinnor för åren 24-213. En faktor över 1 innebär en högre dödlighet och en faktor under 1 innebär en lägre dödlighet än rikssnittet. I åldersgruppen 2-64 år, utmärker sig män i länet (1,12) samt Gällivare, Överkalix, Pajala och Haparanda med avsevärt högre dödlighetsnivåer jämfört med män i riket. Kvinnor i länet har lägre genomsnittliga dödlighetsnivåer i åldern 2-64 år än på riksnivå (,98), men ligger över rikets snitt i Arjeplog, Kiruna, Gällivare, Övertorneå, Haparanda och Boden. Diagram 18. Åldersstandardiserade dödstal i Norrbottens kommuner fördelat på män och kvinnor för åren 24-213. Rikets nivå är 1 procent. Kiruna Haparanda Boden Piteå Luleå Älvsbyn Gällivare Pajala Övertorneå Kalix Överkalix Jokkmokk Arjeplog Arvidsjaur Norrbottens län 112% 18% 174% 112% 111% 113% 93% 95% 1% 88% 98% 93% 148% 16% 147% 97% 95% 112% 98% 91% 151% 87% 133% 1% 15% 127% 132% 82% 112% 98% % 5% 1% 15% 2% Dödlighetsnivå 2-64 år Män Dödlighetsnivå 2-64 år Kvinnor Källa: SCB. Prognos beställd av Norrbottens läns landsting Ohälsotalet högre än i riket Nivån på ohälsotalet 3 har sjunkit kraftigt under 2-talet. Länets befolkning har ett högre ohälsotal än befolkningen i riket, för både kvinnor och män. År 213 hade kvinnor i Norrbotten 4,9 ohälsodagar i genomsnitt, att jämföra 34,4 ohälsodagar för kvinnor i riket. Män i länet har ett snitt på 27,4 ohälsodagar, jämfört med 23,4 ohälsodagar bland rikets män. Lägst antal ohälsodagar har befolkningen i Kiruna (24 dagar i genomsnitt). Högst antal ohälsodagar har Haparanda, 52,9 dagar. Kvinnor har högst ohälsotal i Haparanda (54,4), Älvsbyn (51,7) och Piteå (51,6). Män har högst ohälsotal i Haparanda (51,4), Överkalix (39,8) och Övertorneå (38,7). 3 Försäkringskassans utbetalda dagar av sjukskrivning, sjuk- och aktivitetsersättning, eller rehabiliteringspenning 24

Diagram 19. Ohälsotal (ohälsodagar per person) 31 efter kommun, frekvens, kön och år (213). Andel (procent). 6 5 4 3 2 1 Kvinnor Män 2584 Kiruna 2583 Haparanda 2582 Boden 2581 Piteå 258 Luleå 256 Älvsbyn 2523 Gällivare 2521 Pajala 2518 Övertorneå 2514 Kalix 2513 Överkalix 251 Jokkmokk 256 Arjeplog 255 Arvidsjaur Källa: Folkhälsomyndigheten, folkhälsodatabas. Det finns stora variationer mellan mäns och kvinnors antal ohälsodagar i samma kommun i länet (se diagram 2 nedan). Detta gäller t.ex. Piteå, Arjeplog och Älvsbyn, i vilka andelen kvinnors ohälsodagar är väsentligt högre än mäns. Diagram 2. Ohälsotal (ohälsodagar per person 32 ) efter kommun, frekvens, kön och år 213 (differens). 2581 Piteå 256 Älvsbyn 256 Arjeplog 2514 Kalix 2582 Boden 2523 Gällivare 255 Arvidsjaur 258 Luleå 2584 Kiruna 2513 Överkalix 2518 Övertorneå 2583 Haparanda 2521 Pajala 251 Jokkmokk 4,4 3,1 3, 2,1,9 8,8 19, 17,8 15,2 14,2 13,6 12,4 12,1 23,1, 5, 1, 15, 2, 25, Differens (antal ohälsodagar) kvinnor-män Stora skillnader i andel sjuk- och aktivitetsersatta i länet Andelen invånare som är sjuk- och aktivitetsersatta har gått ned kraftigt under 2-talet, både i riket och i länet. I länet är 8,1 procent invånare mellan 2-64 år sjuk- och aktivitetsersatta (riket 6,5 procent). Andelen varierar mellan 5,4 procent i Kiruna och 12,6 procent i Haparanda. Högst andel kvinnor med sjuk- och aktivitetsersättning finns i Piteå, Älvsbyn, Haparanda och Överkalix, högst andel män finns i Haparanda, Pajala och Övertorneå. 32 Jämfört med 24-27. 25

2583 Haparanda 2513 Överkalix 2521 Pajala 2518 Övertorneå 256 Älvsbyn 255 Arvidsjaur 2514 Kalix 256 Arjeplog 2523 Gällivare 2581 Piteå 251 Jokkmokk 2582 Boden 258 Luleå 2584 Kiruna Diagram 21. Andel med sjuk- och aktivitetsersättning och år (21-213).,7,6,5,4,3,2,1, Män Kvinnor Källa: Folkhälsomyndigheten, folkhälsodatabas. Självskattade hälsan förbättrad, men sämre än rikets Folkhälsorapporten 33 omfattande år 21-213, visar att befolkningens hälsa förbättrats något både i länet och i riket. Andelen personer som bedömer sitt hälsotillstånd som gott är 68 procent i länet mot 72 procent i riket. 72 procent i Kiruna och Luleå uppger sig ha en bra hälsa att jämföra med 59 procent i Haparanda, Övertorneå och Pajala. Män har överlag en bättre självskattad hälsa än kvinnor. Kvinnor i Pajala och män i Haparanda bedömer sin hälsa lägst i länet. Män i Luleå och kvinnor i Jokkmokk bedömer sin hälsa högst i länet. Diagram 22. Bra självskattad hälsa efter kommun, frekvens, kön och år (21-213). Andel (procent). 16 14 12 1 8 6 4 2 55 59 62 63 61 68 67 65 68 7 68 72 75 74 58 59 59 63 63 64 64 65 67 68 69 69 72 72 6 59 55 64 64 59 61 65 65 66 71 66 68 69 Hälsa (självskattad) efter region, kön och år. Andel 21-213 Bra hälsa Andel Män Hälsa (självskattad) efter region, kön och år. Andel 21-213 Bra hälsa Andel Kvinnor Hälsa (självskattad) efter region, kön och år. Andel 21-213 Bra hälsa Andel Totalt Källa: Folkhälsomyndigheten, folkhälsodatabas. En svagt minskade andel uppger att de har en dålig självskattad hälsa, ungefär 6 procent av befolkningen i länet. Det finns mindre inom läns variationer, högst andel med dålig självskattad hälsa har Haparanda, Älvsbyn och Överkalix, vilket visas nedan. 33 Baseras på SCB, ULF levnadsundersökning. 26

258 Luleå 2584 Kiruna 251 Jokkmokk 2582 Boden 2523 Gällivare 256 Arjeplog 2518 Övertorneå 2521 Pajala 255 Arvidsjaur 2514 Kalix 2581 Piteå 2583 Haparanda 256 Älvsbyn 2513 Överkalix 251 Jokkmokk 2523 Gällivare 258 Luleå 2584 Kiruna 256 Arjeplog 2521 Pajala 2581 Piteå 255 Arvidsjaur 2514 Kalix 2518 Övertorneå 2582 Boden 2513 Överkalix 256 Älvsbyn 2583 Haparanda Diagram 23. Dålig självskattad hälsa efter kommun, frekvens, kön och år (21-213). Andel (procent). 18 16 14 12 1 8 6 4 2 8 7 8 5 6 5 5 6 5 5 6 9 9 2 8 6 7 7 7 7 4 6 6 6 5 5 5 6 7 7 8 9 8 8 9 9 1 4 9 6 4 4 Hälsa (självskattad) efter region, kön och år. Andel 21-213 Dålig hälsa Andel Män Hälsa (självskattad) efter region, kön och år. Andel 21-213 Dålig hälsa Andel Kvinnor Hälsa (självskattad) efter region, kön och år. Andel 21-213 Dålig hälsa Andel Totalt Källa: Folkhälsomyndigheten, folkhälsodatabas Långvarigt sjuka med nedsatt arbetsförmåga - fler än i riket Diagrammet nedan anger andelen långvarigt sjuka med nedsatt arbetsförmåga i länets kommuner, år 21-213. Måttet är självskattat, och ingår i den nationella folkhälsoenkäten. 32 procent av invånarna i länet uppger sig vara långvarigt sjuka med nedsatt arbetsförmåga att jämföra med 27 procent i riket. Av diagrammet framgår att fler kvinnor än män uppgett sig varit långvarigt sjuka, på ett sätt som påverkar arbetsförmågan eller medför behov av hjälp i det dagliga livet. På länsnivå är skillnaden 6 procentenheter, 35 procent kvinnor och 29 procent män. Kalix, Piteå, Överkalix och Älvsbyn utmärker sig med en hög andel kvinnor som uppgett sig vara långvarigt sjuka. Haparanda och Överkalix har en hög andel män som klassat sig som långvarigt sjuka. Diagram 24. Andel långvarigt sjuka med nedsatt arbetsförmåga efter kommun, frekvens och år (21-213). Andel (procent). 9 8 7 6 5 4 3 2 1 25 28 32 29 31 32 34 34 35 31 37 41 33 4 28 28 3 32 33 34 34 34 35 36 36 36 39 4 31 28 27 35 36 35 33 34 35 4 38 32 41 38 Källa: Folkhälsomyndigheten, folkhälsodatabas. Andel långvarigt sjuka med nedsatt arbetsförmåga efter region, kön och år. Andel (procent). 21-213 Andel Män Andel långvarigt sjuka med nedsatt arbetsförmåga efter region, kön och år. Andel (procent). 21-213 Andel Kvinnor Andel långvarigt sjuka med nedsatt arbetsförmåga efter region, kön och år. Andel (procent). 21-213 Andel Totalt Högst andel med långvarigt sjuka med nedsatta arbetsförmåga, finns i Överkalix (4 procent), följt av Älvsbyn (39 procent) och Haparanda (36 procent). Lägst andel långvarig sjukdom finns i Kiruna och Luleå (28 procent), samt Jokkmokk (3 procent). Fler med övervikt- varannan man och var tredje kvinna Andelen med övervikt eller fetma i länet är högre än i resten av landet, vilket framgår av diagram 25. År 21-213 har 17 procent av länets innevånare fetma, att jämföra med 14 procent i riket. Övervikt har 38 procent i länet, att jämföra med 35 procent i riket. 45 procent av männen i Norrbotten klassas som överviktiga, 3 procent av kvinnorna. Lägst andel män med övervikt eller fetma har Luleå, 57 procent och högst Arjeplog, Älvsbyn och Haparanda, 67 procent. Lägst andel kvinnor med övervikt eller fetma har Luleå, 42 procent och högst andel Övertorneå, 6 procent. Trenden är en ökande andel med övervikt eller fetma från mätperioden år 26-29 till år 21-213. Andelen med fetma har ökat bland länets kvinnor, samtidigt som andelen med övervikt minskat marginellt. Andelen män med övervikt har ökat i länet, samtidigt som andelen med fetma är oförändrad. 27

Diagram 25. Andel med övervikt och fetma i Norrbottens län, kön och år (21-213). Procent. 5 45 4 35 3 25 2 15 1 5 45 42 38 35 29 3 18 14 16 14 17 14 Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Övervikt, BMI 25-29.9 Fetma, BMI 3 och över Riket 25 Norrbottens län Källa: Folkhälsomyndigheten, folkhälsodatabas. Förekomst av och dödlighet i folksjukdomar Hög incidens hjärtinfarkter Antalet hjärtinfarkter har minskat stadigt den senaste 2 årsperioden. Samtidigt uppvisar Norrbottens län en stor förbättringspotential. Män i Norrbotten har stadigt legat i topp med höga incidenser av hjärtinfarkter i Sverige, år 21 212 hade länet den högsta incidensen per 1 invånare. 34 Även kvinnor i Norrbotten har haft en hög incidens hjärtinfarkter jämfört med riket. Diagrammet nedan visar incidens i akut hjärtinfarkt per 1 invånare år 212, per län och riket, för båda könen i åldrarna 2-74 år. Diagram 26. Incidens i akut hjärtinfarkt per 1 invånare per län och riket, år 212 båda könen i åldrarna under 75 år (ålderstandardiserade tal). Källa. Socialstyrelsen (Hjärtinfarktregistret) Nedan anges antalet incidenta fall som sjukvårdats för akut hjärtinfarkt fördelat på män och kvinnor i åldern 2-74 år, respektive över 75 år. I genomsnitt insjuknar drygt 1 personer per år i hjärtinfarkt i Norrbotten. Kvinnorna är företrädesvis i åldern över 75 år, medan en högre andel av männen med hjärtinfarkt är i åldern 2-74 år. 34 Socialstyrelsen (Hjärtinfarktregistret) samt Norrbottens läns hälsobokslut 213. 28

Diagram 27. Hjärtinfarktstatistik. Baserat på hemortslän. Incidenta fall som sjukhusvårdats för akut hjärtinfarkt, Norrbotten, Åldersintervall: 2-74, 75 och över, Kvinnor 5 45 4 35 3 25 2 15 1 5 288 327 263 298 277 294 278 246 266 244 153 172 128 133 133 132 113 119 145 146 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 Kvinnor över 75 år Kvinnor 2-74 år Källa: Socialstyrelsen (Hjärtinfarktregistret) Diagram 28. Hjärtinfarktstatistik. Baserat på hemortslän. Incidenta fall som sjukhusför akut hjärtinfarkt, Norrbotten, Åldersintervall: 2-74, 75 och över, Män 8 7 6 5 4 3 2 1 259 37 274 315 282 27 281 268 298 272 336 368 393 359 365 311 315 347 362 367 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 Män över 75 år Män 2-74 år Källa: Socialstyrelsen (Hjärtinfarktregistret) Högre hjärtkärldödlighet jämfört med riket Norrbotten har högre hjärtkärldödlighet jämfört med riket. Bland män 596 fall per 1 invånare, jämfört med 53 fall på riksnivå, bland kvinnor 4 fall per 1 invånare, jämfört med 362 fall på riksnivå; år 29-211. Hjärtkärldödligheten varierar även markant på kommunnivå. Högsta dödligheten återfinns i Östra Norrbotten; Pajala, Övertorneå, Haparanda, följt av Arjeplog och Arvidsjaur. Dödligheten bland män är högst i Överkalix, Övertorneå, Haparanda, Arvidsjaur och Pajala. Kvinnor har högre hjärtkärldödlighet i Arjeplog, Övertorneå och Pajala jämfört med övriga länet 35. 35 Observera att uppgifterna inte är åldersstandardiserade. 29

Diagram 29. Hjärtkärldödlighet per 1 invånare; 29-211, fördelat på män, kvinnor och totalt. 16 14 12 1 8 6 4 2 878 57 559 496 563 589 599 722 621 671 763 84 638 724 753 442 446 448 475 477 58 517 529 541 543 594 595 68 377 332 399 386 365 417 437 312 411 322 384 551 491 628 Hjärtkärldödlighet per 1 invånare; 29-211 Män Hjärtkärldödlighet per 1 invånare; 29-211 Kvinnor Hjärtkärldödlighet per 1 invånare; 29-211 Total Källa: Socialstyrelsen. Låg incidens cancer men cancerdödlighet jämförbar med riksnivån Cancerincidensen i Norrbottens län per 1 invånare, ligger bland den lägsta i alla län den senaste 2 årsperioden. Nedan visas antal nya cancerfall per 1 invånare år 212, per län och riket, för båda könen i åldrarna 2 och äldre. Norrbottens län har den lägsta incidensen cancer bland män och kvinnor. Under 2-talet har ca 12 norrbottningar per år fått cancerdiagnos, fler män än kvinnor. Diagram 3. Antal nya cancerfall per 1 invånare, per län och riket, för män i åldrarna 2 till 85 år och uppåt. Källa: Socialstyrelsen (Cancerregistret) 3

Diagram 31. Antal nya cancerfall per 1 invånare, per län och riket, för kvinnor i åldrarna 2 till 85 år och uppåt. Källa: Socialstyrelsen (Cancerregistret) Nedan anges antal nya cancerfall i Norrbottens län per 1 personer år 212, fördelat på åldersgrupper och kön. Förekomsten av cancer ökar med stigande ålder. Antalet nya cancerfall är 1 ggr fler i åldern 7-74 år än i åldern 4-44 år. Den vanligaste tumörtypen är bröstcancer bland kvinnor och bland männen prostatacancer, vilka står för cirka en tredjedel av samtliga cancerdiagnoser. I länet följer därefter i storleksordning lungcancer, tjocktarmscancer och hudcancer. Hudcancer är den cancerdiagnos som ökar snabbast i riket 36. Även i Norrbottens län har cancerformen ökat, men precis som flertalet cancerformer ligger nivån lägre än den i riket. Diagram 32. Antal nya cancerfall per 1 personer (crude rate), Ålder: 2-85+, Norrbottens län, Diagnos: Samtliga tumörer, oavsett tumörtyp, 212 2, 1 8, 1 6, 1 4, 1 2, 1, 8, 6, 4, 2,, Män Kvinnor Källa: Socialstyrelsen (Cancerregistret) 36 Norrbottens läns landsting Folkhälsobokslut 213. 31

Diagram 33. Tumördödlighet per 1 invånare; 29-211 fördelat på män, kvinnor och total. 7 6 5 4 3 2 1 277 299 252 298 339 324 341 361 394 42 386 36 181 241 238 243 25 254 259 272 285 286 36 37 323 324 166 172 151 17 29 21 255 22 24 245 231 25 228 251 245 13 Tumördödlighet per 1 invånare; 29-211 Män Tumördödlighet per 1 invånare; 29-211 Kvinnor Tumördödlighet per 1 invånare; 29-211 Total Källa: Folkhälsodata NLL/Socialstyrelsen(Cancerregistret) Tumördödligheten är något lägre än i riket, men högre än förväntat i förhållande till incidensen. Dvs. norrbottningarna insjuknar mer sällan i cancer, men dör nästan lika ofta av sjukdomen som på riksnivå. På kommunnivå sträcker sig skillnaderna från 166 fall per 1 invånare (Jokkmokk) till 324 fall per 1 invånare (Arvidsjaur) år 29-211. Män har högst tumördödlighet i Arvidsjaur och Kiruna, kvinnor har högst tumördödlighet i Arjeplog, Kiruna och Piteå. Vårdtunga/multisjuka Nedan anges andel vårdtunga/multisjuka per 1 invånare. Indelningen bygger på ACG (Adjusted Clinical Groups) som är ett verktyg 37 som kan användas såväl för att beskriva hälsotillstånd i befolkningen som för att fördela resurser efter vårdtyngd. Verktyget bygger på de diagnoser som har registrerats under en tidsperiod bakåt i tiden avgör individernas sjuklighet och behovet av insatser från sjukvården. Indelningen i ACG (Adjusted clinical groups) bygger på diagnoser satta under de senaste 18 månaderna i både primär och specialiserad vård. RUB (Resource Utilization Bands) graderar förväntad resursåtgång för varje patient utifrån en samlad bedömning av ACG-grupp och ibland även ålder och/eller kön. RUB-indelningen grupperar patienterna i 6 grupper där står för ingen registrerad sjuklighet under perioden, medan RUB 5 visar den sjukaste delen av befolkningen, motsvarande ca 2 procent. Haparanda, Pajala, Övertorneå, Jokkmokk avviker signifikant från medelvärdet/konfidensintervallet negativt, medan Kiruna, Luleå, Arvidsjaur avviker i positiv riktning 38. Andelen vårdtunga/multisjuka kan ses som en viktig indikator över var det kan finnas behov av insatser/vård ur ett befolkningsperspektiv. 37 Utvecklat vid John Hopkins University i USA 38 P=,, konfidensintervall 18,62-23,35. 32

Tabell 1. Vårdtunga/multisjuka enligt RUB 5/ACG fördelat på kommunnivå per 1 invånare. Kommun Adggrupp 1 Adggrupp 2 Adgrupp3 Adggrupp4 Adggrupp 5 Adggrupp6 Adggrupp7 Antal/per 1 invånare Arjeplog 9,93,34 6,16 2,74,34 19,51 Arvidsjaur 7,72 1,85 3,86 3,55,15 17,13 Boden 8,11 1,84,4 4,76 3,39,14 18,28 Gällivare 7,39 1,4,11 5,58 3,45,5,11 17,73 Haparanda 1,81 1,12,1 8,16 6,83 27,2 Jokkmokk 11,87 1,78,2 6,92 3,16 23,93 Kalix 11,3 1,84 5,15 4,9,12 23,4 Kiruna 6,79 1,2,21 4 2,66,17,4 15,7 Luleå 7,16 1,34,17 3,99 2,73,17,1 15,57 Pajala 11,24 3,1,47 6,96 5,86 27,54 Piteå 8,83 2,17,19 6,1 4,3,17,7 21,56 Älvsbyn 19,12 Överkalix 23,1 Övertorneå 25,22 Det finns en klar ålderseffekt i fördelningen av RUB 5 per 1 invånare på kommunnivå. 37 procent av variationen i andel RUB 5/per 1 invånare kan förklaras av ålder. Sambandet är positivt, dvs. andel RUB 5 stiger på kommunnivå med befolkningens ålder. Diagram 34. Vårdtunga/multisjuka enligt RUB 5/ACG fördelat på ålder, kommunnivå per 1 invånare. Fler operationer av höfter och lår jämfört med riket Frakturer på höfter och lår är en av de mest resurskrävande processerna i landstinget. Förekomsten av höft och lårfrakturer ökar med stigande ålder, och över tid. En ökande andel äldre och en medicinsk utveckling ligger bakom 39. Sammanställningen nedan återger antal patienter som genomgått operationer på höftled och lår. Operationerna ligger förhållandevis konstant under åren 25-213, i medeltal 48 patienter/1 invånare, fler kvinnor än män. Norrbotten ligger förhållandevis högt i jämförelse med riket, som har 396 patienter/1 invånare i medeltal. 39 Tillgång på vårdplatser (21). Socialstyrelsen. 33

256 Älvsbyn 258 Luleå 2584 Kiruna 255 Arvidsjaur 256 Arjeplog 2514 Kalix 251 Jokkmokk 2513 Överkalix 2518 Övertorneå 2581 Piteå 2521 Pajala 2523 Gällivare 2582 Boden 2583 Haparanda Diagram 35. Antal patienter/1 inv. Operationer på höftled och lår, ålder -85 år, båda könen, 213. Källa: Socialstyrelsen (Dagkirurgi) Tandhälsa Andelen invånare med dålig tandhälsa är marginellt högre i Norrbotten (11 procent) än i riket (1 procent). Lägst andel med dålig tandhälsa finns i Älvsbyn (7 procent), högst andel med dålig tandhälsa finns i Haparanda (12 procent). En högre andel av männen än av kvinnorna har en dålig tandhälsa, vilket syns tydligast i Pajala och Gällivare. Diagram 36. Andel med dålig tandhälsa i Norrbottens län, kön och år (21-213). (Procent) 3 25 2 15 1 5 8 8 9 7 8 8 8 5 7 8 11 1 1 12 12 1 14 14 14 13 9 9 9 1 1 1 1 11 11 11 12 11 8 8 1 8 9 1 7 9 9 11 Tandhälsa, dålig, efter region, kön och år. Andel (procent). Andel män Tandhälsa, dålig, efter region, kön och år. Andel (procent). Andel kvinnor Tandhälsa, dålig, efter region, kön och år. Andel (procent). Totalt Källa: Folkhälsomyndigheten, folkhälsodatabas. Sammanfattande sjuklighet/hälsa Nedan anges ett index av befolkningens hälsa/sjuklighet fördelat på kommunnivå 4. Indexet är baserat på konfidensintervall, som med 95 procents sannolikhet fastslår medelvärdet för Norrbottens kommuner. Kommuner som ligger över konfidensintervallet avviker signifikant från medelvärdet, med en sämre hälsa/sjuklighet än länet i övrigt. Kommuner som ligger under konfidensintervallet avviker signifikant från medelvärdet och har bättre hälsa/sjuklighet än länet. Tabellen summeras längst ned. Östra Norrbotten har genomgående en högre sjuklighet/sämre hälsa; det gäller Övertorneå, Överkalix, Pajala och Haparanda. Kiruna, Luleå och Jokkmokk har genomgående en lägre sjuklighet/bättre hälsa än övriga kommuner. 4 Måttet kroniska tillståndsdiagnoser, baserat på ACG, ingår i tabellen, vilket tidigare inte redovisats. 34

Tabell 11. Befolkningens hälsa/sjuklighet fördelat på kommunnivå. Konfidentintervall= medelvärde för kommunerna i Norrbotten. Kommuner som tillhör medelvärdet har ingen siffra. Över konfidentintervall = 1 sämre än länet/negativt. Under konfidensintervall = bättre än länet/positivt. Hälsa/Sjuklighet Arjeplog Arvidsjaur Boden Gällivare Haparanda Jokkmokk Kalix Kiruna Luleå Pajala Piteå Älvsbyn Överkalix Övertorneå Självskattad hälsa bra 1 1 1 1 Långvarigt sjuka med nedsatt arbetsförmåga, självskattat 1 1 1 1 1 Ohälsotal 1 1 1 Sjuk- och Aktivitetsersatta 1 Hjärtkärldödlighet 1 1 1 1 Tumördödlighet 1 1 1 1 Andel hög vårdtyngd /mulitsjuklighet/1 inv. 1 1 1 1 Andel kroniska Tillståndsdiagnoser 1 1 1 Läkemedelskostnader Fördelat antal DDD per invånare 1 1 1 Medellivslängd Medellivslängd flickor 29-213 1 1 1 Medellivslängd pojkar 29-213 1 1 1 1 Summa ettor (över konfidensintervall): 2 3 1 1 6 1 2 2 5 2 3 5 5 Summa nollor (under konfidensintervall): 2 3 4 3 8 7 1 3 3 2 Källa: Datalagret NLL Östra Norrbotten utmärker sig Östra Norrbotten har genomgående en högre sjuklighet/sämre hälsa, vilket visats ovan. Hjärtkärldödligheten, som är rikets högsta bland män, är mest uttalad i de norra och östra delarna av länet. Haparanda utmärker sig med högst antal lågutbildade, lägst antal förvärvsarbetande, lägsta inkomster och högst andel låginkomsttagare, sämre folkhälsa samt en hög andel med riskfyllda levandsvanor. Resultaten är i enlighet med tidigare undersökningar och understryker gränskommuners särskilda förhållanden 41. Det är angeläget att framhålla att Haparanda inte utmärker sig bara i en norrbottnisk kontext utan i ett riksperspektiv, det gäller till exempel att kommunen har den näst högsta andelen utrikesfödda i befolkningen, hög andel med låga inkomster och den näst lägsta förväntade medellivslängden bland pojkar födda 29-213. Levnadsförhållanden/socioekonomiska förutsättningar är överlag sämre i de östra delarna av länet förhållanden som på aggregerad nivå har ett klart samband med hälsa/sjuklighet/dödlighet. 41 Paradoxen Haparanda ett gränsfall (28). Luleå tekniska universitet. 35

Befolkningens syn på sjukvården Invånarna i Norrbotten värderar tillgången till sjukvård under riksgenomsnittet. Generellt sett är befolkningen i norra och östra Norrbotten minst nöjda med tillgången till sjukvård, mest nöjda är invånarna i NLL mitt (Boden, Luleå). Förtroendet för sjukvården ligger i nivå med rikets. Norrbottens invånare upplever i något lägre utsträckning att vården ges på lika villkor för hela befolkningen i jämförelse med riket. Få tror att sjukvården bedrivs på olika villkor beroende på kön eller etnicitet. Tväremot den nationella trenden, har patienternas klagomål mätt som andel till patientnämnden minskat. Trendspaning Invånarnas syn på sjukvården mäts genom en befolkningsundersökning om hälso- och sjukvården, Vårdbarometern. I undersökningen är länet indelat i 4 områden: NLL mitt (Boden, Luleå), NLL Nord (Gällivare, Jokkmokk, Kiruna och Pajala), NLL Syd (Arjeplog, Arvidsjaur, Piteå, Älvsbyn), NLL Öst (Haparanda, Överkalix, Kalix). I länets mitt, anser en högre andel än i riket att de har god tillgång till den sjukvård de behöver. 42 Övriga länsdelar är mindre nöjda med tillgången till sjukvård än befolkningen i riket. Trenden är att länets invånare är mer nöjda eller lika nöjda med tillgången till vård i samtliga länsdelar, utom i NLL Nord där andelen som anser att det har tillgång till den sjukvård de behöver blir lägre. Diagram 37. Andelen (procent) som anser att de har tillgång till den sjukvård som de behöver, fördelat på region och år (211-213). Riket NLL Mitt NLL Öst NLL Syd NLL Nord 8% 8% 78% 83% 84% 82% 73% 7% 75% 77% 76% 77% 64% 62% 59% % 2% 4% 6% 8% 1% År 211 År 212 År 213 Källa: Vårdbarometern Vem är mest och minst nöjd med tillgång till sjukvården? En fördelning av nöjdhet på olika befolkningsgrupper, visar att män och kvinnor är lika nöjda med tillgången till vård, 75 procent anser att de har tillgång till den vård som behövs. Födda utomlands (lågt antal, 77 stycken) är minst nöjda med tillgången till sjukvården. Lågutbildade tenderar att vara något mer nöjda med vården än övriga utbildningsgrupper. Äldre (över 6 år) är mer nöjda med vården än yngre (under 6 år). De som uppger sig ha långvarig sjukdom är mindre nöjda med sjukvården än de som inte har långvarig sjukdom, liksom den som varit patient senaste sex månaderna är mindre nöjda än de som inte varit patient senaste sex månaderna. 42 Andelen som angivit att de instämmer helt eller instämmer delvis, alternativ 4 och 5 på 5 gradig skala. 36

Diagram 38. Andelen (procent) som är nöjda med tillgången på sjukvård i, fördelat kön, födelseland, ålder 43, utbildning, sjuk- och besökshistorik, år (213). Ej långvarig sjukdom Långvarig sjukdom Ej patient senaste 6 mån Patient senaste 6 mån Universitet/högskola Gymansium Grundskola 6-W 18-59 år Födda utomlands Födda i Sverige Kvinnor Män 63% 78% 71% 77% 74% 75% 73% 78% 75% 71% 74% 75% 75%,1,2,3,4,5,6,7,8,9 Källa: Vårdbarometern Förtroende för hälso- och sjukvården som i riket 61 procent av befolkningen i länet har stort eller mycket stort förtroende för hälso- och sjukvården, något fler kvinnor än män. Andelen ligger i paritet med rikssnittet. Bland dem som inte besökt sjukvården de senaste sex månaderna är förtroendet högre, jämfört med de som besökt hälso- och sjukvården. De med låg utbildning har något högre förtroende än övriga utbildningsgrupper. Yngre (under 6 år) har mindre förtroende för sjukvården, äldre (över 6 år) mer. Diagram 39. Andelen (procent) som har stort eller ganska stort förtroende för hälso- och sjukvården, fördelat på region och år (213). Sverige 6% NLL Öst 57% NLL Syd 61% NLL Nord 54% NLL Mitt 65% Källa: Vårdbarometern % 1% 2% 3% 4% 5% 6% 7% 43 Andelen bygger på antal som svarat och kan skilja sig något från totalurval med bortfall. 37

Diagram 4. Andelen (procent) som har stort eller ganska stort förtroende för hälso- och sjukvården, fördelat kön, ålder, utbildning, sjuk- och besökshistorik, år (213). Ej långvarig sjukdom Långvarig sjukdom Ej patient senaste 6 mån Patient senaste 6 mån Universitet/högskola Källa: Vårdbarometern Gymansium Grundskola 6-W 18-59 år Kvinnor Män Lika villkor för hela befolkningen något lägre än riket Målet för hälso- och sjukvården är god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen. Nedan anges hur norrbottningen svarat i jämförelse med befolkningen i riket på frågan: uppfattar du att vården ges på lika villkor, dvs. att behovet av vård avgör, inte något annat? Invånare i NLL mitt (Boden, Luleå) uppger i högre utsträckning att vården ges på lika villkor, än medborgare i riket. Övriga länsdelar ligger under rikets genomsnitt. I länet som helhet uppger 49 procent att vården ges på lika villkor, 51 procent att den inte gör det. Männen är mer positiva, 54 procent av männen bedömer att sjukvården bedrivs på lika villkor att jämföra med 46 procent av kvinnorna. Diagram 41. Andelen (procent) som uppfattar av vårdens ges på lika villkor fördelat på länsdel år (213). 55% 57% 58% 59% 6% 61% 61% 62% 64% 66% 66% 48% 5% 52% 54% 56% 58% 6% 62% 64% 66% 68% Sverige NLL Öst 5% 5% 51% 49% NLL Syd NLL Nord 44% 47% 53% 56% Nej Ja NLL Mitt 45% 55% Källa: Vårdbarometern % 1% 2% 3% 4% 5% 6% Om vård inte ges på lika villkor så kan det bidra till en mer ojämlikt fördelad hälsa. När det gäller den främsta grunden eller orsaken till att vissa personer eller grupper inte upplevs få vård på samma villkor som andra, fördelas svaren som anges i tabellen nedan. Fem huvudsakliga orsaker identifieras; socioekonomiska förutsättningar, ålder, var man bor/geografi, att personer har svårt att tala för sig samt annat alternativ. Få tror att sjukvården bedrivs på olika villkor beroende på kön eller etnicitet. Norrbottningarna skiljer sig från riket i en rad avseenden, en lägre andel tror att socioekonomiska förutsättningar spelar roll, en högre andel tror att var man bor/geografi och ålder spelar roll. Norrbottningarna tror också i lägre utsträckning än medborgaren i riket att villkoren för lika vård handlar om förmåga att tala för sig. När det gäller olika länsdelar utmärker sig NLL nord (Gällivare, Jokkmokk, Kiruna och Pajala) i enlighet med tidigare, de flesta uppger att geografi är den främsta anledningen till att det finns skilda villkor för att få vård. En något högre andel av de i NLL öst (Haparanda, Överkalix, Kalix) upplever att åldern är av betydelse för om man lika vård eller ej. 38

Diagram 42. Orsaker till att vård inte ges på lika villkor (procent) fördelat på länsdel år (213). 35% 3% 25% 2% 15% 1% 5% % NLL Mitt NLL Nord NLL Syd NLL Öst Sverige Källa: Vårdbarometern Norrbottningarna är alltmer positiva till hälsofrämjande insatser Av undersökningen Vårdbarometern framgår att norrbottningarna är alltmer positiva till förebyggande behandling med fokus på levnadsvanor. År 213 instämde 78 procent helt eller delvis i påståendet det är positivt om läkare eller annan vårdpersonal diskuterar mina levnadsvanor med mig, t.ex. kost, motion, tobak och alkohol. Motsvarande andel år 212 var 7 procent. Andelen som är positiva till stöd med motion och kostvanor, som ett alternativ till läkemedelsbehandling, ligger också på en hög nivå. År 213 instämde 85 procent helt eller devis i ställningstagandet (som framgår nedan), år 212 81 procent. Diagram 43. Attityder till olika behandlingsformer, år 212 och 213. 212 213 (5) Instämmer helt 41 % 51 % Det är positivt om läkare eller annan vårdpersonal diskuterar mina levnadsvanor med mig, t.ex. kost, motion, tobak och alkohol. (4) Instämmer delvis 29 % 27 % (3) Varken eller 19 % 14 % (2) Tar delvis avstånd 4 % 3 % (1) Tar helt avstånd 6 % 5 % (5) Instämmer helt 52 % 62 % Om motion och bättre kostvanor ger lika bra, eller till och med bättre effekt, än läkemedelsbehandling tycker jag att hälso- och sjukvården ska stödja mig att ändra mina levnadsvanor istället för att skriva ut läkemedel. (4) Instämmer delvis 29 % 23 % (3) Varken eller 13 % 11 % (2) Tar delvis avstånd 3 % 2 % (1) Tar helt avstånd 3 % 2 % Källa: Vårdbarometern Färre klagomål till patientnämnden Patienternas klagomål mätt som ärendemängd till patientnämnden, har efter en kraftig uppgång 24-29, minskat de senaste åren. En sammanställning av patientnämndens arbete 211 44 visar att den sammanlagda ärendemängden till patientnämnden i Norrbotten minskade till 569 ärenden år 211. Motsvarande siffra för år 21 var 58 ärenden, och för år 29 735 ärenden. Den minskade ärendemängden följer inte den nationella trenden. År 29 kontaktade 25 616 medborgare i Sverige patientnämnden som tenderade i ett patientnämndsärende, 21 var motsvarande siffra 26 88. 44 Norrbottens läns landsting. Verksamhetsrapport PAN 211. 39

Antal ärenden PaN Diagram 44. Antal ärenden patientnämnden i Norrbotten år 24 211 8 7 6 5 4 3 2 1 Antal ärenden Patientnämnden Norrbotten 735 589 58 569 447 37 272 313 24 25 26 27 28 29 21 211 Årtal Källa: Norrbottens läns landsting. Verksamhetsrapport PAN 211. 4

Konsumtion av hälso- och sjukvård Invånarnas kontakter med hälso- och sjukvården växlar över tid och mellan olika områden. Faktorer som individens hälsotillstånd, uppfattningar och förväntningar på sjukvården och individens ekonomi är av betydelse för om ett upplevt hälsoproblem resulterar i en kontakt eller ett vårdbesök. Faktorer som kön och födelseland är också viktiga parametrar för förväntad vårdkonsumtion. Därtill kommer även utbud av vård, boendeort, närheten till vårdgivare, dvs. olika dimensioner av tillgänglighet som påverkar vårdkonsumtionen. Hur kommunala sektorer, exempelvis äldreomsorg, är utvecklade inverkar också på invånarnas hälso- och sjukvårdskonsumtion 45. Syftet med att kartlägga och analysera vårdkonsumtion är att, förutom att följa utveckling, också kunna ta ställning till eventuella skillnader och avvikelser. I denna rapport redovisas utveckling och skillnader i konsumtion av öppen- och slutenvård, uttryckt som vårdkonsumtion per 1 invånare. Öppenvård färre besök per invånare jämfört med riksgenomsnittet med några undantag I ett riksperspektiv har Norrbottens läns invånare ett lägre genomsnittligt antal läkarbesök hos primärvården. 46 Antalet besök hos övrig hälso- och sjukvårdspersonal inom primärvården, är däremot högre jämfört med invånarna på riksnivå 47. Länets invånare besöker läkare inom psykiatrin i lägre utsträckning än invånarna i riket, detsamma gäller besök hos övrig hälso- och sjukvårdspersonal inom psykiatrin 48. I ett jämförande perspektiv, ligger antalet öppenvårdsbesök hos läkare i somatisk specialiserad vård i nivå med rikets. 49 Övrig hälso- och sjukvårdspersonal inom den somatiska öppenvården besöker länets invånare i lägre utsträckning i jämförelse med rikets genomsnitt 5. Konsumtion av öppenvård minskar i länet År 213 omfattade 65 procent av antalet besök i öppenvården primärvård, 29 procent somatisk specialitet och 6 procent psykiatri 51. Under perioden 21 till 213 har antalet primärvårdsbesök minskat med 9 procent, samtidigt som psykiatri och somatisk specialitet ökat med 17 respektive 5 procent. Totalt sett har antalet besök i öppenvården minskat med 4 procent under perioden. Tabell 12. Antal besök i öppenvård, 21-213 Vårdgren 21 213 Förändring 13/1 i % Primärvård 921 45 839 689-9 % Psykiatri 64 18 74 969 17 % Somatisk specialitet 357 275 374 819 5 % Totalt 1 342 86 1 289 477 Källa: Datalagret NLL Tabell 13. Antal besök i öppenvård, totalt och per 1 invånare 213 Vårdgren 213 Antal vårdtillfällen per 1 invånare -4 % Andel i % Primärvård 839 689 3,4 65 % Psykiatri 74 969,3 6 % Somatisk specialitet 374 819 1,5 29 % Totalt 1 289 477 Källa: Datalagret NLL 5,2 1 % 45 Behov av hälso- och sjukvård i Stockholms län utifrån ett befolkningsperspektiv (26). 46 1 48/1 invånare jämfört med 154/1 invånare alla landsting, år 213. Källa: Kolada databas 47 Andra besök än läkarbesök primärvård, antal per 1/invånare; 2668 i Norrbottens län och 2492 i riket, år 213. Källa: Koladadatabas. 48 Läkarbesök inom specialiserad psykiatrisk vård, egen prod. antal per 1 invånare 48,5 Norrbotten, 79,5 i riket. Andra besök än läkarbesök specialiserad psykiatrisk vård/egen prod., antal per 1 invånare. 253 i Norrbottens län, 336 i riket. 49 Läkarbesök specialiserad somatisk vård egen prod, antal /1 invånare 853 i Norrbottens län, 85 i riket, år 213. Åren dessförinnan ligger Norrbotten lägre än rikssnittet. Kolada databas. 5 Andra besök än läkarbesök specialiserad somatisk vård egen prod, antal /1 invånare 388 i Norrbottens län, 4 i riket, år 213. Kolada databas. 51 Fysiska besök i enligt med Socialstyrelsens definition. Andra vårdkontakter är exkluderade. 41

Läkare Övrig hälso- och sjukvårdspersonal Läkare Övrig hälso- och sjukvårdspersonal Läkare Övrig hälso- och sjukvårdspersonal Besök i olika vårdkategorier Nedan anges konsumtionen av läkarbesök och övrig hälso- och sjukvårdstjänster under perioden 21-213. Diagrammet visar att kvinnor har högre vårdkonsumtion än män och att skillnaden är störst i vårdkategorin övrig hälso- och sjukvårdspersonal. I årsskiftet 212-213 övergick hemsjukvården från landstinget till kommunal regi, vilket står bakom den kraftiga minskningen (- 9 procent) av antalet besök hos övrig hälso- och sjukvårdspersonal. Antalet läkarbesök har ökat med 5 procent mellan 21 och 213. Diagram 45. Antal besök i öppenvård per vårdkategori, fördelat på män och kvinnor. År 21-213. 6 5 4 3 2 1 Läkare K Läkare M Övrig hälso- och sjukvårdspersonal K Övrig hälso- och sjukvårdspersonal M 21 211 212 213 Källa: Datalagret NLL Nedan anges fördelningen av läkarbesök och övriga besök inom vårdgrenarna primärvård, psykiatri och somatisk specialiserad vård, för åren 21 till 213. Den största delen av norrbottningarnas läkarbesök sker i primärvården, och omfattade cirka 59 procent av samtliga läkarbesök 213 och 21. Läkarbesök inom den psykiatriska vården står för 2 procent av samtliga läkarbesök år 213. Förhållandet är oförändrat mellan år 21 och år 213. År 213 genomfördes cirka 39 procent av läkarbesöken i den somatiska öppenvården. Den somatiska delens andel av det totala antalet läkarbesök är oförändrad mellan år 21-213. Diagram 46. Antal besök i öppenvård fördelning på vårdgrenar och vårdkategorier. 7 6 5 4 3 2 1 21 213 Källa: Datalagret NLL Primärvård Primärvård Psykiatri Psykiatri Somatisk Somatisk specialiserad specialiserad vård vård År 213 var 7 procent av alla besök hos övrig hälso- och sjukvårdspersonal besök i primärvård, vilket är en minskning med 5 procentenheter jämfört med år 21. År 213 var 9 procent av alla besök hos övrig hälso- och sjukvårdspersonal besök i psykiatri, vilket är en ökning med 2 procentenheter jämfört med år 21. År 213 var 22 procent av alla besök hos övrig hälso- och sjukvårdspersonal besök inom somatik, vilket är en ökning med 4 procentenheter jämfört med år 21. Konsumtion av läkarbesök ökar inom öppenvården Nedan anges besök per vårdgren och vårdkategori år 21-213, för män och för kvinnor. Av diagrammen framgår att kvinnor, oavsett vårdgren och vårdkategori, besöker vården i högre utstäckning än män. Antalet 42

besök till läkare i primärvård har ökat med 5 procent jämfört med 21. Både år 21 och år 213 stod kvinnor för 56 procent av läkarbesöken i primärvården. Diagram 47. Antal besök i öppenvård, efter vårdgren, vårdkategori och kön, år 21-213. 52 36 33 3 27 24 21 18 15 12 9 6 3 21 211 212 213 Primärvård Läkare M Primärvård Läkare K Källa: Datalagret NLL Under perioden 21 till och med 213 har antalet besök hos övrig hälso- och sjukvårdspersonal minskat med 16 procent. Främsta orsaken är övergången till kommunal hemsjukvård, som skedde i årsskiftet 212/213. Diagram 48. Antal besök i öppenvård, efter vårdgren, vårdkategori och kön, år 21-213. 7 65 6 55 5 45 4 35 3 25 2 15 1 5 21 211 212 213 Primärvård Övrig hälso- och sjukvårdspersonal M Primärvård Övrig hälso- och sjukvårdspersonal K Källa: Datalagret NLL Antalet läkarbesök i psykiatrin har ökat mellan 21 och 213, 33 procent totalt, 37 procent för män och 3 procent för kvinnor. Kvinnors andel av läkarbesöken har minskat från 52 procent till 51 procent mellan 21-213. Mellan 21 till och 213 har antalet besök hos övrig hälso- och sjukvårdspersonal inom psykiatri ökat med 14 procent, 6 procent för kvinnorna och 28 procent för männen. 52 Fysiska besök i enlighet med Socialstyrelsens definition. Andra vårdkontakter är exkluderade. 43

Diagram 49. Antal besök i öppenvård, antal efter vårdgren och vårdkategorier, år 21-213. 14 12 1 8 6 4 Psykiatri Läkare M Psykiatri Läkare K 2 21 211 212 213 Källa: Datalagret NLL Diagram 5. Antal besök i öppenvård, efter vårdgren, vårdkategori och kön, år 21-213. 7 6 5 4 3 2 Psykiatri Övrig hälso- och sjukvårdspersonal M Psykiatri Övrig hälso- och sjukvårdspersonal K 1 21 211 212 213 Källa: Datalagret NLL Antalet läkarbesök inom somatik har ökat med tre procent mellan 21 och 213. Kvinnor står för 54 procent av besöken i den somatiska öppenvården både 21 och 213. Diagram 51. Antal besök i öppenvård, efter vårdgren, vårdkategori och kön, år 21-213. 24 21 18 15 12 9 6 Somatisk specialiserad vård Läkare M Somatisk specialiserad vård Läkare K 3 21 211 212 213 Källa: Datalagret NLL Under perioden 21 till och med 213 har antalet besök hos övrig hälso- och sjukvårdspersonal inom somatik ökat med 8 procent. Antalet män som besöker somatisk specialiserad vård har ökat med 13 procent mellan 21 och 213, medan besöken ökat med 3 procent för kvinnor. Andelsmässigt stod kvinnorna för 53 procent av besöken år 21 och 51 procent av besöken år 213. 44

Pajala Luleå Kiruna Gällivare Jokkmokk Haparanda Totalt Älvsbyn Piteå Kalix Överkalix Arvidsjaur Arjeplog Boden Övertorneå Diagram 52. Antal besök i öppenvård, efter vårdgren, vårdkategori och kön, år 21-213. 18 16 14 12 1 8 6 4 Somatisk specialiserad vård Övrig hälso- och sjukvårdspersonal M Somatisk specialiserad vård Övrig hälso- och sjukvårdspersonal K 2 21 211 212 213 Källa: Datalagret NLL Små skillnader i konsumtion av öppenvård mellan länets kommuner Besöken i öppenvården 53 är jämt fördelade per invånare på kommunnivå. Under 213 besökte invånarna i Övertorneå öppenvården i genomsnitt 5,8 gånger, medan invånarna i Pajala och Luleå i genomsnitt besökte öppenvården 4,8 gånger. Piteåborna besökte den psykiatriska öppenvården i genomsnitt,5 gånger per år, att jämföra med,3 besök bland Luleås invånare och,1 besök bland invånarna i Övertorneå. Invånare i Gällivare och Kalix har den högsta besöksfrekvensen inom somatisk öppenvård 1,8 besök per invånare, Arjeplog har lägst 1,1 besök per invånare. Glesbygdskommuner har överlag en lägre besöksfrekvens inom psykiatrisk öppenvård per invånare och en högre besöksfrekvens i primärvård, i större orter är förhållandet det omvända. Tendensen är densamma för somatik. De små skillnaderna vad gäller antal besök per invånare i öppenvård totalt, kan ge uttryck för att länsinvånarna överlag har en god tillgång till öppenvård i länet (och ett fungerande utjämningssystem) 54. De skillnader som finns förklaras främst av invånarantal och vårdutbud på olika orter. Diagram 53. Antal besök i öppenvård per invånare, per kommun och vårdgren, 213. 7, 6, 5, 4, 3, 2, 1,, Antal besök per invånare somatisk specialiserad vård Antal besök per invånare psykiatri Antal besök per invånare primärvård Källa: Datalagret NLL Diagrammet nedan visar fördelning på ålder bland de besökande i vården år 213. Av diagrammet framgår 3 huvudsakliga besökstoppar, bland barn i åldern -4 år, bland unga i åldern 2-24 år och bland äldre. Åldergrupperna 65-69 år och 7-74 år gjorde flest besök i öppenvården, ca 87 besök år 213. Patienter i psykiatri är vanligen i skol- eller arbetsför ålder. 53 Omfattar offentlig vård inom länet, dvs. ej privata vårdgivare eller utomlänspatienter. 54 Tilldelning av resurser med utgångspunkt från ålder (kaptiering), socioekonomi (CNI), och sjuklighet (ACG) baserade på de listade på hälsocentralsnivå. ACG (Adjusted Clinical Groups) är ett verktyg som kan användas såväl för att beskriva hälsotillstånd i befolkningen som för att fördela resurser efter vårdtyngd. Verktyget, som är utvecklat vid John Hopkins University i USA, bygger på att de diagnoser som har registrerats under en tidsperiod bakåt i tiden avgör individernas sjuklighet och behovet av insatser från sjukvården. CNI (Care Need Index) ett hjälpmedel som, med utgångspunkt från socioekonomiska förhållanden, identifierar risk för ohälsa och är till hjälp för dimensionering av vårdersättningen. 45

-4 5-9 1-14 15-19 2-24 25-29 3-34 35-39 4-44 45-49 5-54 55-59 6-64 65-69 7-74 75-79 8-84 85-89 9-94 95+ -4 1-14 2-24 3-34 4-44 5-54 6-64 7-74 8-84 9-94 Diagram 54. Andel besök i öppenvården totalt, per åldergrupp och vårdgren, år 213. 16 14 12 1 8 6 4 213 Somatisk specialiserad vård 213 Psykiatri 213 Primärvård 2 Källa: Datalagret NLL Diagrammet nedan visar antal besök i öppenvården per invånare, åldergrupp, och kön år 213. Kvinnor besökte öppenvården 6 gånger i genomsnitt per år och män 4,3 gånger i genomsnitt. Skillnaderna avtar med åldern. I åldern - 14 år konsumerar pojkar mer vård än flickor, i åldern 15-59 år konsumerar kvinnor avsevärt mer vård än män. I bilagan redovisas kön och ålderfördelning mer detaljerat på respektive vårdgren. Diagram 55. Andel besök i öppenvården totalt, per åldergrupp och kön, år 213. 8 7 6 5 4 3 2 213 K 213 M 1 Källa: Datalagret NLL Slutenvård - andelen vårdtillfällen ökar markant inom psykiatrin Norrbottens läns landsting tillhör de landsting som har högst antal vårdtillfällen inom alla vårdgrenar per 1. Det gäller somatisk specialiserad slutenvård, men även antalet vårdtillfällen per 1 invånare inom psykiatri är högre än riksgenomsnittet. Norrbotten har tillika fler vårdplatser inom sluten primärvård än vad som normalt finns i riket, vilket kan avspegla länets ytmässiga storlek. 55 Tabell 14. Antal vårdtillfällen per vårdgren, 21-213 Vårdgren 21 213 Förändring 13/1 i % Primärvård 1 983 2 2 2 % Psykiatri 2 397 2 874 2 % Somatisk specialitet 37 474 36 671-2 % Totalt 41 854 41 565-1 % 55 17 243 vårdtillfällen somatisk specialiserad slutenvård /1 invånare att jämföra med alla landsting (vägt medel) 15 212 per 1 invånare, år 213. 1 176 vårdtillfällen psykiatri/1 invånare, att jämföra med alla landsting (vägt medel) 1 94 per 1, år 213. Vårdplatser primärvård,14 vårdplatser per 1 invånare, att jämföra med alla landsting (vägt medel),1/1 invånare, år 213.Källa: Kolada databas. 46

Tabell 15. Antal vårdtillfällen i slutenvård, totalt och per 1 invånare 213 Vårdgren 213 Antal vårdtillfällen per 1 invånare Andel i % Primärvård 2 2 8,1 5 % Psykiatri 2 874 11,5 7 % Somatisk specialitet 36 671 146,7 88 % Totalt 41 565 166,3 1 % Källa: Datalagret NLL Nedan och ovan anges fördelningen av vårdtillfällen inom vårdgrenarna primärvård, psykiatri och somatisk specialitet, för åren 21 och 213. Vårdtillfällen inom den somatiska specialiteten utgör den absolut största delen av norrbottningarnas slutenvård. 88 procent av slutenvården i Norrbotten omfattas av vårdtillfällen inom somatisk specialitet. Mellan år 21 och 213 har antal vårdtillfällen ökat med 2 procent i primärvården, 2 procent i psykiatrin och minskat med 2 procent inom somatisk specialistvård. Antalet vårdtillfällen i primärvård har ökat med 2 procent jämfört med 21. År 21 stod kvinnor för 55 procent av vårdtillfällena och år 213 för 53 procent av läkarbesöken i primärvården. Diagram 56. Antal vårdtillfällen i slutenvård fördelat på vårdgren och kön, år 21 till 213. 2 5 2 1 5 1 Primärvård M Primärvård K 5 21 211 212 213 Källa: Datalagret NLL Antalet läkarbesök i psykiatrin har ökat mellan år 21 och 213, 24 procent totalt, 23 procent för män och 25 procent för kvinnor. Kvinnors andel av läkarbesöken har minskat från 44 procent till 43 procent mellan år 21-213. Diagram 57. Antal vårdtillfällen i slutenvård fördelat på vårdgren och kön, år 21 till 213. 3 5 3 2 5 2 1 5 Psykiatri M Psykiatri K 1 5 21 211 212 213 Källa: Datalagret NLL 47

Under perioden 21 till och med 213 har antalet läkarbesök inom somatik ökat med 2 procent, för både kvinnor och män. Andelsmässigt stod kvinnorna för 54 procent av besöken både år 21 och år 213. Diagram 58. Antal vårdtillfällen i slutenvård fördelat på vårdgren och kön, år 21 till 213. 45 4 35 3 25 2 15 Somatisk specialiserad vård M Somatisk specialiserad vård K 1 5 21 211 212 213 Källa: Datalagret NLL Ojämn vårdkonsumtion av slutenvård mellan länets kommuner Små kommuner konsumerar mer slutenvård per invånare än stora (se diagram 6). Invånarna i Övertorneå hade år 213 23 vårdtillfällen per 1 invånare vilket är högst i länet, invånarna i Luleå har 147 vårdtillfällen per 1 invånare vilket är lägst i länet (se diagram 1 i bilaga). Detta förklaras av skillnader i ålder, vårdutbud (t.ex. observationsplatser i primärvård, vilket bara finns på mindre orter) och hälsotillstånd. Ålder är den faktor som förklarar mest av skillnaderna i vårdkonsumtion 56, vilket illustreras i diagrammet nedan. Diagram 59. Vårdtillfällen per 1 invånare (somatik, psykiatri och primärvård) fördelat på åldersindex, antal invånare och kommun. År 213 57. 56 Adjusted R Square:,773 57 77 procent av variationen i totalt antal vårdtillfällen på kommunnivå/per 1 invånare kan förklaras av ålder (Adjusted R Square,773). 36 procent av variationen i totalt antal vårdtillfällen på kommunnivå/per 1 invånare förklaras av antal invånare (Adjusted R Square,36). 48

Diagram 6. Vårdtillfällen per 1 invånare (somatik, psykiatri och primärvård) fördelat på antal invånare och kommun. År 213 58. Källa: Datalagret NLL Det konsumeras överlag mer sluten psykiatrivård i större kommuner med yngre befolkning, medan primärvårdstillfällena främst omfattar små kommuner med en äldre befolkning. Kalix, Piteå och Älvsbyn utmärker sig med en högre konsumtion av somatisk slutenvård per 1 invånare, Pajala, Luleå, Jokkmokk, och Arvidsjaur av en lägre (se diagram 63). Antal vårdtillfällen i somatisk vård är generellt sett normalfördelad utifrån befolkningens sammansättning på kommunnivå, vad avser sjuklighet/hälsotillstånd, antal invånare, ålder, socioekonomi etc. De skillnader som finns i vårdkonsumtion/per invånare inom somatik är sannolikt en effekt av t.ex. vårdutbud på olika orter, vårdprocesser och mönster, vårdens organisering, uppdragsfördelning för länsrespektive närsjukvård. En jämförelse av Kalix närsjukvårdsområde (Kalix, Haparanda, Övertorneå, Överkalix) med övriga närsjukvårdsområden, visar att skillnader i hälsotillstånd kan vara en faktor av betydelse för ett högre antal vårdtillfällen. Andelen multisjuka/vårdtunga är högre bland invånare i Kalix närsjukvårdsområde jämfört med övriga länet, liksom hjärtkärldödligheten bland män 59. Även Älvsbyn och Piteå utmärker sig med fler slutenvårdtillfällen per 1 invånare inom somatik 6 (liksom fler öppenvårdsbesök inom somatik än övriga kommuner). Motsvarande mönster som i Kalix närsjukvårdsområdesnivå finns inte i Piteå, dvs. skillnaderna i vårdkonsumtion i Piteå kan inte likt Kalix ställas i relation till skillnader i hälsotillstånd bland de som tillhör upptagningsområdet/närsjukvårdsområdet. 58 77 procent av variationen i totalt antal vårdtillfällen på kommunnivå/per 1 invånare kan förklaras av ålder (Adjusted R Square,773). 36 procent av variationen i totalt antal vårdtillfällen på kommunnivå/per 1 invånare förklaras av antal invånare (Adjusted R Square,36). 59 Dubbelsidigt T-Test. Vårdtunga/multisjuka (p=,7) är baserat på andel med RUB 5 enligt ACG (Adjusted Clincal Groups). ACG bygger på diagnoser satta under de senaste 18 månaderna i både primär och specialiserad vård. RUB-indelningen grupperar patienterna i 6 grupper där står för ingen registrerad sjuklighet under perioden, medan RUB 5 visar den sjukaste delen av befolkningen (motsvarande ca 2 %). Hjärtkärldödlighet (p=,7) åren 29 211, källa Socialstyrelsen. 6 Dubbelsidigt T-test, (p=,16). 49

-4 5-9 1-14 15-19 2-24 25-29 3-34 35-39 4-44 45-49 5-54 55-59 6-64 65-69 7-74 75-79 8-84 85-89 9-94 95+ Diagram 61. Antal slutenvårdstillfällen fördelat på vårdgren per 1 invånare, år 213. Kalix Älvsbyn Piteå Boden Haparanda Överkalix Gällivare Totalt Kiruna Övertorneå Arjeplog Luleå Pajala Jokkmokk Arvidsjaur 175 172 156 152 15 148 147 145 133 122 115 136 15 143 124, 5, 1, 15, 2, 25, Antal vårdtillfällen per 1 invånare primärvård Antal vårdtillfällen per 1 invånare psykiatri Antal vårdtillfällen per 1 invånare somatisk specialistvård Källa: Datalagret NLL Fördelning av slutenvårdstillfällen på ålder och kön Totalt sett har kvinnor något högre antal vårdtillfällen per 1 invånare än män, år 213 18 jämfört med 153. Män under 14 år och män i åldern 45-79 år har en högre andel vårdtillfällen än kvinnor. Kvinnor har en väsentligt högre andel av vårdtillfällena i åldern 15-44 år. Diagram 62. Antal slutenvårdstillfällen fördelat på vårdgren och ålder, år 213. 3 2 5 2 1 5 1 K 213 M 213 5 Källa: Datalagret NLL Somatisk specialistvård står, som diagrammet nedan visar, för en majoritet av vårdtillfällena inom slutenvården. 5

Diagram 63. Antal slutenvårdstillfällen fördelat på vårdgren och ålder, år 213. 6 5 4 3 2 Somatisk specialiserad vård 213 Psykiatri 213 Primärvård 213 1 Källa: Datalagret NLL I nedanstående tre diagram illusteraras åldersgruppernas fördelning på respektive vårdgren för sig. Medan den somatiska specialistvården kan betraktas som normalfördelad i förhållande till befolkningen (jämför vårdskonsumtionsmönster i öppenvården), skiljer sig primärvård och psykiatri markant åt vad gäller besöksgrupper. Slutenvårdstillfällena inom primärvård nyttjas främst av den äldre delen av befolkningen medan förhållandet är det omvända i psykiatrin, där patienterna vanligen är i skol- eller arbetsför ålder. I bilagan redovisas även kön och ålderfördelning för respektive vårdgren. Diagram 64. Antal slutenvårdstillfällen fördelat på vårdgren och ålder, år 213. Somatisk specialiserad vård 213 5 4 5 4 3 5 3 2 5 2 1 5 1 5 Somatisk specialiserad vård 213 Källa: Datalagret NLL 51

-4 5-9 1-14 15-19 2-24 25-29 3-34 35-39 4-44 45-49 5-54 55-59 6-64 65-69 7-74 75-79 8-84 85-89 9-94 95+ -4 5-9 1-14 15-19 2-24 25-29 3-34 35-39 4-44 45-49 5-54 55-59 6-64 65-69 7-74 75-79 8-84 85-89 9-94 95+ Diagram 65. Antal slutenvårdstillfällen fördelat på vårdgren och ålder, år 213. Primärvård 213 5 45 4 35 3 25 2 15 1 5 Primärvård 213 Källa: Datalagret NLL Diagram 66. Antal slutenvårdstillfällen fördelat på vårdgren och ålder, år 213. Psykiatri 213 45 4 35 3 25 2 15 1 5 Psykiatri 213 Källa: Datalagret NLL 52

Läkemedelskostnader per invånare högst i riket Norrbotten har den högsta läkemedelskostnaden per invånare, 4 1 kronor. Den lägsta kostnaden, 3 477 kronor per invånare, har Jämtlands län. Genomsnittet för riket är 3 722 kronor 61. Tabell 15. Läkemedelskostnader per läns 213, kronor (AUP) per invånare Region Slutenvård Recept Receptfritt Öppenvård rekvisition Totalt Stockholms län 61 2 733 358 41 3 742 Uppsala län 92 2 612 329 25 3 886 Södermanlands län 714 2 568 323 5 3 61 Östergötlands län 753 2 571 324 6 3 654 Jönköpings län 64 2 672 272 7 3 555 Kronobergs län 734 2 616 281 5 3 636 Kalmar län 689 2 7 318 4 3 711 Gotlands län 635 2 741 376 1 3 763 Blekinge län 642 2 625 32 4 3 576 Skåne län 721 2 655 336 46 3 758 Hallands län 574 2 693 325 6 3 599 Västra Götalands län 691 2 451 353 9 3 54 Värmlands län 64 2 835 394 6 3 838 Örebro län 758 2 584 318 1 3 669 Västmanlands län 677 2 723 341 4 3 746 Dalarnas län 752 2 657 35 66 3 826 Gävleborgs län 761 2 748 31 7 3 826 Västernorrlands län 77 2 88 297 8 3 954 Jämtlands län 635 2 519 317 7 3 477 Västerbottens län 981 2 661 315 16 3 973 Norrbottens län 748 2 938 314 9 4 1 Riket 78 2 655 337 22 3 722 Källa: Datalagret NLL Utvecklingen av läkemedelskostnaderna per invånare anges nedan. Under åren 21 till och med 213 har kostnadsökningen per invånare varit större i Norrbottens län än i riket. Diagram 67. Utveckling av läkemedelskostnaderna per invånare 23-213. Index år 23=1 16 14 12 1 8 6 4 2 135 12 124 126 128 131 127 114 17 1 12 12 123 122 123 12 119 12 15 11 116 1 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 Norrbottens län Riket Källa: Datalagret NLL Mest läkemedel hämtas ut i Överkalix följt av Övertorneå, minst i Kiruna och Luleå. Jämförelsen baseras på kostnader för uthämtning av läkemedel och är viktad med hjälp av DDD. 61 Källa: Regionfakta.com 53

Tabell 16. Läkemedelskostnader per kommun 213, kronor och antal DDD per invånare Patients hemkommun Fördelad NLL kostnad Fördelad Antal DDD Fördelat antal DDD per invånare Snitt- dygnsdos Arjeplog 8 443 341 2 112 84 78,8 4, Arvidsjaur 15 24 244 5 175 59 799,7 2,94 Boden 63 421 497 18 449 827 662,8 3,44 Gällivare 36 938 993 13 28 82 71,4 2,84 Haparanda 21 315 32 6 222 795 629,5 3,43 Jokkmokk 8 881 784 3 56 135 63,3 2,91 Kalix 36 549 277 12 12 451 738,5 3,2 Kiruna 49 268 994 12 49199 538,5 3,94 Luleå 157 65 59 45 51 699 597,6 3,5 Pajala 1 819 626 4 726 455 75,4 2,29 Piteå 86 471 83 25 965 221 629, 3,33 Älvsbyn 18 349 677 5 949 144 728,3 3,8 Överkalix 11 382 735 3 119 463 97,9 3,65 Övertorneå 1 94 94 3 78 388 82,8 2,67 Källa: Datalagret NLL. Fotnot: DDD för ett läkemedel är den förmodade medeldosen till vuxna vid underhållsbehandling vid läkemedlets huvudindikation. Kostnader för hälso- och sjukvård Kostnader för utförd hälso- och sjukvård - högst i riket Totalt kostade hälso- och sjukvården i Norrbottens län 24 939 kr per invånare, vilket är högst i riket 62. De två största kostnadsposterna omfattar specialiserad somatisk vård (53 procent) respektive primärvård (18 procent). Vården i Norrbottens län är dyrare per invånare jämfört med riket, den genomsnittliga nettokostnaden för landstingens verksamhet var 22 365 kr per invånare år 213. Tabell 17. Nettokostnader för hälso- och sjukvård i Norrbottens län år 213. Vårdgren Totalt i kr per invånare Andel i procent Primärvård 4538 18,2 % Specialiserad somatisk vård 13318 53,4 % Specialiserad psykiatrisk vård 19 7,62 % Övrig hälso- och sjukvård 265 8,28 % Politisk verksamhet avseende hälso- och sjukvård 216,87 % Tandvård exklusive moms 661 2,65 % Läkemedel inom läkemedelsförmånen 2241 8,99 % Summa hälso- och sjukvård inklusive tandvård 24939 1, % Källa: SCB 62 Öppna jämförelser redovisar en justerad kostnadsbild. I den justerade bilden tas hänsyn till kostnadspåverkande faktorer som landstinget inte kan påverka bland annat befolkningens åldersammansättning, den socioekonomiska strukturen, och sjukdomspanorama. I den justerade kostnadsbilden ligger Norrbottens län på 8:e plats i riket år 212. 54

55

Bilaga Diagram 1. Befolkningsprognos för Norrbottens län år 213-235. Antal Personer 258 256 254 252 25 248 246 213 215 217 219 221 223 225 227 229 231 233 235 Folkmä År Källa: SCB: Befolkningsprognos för Norrbotten. Prognos i sammandrag: 213 235. Beställd av Norrbottens läns landsting Diagram 2. Befolkningsprognos för Norrbottens län år 213-235. Förändring i ökningstakt. Antal personer 5 Befolkning, förändring 45 4 35 3 25 2 15 1 5 214 216 218 22 222 224 226 228 23 232 234 Befolkningsförän År Källa: SCB: Befolkningsprognos för Norrbotten. Prognos i sammandrag: 213 235. Beställd av Norrbottens läns landsting 56

Diagram 3. Åldersfördelning i Norrbottens län fördelat på kommuner, år 213. 12 1 8 19,2 2,2 21,8 22,8 23,8 24,9 25,1 26,5 26,7 27,1 27,3 28,7 31,7 32,3 6 4 65,5 63,6 62,3 62,2 62,5 59,8 59,5 61,4 58,8 58,4 59,7 58,8 54,7 56,2 Andel över 65 år Andel 15-64 år Andel -14 år 2 15,4 16,2 15,9 15 13,7 15,4 15,4 12,2 14,5 14,4 13 12,5 13,6 11,5 Diagram 4. Antal besök i öppenvården, primärvård, fördelat på ålder och kön, år 213. 57

Diagram 5.Antal besök i öppenvården, psykiatri, fördelat på ålder och kön, år 213. Diagram 6. Antal besök i öppenvården, somatisk specialiserad vård, fördelat på ålder och kön, år 213. 58

Diagram 7. Antal vårdtillfällen inom slutenvård, primärvård, fördelat på ålder och kön, år 213. Diagram 8. Antal vårdtillfällen inom slutenvård, psykiatri, fördelat på ålder och kön, år 213. 59

Diagram 9. Antal vårdtillfällen inom somatisk specialiserad vård, psykiatri, fördelat på ålder och kön, år 213. Diagram 1. Totalt antal vårdtillfällen per 1 invånare; somatik, primärvård och psykiatri, 213. Kalix 185 Älvsbyn 186 Piteå 167 Boden 166 Haparanda 168 Överkalix 225 Gällivare 159 Totalt 167 Kiruna 152 Övertorneå 23 Arjeplog 199 Luleå 147 Pajala 224 Jokkmokk 178 Arvidsjaur 175-5 1 15 2 25 Totalt antal vårdtillfällen per 1 invånare 6

Diagram 11. Totalt antal vårdtillfällen per 1 invånare; psykiatri, 213 Boden 14 Älvsbyn 14 Luleå 13 Arvidsjaur Haparanda Totalt Gällivare 12 12 12 11 Piteå Kalix 1 11 Antal vårdtillfällen per 1 invånare psykiatri Arjeplog 9 Jokkmokk 8 Kiruna 6 Övertorneå Pajala 6 6 Överkalix 5 2 4 6 8 1 12 14 16 Diagram 12. totalt antal vårdtillfällen per 1 invånare: somatisk specialistvård, 213. Kalix Älvsbyn Piteå Boden Haparanda 152 15 156 175 172 Överkalix Gällivare Totalt Kiruna Övertorneå Arjeplog Luleå Pajala Jokkmokk Arvidsjaur 15 148 147 145 143 136 133 124 122 115 5 1 15 2 Antal vårdtillfällen per 1 invånare somatisk specialistvård 61