VERKSAMHETSBERÄTTELSE. Assyriska Kvinnoförbundet I Sverige AKF

Relevanta dokument
1. Mötet öppnas: Ordföranden, Anna Melle, hälsade mötesdeltagarna välkomna och förklarade mötet öppnat.

Eskilstuna SLUTRAPPORT OM PROJEKTET BAVAN

PiteåPanelen. Integration. Rapport 15. Maj 2011 Anett Karlström Kommunledningskontoret

Funktionsnedsättning och etniska minoritetsföreningar

Seminariet om Överenskommelsen inom integrationsområdet. Eskilstuna 1 mars 2014

Navbladet. Nr:3 juni Kontaktperson. Maximian Muwuluzi Bäverbäcksgränd Bandhagen

Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

Integrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015

IKFC. (Iranska Kulturforskningens Center) i Göteborgs

Projekt Organisationer bildade på etnisk grund

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september!

Beslut om bistånd enligt kapitel 4 socialtjänstlagen (SoL)

Navbladet. Nr:3 juni Kontaktperson. Maximian Muwuluzi Bäverbäcksgränd Bandhagen

En undersökning om Pitebors attityder kring invandring och invandrare

MOT RASISM OCH FRÄMLINGSFIENTLIGHET

STADGAR FÖR ERITREANSKA KVINNOFÖRBUNDET I SVERIGE

Integration, demokrati, jämställdhet och samförstånd i det svenska samhället genom:

Ansvarig: Socialnämnden Senaste ändringen antagen: KF , 160. Funktionsrättspolitiskt program för Fagersta kommun

200 år av fred i Sverige

Förbundsstyrelsens förslag till Handlingsplan NHRs förbundskongresskongress den september 2013

Program för social hållbarhet

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

Sammanställning över sökande föreningar för föreningsbidrag 2013

Landsorganisationen i Sverige 2013

Strategi för integration i Härnösands kommun

Äldrelotsar för invandrare

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

Hållbar stad öppen för världen. Intraservice. Att arbeta i Dempatibranschen. Seroj Ghazarian

Integrationsprogram för Västerås stad

Policy för integration och social sammanhållning. Antagen av kommunfullmäktige KS-2013/1073

Lokal överenskommelse. mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun

Om svenska värderingar. En användarguide i fickformat

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden

Lätt svenska. Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i

POLITIKER I EMMABODA KOMMUN

Strategi för integration och mångfald i Nyköpings kommun

Projekt: Integration i Andersberg 2019

Alla barn har egna rättigheter

GREKISKA UNGDOMSFÖRBUNDET I SVERIGE STADGAR

Föreningsbidrag sammanställning av inkomna ansökningar

Landstingsstyrelsens förslag till landstingsfullmäktige. Bilaga 1. Missivskrivelse Strategi för jämställdhetsarbetet

Motion till riksdagen: 2014/15141 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) Nolltolerans

Personalpolitiskt program. Antaget av kommunfullmäktige , 22 Distribueras via personalavdelningen

SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE MELLAN IDÉBUREN SEKTOR OCH SÖDERTÄLJE KOMMUN

Landstingets program om integration LÄTT LÄST

VERKSAMHETSPLAN Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen

HOTET MOT VÅRA GRUNDLAGSSKYDDADE RÄTTIGHETER BENTON WOLGERS, ANNA WIGENMARK, FÖRENINGEN ORDFRONT PÅ FOLKBILDARFORUM

Mål & visionsdokument Mångkulturella Finska Folkhögskolan

Demokrati i Norra Irak - Kurdistan

Europarådet. pass. till dina rättigheter

ARBETSMATERIAL MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet. "Män mot hedersförtyck" med fokus mot tvångsäktenskap

EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport

Frågeformuläret. Fråga 1 Till att börja med har vi några frågor om kvinnor. Håller Du med om eller tar Du avstånd från följande påståenden?

Sammanställning över sökande föreningar för föreningsbidrag 2016

GLOBALA MÅLEN OCH SKOLMAT

Små barn har stort behov av omsorg

PLAN FÖR JÄMSTÄLLDHET OCH MÅNGFALD 2005

Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället?

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Fastställd av kommunstyrelsen , 188. Integrationsstrategi för Västerviks kommun

Idrottspolitiskt program Kommunstyrelsen Mariestads kommun

Skolans/ förskolans sätt att hantera värdegrundsfrågor.

INTERKULTURELLA MÖTEN UTIFRÅN ETT MAKT PERSPEKTIV

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn

Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling

idéprogram Sveriges Dövas Riksförbund

Valplattform Kommunvalet 2018 Vänsterpartiet Nordmaling

STADGAR FÖR Somaliska Paraplyorganisation i Skåne (SPS)

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter

Kommunen skall kontinuerligt följa upp samt utvärdera skolplanen.

Samhällsorientering på modersmål Kursplan

Ur Handlingsplan för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism : punkt Stöd till organisationer inom det civila samhället

Intraservice Kan man titta på en människa utan att se henne?

SEKOs handlingsprogram mot. rasism, nazism och främlingsfientlighet

Idrottspolitiskt program Mariestads kommun

Övriga handlingar. SSU:s 38:e förbundskongress 2015

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

Beskriv, resonera och reflektera kring ovanstående fråga med hänsyn taget till social bakgrund, etnicitet och kön.

Mänskliga rättigheter i Sverige

Strategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik

Arbetsmiljöenkät 2011

Samtal med Hussein en lärare berättar:

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

FN:s konvention om barnets rättigheter

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017.

Tidigare folkhälsoarbete i kommunen

Policy / styrdokument Skellefteå Ridklubb (SRK)

Stadgar för Riksförbundet Sällsynta diagnoser

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

Vad är Verdandi? utbildningsmaterial MEDLEMS- UTBILDNING FÖR BARN OCH UNGDOMAR

Samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare

Iranskariksförbundets stadgar

Lotta Snickare. Christina Norlin-Mistander, Landstingsförbundet

VI OCH DOM 2010/01/22

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Transkript:

VERKSAMHETSBERÄTTELSE Assyriska Kvinnoförbundet I Sverige 1997 1998 AKF

långsiktig målsättning; att vara ett huvudorgan som skall representera kvinnoverksamheten i de lokala assyriska föreningarnas kvinnokommittéer. att verka för bevarande och utveckling av det assyriska språket och den assyriska kulturen samt verka för en ökad gemenskap och förståelse över kulturgränser och generationsgränser. att verka för och befrämja samarbete mellan medlemsföreningarna samt tillhandahålla intern information. att vara ett centralt organ för kommunikation och kontakt med myndigheter, institutioner och idéella organisationer. att verka för spridandet av kunskap samt ökad förståelse för flykting - och invandrarfrågor samt motverka främlingsfientlighet och rasism. att verka för en ökad politisk - och samhällig medvetenhet bland assyriska kvinnor i Sverige. att underlätta assyriska kvinnors och andra invandrarkvinnors anpassning till det svenska samhället. AKF Styrelsemedlemmar 1997-1998 ORDFÖRANDE: Edibe Younan LEDAMÖTER: Sonja Aho Meryem Demirel Anna Melle att verka för utveckling och utbyta av kvinnors kunskap och erfarenheter genom att anordna kurser, möten, föreläsningar, sommarläger, studiebesök, konferenser mm. kortsiktig målsättning; AKF:s 20 års jubileum. att lägga upp en plan på hur man ska aktivera assyriska kvinnor i föreningsliv med olika projektmedel. att vara initiativtagare till en assyrisk världskonferens för assyriska kvinnor i världen.

inledning DET GÅNGNA ÅRET har varit ett tungt år för Assyriska Kvinnoförbundet, delvis på grund av att vi var få i styrelsen vilket gjorde att det blev svårt att hinna med allt arbete som krävdes. Erfarenheten visar att om man vill arbeta för ARS och dess olika organ, krävs det att man ska ägna mycket av sin tid i verksamheten. Verksamheten för AKF kräver mycket tid och kraft att orka men framförallt vilja. Det är av den anledningen som jag tror det är väsentligt att ställa sig frågorna; vill jag lägga tid och ork på mitt folk? Har jag resurser som är värdefulla för att bidra till den assyriska kvinnans utveckling? Är ditt svar Ja på dessa frågor, då gör du en stor tjänst åt den assyriska kvinnan. Den moderna kvinnan DET FINNS MÅNGA kvinnor i historien som vi kan vara stolta över idag. Det är kvinnor med bibliska och politiska förebilder. Dagens kvinna lever ett jäktigt liv med många krav på sig. Hon ska vara hustru, mamma, lönerabetande och dessutom hinna med allt hushållsarbete såsom matlagning och städning etc. Ovanpå allt detta ska hon hinna med utvecklingen som går fort. Dagens situation för den moderna skulle kunna beskrivas så att den kännetecknas av sjukdomen STRESS. Varför jag kallar stress för en sjukdom, är att många av oss kvinnor lever under ett ständigt jagande av tiden. Vi måste få tiden att räcka till så mycket. Vid dagens slut, när man hinner känna efter hur man mår, upptäcker man att det inte är bra. Planering krävs VAD BÖR VI GÖRA åt problemet? Jag tror att vi kvinnor som är aktiva i samhället antingen förvärvsarbetande eller studerande, måste börja planera lite bättre. Vi får prioritera och välja vad som är viktigast i vår dagliga tillvaro. Viktigast av allt är att vi bör ta tid för oss själva och bara koppla av. Det räcker med tio till femton minuter att bara bry sig om sig själv. Det är viktigt om man ska orka med barnen, att hjälpa dem med läxläsning och umgås med varandra en stund på kvällen. Som våra traditioner är ska vi vara gästvänliga och kunna ta emot gäster oplanerat, tror jag är bra i sig för att det ger oss spontanitet i vardagen och inte låser oss i massa planering. Målsättning MED DEN SLAGS planering jag syftar på är mer av den långsiktiga - att sätta upp mål. Det kan gälla vad man ska göra nästa vecka, nästa månad och vad jag kan göra för att utveckla mig själv. Det är oerhört viktigt att vi kvinnor delar vår erfarenhet för att hjälpa varandra. En plats för umgänge och gemenskap kan vara föreningen där tid kan avsättas för sådana ändamål. Vi måste finna stöd hos varandra för att gå vidare. Det finns ofta saker som är centrala för många av oss. Vi kan föra vidare förslag till styrelsen i våra föreningar och till AKF, så att de i sin tur kan ordna givande sammankomster för oss. Samarbetet med andra invandrarkvinnor ser jag också som en viktig del. Som invandrarkvinnor har vi mycket gemensamt oavsett vilket land man kommer ifrån. SLUTLIGEN VILL JAG återigen vädja till er som har tid och resurser att tänka igenom om ni vill gå med AKF:s styrelse, för att hjälpa förbundet i dess arbete. Jag vill tacka alla de som har bidragit på olika sätt i vår verksamhet, det har varit av stort värde. Jag vill avsluta med att även säga; ge aldrig upp vi har mycket att kämpa för! EDIBE YOUNAN ORDFÖRANDE AKF 3

4 ASSYRISKA KVINNO FÖRBUNDET I SVERIGE VERKSAMHETS BERÄTTELSE 1997-.1998 14 MARS 1998 hölls AUF:s årsmöte i Norrköping. Meryem Demirel deltog och framförde AKF:s tacksamhet under sitt korta tal om att det finns så många aktiva ungdomar som gör så mycket för att aktivera så många ungdomar som möjligt till AUF:s verksamhet och till föreningar runt om i landet. Vi har stora förhoppningar om er. 14 MARS 1998 Hölls ett seminarium av KvinnoSIOS på Runö kursgård om Vad blir det av våra barn i framtiden. Det var föreläsning av Jämställdhets Ombudsmannen och Diskriminerings Ombudsmannen, Anders Kalberg - Fryshuset, Woukko Knodie - Arbetslivsinstitutet, Sonja Aho - projektet Barnens språkutveckling. Samt möte med representanter från de olika partierna. 10 JUNI 1998 invigdes det nya Integrationsverket i Norrköping. Elisabet Nisson representerade AKF. 23 JUNI 1998 blev Meryem Demiren från AKF inbjuden för att hålla föredrag under AUF:s sommarläger i Linköping om Assyriska seder och bruk och Det traditionella giftermålet. Meryem berättade exempelvis hur man gifte sig i hemlandet och hur det är idag. Intresset bland deltagarna var stor. Det blev många frågor i en givande diskussion. 16 OKTOBER 1998 deltog SonjaAho i Svenska FN förbundets konferens Kvinnor försörjer världen. 28 Oktober 1998 inbjöds AKF till ett möte som Svenska Unifem - kommittén anordnande i Riksdagshuset med Mona Sahlin (S). Meryem Demirel deltog på mötet med temat Vad händer med världens kvinnor och jämställdheten. Mona Sahlin berättade att demokratin är från 18 års-åldern före andra världskriget och att kvinno och män konflikten finns över hela världen oavsett kultur. Man ska se kvinno-rättigheter som människo-rättigheter. Att en kvinnas framtid är alla kvinnors framtid. I hela världen finns bara 22 kvinnor som är ledare för sitt folk. Mona Sahlin tillade också att låt inte dina söner bli kvinnomisshandlare och låt inte dina döttrar hamna i samma situation som du är missnöjd med. ALF tycker att Unifem är intressant som bl a har möjlighet att stödja hemlands projekter, därför beslutades att AKF skulle bli medlem hos dem. Meryem Demirel tillsammans med Mona Sahlin under mötet i Riksdagshuset som handlade om Vad hände med världens kvinnor och jämställdheten.

ASSYRISKA KVINNO FÖRBUNDET I SVERIGE VERKSAMHETSBERÄTTELSE 1997-1998 9 MAJ och 15 NOVEMBER 1998 seminarium om Hujådås framtid anordnades i Norrköping och Södertälje. Meryem Demirel har deltagit på båda seminarierna. Anordnare var Yuhanoun Akcan, ordförande i Norrköping föreningen, och Ilhan DeBasso, ordförande i AUF. Många personer som har varit aktiva i ARS-, AUF- och AKF:s verksamhet var inbjudna, vilka visade stort intresse. Under seminariet kom många förslag från deltagarna, bl a att mer kvinnor och ungdomar till ARS styrelse och att ordföranden bör jobba heltid på förbundet för att klara av allt som behöver göras. Andra frågor kom upp såsom ; om vi har rätt man på plats? Etc. Det saknas långsiktiga aktiviteter och det är nästan samma personer i verksamheten som för 20 år sedan. Alltså har vi inte lyckats med nya generationen. 16 NOVEMBER 1998 Seminarium om Demokratiutredning. Meryem Demirel deltog. Det handlade om invandrarskap och medborgarskap. Många intressanta föreläsningar bl a Britt Lejon från Statsrådet talade om demokratin inför 2000-talet. Forskaren Thomas Roth berättade om individens frihet gentemot kollektiven. Professor Lars Dencik föreläste om stärk minoriteternas autonomi. Flera partier, universitet, kommuner, skolor, invandrar organisationer var bjudna till seminariet. AKF anordnade en datakurs i ABF-huset, Norrköping, i maj 1998. Datakursen var i sammarbete med ABF där 30 assyriska kvinnor från hela Sverige deltog. Syftet med kursen var att det är få assyriska kvinnor som känner till hur en dator fungerar och hur den används. AKF vill tacka ABF och riksförbundet för samarbetet. Deltagarna i datakur sen i ABF - huset i Norrköping. Förtroende person av vårt folk till vårt folk. AKF anser att en sådan person behövs. Detta är för att personer som är i behov att prata med någon om sina problem ska kunna få svar på sina frågor. Det är inte alltid som en inblandad svensk person förstår sig på assyrisk kultur och tradition, och därför ansågs att en kontaktperson skulle tillsättas. Man ringer 1-2 gånger i veckan. 5

Assyriska Kvinnoförbundet anordnade en veckoslutskurs i Marieborgs Folkhögskola i Norrköping lördagen 24 och söndagen 25 oktober 1998. DET VAR FYRTIOTAL deltagare som var närvarande på kursen. Teman var jämställdhet och etnisk diskriminering i arbetslivet samt utvärdering av vårt ideala organisationsarbete. Olle Ingmarsson föreläste om svensk lagstiftning och vad det menas med jämställdhet och jämlikhet. Föreläsningen var mycket givande. Deltagarna fick en massa information om regler och om åtgärder mot etnisk diskriminering i arbetslivet. Flera frågor blev besvarade under föreläsningen. Olle Ingmarsson åker gärna runt till våra föreningar och föreläser om jämställdhet och jämlikhet om behovet finns. DISKRIMINERING OMBUDSMANNEN Margareta Wadstein föreläste om diskriminering och vad lagen säger om etnisk diskriminering i arbetslivet. Även denna föreläsning var också mycket givande för deltagarna. Man fick veta hur man ska gå till väga när det uppstår diskriminering i arbetslivet. SaitYildis föreläsning handlade om organisationens utvärdering under de gångna trettio åren, 70-, 80- och 90- talet. Deltagarna fick ställa frågor och diskuterade tillsammans om organisationens framtida arbete. Yuhanin Akcays, ordförande i Norrköpings förening, och Ilhan DeBassos, AUF:s ordförande, föreläsning handlade om hur vi ska hitta en bra struktur och en plattform i vår organisation för att kunna fortsätta vårt ideella organisationsarbete. Det blev heta och givande diskussioner under veckoslutskursen. ETT STORT TACK TILL ABF som finansierade veckoslutskursen och Tack även till Marieborg Folkhögskolans trevliga kökspersonal för mycket god mat! ÄR NI INTRESSERADE att ha en föreläsning i er förening om dessa ämnen? Ring Jämställdhets Ombudsmannen Olle Ingmarsson tel: 08-23 74 50 eller Diskrimenerings Ombudsmannen Margareta Wadstein tel: 08-23 74 50. ANNA MELLE Assyrisk kvinna blir ordförande i Kvinno-SIOS HELGEN 16-17 MAJ 1998 anordnade Kvinno-SIOS ett seminarium med temat Vad blir det av våra barn i framtiden på LO s kursgård Runö där omkring ett 40-tal kvinnor från hela landet deltog. På kursen deltog Assyriska kvinnoförbundet med sex representanter från olika lokala föreningar. Under samma helg hölls även Kvinno-SIOS sjätte årsmöte. Kvinnor från ett tiotal riksförbund var representerade vid årsmötet. Vid mötet valdes en ny styrelse och till ordförande för Kvinno-SIOS valdes Sonya Aho, Assyriska Kvinnoförbundets representant. 6 SIOS, SAMARBETSORGANET FÖR invandrarorganisationer i Sverige bildades i början av 1980-talet. Assyriska riksförbundet var en av de första organisationerna som insåg behovet av ett utökat samarbete mellan invandrarorganisationer kring gemensamma frågor. Idag ingår 12 riksförbund i SIOS och ytterligare tre riksförbund har sökt medlemskap och det sammanlagda medlemsantalet uppgår till omkring 120 000 medlemmar som finns över hela landet. Hälften av medlemsantalet är kvinnor och därför fanns ett behov att bilda en sidoorganisation inom SIOS för att särskilt ta fram kvinnoaspekten i de olika

frågorna. Kvinno-SIOS bildades 1992 och Assyriska kvinnoförbundet var bland de mest aktiva organisationerna i bildandet av Kvinno-SIOS. KVINNO-SIOS HUVUDMÅLSÄTTNING är att öka invandrarkvinnors deltagande och medinflytande i det svenska samhället samt arbeta för goda etniska relationer och verka för ett rättvist, jämlikt och demokratiskt samhälle för kvinnor. Målsättningen förverkligas genom uppvaktningar, skrivelser, yttranden, utbildningar, kurser, utställningar, projekt, kvinnomöten mm. UNDER DE SENASTE ÅREN har Kvinno-SIOS verksamhet bestått ibland annat anordnandet av en stor utställning Den nya moder Svea som handlar om invandrarkvinnor i Sverige. Utställningen har under ett par år vandrat runt i Sverige, från norr till söder. Vidare har man anordnat en rad veckoslutskurser om kroppsspråk och Att våga tala inför grupp samt deltagit vid konferenser och studiebesök i och utanför Sverige bl.a. deltog man vid den Internationella Kvinnokonferensen i Peking 1995. Vartannat år anordnar SIOS en studieresa till något av medlemmarnas ursprungsländer och där deltar även Kvinno-SIOS-representanter. Resemålet för 1998-års studieresa var Bologna i Italien. AKFs representant tillika Kvinno- SIOS ordförande, Sonya Aho, deltog på resan. En särskild reserapport om Italien resan finns här nedan. SENAST HAR KVINNO-SIOS anordnat en välgörenhetsgala till förmån för krigsdrabbade barn i forna Jugoslavien. Galakonserten I mänsklighetens anda ägde rum den 11 december 1998 på Historiska museet i Stockholm. Det var ett späckat program med musik, dans och sångartister med bakgrund i olika länder och språk. Det var ett rikt program som visade den mångfald och kvalité som finns i det mångetniska Sverige. FÖR DEN ASSYRISKA representationen vid Kvinno-SIOS galakonsert stod vår folkkäre musiker, sångare och trubadur Habib Musa med musikgruppen Qenneshrin och S:t Jakob av Nsibins kyrkokör bestående av drygt 30 sångare. I anslutning till konserten ordnade flera riksförbund och lokalföreningar konst- och hantverksutställningar. Kvinnosektionen i Assyriska föreningen i Södertälje ställde ut handmålade textiler och handmålat porslin. Vår mest kända verksamma konstnär idag, Hanna Al Haek, hade lånat ut en serie tavlor till en miniutställning på Historiska museet i samband med galakonserten. Omkring femhundra gäster besökte konserten och det var ett ypperligt tillfälle att visa upp assyrisk konst och musik för andra folkgrupper i Sverige. Man kan bara beklaga att det var ett mycket fåtal assyrier som besökte konserten men mest beklämmande var att konstatera att ingen representant från riksförbundet var närvarande trots en personlig inbjudan. SAMMANTAGET BLEV KONSERTEN mycket väl mottagen och uppskattad. Under 4,5 timmar bjöds det på ett späckat program av dans-, musik- och sånginslag av mycket hög kvalitet. Här nedan följer det tal som Kvinno-SIOS ordförande höll i öppnandet av Galakonserten: Galakonserttal av Sonja Aho I mänsklighetens anda DET ÄR TITELN på denna galakväll -att leva i en mänsklig anda som innebär respekt, tolerans och omtänksamhet för andra människor är lika viktigt för oss som den luft vi andas. En sådan livsviktig anda borde också vara lika självklar och gränslös som luften omkring oss. Men verkligheten är tyvärr inte så enkel. För oss som vuxit upp här i frihet och 7

med grundregeln att alla är födda fria och lika i värde och rättigheter för oss är det nästan omöjligt att tänka oss in i en värld där våra rättigheter skulle vara begränsade pga. av hur vi såg ut, vilken religion eller åsikt vi har. MINA FÖRÄLDRAR KAN VITTNA om en annan värld än den jag vuxit upp i och vi har med all sannolikhet många här ibland oss som kan vittna om samma värld - en värld där de mänskliga rättigheterna bryts i regel och inte i undantag. Där krig, förföljelser och orättvisor finns drabbas inte bara de vuxna, som till 99% startat dessa krig, utan det är främst barnen som drabbas hårdast. Därför var den 10 december 1948, då deklarationen om de mänskliga rättigheterna skrevs under i FN s generalförsamling en mycket viktig dag i vår moderna historia. I år firar denna deklaration 50 år. Och så länge dessa rättigheter inte är självklara för alla så måste vi ständigt, och inte bara i år, påminna och informera vår omvärld om de mänskliga rättigheterna. Och att ständigt slå vakt om dem är ytterst viktigt och än mer viktigt för oss som har förmånen att leva i frihet att uttrycka, få uttrycka tankar och åsikter. Att det är kvinnor som anordnat denna galakväll I mänsklighetens anda är inte så konstigt för det var också en kvinna som drev fram påskrivandet av deklarationen om de mänskliga rättigheterna. Det var ELEANOR ROOSEVELT, amerikanska presidentens fru, som FN-delegat under åren 1945-52, arbetade hårt för att de krigshandlingar som ägt rum under andra världskriget inte skulle upprepas igen. DÅ JAG FÖR FÖRSTA GÅNGEN hörde talas om Kvinno-SIOS för ca fem år sedan trodde jag det var en syförening där kvinnor från olika länder satt och skvallrade. Men ganska snart förstod jag att det är kvinnor som bär på enorma kunskaper och erfarenheter, det är färgstarka, engagerade och drivkraftiga kvinnor. En kväll som denna känner jag mig riktigt stolt över att vara en av dessa kvinnor. KVINNO-SIOS ÄR EN DEL av SIOS, Samarbetsorganet för invandrarorganisationer i Sverige. Vi har omkring 120 000 medlemmar i 12 olika riksförbund och hälften av dessa är kvinnor. Genom åren, idag närmare 30 år som SIOS funnits, har organisationen samlat på sig en kunskap och erfarenhet kring invandrings- och integrationsfrågor som är värdefull och bör tas tillvara i uppbyggandet av vårt framtida mångetniska Sverige. OCH VISST KAN VI konstatera att Sveriges andliga klimat har förändrats. Världen har flyttat in här och utan alla oss finns inte det mångkulturella Sverige. Det är från dessa möten, över kultur och språkgränser som vårt nya Sverige växer fram både på det kulturella-, sociala- och politiska planet. IKVÄLL HAR VI SAMLATS här för att åtnjuta oss högklassiga musik, sång och dansinslag som har sitt ursprung i olika kulturer och språk. Alla dessa kulurinslag uttrycker tankar, idéer och känslor som har ett universellt språk som alla kan förstå oberoende av vilket språk man talar. Det är då egentligen ganska svårt att föreställa sig hur olika erfarenheter vi har, i grunden är vi trots allt lika och vi behöver inte kunna en massa språk för att förstå varandra. Det enda som krävs är att vi möter varandra med öppna sinnen så att vi är mottagliga och förstående. SONYA AHO Kvinno-SIOS ordförande 8

SIOS möter Integrationsminister, Ulrica Messing. SIOS-REPRESENTANTER TRÄFFAR regeringens yngsta minister, Ulrica Messing och vid mötet representerade Sonya Aho, AKF och Kvinno-SIOS. Följande samtal fördes fram vid mötet med den nytillträdde Integrationsministern, Ulrica Messing, som ägde rum den 1 december 1998 på Kulturdepartementet i Stockholm. KVINNO-SIOS FRÄMSTA UPPGIFT är att driva fram kvinno- och jämställhetsfrågor inom Sios men också arbeta för att öka kvinnors delaktighet och medinflytande i våra olika organisationer. Men framför allt vill vi vara ett organ eller en röst åt kvinnor med olika etnisk bakgrund i Sverige. Man använder begreppet Invandrarkvinna, invandrarflickor, titt som tätt inte bara i media utan också som ett allmänt begrepp för att beskriva kvinnor som någon gång under sitt liv invandrat till Sverige men också för att beskriva unga flickor och kvinnor som är födda i Sverige och kanske t o m har egna barn som är födda här men råkar ha en eller två föräldrar som är födda någon annanstans. Liksom gruppen svenska kvinnor är vi långt ifrån en enhetlig grupp. Vi kommer från vitt skilda länder med olika kulturer, språk och social bakgrund. Liksom varje svensk kvinna har också vi vuxit upp i olika miljöer med olika uppfostran som format våra liv, de värderingar och normer vi har. LEDAMÖTERNA I KVINNO-SIOSSTYRELSE representerar kvinnor i ett tiotal invandrarorganisationer. Vi har olika utgångspunkter för de aktuella frågor vi ville driva beroende av i vilket skede av migrationsprocessen man befinner sig i, tex angeläget för grekiska och finska kvinnorna är rätten till erkännande och rehabilitering av belastningsskador i arbetet. De assyriska och kurdiska kvinnorna kämpar för att rätten till hemspråksundervisning i skolan och bevarandet av sin kultur. Iranska kvinnors frågor handlar om demokrati och jämställdhet. Men vi har också alla dess frågor gemensamt men kanske att de berör oss, är aktuella för oss, i olika skeden av vårt liv. Vårt arbete går ut mycket på att stärka och stödja varandra som kvinnor, vi kvinnor brukar vara dåliga på det ute i det vanliga livet. Jämställdhet en fråga som bör aktualiseras i våra organisationer Jämställdhetsarbetet i de flesta av våra organisationer ligger mycket lågt. En undersökning som JämO gjort har visat att kunskapen om jämställdhetslagen är dåligt spridd bland etniska minoriteter i Sverige. Få invandrarkvinnor vet vad JämO är. Om man jämför antalet kvinnor med utländsk bakgrund på arbetsmarknaden så är det väldigt få som vänder sig till JämO. Orsakerna till detta kan vara flera men framför allt handlar det om en bristfällig information och kunskapen om det svenska samhället. Men en annan aspekt är att beroende av vilken mätstock, vilka värderingar och normer vi har så upplever vi könsdiskriminering på arbetet olika. Vi använder olika definitioner om vad som upplevs vara diskrimenarande. MEN VI KVINNOR med invandrar bakgrund har generellt sett försämrat eller minskat betydelsen av vår etniska roll i och med migrationen. Ofta upplever vi den etniska minortetens tillhörighet mer angelägen att arbeta för än jämställdhet mellan könen. Vi upplever den etniska minoritetens tillhörighet viktigare för självbilden än könstillhörigheten. EN ANNAN ASPEKT är kontakten med offentliga myndigheter, för att få en rättvis behandling i arbetslivet (och samma sak gäller det sociala livet), som många upplever som främmande, långsökt och svårförenligt med kvinnorollen. Institutioner som JämO, DO, familjerådgivning, kvinnojour, brottsofferjour osv, kan upplevas som mycket svenska fenomen. 9

OVANA ELLER OVILJA att söka rättvisa via offentliga myndigheter, organisationer anses alltför främmande något som bara är för svenskar. Denna okunskap måste vi i närmaste framtiden arbeta mycket med i våra organisationer och vi i Kvinno-SIOS vill initiera detta arbete i en omfattande projektform. Vi har fört en del diskussioner med JämO och det finns ett stort intresse också från deras sida. Förutsättningen är att vi har de rätta resurserna för detta omfattande arbetet som vi hoppas få gehör för även från er och andra myndigheter. DET ARBETE VI GJORT de senaste åren har bestått i en stor utställning som heter Den nya moder Svea som består av intervjuer med kvinnor med olika etnisk bakgrund. Ett viktigt område för oss som mammor har alltid varit våra barn och i våras hade vi ett stort seminarium på Runö som handlade om våra barns framtid i Sverige. NU NÄRMAST FRAMFÖR OSS har vi, om drygt en vecka, 11 dec., en GALAKON- SERT, som Kvinno-SIOS anordnar med anledning av att de Mänskliga rättigheterna fyller 50 år och dessutom är det en välgörenhetskonsert till förmån för krigsdrabbade barn i forna Jugoslavien. Vi har professionella artister i musik, sång och dans från olika länder. De är en kulturkonsert som visar det allra positivaste i det mångetniska Sverige. För just i musiken, sången och dansen skapas gränslösa möten mellan människor oberoende av var man kommer ifrån, vilken nationalitet eller språk man tillhör. SONYA AHO SIOS på resa i Italien (4 okt. -11 okt. 1998) TIDIGT PÅ SÖNDAG MORGON samlades 22 delegater från SIOS - förbunden på Arlanda flygplats med destination Bologna, en medeltida stad i Italien. I regionen Emilia Romagna där Bologna, som är den största staden med drygt 500 000 invånare, ligger finns det mycket sevärt för alla kultur-, historie- och konst intresserade. Visserligen omgavs vi ständigt av områdets rika kulturhistoria men det var inte huvudmålet för 1998-års SIOS-studieresa utan målet var att studera flykting- och invandrarpolitik samt socialförsäkringsfrågor i Italien. SIOS på Italienresa 10

ITALIEN ÄR EN RELATIV ny flyktingmottagare och just i regionen Emilia Romagna har man landets mest utvecklade satsningar då det gäller sociala frågor samt integration och flyktingmottagande. I regionen, som ligger i landets mest välmående del, bor det 3,9 miljoner invånare och här finns över 900.000 företag. På varje företag går det mindre än 10 invånare. Majoriteten företag är småföretag med färre än tio anställda. Världens lägsta barnafödande HÄR FÖRVÄRVSARBETAR KVINNORNA i högre grad än i övriga landet. Hälften (50%) av kvinnorna i arbetsför ålder arbetar. Kvinnorna arbetar i snitt 14 timmar mer än männen i området. Förutom heltidsarbete får kvinnorna oftast inte bara ta ansvar för barnen utan också för omsorgen om de gamla i familjen. Den stora bördan som läggs på kvinnorna har lett till att allt färre barn föds i regionen. Nativiteten, födelsetalet, är mindre än ett barn per kvinna dvs det föds 0,8 barn per kvinna. Nativitetssiffran är bland de lägsta i världen och detta upplevs vara ett stort samhällsproblem som myndigheterna i området söker komma till rätta med. Bland annat har man försökt utveckla den sociala- trygghetsförsäkringen för barn och äldre. Fram till 1960-talet har man i Italien sett på social samhällsservice som hämmande av samhällsutvecklingen. Man ansåg att Social service är en belastning, en kostnad för samhället. Men idag har synen på social samhällsservice i regionen genomgått stora förändringar till skillnad från övriga delar i Italien. Här har man insett att all samhällsservice är en investering inför framtiden. Föräldraförsäkringen innebär bland annat att kvinnorna har rätt att vara hemma två månader före och tre månader efter födseln med 100%-ig lön och därefter sex månader med avtagande 90-60%-ig lön. Även om samhällsservicen i området är bra i jämförelse med övriga landet så är den något stel och flexibilitet för behov och förändringar i samhället saknas. Tredje sektorn allt viktigare ATT ARBETA I KOOPERATIV är en välkänd och allt viktigare arbetsform i Italien speciellt då det gäller narkoman- och missbruksvård, pensionärs- och äldrevård, hemtjänst och inom barnomsorg. Det socialarbete som sker i kooperativa former i Italien har blivit välkänt i Europa och arbetet har blivit föremål för många studiebesök från utlandet. Det finns försök att utöka samarbetet mellan myndigheter och frivilligorganisationer i Italien. Frivilligorganisationerna har fått större möjligheter till egna initiativ och ökat samhällsansvar till att sköta olika sociala frågor med stöd av statliga medel. Detta brukar vara det billigaste alternativet. Invandringen ny företeelse ITALIEN HAR NYLIGEN KLUBBAT igenom ett lagförslag om att socialförsäkringen skall gälla alla boenden i landet. Dvs även de som lever illegalt i Italien garanteras akut sjukförsäkring och mödravårdsförsäkring. I och med kriget i forna Jugoslavien kom den första större flyktinggruppen till Italien. Ungefär samtidigt, dvs i början av 90-talet, kom också större grupper från norra och central Afrika samt från Kina och Filipinerna till Italien. Idag finns det i regionen Emilia Romanga omkring 80.000 registrerade invandrare och man beräknar att det finns omkring 40.000 som bor illegalt i området. Det finns omkring 50-tal olika ideella invandrarorganisationer. Arbetslösheten i området är mycket låg, knappt 4%, till skillnad från södra Italien där arbetslösheten ligger omkring 20%. Invandrarna får oftast de arbeten som inte italienarna vill ha. Det är främst arbete inom jordbruket, byggbranschen och gatuförsäljning. Många invandrarkvinnor arbetar som hembiträden och en del kvinnor främst från öststaterna har hamnat i prostitutionsindustrin. FÖR DEN FRÄMLINGSOVANA REGIONEN har invandringen inneburit en stor chock 11

ASSYRISKA KVINNOFÖRBUNDET I SVERIGE VERKSAMHETSBERÄTTELSE 1997-1998 för området som annars under en lång tid varit ganska enhetlig. De flesta här är anhängare av vänsterrörelsen och de värdesätter arbete och familj störst. Invandringen innebar en rad nya samhällsproblem. Det största problemet är bostadsbristen i området som lett till högre hyror. En genomsnittslön ligger på omkring 6000 kr/mån och en snitthyra för en normal trea ligger på ungefär 5000 kr/mån. Det är få vuxna barn som har råd att flytta till egen lägenhet. Varje hushåll måste ha flera försörjare. Bologna är en universitetsstad och över 100.000 studenter finns i regionen vilket också lett till att bostadsbristen är så stor. Med antalet flyktingar och invandrare som flyttar in har också otoleransen och främlingsfientligheten i området ökat. SIOS-representanter på möte med fackliga delegater i Bologna. I ITALIEN HAR MAN HITTILLS sett på invandringen som något tillfälligt dvs efter en tid så åker de tillbaka till sina hemländer. Idag finns en större medvetenhet om att invandringen är en strukturell förändring och att det alltid kommer att finnas flyktingar och invandring. IDAG FÖRSÖKER DE SOCIALA MYNDIGHETERNA i regionen utarbeta mer långsiktiga handlingsplaner för integrationen. EN FÖRETRÄDARE FÖR MYNDIGHETEN som ansvarar för invandrar och socialfrågor i Bologna uttryckte synen på integrationen så här: - Integration handlar om att tillåta människor ha ett fullvärdigt liv i Italien med rätt att behålla sitt särdrag. SONYA AHO Ordförande Kvinno-SIOS 12