Sälen-Trysil Airport. Förenklad inventering och bedömning av naturvärden och fåglar. Planerat flygfält i Malungs kommun, Dalarnas län

Transkript

1 Förenklad inventering och bedömning av naturvärden och fåglar Sälen-Trysil Airport Planerat flygfält i Malungs kommun, Dalarnas län Produktion: Enetjärn Natur AB

2 Om dokumentet Sälen Trysil Airport AB Flygplats i Sälen-Malungs kommun, Dalarnas län - inventering och bedömning av naturvärden. Utredningen har genomförts under tiden december 2010 till februari Följande personer har medverkat i inventeringen: Janne Dahlén inventering, bedömningar och rapportering Sofia Lund expertstöd Anders Enetjärn Intern granskning Samtliga är verksamma vid Enetjärn Natur AB. Omslagsbild: Södra delen av inventeringsområdet Samtliga foton i rapporten är tagna av Janne Dahlén. För bakgrundskartorna gäller Lantmäteriets copyright. 2

3 Innehåll Om dokumentet... 2 Sammanfattning Inledning Metodik Omgivande landskap Inventeringsområdet Översiktlig beskrivning Objektsbeskrivningar Bedömningar och åtgärder...22 Källor

4 Sammanfattning En förenklad naturvärdesinventering genomfördes under december 2010 på uppdrag av Sälen-Trysil Airport AB. Inventeringen ska utgöra ett underlag för lokaliserinsprövningen av en ny charterflygplats för Sälen-Trysil. Till följd av att inventeringen genomfördes under december med mycket snö i området, har vissa biotoper inte kunnat inventerats, så som myrar och bäckar. Bedömningarna grundar sig på slutsatserna från fältbesöken samt annan kunskapssammanställning. Dessutom har en utredning av områdets fågelliv gjorts. Denna grundar sig främst på tillgänglig kunskap om områdets fåglar och slutsatser från naturvärdesinventeringen. Inventeringsområdet vid Rörbäcksnäs flygplats utgörs av ett flackt område, höjdskillnaden mellan högsta och lägsta punkt inom inventeringsområdet är endast 20 m. Öster om inventeringsområdet ligger Transtrandsfällen med toppar på över 900 m.ö.h., inventeringsområdet ligger på ca 500 m.ö.h. Inventeringsområdet består till största delen av skogsmark men med betydande inslag av våtmarker. Skogsmarken utgörs till största delen av produktionsskogar med nästan uteslutande tall. Mindre hyggen och ungskogar av framförallt tall breder ut sig över stora delar av området och flera avverkningar har nyligen utförts. Äldre skog förekommer endast sparsamt. De områden som befanns ha högre naturvärden och/eller vara känsliga för ingrepp utgörs i första hand av små skogstappar längs mindre bäckar. De tre objekt som utpekats med äldre naturskog hyser höga naturvärden bl.a. i form av död ved och äldre träd. Övriga delar av inventeringsområdet domineras av brukad skog, hyggen och dikade myrmarker som varken har speciella naturvärden eller är särskilt känsliga. Områdets fågelfauna domineras av arter som är allmänna och utbredda i brukad skogsmark i denna del av Dalarna. Det finns inga kända bon av större rovfåglar eller kända större spelplatser av skogshöns inom inventeringsområdet. Såväl tjäder som orre förekommer dock relativt frekvent inom området. Det finns tre kända kungsörnsrevir inom tio km från inventeringsområdet och arten bedöms födosöka inom området. Den samlade bedömningen är att endast mindre områden med höga naturvärden kommer att påverkas av flygfältet. Några vanligare fågelarter och däggdjur kommer att påverkas till följd av habitatförluster men bevarandestatusen bedöms inte påverkas negativt. Kungsörnens födosöksområde kommer endas påverkas marginellt. 4

5 1 1 Översiktskarta med inventeringsområdet. 5

6 1 Inledning Sälen Trysil Airport AB planerar att anlägga en flygplats 3 km nordost om Rörbäcknäs i Malung-Sälens kommun. Som komplement till den miljökonsekvensbeskrivning som redan genomförts har en förenklad naturvärdesinventering och en fågelutredning utförts. Fältbesök gjordes i december Resultatet av detta samt annan kunskapssammanställning presenteras i denna rapport. Naturvärdesinventeringen har vissa begränsningar då den genomfördes under vintern med mycket snö i området. Syfte Syftet med naturvärdesinventeringen och fågelinventeringen är att lokalisera och redovisa värdefulla och känsliga naturmiljöer inom inventeringsområdet. En fullständig naturvärdesinventering har inte genomförst då dessa ska göras under barmarksförhållanden. Rapporten belyser de naturvärden som identifierats under inventeringen och bedömer översiktligt de konsekvenser som kan uppstå i samband med en utbyggnad i området. 2 2 Området domineras av tallskogar med låg bonitet. 6

7 2 Metodik 2 I detta kapitel beskrivs hur inventeringen genomförts och vad som ligger till grund för de bedömningar som redovisas. Naturvärdesbedömning Enetjärn Natur AB har utarbetat en egen metodik för naturinventeringar och naturvärdesbedömningar. Detta innebär rutiner för hur olika naturmiljöer beskrivs och hur naturvärden bedöms. Metodiken bygger på bedömningsgrunder i olika nationella inventeringar så som t.ex. nyckelbiotopsinventeringen och våtmarksinventeringen. De vedertagna inventeringsmetoder som finns idag är ofta ganska smala. Vi har anpassat dessa till att omfatta alla i landet förekommande naturtyper. Metoden innebär att alla i landet förekommande naturtyper bedöms på ett så likartat sätt som möjligt. I en samlad bedömning av varje objekt vägs naturvärde och känslighet ihop. Objekten bedöms objektivt utifrån definierade naturvärdesskriterier för olika naturtyper. Värderingen är en relativ jämförelse med liknande objektstyper/biotoper i regionen. Känslighetsanalysen är kopplad till den påverkan som planeras i området. Syftet är att redovisa alla objekt inom ett område som har så höga naturvärden att vi bedömer det som olämpligt att göra intrång och alla objekt som har naturvärden som motiverar särskilda hänsynstaganden. Dessa objekt bedöms till klass 1 och 2 enligt tabell nedan. Tabell 1. Naturvärde och känslighet har bedömts för varje objekt enligt tabell nedan. Redovisningen av inventeringen tydliggörs på en naturvärdeskarta i bild 9. Naturvärdesklass Bedömning Innebörd 1 Högsta naturvärde Värdekärna 2 Högt naturvärde och / eller naturmiljö känslig för ingrepp Opåverkade naturmiljöer med ett stort inslag av värdefulla strukturer och/eller arter, alternativt delvis påverkade miljöer med ett stort inslag av värdefulla strukturer och/eller arter. Påverkade naturmiljöer med ett visst inslag av värdefulla strukturer eller arter, alternativt opåverkade naturmiljöer med ett ringa inslag av värdefulla strukturer eller arter. Hit räknas också områden med stor naturvärdespotential, skyddszoner, känslig mark och i övrigt hänsynskrävande ytor. Ordinärt Ordinärt naturvärde Låga naturvärden och starkt påverkad mark. 7

8 2Om inventeringsmetoderna i denna utredning Den här naturvärdesinventeringen av markerna vid Sälens flygplats omfattar inventering i fält och sammanställning av annat relevant kunskapsunderlag. Området besöktes i fält under en dag i december Till följd av att inventeringen genomfördes under december med mycket snö i området har vissa biotoper inte kunnat inventerats, så som myrar och bäckar. Bedömningarna grundar sig på slutsatserna från fältbesöken samt annan kunskapssammanställning. Inventeringen inleddes med en tolkning av flygbilder. Flygbildstolkningen har fokuserat på att lokalisera särskilt värdefulla, äldre skogsbestånd, bäckar och andra intressanta naturmiljöer. Flygbildstolkningen har också utgjort grund för den objektsindelning som redovisas i avsnitt 4.2. De flygbilder som använts vid flygbildstolkning finns tillgängliga på Lantmäteriets karttjänst SeSverige. Flygbildstolkningen följdes upp med en fältinventering för att bedöma naturvärdena i de avgränsade objekten samt identifiera ytterligare intressanta områden. Alla delar av inventeringsområdet har besökts i fält. Inventeringen har varit översiktlig och inriktad på att identifiera storskaliga naturvärden. Mindre objekt med höga naturvärden kan ha förbisetts. Detaljkännedomen om områdets flora och fauna är mycket begränsad. Inventering genomfördes då det låg ca 40 cm snö i området vilket medförde att endast naturvärden i form av äldre opåverkade skogar kunde identifieras. Vidare har befintligt kunskapsunderlag sammanställts. Kunskap om området har inhämtats från, Artportalen och genom kontakt med enskilda personer som har god lokalkännedom. Ingen lokaliseringsbedömning Det är viktigt att understryka att de bedömningar av naturvärde som görs inte innebär några ställningstaganden om inventeringsområdet är lämpligt för en lokalisering av flygplatsen eller ej. Denna lokaliseringsbedömning görs i en miljökonsekvensbeskrivning. 8

9 3 I detta kapitel beskrivs det omgivande landskapet kring det område som kan bli aktuellt för 3 Omgivande landskap utbyggnad av flygplats. Avsikten är att ge ett vidare perspektiv till de beskrivningar som görs av själva inventeringsområdet i nästa kapitel. Med det omgivande landskapet avses i första hand ett område med ca en mils radie kring inventeringsområdet. 3 3 Översiktskarta med inventeringsområdet samt områdets riksintressen. 9

10 3Lokalisering Inventeringsområdet ligger i västra Dalarna nära gränsen till Värmland och Norge i Malung-Sälens kommun. Området ligger nära både Trysil i Norge och Sälen med stora skidanläggningar som lockar många turister. Vegetationszon och naturgeografisk region Inventeringsområdet ligger i den nordboreala zonen (den nordliga barrskogszonen) på gränsen mot den mellanboreala zonen. Naturgeografisk region 33g Region 33g Dalarnas och Härjedalens näringsfattigaområde. Förfjällsterräng med huvudsakligennordligt boreal vegetation. Barrskogarna är normalt näringsfattiga och på friska marker finns välutvecklade moss-samhällen. Lavtallskogar är vanliga. Området är tämligen kontinentalt med näringsfattiga jordarter. Terrängen är kupperad men uppblandad med flacka platåer. Andelen myrar är hög eller mycket hög. Nederbörden är på de flesta ställen relativt låg. Källa: SNA Området tillhör den naturgeografiska regionen Dalarnas och Härjedalens näringsfattiga område. Den naturgeografiska regionen kännetecknas av mineralfattiga jordater, hög till mycket hög andel myrar och flacka platåer. Området präglas av ett kontinentalt klimat med små nederbördsmängder. Lavtallskogar är vanliga. Landskapet präglas av Transtrandsfjällen i öster med sina kala toppar, Hundfjället som ligger närmast är 926 m.ö.h. Fjällsidorna är framförallt beklädda med granskog, längre västerut tar flacka områden över, med stora myrmarker medövervägande tallskog. Dessa flacka områden ligger på ca 500 m.ö.h. Dalgången öster om inventeringsområdet ligger på drygt 420 m.ö.h. Inventeringsområdet domineras av morän och torv. Berggrunden består till av basiska vulkaniska bergarter och sedimentära bergarter. I det omgivande landskapet finns inga större brukade odlingsmarker utan endast enstaka små hävdade ytor i de närliggande byarna. Boreala vegetationszonen Sveriges vegetation brukar delas in i ett antal vegetationszoner baserat framför allt på de dominerande trädslagen. De olika vegetationszonerna ingår i ett system som sträcker sig över hela norra halvklotet. Inventeringsområdet ingår i den mellanboreala och nordboreala zonen. Hela den boreala zonen domineras av barrskogar där de ädla lövträden är mycket ovanliga medan asp och björk är vanliga. Den uppodlade arealen är liten och arealen myrar är stor. Den mellanboreala zonen brukar kallas den egentliga barrskogszonen. Zonen täcker stora delar av Sveriges inland, från Värmland i söder till Tornedalen i norr. Den nordboreala vegetationszonen karaktäriserasav glesa barrskogar med stort inslag av fjällbjörkskog och viden samt stora arealer våtmark. Inventeringsområdet avvattnas genom ett antal mindre bäckar och diken som alla ansluter till Stora Tandån som senare mynnar i Klarälven. 10

11 3 inlandsisens framfart. Lokalt ligger dock inventeringsområdet i ett generellt kuperat landskap utan Landskapets topografi Storskaligt har det omgivande landskapet en tydlig nordväst-sydostlig orientering efter senaste denna tydliga geografiska riktning i formerna. Den mest kuperade delen av landskapet ligger öster om inventeringsområdet. Området är i nordsydlig riktning ganska platt med mycket insprängda myrmarker. Öster om inventeringsområdet är landskapet mer småkuperat med flera mindre sjöar och bäckar som mynnar ner i dalgången där Stora Tandån rinner i en VNV riktning. Flera toppar inom Transtrandsfällen ligger på över 900 m.ö.h. Trädgränsen ligger på ca 750 m.ö.h. Vattendrag Avrinningsområdet från den planerade flygplatsen består av moränåsar med större och mindre våtmarker, lokala sumpskogar och mindre bäckar. Inventeringsområdet avvattnas till Stora Tandån som mynnar ut i Klarälven. Närsjön som ligger knappt 4 km NV om inventeringsområdet avvattnas till Västerdalälven. Mellan Söder om Sälenvägen finns utdikningar och mindre vattenflöden som rinner ner till Mobergstjärnen. Tjärnen används av Lima fiskevårdsförening som ett s.k. put and take vatten för fritidsfiske. Huvudsakligen sätts vuxen regnbågslax ut i tjärnen. Stora Tandån Vattenprover tas en gång per månad i Stora Tandån av Dalälvens vattenvårdsförening. Av dessa prover framgår att halterna av kväve är relativt höga under vintersäsongen, förmodligen till följd av vattenuttag för snökanoner och ökad belastning under skidsäsongen. Harr och öring förekommer i ån. Särskilt skyddsvärda områden På lågfjällen öster om inventeringsområdet finns flera skyddsvärda områden. Ett fåtal områden har pekats ut som riksintresse för natur. Dessa är Stor-Närfjället och Hundfjället. De naturreservat och Natura 2000-områden som har inrättats inom ca 10 km radie är följande: Stor-Närfjället, naturreservat och Natura 2000-område ca 8 km nordost om inventeringsområdet Hundfjället, naturreservat och Natura 2000-område ca 10 km öster om inventeringsområdet Fågelfauna Traktens fågelfauna domineras av utbredda och allmänna fåglar men höjdläget och lokaliseringen i nordvästra Dalarna gör att inslaget är tydligt av arter som har sin huvudutbredning i det nordliga barrskogsbältet, t.ex. småspov, dalripa, lavskrika och bergfink. Ett tiotal arter rovfåglar finns häckande i denna del av Dalarnas län (Svensson m.fl. 1999). Artportalen och Artdatabankens fyndregister, i kombination med samtal med lokala ornitologer, visar att kungsörn, fiskgjuse, ormvråk, fjällvråk, sparvhök och duvhök säkert eller troligen förekommer regelbundet i trakten. Enstaka fynd av bivråk, lärkfalk och stenfalk visar att även dessa kan förekomma, möjligen också blå kärrhök. Inga kända förekomster av 11

12 3pilgrimsfalk finns inom en mils radie och inga äldre förekomster är heller kända här (B. Dahlén och B. Johansson). Kringliggande trakt hyser ett tämligen gott bestånd av kungsörn och genom tidigare inventeringar är minst tre örnrevir kända i olika riktningar inom en radie av tio km (B. Dahlén). Inga uppgifter om häckningar av havsörn finns i trakten och det är inte troligt att arten ska börja häcka trots sin pågående ökning i landet. Icke-häckande kungsörnar passera genom inventeringsområdet ibland, främst under sträcktid. Av ugglorna bedöms minst sex arter säkert eller troligen häcka i omgivningarna: sparvuggla, pärluggla, slaguggla, hornuggla, jorduggla och hökuggla (Svensson m.fl. 1999). Möjligen kan även något par av hornuggla finnas i anslutning till byarna. Av dessa är jorduggla rödlistad medan samtliga utom hornuggla är utpekade av fågeldirektivet. Endast ett fåtal ugglefynd finns dock inrapporterade. Inventeringsområdet besöks mycket sällan av ornitologer under ugglormas huvudsakliga spelperiod i februari-april. Inga förekomster av berguv är kända i närliggande trakt (B. Dahlén muntl.). Som närmast har berguv hörts vid Medskogshögen ca 1 km söder om Rörbäcksnäs. Tretåig hackspett finns lite här och där i de av traktens skogar som har naturvärdeskvalitéer, främst i skyddad skog. Trakten runt inventeringsområdet har fasta populationer av alla skogslandets fyra skogshöns: tjäder, orre, järpe och dalripa (Svensson m.fl. 1999, egna observationer). Tjäder, orre och järpe är alla utpekade i EU:s Fågeldirektiv men de är inte rödlistade i Sverige och har under de senaste åren ökat signifikant på nationell nivå (Lindström m.fl. 2010). I norra delen av Dalarna har skogshönsen goda stammar och den årliga avskjutningen är betydande för tjäder, orre och dalripa. Omgivande landskap är förhållandevis rikt på stora öppna myrar och det finns många mindre, flikiga, delvis skogsklädda myrar. Förekommande arter på myrar i närheten är t.ex. ljungpipare, gluttsnäppa, grönbena, enkelbeckasin, småspov, gulärla och ängspiplärka (Svensson m.fl. 1999, B. Dahlén muntl.). Många av myrarna särskilt i inventeringsområdet är starkt påverkade av dikning och inga förekomster av särskilt skyddvärda arter är kända. De små delvis skogsbeklädda våtmarkerna i närområdet är troligen inte särskilt fågelrika. Området är fattigt på sjöar endast några mindre skogs- eller myrtjärnar med humusfärgat vatten finns. I traktens vattendrag förekommer troligen häckande strömstare, men annars inga speciella fågelarter. Nationella våtmarksinventeringen, VMI Ungefär 10 % av Sveriges landyta består av våtmarker. Med stöd av Naturvårdsverket har dessa inventerats med syfte att skapa en kunskapsbank inför bland annat miljöövervakning och naturresursplanering. Alla våtmarker nedom fjällen; i norra Sverige större än 50 ha och i södra Sverige större än 10 ha, har flygbildstolkats och naturvärdesklassats. Objekt med stora naturvärden har även fältinventerats. Klass 1. Har mycket höga naturvärden för regionen och är av internationellt eller nationellt bevarandevärde. De är oftast till stor del opåverkade och behöver bevaras för framtiden. Inga ingrepp som kan påverka eller ytterligare påverka hydrologin bör tillåtas. Klass 2. Är vanligen i stora delar opåverkade av ingrepp och har höga naturvärden med nationellt eller regionalt bevarandevärde. Ingrepp som påverkar objektens hydrologi bör undvikas. 12

13 4 I detta kapitel ges en mer detaljerad beskrivning av själva inventeringsområdet. Inledningsvis 4 Inventeringsområdet beskrivs naturmiljöns karaktär, därefter redovisas särskilt värdefulla och känsliga områden som identifierats i samband med fältinventeringen. Myrmarker har inte kunnat bedömmas i fält p.g.a. att inventeringen gjorts under vintern med mycket snö i inventeringsområdet. 4.1 Översiktlig beskrivning Det område som varit föremål för naturinventering - hädanefter kallat inventeringsområdet - täcker en areal av ca 160 ha. Inventeringsområdet utgörs av Lövlokbrändan, Mossbergskölen och Possakölen som ligger öster om Transtrandsfjällen i de västligaste delarna av Dalarna, Malung-Sälens kommun. Området ligger 4 km NNV om Rörbäcknäs, 7 km V om Tandådalen och 4 km från den norska gränsen. Höjdskillnaden inom inventeringsområdet är endast ca 20 m, höjden över havet inom inventeringsområdet varierar från 490 m.ö.h. upp till 510 m.ö.h. Jordarterna inom inventeringsområdet är av morän eller torv. Skogsmark utgör ca tre fjärdedelar av inventeringsområdet resten utgörs av dikade myrar. Skogsmarken är mager och tillväxten låg. Genom inventeringsområdet löper en större väg mellan Norge och Sälen som särskilt under vintertid är ganska trafikerad, Sälenvägen. En mindre skogsbilväg flygfältsinfarten går genom inventeringsområdet och leder till en befintlig mindre flygplats precis utanför inventeringsområdet. Det är intill detta gamla flygfält som det nya flygfältet ska anläggas. 13

14 4Skog Ungefär tre fjärdedelar av det inventerade området utgörs av skogsmark. Inventeringsområdet domineras helt av yngre tallskog utan inslag av andra trädslag. Längs några fuktstråk och mindre bäckar finns inslag av gran och lövträd såsom sälg och björk. Den största delen av skogsmarken är brukad men i sumpskogen är tillväxten så pass låg att skogsbruk knappast är lönsamt. Sumpskogen är på alla ställen påverkad av dikning. I södra delen finns ett hygge det finns även ett smalt slingrande hygge norr om Sälenvägen på den lite högre belägna, fasta marken. Det finns några lite äldre gallrade bestånd både söder och norr om Sälenvägen, skogen är dock inte avverkningsmogen på flera år. Precis söder om Sälenvägen finns ett gallrat bestånd som är ca 30 år. I den äldre flygplatsen förälängning åt norr röjs växtligheten så att den kontinuerligt hålls låg och området domineras av björksly och yngre tallar. Längs de naturliga bäckarna precis norr om Sälenvägen och strax söder om densamma finns små bestånd med äldre granskog med inslag av död ved och lövträd. Områdena är starkt påverkade av det omgivande skogsbruket. 4 4 Gallrad tallskog i de nordligaste delarna av inventeringsområdet. 14

15 Myrar 4 Inom inventeringsområdet finns inga större öppna myrar. Alla myrområden är mer eller mindre påverkade av dikning vilket har fått till följd att skogen breder ut sig och myrarna växer igen. Generellt sett har dikade myrar ett mindre naturvärde än hydrologiskt orörda myrar och bedömningen är att naturvärdena på inventeringsområdets myrar är låga. Då myrmarkerna inte kunnat inventeras i fält saknas bedömning av de enskilda myrarna i området. Sjöar och vattendrag I det område som har inventerats finns ett antal mindre bäckar och diken. Bäckarna mynnar så småningom i Stora Tandån och vidare ut i Klarälven. Längs med den naturliga bäcken precis norr om Sälenvägen finns en smal kantzon av äldre skog sparad. Även längs ett av dikena strax söder om vägen finns lite skog sparad, i övrigt är skogen avverkad ända fram till vattendragen. 5 5 Sparad äldre granskog med inslag av löv längs en bäck, strax norr om Sälenvägen. 15

16 4Odlingsmark Inom inventeringsområdet finns ett äldre hus, Jansstugan, utan permanent boende. Mellan denna stuga och ett par hus precis öster om inventeringsområdet har det troligen funnits lite uppodlad mark eller öppen betesmark. Området har vuxit igen men siktröjs i viss utsträckning på grund av flygplatsen precis söder om området. Tidigare kända naturvärden Det finns ett våmarksområde öster om det gamla flygfältet, precis i kanten på inventeringsområdet, som är klassat i den näst högsta klassen (klass 2) i länsstyrelsens våtmarksinventering. I övrigt finns inga naturvärden dokumenterade sedan tidigare. Djurliv Observerade fåglar Inventeringen utfördes i december, långt efter att flyttfåglarna flyttat söderut. Observationerna från fältbesöket ger därför långt ifrån en heltäckande bild av fågellivet i området. De observationer som gjordes ger dock, tillsammans med kunskap om naturmiljön och samtal med lokala ornitologer, en god bild av områdets fågelliv. Under fältbesöken observerades tjäder, orre och större hackspett. Dessutom noterades spår av tretåig hackspett. Tjädrarna, tre till antalet, två tuppar och en höna observerades väster om nuvarande landningsbana i höjd med husen. Tjädern äter under vintern nästan uteslutande tallbar och flera så kallade tjädertallar sågs i området. Kronan av tjädertallarna är glesa till följd av att tjädern ätit upp barren ( bild 6). En orrtupp sågs i norra delen 6 6 Tjäder fotadograferad under inventeringen, här i toppen på en tjädertall. 16

17 4 av den befintliga banan. Större hackspett sågs på tre ställen inom inventeringsområdet, arten livnär sig till stor del av gran- och tallkottar under vintern. Skogsfåglar Skogarna i inventeringsområdet besöks av få ornitologer men av allt att döma domineras fågelfaunan i skogarna inom inventeringsområdet av arter som är vanliga i brukad skog i denna del av Dalarna. Inventeringsområdet bedöms ha en del förekomster av skogshöns, främst tjäder, orre och dalripa. Brukade skogar med öppna inslag i form av hyggen, ungskog och insprängda våtmarker passar dessa arter utmärkt. Säkerligen finns även järpe tillfälligt i området men områdets starka skogsbruksprägel gör att arten inte bedöms vara så vanlig. Det är inte troligt att inventeringsområdet har viktiga förekomster av sällsynta ugglor. Nästan hela inventeringsområdet täcks av hyggen, ungskog eller skog starkt präglad av modernt skogsbruk. Där har arter som sparvuggla, pärluggla och hökuggla svårt att hitta hålträd grova nog att häcka i medan slagugglan har svårt att hitta gamla högstubbar. Förutom större hackspett som sågs under inventeringen bedöms även spillkråka och tretåig hackspett finnas i området. Av dessa är tretåig hackspett upptagen på den svenska rödlistan (NT) och spillkråkan finns utpekad i Fågeldirektivet. Rovfåglar Inga häckningar av stora rovfåglar som kungsörn är kända i inventeringsområdet. Skogen i inventeringsområdet består till absolut största delen av skogsbrukspräglade bestånd eller, i liten utsträckning, av klen, gles skog med låg tillväxtshastighet. Passande boträd för stora rovfåglar som örnar, men även för mindre rovfåglar är sällsynta. Sparvhök kan möjligen hitta något lämpligt häckningsträd i granskogen efter någon 7 7 Typiska spår från tretåig hackspett, här på en äldre gran. 17

18 4av de mindre bäckarna. Inga bergbranter passande för klipphäckande rovfåglar som pilgrimsfalk finns i eller intill området. Inga förekomster av fiskgjuse är kända i omgivningen och inga sjöar för födosökande fiskgjuse finns i området. Senare års örninventeringar i trakten visar att kungsörn förekommer i området och troligen regelbundet födosöker, åtminstone tillfälligt, inom inventeringsområdet (B. Dahlén muntl.). Sjö- och våtmarksfåglar Utpräglade sjöfåglar som svanar, gäss, änder och lommar bedöms inte finnas i inventeringsområdet då sjöar helt saknas. De små myrarna inom inventeringsområdet är med största sannolikhet fågelfattiga. Stora delar av dem är störda av omfattande dikningsingrepp. Resterande våtmarker är till största delen smala och flikiga och öppna vattenytor saknas så gott som helt. De är därmed inte så attraktiva för mera krävande våt- 8 8 Naturvärde (objekt C)i kanten av en ledningsgata. 18

19 4 marksarter, även om enstaka par av vanliga arter som grönbena, gluttsnäppa, skogssnäppa, gulärla och ängspiplärka sannolikt förekommer. Troligen finns inga viktiga förekomster av utpekade eller rödlistade arter på våtmarkerna. Flyttande och övervintrande fåglar Regionen är inte känt för att beröras av något särskilt fågelsträck, men är sällan besökt. Troligen sker mycket av sträcket över Dalarnas västra delar på bred front där den geografiska tyngdpunkten styrs av väder och vind, men tydliga ledlinjer som älvdalar, sjösänkor eller höjdryggar kan förväntas kanalisera sträck under vissa förhållanden. Genom inventeringsområdet finns inga tydliga ledlinjer och därför bedöms det att koncentrerat sträck av fåglar inte regelmässigt bildas här. Någon betydande rastplats (betesområde eller nattplats) för större fåglar som svanar, gäss och tranor finns sannolikt inte i eller nära inventeringsområdet. Inventeringsområdets barrskogsdominerade och höglänta terräng bedöms inte heller ha större mängder övervintrande fåglar. Detta styrks av fältinventeringen. Eftersom bytestillgången vintertid är begränsad så bedöms mycket få rovfåglar övervintra i inventeringsområdet. Delar av fågelfaunan i trakten, t.ex. kungsörn, ugglor och skogshöns, är dock mer utpräglade stannfåglar och dessa kan även röra sig i inventeringsområdet vintertid. Däggdjur Vad gäller djurlivet i området så finns här både björn, älg och skogshare. Även andra allmänna skogsarter såsom räv, mård och ekorre antas förekomma. Under inventeringen sågs gott om spår från mindre gnagare och spår från både småvessla och hermelin. Lodjur är ganska sällsynta i omgivningarna men enstaka djur passerar inventeringsområdet. Det finns inget känt vargrevir i området men det finns revir i flera riktningar och varg passerar tillfälligt igenom området. Björn är inte längre upptagen på den svenska rödlistan och föryngrar sig inom ett större område runt inventeringsområdet. Björnen är framförallt vanlig längs de orörda fjällsidorna några kilometer från inventeringsområdet. Lodjuret är upptaget på den svenska rödlistan som sårbar (VU) och vargen som starkt hotad (EN). Det platta området lämpar sig mindre bra för lodjur som ofta föredrar mer kuperad terräng närmare fjället. Även längs med fjällsluttningarna är lodjur ovanliga. Inventeringsområdet skulle potentiellt kunna hysa vargrevir men inget känt vargrevir finns i närheten. Vargar har vid flera tillfällen funnits i omgivningarna runt inventeringsområdet. Friluftsliv Inventeringsområdet är inget direkt friluftsområde även om området ingår i riksintresset för det rörliga fridluftslivet. De flesta turister rör sig närmare fjället i de mer orörda miljöerna med enstaka utmärkta stigar och leder. Inventeringsområdet nyttjas troligen mest av närboende som bl.a. bedriver jakt i området. Under inventeringen korsades ett med skoter uppdraget skidspår norr om Sälenvägen. En cykelled följer vägen från Rörbäcknäs upp över fjället förbi Tandådalen. 19

20 4 4.2 Objektsbeskrivningar Nedan beskrivs de objekt som i samband med naturvärdesinventeringen bedömts hysa höga naturvärden och/eller vara känsliga för ingrepp, se karta i figur 9. Dessa objekt kan ha betydelse för den fortsatta planeringen av anläggningen. 9 9 Inventeringsområdets naturvärden. 20

21 4 I området finns tre objekt som bedöms ha sådana naturvärden att de bör hanteras i den fortsatta planeringen och ligga till grund för konsekvensbedömningen. Objekt A och B Klass 2 Beskrivning: Översilningsskog med äldre gran och ett visst inslag av löv så som sälg och björk. God tillgång på naturskogsstrukturer som skiktning i beståndet och död ved. I området finns även flera tallar av varierande ålder insprängda. Området är starkt påverkat av kanteffekter mot intilliggande avverkningar. Bedömning: Objektet hyser höga naturvärden knutna till äldre träd och död ved. Påverkan från intilliggande hyggen är dock betydande. Objekt C Klass 2 Beskrivning: Äldre granskog med ett rikt inslag av löv så som sälg och björk med god tillgång på naturskogsstrukturer som skiktning i beståndet. I området finns även flera tallar av varierande ålder insprängda. Området hyser en stor andel död ved, både liggande och stående. På några av granarna finns spår av tretåig hackspett. Ett äldre grävt dike går rakt igenom beståndet och en luftledning löper längs ena kanten. Bedömning: Det rika inslaget av naturskogstrukturer ger beståndet ett högt naturvärde trots att det är påverkat av dikning och omkringliggande hyggen Naturvärdesobjekt B i kanten på ett nybrutet hygge. 21

22 5 Bedömningar och åtgärder I detta kapitel redovisas en samlad bedömning av områdets naturvärden. Därefter ges förslag på åtgärder som kan vidtas för att undvika, minimera eller kompensera negativ påverkan eller bortfall av värdefulla naturmiljöer. Naturmiljö Naturen inom inventeringsområdet består i huvudsak av produktiv skogsmark som till stor del är påverkad av modernt skogsbruk. Skogen utgörs främst av medelålders gallringsskogar med tall. I området finns även hyggen och ungskogar. Dessa bestånd är artfattiga. Brukad skog och hyggen råder det ingen brist på i landskapet och en anläggning på denna skogsbruksmark bedöms inte påverka de naturmiljöer eller arter som finns i området i någon större grad. I samband med naturvärdesinventeringen identifierades två små områden som bedömdes hysa höga naturvärden och/eller vara känsliga för ingrepp. Det rör sig om tre äldre granskogar längs mindre bäckar. Den samlade bedömningen är att en anläggning i det föreslagna området har förhållandevis små effekter på känslig och skyddsvärda biotoper. Samtliga våtmarker har en hydrologi som är känslig för ingrepp. Detta gäller även mindre våtmarker med lägre naturvärden. En flygplats är en geomteriskt styv konstruktion och det är svårt att bedöma om en god detaljplanering av vägar och anläggningsytor kan begränsa eventuella skador på ovan nämnda naturmiljöer. De naturvärden som finns i det omgivande landskapet i form av naturreservat, Natura 2000-områden och riksintressen bedöms inte påverkas i någon större grad av en flygplats i det föreslagna området. Vattendrag Någon större risk för påverkan på nedströms liggande vattendrag bedöms inte föreligga. Bäckarna i det berörda området är små. Bäckarna bör dock i möjligaste mån lämnas intakta eller överbryggas på ett sätt så att dess hydrologi inte påverkas. Utan en detaljerad projektering av den nya flygplatsen är det svårt att bedöma om vattendragens naturvärden kan bibehållas genom en hänsynsfull utformning av vägar och anläggningsytor. En viktig aspekt att ha med sig i den fortsatta planeringen är att iaktta försiktighetsåtgärder för att inte dränera våtmarkerna. Fåglar En av traktens fåglar bör i sammanhanget särskilt lyftas fram: kungsörn. Den är idag upptagen som nära hotad (NT) på den svenska rödlistan och finns med i EU:s Fågeldirektiv och i Bernkonventionensom strängt skyddad art. Kungsörn bedöms påverkas av anläggningen, främst genom ökade störningar och minskad tillgång till jaktmarker. Risken för negativa effekter beror mycket av boplatsernas lägen 22

23 5 och de olika örnindividernas vanor ochrörelsemönster i relation till området. Bedömningen är att de häckande örnarna endast i begränsad omfattning använder området för födosök varvid effekterna bedöms bli små och att bevarandestatusen inte påverkas. Övriga fågelarter som finns i området är talrika och har stora utbredningsområden. Anläggningen kommer att påverka flera av arterna genom minskade häckningsplatser till följd av att skogen kommer att avverkas och av ökad störning. Av de rödlistade arterna bedöms, förutom kungsörn, tretåig hackspett förakomma i området. Arten bedöms dock inte häcka i området då de lämpliga biotoperna är för små. En viss förlust av födosöksområden är att vänta men någon effekt på bevarandestatusen i närområdet bedöms inte uppstå. Man känner idag inte till några häckningar av andra stora rovfåglar eller ugglor inom inventeringsområdet. Utifrån befintlig kunskap görs därför bedömningen att risken för störningar och förlust av jaktmarker är begränsad. Övrigt djurliv Vad gäller de stora rovdjuren så bedöms varg, lo och björn inte störas nämnvärt av etableringen. Etableringsområdet är inte av någon större vikt för någon av arterna. De djur som passerar området bedöms inte störas nämnvärt av flygplatsen utan kan vandra runt etableringen. I övrigt bedöms etableringen påverka enstaka individer som har sitt revir i området genom att ett stängsel sätts upp kring flygplatsen. Flygplatsen bedöms dock inte påverka bevarandestatusen negativt för någon av arterna som finns i området Rörligt friluftsliv Flygplatsen kommer att ligga inom ett riksintresse för det rörliga friluftslivet. Flygplatsen kommer ha stor inverkan på friluftslivet inom ett begränsat område nära flygplatsen, till följd av stängsel. Förhöjda bullernivåer kommer att påverka ett större område kring flygplatsen, bullernivåerna kommer att minska med avståndet från flygplatsen. Flygplatsen ligger i utkanten av detta mycket stora riksintresse som omfattar större delen av densvenska fjällvärden och inga speciella värden bedöms påverkas. 23

24 Källor Personliga kontakter Dahlén, Börje, Projekt Kungsörn i Dalarna Johansson, Birger, ornitolog och viltspårare Flygar, Börje, ornitolog med god kännedom om området Webbsidor Uppgifter om nyckelbiotoper och andra skogliga värden har hämtats från Uppgifter om växt och djurförekomster har hämtats från Uppgifter om rödlistade arter har hämtats från Information om vegetationszoner och terrängtyper har inhämtats på Litteratur Svensson, S., Svensson, M. & Tjernberg, M Svensk fågelatlas. Vår Fågelvärld, supplement 31, Stockholm. Lindström, Å., Green, M., & Ottvall, R Övervakning av fåglarnas populationsutveckling -Årsrapport för Biologiska institutionen, Lunds universitet. Lund Ramböll. Sälen Trysil Airport - Miljökonsekvensbeskrivning med teknisk beskrivning. Göteborg 2010.