Utbildningsplan för Biomedicinska analytikerprogrammet inriktning fysiologi, 120 poäng Study programme in Biomedical Laboratory Science in physiology, 120 credits (180 ECTS credits) Fastställd av Styrelsen för utbildning 2002-06-12. Reviderad 2005-05-25. 1
Utbildningsplan för Biomedicinska analytikerprogrammet inriktning fysiologi, 120 poäng Study programme in Biomedical Laboratory Science in physiology, 120 credits (= 180 ECTS credits) Programkod BMAFY Beslut om inrättande Denna utbildningsplan är godkänd av Programkommittén för Biomedicin-, Biomedicinsk analytiker- och Toxikologutbildningarna och fastställd av Styrelsen för utbildning 2002-06-12. Utbildningsplanen gäller för studenter som påbörjar sin utbildning höstterminen 2002 och ersätter utbildningsplan fastställd 1998-06-02 Reviderad av Styrelsen för utbildning 2005-05-25 avseende kursers benämning, poängfördelning och valbarhet och gäller för studenter som påbörjat sin utbildning höstterminen 2002. Övergångsbestämmelser Studenter som påbörjat utbildning enligt tidigare utbildningsplan och efter studieuppehåll önskar återuppta studierna erbjuds individuell studiegång för att slutföra sin utbildning. De studenter som påbörjat utbildningen HT 2000 följer dock den gamla utbildningsplanen (fastställd 1998-06-02) t o m VT 2003. Mål för grundläggande högskoleutbildning enligt Högskolelagen (SFS 1992:1434), 1 kap 9 första stycket Den grundläggande högskoleutbildningen skall ge studenterna - förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar - förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, samt - beredskap att möta förändringar i arbetslivet Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter utveckla förmåga att - söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå - följa kunskapsutvecklingen och - utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området Mål för biomedicinsk analytikerexamen enligt Högskoleförordningen (1993:100) bilaga 2-Examensordning För att få biomedicinsk analytikerexamen skall studenten ha - de kunskaper och färdigheter som krävs för att kunna arbeta som biomedicinsk analytiker - förmåga att självständigt planera och genomföra analyser och undersökningar, kunna samla in, bearbeta och bedöma resultat; uppmärksamma och hantera avvikelser; etablera och förbättra biomedicinska laboratoriemetoder samt ha goda kunskaper om kvalitetssäkring. - insikt i yrkesrollen som förbereder för lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper. 2
- god självkännedom och förmåga till inlevelse och därigenom, med beaktande av ett etiskt förhållningssätt och en helhetsbild av människan, ha förmåga att värna om patienter och patientprov. Härutöver gäller som mål för Karolinska Institutet att Utbildningen ska ge teoretiska, metodologiska och praktiska kunskaper som krävs för att arbeta som biomedicinsk analytiker inom fysiologisk diagnostik samt förbereda för fortsatta studier och forskning. Efter genomgången utbildning skall studenten ha: - en kompetens som ger förmåga att förstå principer och teorier för metoder inom fysiologisk diagnostik och därvid ha god patientkontakt, samt översiktsmässigt ha kännedom om laboratoriemedicinens olika områden - förmåga att kombinera teoretisk och teknisk kunskap för att kunna utföra etablerade undersökningar på patienter, bedöma och verifiera resultaten samt kunna lösa olika frågeställningar och aktivt delta i metod- och kvalitetsutveckling - förmåga att kritiskt granska, analysera, reflektera samt dokumentera undersökningsresultat och därigenom kunna bidra till utvecklingen av kunskapsområdet och professionen - beredskap för arbetsuppgifter av arbetsledande och undervisande karaktär. Huvudämnesbeskrivning Utbildningens huvudämne, Biomedicinsk laboratorievetenskap inriktning fysiologi beskriver människokroppens normala uppbyggnad och funktion samt förändring vid olika sjukdomstillstånd från molekyl till helkroppsnivå. Tyngdpunkten ligger på läran om mätmetoder för undersökning av människokroppens uppbyggnad och funktion. Ämnet ger även ingående teoretisk och praktisk kunskap om hur dessa metoder tillämpas och om hur undersökningsresultat bedöms. Detta omfattar också hantering, kalibrering och kontroll av de mätutrustningar som används. På A-nivå ges en översiktlig kurs i basal fysiologisk metodik och teknik. Här genomgås, med tonvikt på bredd snarare än djup, de basala tekniker som används vid diagnostik och forskning inom ett fysiologiskt laboratorium. Vidare ges kurser på något mera specialiserad nivå som berör två av de grundläggande teknikerna för undersökning av hjärtats funktion och myokardiets perfusion, diagnostiken av sjuka hjärtklaffar och av flödesförhållandena i hjärtats hålrum. Dessa två kurser berör således nuklearmedicin och ultraljudsteknik applicerat på hjärtat (ekokardiografi) På B-nivå tillämpas de tekniker som ur teknisk synpunkt inlärts på A-nivå, nu i diagnostiska undersökningar på patienter. Här appliceras ultraljudstekniken på undersökning av patienter med kärlsjukdom och ekokardiografin och nuklearmedicinens tekniker på patienter med hjärtsjukdom. Det kliniska utnyttjandet av arbetsprovet, främst för bedömning av patienter med kranskärlssjukdom men även patienter med högt blodtryck, arytmi och hjärtsvikt inlärs. På motsvarande sätt utnyttjas tidigare teoretiskt inlärda tekniker för bedömning av lungfunktionen, mag-tarmkanalens funktion, njurarnas och de nedre urinvägarnas funktion. På B-nivå har man således gått ifrån en mer allmän metodinriktad syn på de fysiologiska mätteknikerna till applikation på patienter med definierade frågeställningar. 3
På C-nivå inlärs en mycket mer specialiserad del av den kliniska fysiologin, nämligen den neurofysiologiska. Dessutom genomgås här ett arbetsområde som sannolikt kommer att få allt större plats inom bearbetningen av fysiologiska data, nämligen telemedicin, bildöverföring och bildbehandling. Slutligen genomförs ett examensarbete om 10 poäng, individuellt eller i grupper om två studenter. Examensarbetet skall visa att studenten kan formulera en frågeställning och utifrån denna välja metod, utföra analyser, bearbeta resultat, dra slutsatser samt sätta egna fynd i relation till andras studier. Studenten skall också sammanställa och presentera arbetet på ett sätt som är accepterat för vetenskapliga rapporter. Huvudsakligt innehåll och uppläggning Utbildningens huvudämne är Biomedicinsk Laboratorievetenskap inriktning fysiologi, och omfattar minst 60 poäng. Den övriga delen av utbildningen faller inom det biomedicinska och naturvetenskapliga ämnesområdet samt inom omvårdnad/beteendevetenskap. Utbildningen organiseras för studier på helfart. Utbildningsprogrammet omfattar 120 poäng och är indelat i kurser. Varje kurs finns beskriven i separat kursplan. I programmet ingår möjlighet att under termin sex läsa en valbar kurs om 3 poäng. Det första året (termin 1 och 2) samläses med biomedicinsk analytikerutbildning. Problembaserat lärande (PBL) tillämpas i vissa kurser och i övrigt utgörs undervisningen av föreläsningar, demonstrationer, laborationer, gruppundervisning samt seminarier. Ingående kurser För kandidatexamen krävs 120 poäng, varav 20 poäng på vardera A-, B- och C-nivå inkl. examensarbete (10 poäng) i huvudämnet Kurser inom huvudämnet Biomedicinsk laboratorievetenskap inriktning fysiologi 1-20 poängs nivå (A-nivå) År 1 Laboratoriediagnostik, 5 poäng Grundläggande laboratoriemetodik, 4 poäng Basal fysiologisk metodik och teknik, 8 poäng Nuklearmedicin, 5poäng Ultraljudsteknik I (hjärta), 4 poäng 21-40 poängs nivå (B-nivå) Ultraljudsteknik II (kärl), 3 poäng Respirations- och cirkulationsfysiologi, 15 poäng (moment I, 2poäng, moment II, 4 poäng, moment III, 4 poäng) Respirations- och cirkulationsfysiologi, 15 poäng (moment IV, 5 poäng) Gastroenterologi, nefrologi och urologi, 2 poäng. 4
41-60 poängs nivå (C-nivå) Neurofysiologi, 5 poäng Telemedicin, bildöverföring och bildbehandling, 5 poäng Examensarbete, 10 poäng Kurser inom övriga ämnen Biomedicinska och naturvetenskapliga ämnen År 1 Medicinsk översiktskurs, 2 poäng Kurs i datakunskap, 1 poäng Människokroppens struktur, funktion och dysfunktion I, 4 poäng Transport och rörelse Människokroppens struktur, funktion och dysfunktion II, 4 poäng Kommunikation, kontroll och reproduktion Människokroppens struktur, funktion och dysfunktion III, 4 poäng Digestion, utsöndring och försvar Temablock: Syra-bas och Energi, 4 poäng Biokemi I, 4 poäng Biokemi II, 4 poäng Cell- och Molekylärbiologi, 4 poäng Farmakologi och läkemedelsberäkning, 2 poäng Vetenskaplig metodik, 5 poäng Försöksdjurskunskap, 3 poäng Omvårdnad/Beteendevetenskap Generell omvårdnad, 2 poäng Generell omvårdnad, klinisk utbildning 5 poäng (moment I, 4 p) Pedagogik som professionellt verktyg, 2 poäng Ledarskap och organisation 1 poäng Generell omvårdnad, klinisk utbildning 5 poäng (moment II, 1p) Valbar kurs, 3 poäng Särskilda förkunskaper Behörig att antas till biomedicinsk analytikerutbildning är den som dels uppfyller villkoren för grundläggande behörighet för högskolestudier, dels för särskild behörighet enligt standardbehörighet E.1.med lägst betyget godkänd resp. 3 (Matematik D, Fysik B, Kemi B och Biologi B) Tillträdeskrav till högre termin För tillträde till termin 2 i utbildningsprogrammet för Biomedicinska analytiker inriktning fysiologi, krävs godkända kurser om minst 10 poäng under termin 1. För att påbörja termin 3 krävs att hela termin 1 och minst 10 poäng av termin 2 är godkänd. För att påbörja termin 4 krävs att hela termin 2 och minst 10 poäng av termin 3 är godkänd. 5
För att påbörja termin 5 krävs att hela termin 3 och minst 10 poäng av termin 4 är godkänd För att påbörja termin 6 krävs att hela termin 4 och minst 10 poäng av termin 5 är godkänd. (För att få redovisa examensarbetet får studenten endast ha 5 poäng som ej är godkända från termin 5 6) Betygsgrader Som betyg används uttrycken godkänd och underkänd. Examen och examensbenämning Biomedicinsk analytikerexamen Bachelor of Science in Biomedical Laboratory Science och Medicine kandidatexamen i Biomedicinsk Laboratorievetenskap inriktning fysiologi Bachelor of Medical Science in Biomedical Laboratory Science in physiology Tillgodoräknande Tillgodoräknande sker i enlighet med vad som framgår av Högskoleförordningen (1993:100) 6 kap. 12, 13 och 14 samt KI:s studenträttsliga regler. Övriga bestämmelser Mångfalds- och jämlikhetsperspektivet skall beaktas i utbildningen i syfte att förbereda studenterna för yrkesutövning i en internationell och mångkulturell miljö samt att studenterna skall bli medvetna om sitt ansvar som professionella yrkesutövare för samarbete över kultur- och nationsgränser. 6