Innehåll Om dokumentet... 2 1 Inledning...4 2 Generellt om elnätets påverkan på fåglar...5 3 Metodik...6 3.1 Fågelutredningen... 6 4 Fågelfauna...9 4.1 Fågelfaunan... 9 4.2 Övervintrande och flyttande fåglar... 13 5 Bedömningar och rekommendationer... 14 5.1 Bedömningar...14 Källor...17 3
11 Inledning Skellefteå Kraft Elnät AB planerar att ansöka om koncession för en elanslutning mellan planerad vindkraftanläggning vid Tomasliden och Finnforsen, Västerbottens län. Till Bastuträsk planeras ledningen fristående och från Bastuträsk till Finnforsen som en parallelledning till befintlig ledning. Som en del i planeringen inför koncessionsansökan har en fågelutredning utförts. Resultaten av utredningen presenteras i denna rapport. Enetjärn Natur är ansvariga för de bedömningar som görs i rapporten. Syfte Syftet med fågelutredningen är att lokalisera och redovisa förekomster eller avsaknaden av hotade eller känsliga fåglar inom eller nära det utredningsområde som är aktuellt för elkoncessionen. Målet är också att göra en bedömning av eventuell påverkan på de bevarandevärda fåglar och avgöra om det finns behov av fältinventeringar. Rapporten belyser områdets fågelfauna och ger rekommendationer om behovet av fördjupade studier på plats liksom hur anläggningen kan utformas för att minimera negativa konsekvenser som kan uppstå i samband med en elnätsanslutning i området. 4
2 Generellt om elnätets påverkan på fåglar2 En nydragning av en elledning medför förändringar i fåglars livsmiljöer, i skogsmark genom att skog avverkas i ledningsgatan, i öppen mark genom att flyghinder såväl som sittplatser för predatorer tillkommer där de tidigare saknats. Risker för störning av pågående häckningar finns också under anläggningsarbetet. Generellt är påverkan av högst lokal karaktär, men den förlust av livsmiljö som avverkningar längs ledningsgatan medför kan innebära att revir fragmenteras och att viktiga födosöks- eller häckningsplatser går förlorade. Det är viktigt att ta detta i beaktande vid val av ledningsdragning, så att miljöer som är viktigare för fåglar i möjligaste mån kan undvikas. En annan aspekt är att uppförande av ledningar och transformatorer medför risker för eldöd. Det är väl dokumenterat att ugglor och rovfåglar riskerar att dödas när de kommer i kontakt med elledningar eller transformatorer. Dessutom kan luftledningar orsaka dödsfall när fåglar kolliderar med ledningar, något som oftare drabbar t.ex. skogshöns, svanar, tranor och rovfåglar. (Fransson och Stolt 2000). 5
3 Metodik I detta kapitel beskrivs hur utredningen genomförts och vad som ligger till grund för de bedömningar som redovisas längre fram. 3.1 Fågelutredningen Beskrivningen och bedömningen av fågellivet i området grundar sig på tillgänglig kunskap om fågelfaunan, i huvudsak från den nätbaserade databasen Artportalen. Uppgifter om skyddsklassade arter som inte visas i Artportalen har erhållits genom ArtDatabanken. Vi har även tagit del av observationer ur Observationsdatabanken genom ArtDatabanken. Uttagen av skyddade observationer från ArtDatabanken har gjorts inom en radie av 10 km från utredningsområdet. Det vill säga från ett betydligt större område än vad som visas i figur 1 och figur 2. Det ska understrykas att de rapporter som erhållits genom ArtDatabanken endast redovisar förekomst av arter i området, inte avsaknad. Beroende på i vilken utsträckning ett område besökts av fågelskådare kan materialet ge alltifrån en ytterst rudimentär bild till en heltäckande bild av områdets fågelliv. För flera arter gäller dessutom att många ornitologer systematiskt undviker att rapportera observationer under häckningstid till Artportalen, då misstänksamheten mot dess sekretessfunktioner är utbredd. Därför har försök gjorts för att komplettera uppgifterna från ArtDatabanken med uppgifter från lokala ornitologer med kännedom om området. Då ytterst få ornitologer rör sig i området har dock ingen sådan kompletterande information kunnat insamlas. För arter där ingen information om eventuell förekomst funnits att tillgå har istället bedömningar gjorts utifrån områdets beskaffenhet (topografi, markanvändning, geografisk placering etc.), samt utifrån i vilken omfattning arten förekommer i motsvarande biotoper i omgivningen. Inget fältbesök har gjorts under den tid på året som fåglarna är mest aktiva. Längs den planerade ledningen finns extremt få rapporter om fåglar i Artportalen, främst för att området sällan besöks av ornitologer som rapporterar sina fynd till artportalen. En viktig del i fågelutredningen har därför varit att tolka flygbilder och kartor. Karttolkningen har fokuserat på att lokalisera för fåglarna särskilt värdefulla miljöer såsom t.ex. äldre skogsbestånd, bergbranter, sjöar, våtmarker och andra intressanta naturmiljöer. De flygbilder och kartor som använts vid flygbildstolkning finns tillgängliga på Lantmäteriets karttjänst SeSverige. Förekomsten av skyddad eller värdefull natur i regionen har analyserats. Information om naturreservat, objekt ur våtmarksinventeringen, nyckelbiotoper med mera har samlats in från Länsstyrelsernas och Skogsstyrelsens respektive GIS-portaler. Resultatet av analyserna inarbetas i bedömningarna om fågellivet. Utredningen fokuserar på de arter som häckar i regionen och således befinner sig i området under en längre tid. Även förutsättningar för sträckande, rastande och övervintrande fåglar har dock analyserats. 6
4 Fågelfauna 4 I detta kapitel beskrivs fågelfaunan. Först ges en generell bild av häckfågelfaunan i det omgivande landskapet respektive inom utredningsområdet, sedan beskrivs förutsättningarna för koncentrationer av flyttande eller övervintrande fåglar i området och slutligen presenteras eventuella skyddade områden viktiga ur ett fågelperspektiv. Fokus ligger på rödlistade arter och de arter upptagna i fågeldirektivets bilaga 1 som potentiellt sett kan påverkas negativt av en elledning. Utredningsområdet för ledningen från Tomaslidens vindkraftpark till Finnforsen ligger i Norrlands skogsdominerande inland 4-6 mil från kusten. Skogarna är brukade och det finns inga naturskyddade områden längs de planerade ledningarna. Flera större sjöar ligger nära utredningsområdet där Arnträsket och Nördlidträsket är de största. Regionens fågelfauna domineras av utbredda och allmänna arter som framför allt är knutna till de större sjöarna och den brukade skogen samt myrarna. 4.1 Fågelfaunan Västra delen Tomasliden-Bastuträsk (figur 3) Den enda lite större, öppna myren i direkta närheten är Rävelsmyran 300 meter norr om utredningskorridorens östra del (figur 3). På Rävelsmyran skulle arter som brushane VU,FD och ljungpipare FD kunna finnas. Övriga myrar är små och där finns sannolikt endast de vanligaste arterna som t.ex. grönbena och gluttsnäppa. Längs ledningen finns inga riktigt branta berg som ger häckningsförutsättningar för pilgrimsfalk eller goda förutsättningar för berguv. Möjligen kan man inte helt utesluta att berguv skulle kunna häcka vid Bäckersvedjan 600 meter söder om korridoren. Eftersom det finns flera andra berg med bättre förusättningar i regionen och då tätheterna av berguv i regionen är mycket låga bedöms det dock som mycket osannolikt. Av ugglorna bedöms sju arter säkert eller troligen häcka i regionen med viss regelbundenhet: lappuggla NT,FD, slaguggla FD, sparvuggla, pärluggla FD, hökuggla FD och hornuggla (Svensson m.fl. 1999, Olsson och Wiklund 1999, Artportalen 2016). De omväxlande biotoperna med myrar, hyggen och skogar av varierande ålder gör att alla arterna potentiell sett skulle kunna häcka längs ledningen. Både tjäder FD, orre FD och järpe FD förekommer längs utredningskorridoren (Svensson m.fl. 1999, Artportalen 2016). En inventering av skogshöns gjordes den 2 maj 2016 (Ecocom 2016) som resulterade i att en mindre spelplats med två orrar hittades. Ingen tjäderseplplats hittades och endast en plats med en viss koncentration av spillning från vintern och våren. 9
4 gråtrut VU,FD, fisktärna FD och drillsnäppa (Artportalen 2016). Salskrake FD observeras regelbundet under I de av ornitologer oftare besökta sjöarna i regionen finns arter som storlom FD, gräsand, knipa, maj och då enstaka observationer görs även i juni är det troligt att arten ibland häckar i regionen. Längs korridoren ligger två tjärnar Sorttjärnen och en liten tjärn på Röjmyran. Möjligen skulle dessa tjärnar kunna utgöra häckningslokaler för t.ex. sångsvan FD eller möjligen salskrake NT,FD och svarthakedopping FD. Det finns i och för sig inga rapporter om svarthakedopping från regionen, men detta kan bero på att de mindre tjärnarna med förutsättningar för arten sällan besöks. Det saknas mer eller mindre helt observationer av smålom NT,FD från regionen (ArtDatabanken 2016) och det finns inga kända häckningar i denna del av Västerbotten (Olsson och Wiklund 1999). Storlom har en relativt rik förekomst i denna sjörika del av Västerbotten (Olsson och Wiklund 1999, Henning Grahn muntl. 2013). Troligen häckar något eller några par i Nörd-Lidträsket även om det inte finns några rapporter om detta. Andra rödlistade arter eller arter upptagna i bilaga 1 till fågeldirektivet som bedöms häcka i regionen är göktyta FD, tretåig hackspett NT,FD, spillkråka NT, rosenfink VU, kungsfågel VU, gulsparv VU och sävsparv VU. Möjligen häckar även ortolansparv VU,FD och videsparv VU (Artportalen 2016, ArtDatabanken 2016). För spillkråka och tretåig hackspett bedöms nyckelbiotopen (figur 2) utgöra särskilt lämpliga habitat. Göktyta och gulsparv kan förekomma lite var som helst på igenväxta hyggen och sävsparven i lite fuktigare buskmiljöer. Kungsfågel är vanlig i regionen och förekommer med säkerhet i flera bestånd med gran inom utredningskorridoren. Östra delen Bastuträsk-Finnforsen (figur 4) En öppen och blöt myr med mycket vatten finns längs ledningen, Kvarnbäcksänget (figur 3). Där finns något större förutsättningar för te.x. ljungpipare FD och goda förutsättningar för trana, sångsvan och änder. Brushane är såpass sparsam i regionen att det inte är troligt att arten förekommer på denna lilla lokal även om biotopen på flygbilderna ser relativt lämplig ut. Övriga myrarna längs den planerade parallelledningen är små och flera påverkade av dikning eller torvbrytning och där finns sannolikt endast de vanligaste arterna som t.ex. grönbena och gluttsnäppa. Längs ledningen finns inga branta berg som ger häckningsförutsättningar för pilgrimsfalk eller goda förutsättningar för berguv. Närmaste branta berget är Nyängesberget 1,2 km från planerad ledning, vilket skulle kunna utgöra en häckningslokal för kungsörn. Lite längre bort på berget finns även ett stenbrott som potetiellt sett skulle kunna utgöra en häckningslokal för pilgrimsfalk. Bland ugglorna bedöms sju arter säkert eller troligen häcka i regionen med viss regelbundenhet: lappuggla NT,FD, slaguggla FD, sparvuggla, pärluggla FD, hökuggla FD och hornuggla (Svensson m.fl. 1999, Olsson och Wiklund 1999, Artportalen 2016). De omväxlande biotoperna med myrar, hyggen och skogar av varierande ålder gör att alla arterna potentiell sett skulle kunna häcka längs ledningen. Både tjäder FD, orre FD och järpe FD förekommer längs utredningskorridoren (Svensson m.fl. 1999, Artportalen 2016). Möjligen finns där även spelplatser för orre och tjäder, för orre på någon av myrarna och för tjäder i något glesare bestånd med äldre tallskog. 11
4 gråtrut VU,FD och fisktärna FD (Artportalen 2016). Längs korridoren ligger två tjärnar Sorttjärnen och en I de av ornitologer oftare besökta sjöarna i regionen finns arter som storlom FD, gräsand, knipa, liten tjärn på Röjmyran. Möjligen skulle dessa tjärnar kunna utgöra häckningslokaler för t.ex. sångsvan FD eller möjligen svarthakedopping FD. Det finns i och för sig inga rapporter om svarthakedopping från regionen, men detta kan bero på att de mindre tjärnarna med förutsättningar för arten sällan besöks. Det saknas mer eller mindre helt observationer av smålom NT,FD från regionen (ArtDatabanken 2016) och det finns inga kända häckningar i denna del av Västerbotten (Olsson och Wiklund 1999). Storlom har en relativt rik förekomst i denna sjörika del av Västerbotten (Olsson och Wiklund 1999). Troligen häckar arten i Röjnoret och Jonsträsket även om det inte finns några rapporter om detta. Andra rödlistade arter eller arter upptagna i bilaga 1 till fågeldirektivet som bedöms häcka i regionen är göktyta FD, tretåig hackspett NT,FD, spillkråka NT, rosenfink VU, kungsfågel VU, gulsparv VU och sävsparv VU. Möjligen häckar även ortolansparv VU,FD och videsparv VU (Artportalen 2016, ArtDatabanken 2016). För spillkråka finns gott om lämpliga miljöer medan miljöer för tretåig hackspett bedöms vara fåtaliga. Göktyta och gulsparv kan förekomma lite var som helst på igenväxta hyggen och sävsparven i lite fuktigare buskmiljöer. Kungsfågel är vanlig i regionen och förekommer med säkerhet i flera bestånd med gran inom utredningskorridoren. 4.2 Övervintrande och flyttande fåglar Trakten är inte känd för att beröras av något särskilt fågelsträck. Troligen sker mycket av sträcket över Norrlands inland på bred front där den geografiska tyngdpunkten styrs av väder och vind, men tydliga ledlinjer som älvdalar, sjösänkor eller höjdryggar kan förväntas kanalisera sträck under vissa förhållanden. Det finns inga tydliga ledlinjer för flyttande fåglar som berör den tänkta ledningssträckningen. Någon betydande rastplats (betesområden eller nattplatser) för större fåglar som svanar, gäss och tranor finns inte inom 10 km från utredningsområdet. Traktens barrskogsdominerade och höglänta terräng bedöms inte heller hysa större mängder övervintrande fåglar. Eftersom bytestillgången vintertid är begränsad så bedöms mycket få rovfåglar övervintra i regionen. Delar av fågelfaunan i regionen, t.ex. kungsörn, ugglor och skogshöns är dock mer utpräglade stannfåglar och dessa kan röra sig inom utredningsområdet även vintertid. 13
5 Bedömningar och rekommendationer I detta kapitel redovisas en bedömning av den påverkan som de olika alternativen kan ha på fåglar. De olika alternativen värderas i jämförelse med varandra. Därefter ges förslag på relevanta åtgärder som kan vidtas för att undvika eller minimera negativa effekter på fågelfaunan. 5.1 Bedömningar Västra delen Tomasliden-Bastuträsk Elledningen planeras i ett område med relativt låga fågelvärden. Inga objekt med dokumenterat höga fågelvärden har hittats. Inget av alternativen bedöms därför innebära en omfattande påverkan på fågellivet. De olika alternativen har analyserats utifrån hur stor risk det finns att påverka fågelvärden (tabell 1). Avstånden till de större sjöarna, och potentiella fågelförekomster där, är likvärdigt mellan de olika alternativen eller såpass stort att påverkan bedöms som liten. Under utredningen har det dock identifierats ett par platser i eller nära utredningskorridoren som utifrån deras miljöer bedöms kunna hysa vissa värden för fågellivet (tabell 1 och figur 3). Två orrar såg spela på Vedmyran under skogshönsinventering våren 2016 (Ecocom 2016). Orrar kan ibland spela på lite olika platser från dag till dag och det faktum att det endast rörde sig om två fåglar gör att spelplatsen inte kan betecknas som viktigare. Sammantaget kan man konstatera att alternativ söder påverkar Tjärnen på Röjmyran och Rävelsmyran med potentiellt högre fågelvärden minst. Däremot går det sydliga alternativet rakt över Vedmyran. Utifrån det man vet om fågelvärdena i nuläget kan alternativen inte skärsklijas. Alla alternativen kommer att innebära en förändring av miljöerna längs ledningen som kommer att gynna vissa arter (Berg och Svensson 2011) som trivs i mer öppna buskmiljöer medan arter som trivs i sluten skog missgynnas. Östra delen Bastuträsk-Finnforsen Det finns inga kända områden med höga värden för fågellivet. Ett par områden hyser dock potential för en något rikare fågelfauna, i synnerhet Kvarnbäckänget men till viss del även Röjnoret, Nörd-Stentjärnen och myren väster om tjärnen, Nytjärnen och Fågelkärrmyran (tabell 2 och figur 4). Möjligen kan även kraftdammen vid Finnforsen utgöra en rastplats för sjöfåglar tidigt på säsongen. Nyängesberget ligger på ett sådant avstånd att eventuella förekomster av känsliga arter där inte kommer att påverkas. De två alternativen skiljer sig mycket lite åt då den enda skillnaden är om ledningen går norr eller söder om befintlig ledning. Ledningen kommer oavsett vilket alternativ som väljs gå över Kvarnbäckänget och Nytjärnen. Det södra alternativet kommer dock något längre bort från de centrala delarna och bedöms 14
5därav något bättre i den aspekten. För de potentiella värdena vid Röjnoret, Nörd-Stentjärnen och myren väster därom är dock det nordliga alternativet något bättre. Sammantaget kan man konstatera att de olika alternativen skiljer sig mycket lite åt, men att om de ska särskiljas så är det södra något bättre. Rekommendationer Trots att riskerna för påverkan på skyddsvärda arter bedöms som liten finns det anledning att ändå vidta en del generella försiktighetsåtgärder för att minimera effekterna. Möjliga skadelindrande åtgärder med hänsyn till fågellivet vid denna anläggning är främst följande: Genomföra anläggningsarbetet utanför fåglarnas häckningstid i anslutning till de utpekade områdena med potentiella fågelförekomster Välja alternativ söder för den västra delen av ledningen med tre olik alternativ. Utöver detta måster kraftledningarna utformas på ett sådant sätt att elektrifiering av fåglar undviks. Säkerhet i bedömningar Det har inte gjorts något fältbesök i området utan bedömningarna grundar sig främst på uppgifter från Artportalen och ArtDatabanken. Från själva utredningsområdet eller inom ett par kilometer från detsamma saknas observationer nästan helt och bedömningarna grundar sig således främst på observationer från regionen och allmänna kunskaper om fågelfaunan (bl.a. Olsson och Wiklund 1999). Miljöerna är dock mycket välkända och det finns inga habitat som föranleder misstankar om att utredningsområdet skulle ha en annan fågelfauna än regionen i stort. Eftersom ingen fältinventering har genomförts finns det en potentiell risk att viktig information kan ha missats, men eftersom området har såpass låga värden är det inte troligt. 16
Källor ArtDatabanken 2016. Sekrettesbelagda uppgifter från Artportalen via Marit Persson Rådén. Aktuella artfakta för rödlistade fågelarter har hämtats från ArtDatabankens webbsida, http://www. artdata.slu.se/rodlista/ Artportalen 2016. Uppgifter om fågelobservationer i och runtom utredningsområdet har hämtats från www.artportalen.se/birds/. Ecocom 2016. Inventering av spelplatser för tjäder och orre vid Tomasliden, 2016 Olsson, C. och Wiklund, J. 1999. Västerbottens fåglar. Umeå. Avian Power Line Interaction Committee (APLIC). 2012. Reducing Avian Collisions with Power Lines: The State of the Art in 2012. Edison Electric Institute and APLIC. Washington, D.C. Berg, Å. och Svensson, R. 2011. Fågelfaunan i kraftledningsgator effekt av skötsel och omgivande landskap CBM:s skriftserie 57. Fransson, T., Stolt, B-O. 2000. Fåglar och ledningar en analys baserad på återfynd av fåglar ringmärkta i Sverige. Naturhistoriska riksmuséet, Ringmärkningscentralen, Stockholm 2000. 17