Värdering av resurserna och effekterna



Relevanta dokument
Värdera resurserna och effekterna

Beslutsunderlag för offentlig sektor

1 redovisningsseminarium

Människors beteende ger miljöskador som innebär välfärdsförluster. Knappa miljö- och naturresurser. Hur mycket bör miljöskador minska?

Bullervärderingar på bostadsmarknaden

Samhällsekonomisk analys förklarat på ett enklare sätt

Går det att få med intrångsvärden i Vägverkets samhällsekonomiska kalkyler?

Avvägning faktisk restid mot miljöintrång

Ruttval i modell och verklighet - erfarenheter från trängselskatteutredningen i Göteborg

Analysmetod och samhällsekonomiska kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 6.0

Analysmetod och samhällsekonomiska kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 6.1

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2

Pernilla Ivehammar Thomas Sonesson. Lektionsuppgifter till kursen. Samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler, 730G79

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2. Kapitel 19 Fördelningseffekter och jämställdhet

Samhällsekonomiska värderingar i Sverige och EU en jämförelse

Kostnadseffektivitet i valet av infrastrukturinvesteringar

Trafikverkets modellverktyg

Ojämförbara risker. Martin Peterson. Filosofiska och ekonomiska perspektiv på miljöriskvärdering. LTU och KTH

Effekter för säkerhetsarbete inom olycksområdet (ESS) Arbetslag 1

Värdering av tid, förseningar och trygghet i kollektivtrafiken. Maria Börjesson Biträdande föreståndare CTS, KTH

MARKNADSIMPERFEKTIONER. Ofullständig konkurrens

Folkomröstningen om en väg i Finngösaravinen

Ny värdering av vägtrafikolyckor med skadeföljd enligt STRADA istället för skadeföljd enligt polisrapportering

Tentamen Nationalekonomi A. 16 Augusti 2016

Nyheter i ASEK 6. Nya rekommendationer och vad dessa förändringar kan innebära för kalkylerna.

Värdering av ekosystemtjänster

Göteborgs trängselskatter: Fördelningseffekter ur konsumentoch medborgarperspektiv.

Samhällsekonomisk analys och underhåll förklarat på ett enklare sätt

RAPPORT. Vägprojektet Haningeleden i Huddinge riktlinjer och studie med metoden att värdera miljökvalitet i verkliga restidsbesparingar

Policy Brief Nummer 2014:1

Bilaga 6 till rapport 1 (5)

Kompletterande information om nyttan av väg- och järnvägsinvesteringar

RAPPORT Miljö- och trafiksäkerhetseffekter av en förnyelse av fordonsparken

Stockholmsförsöket. dvs. försöket med miljöavgifter/trängselskatt och utbyggd kollektivtrafik

NEGA01, Mikroekonomi 12 hp

Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN


Ingår hälsoeffekter i hedoniska värderingar av trafikbuller en SP-pilot 1

ÖVNINGSUPPGIFTER KAPITEL 9

Et kritisk blikk Jämförelser av olika bypakker

Hur betalar trafiken på järnväg, väg, vatten och i luft för sin infrastruktur idag? Jan-Eric Nilsson Professor i transportekonomi

Nya sätt att organisera räddning och respons. Åsa Weinholt Avdelningen för Kommunikations- och transportsystem (KTS)

Kort beskrivning av skillnader mellan samhällsekonomiska resultat för EVA-kalkyler i nuvarande planeringsomgång ( ) och föregående ( )

Framtidens energiförsörjning utmaningarna, och lösningarna? Runar Brännlund, CERE, Umeå University

Några frågor kring samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler

Sampers användardag. Ny modell för långa resor. Christian Nilsson 13 december

TRAFIKSÄKERHET. Delrapport. December SIKA Rapport 2002:10

Lönkalk. Användarhandledning. version xx-xx

Var med och beskriv läget i länet

Några frågor kring samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler

Motion om kollektivtrafiken

Lönkalk. Användarhandledning. version Plet PM 2016:05

Föreläsning 7 - Faktormarknader

Resenärers värderingar av olika kvaliteter i bytesfunktionen

Policy Brief Nummer 2012:1

Störning och samhällsekonomisk kostnad av vägtrafikbuller i Ljungskile

Val av styrmedel. Definiera äganderätter, Coase teorem. Regleringar. Skatter och subventioner. Marknader för utsläpp. Reglering eller skatt??

Vägverket publikation 2003:95

Metod har varit telefonintervjuer och 150 intervjuer har gjorts inom varje geografisk målgrupp.

Region Östergötlands modell för beräkning av kollektivtrafikens samhällsnytta

Hur värderar man ekosystemtjänster ekonomiskt?

SmartFart. - din hastighet gör skillnad

Data på individ/hushålls/företags/organisationsnivå. Idag större datamänger än tidigare

Vilka samhällsekonomiska analyser görs på miljöområdet? Presentation på Forum för tillämpad samhällsekonomisk analys 2014

Resultat SP-studie: ShuttleBus till/ fr Arlanda Storstockholm (Våren 2016) Oslo, /Mats Johansson, Ingunn Ellis och Torbjörn Eriksson

Forskningsläget betr värdet av restidsvinster för privatresor i Sverige

Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas.

I Infrastrukturdag Västmanland 30 oktober 2012

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Samhällseffekter och utvärdering. Erik Johansson K2 Nationellt kunskapscentrum för kollektivtrafik

ESS 2006 Intervjuinstruktion.

130 km på motorveje - en klog beslutning? Föredrag på Trafikdage i Aalborg Gunnar Carlsson, Trafiksäkerhetschef, NTF, Sverige

Samhällsekonomiska effekter vid nedläggning av landsbygdsbutiker

Kunskaps och attitydundersökning, Stockholmsförsöket Intervjuer i maj 2006 Vägd svarsfördelning

Beskriva konsekvenserna i ett gemensamt mått

Användarhandledning. Programmet är ursprungligen utvecklat av Örjan Asplund och har vidareutvecklats av Ulf Magnusson,

Kostnadsnyttoanalys av. Henrik Jaldell Nationalekonomi Karlstads universitet

Värdering av EkosystemtjänsteR Rubrik på presentation. Johan Dahlberg

Värdering av ekvivalenta och maximala trafikbullernivåer

ÖVNINGSUPPGIFTER KAPITEL 9

Session 4: Samhällsekonomi vad är alternativet?

Projekt Varbergstunneln Attitydundersökning Juni 2015 Projektnummer: TRV 2013/45076 Markör

2005:5. Den samhällsekonomiska kalkylen. en introduktion för den nyfikne. SIKA Rapport

Västra Kommundelarna - Handlingsplan

Är mer transporter bra eller dåligt?

Utformning av järnvägsstationer och samhällsekonomiska nyttoeffekter

Upptäck 7 trick som förvandlar ditt nyhetsbrev till en kassako

Skatter och offentliga ingrepp. Åsa Hansson Docent i nationalekonomi

Enkätundersökning. Villaägarnas Riksförbund

Monetär värdering av kulturarvet i en storskalig skredriskanalys

Utredningen om översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv. Arbetsnamn: Cyklingsutredningen Antaget den 20 januari 2011

Bygg om eller bygg nytt

Samlad effektbedömning

Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas.

E22 Förbi Bergkvara, YSY004

2005:5. Den samhällsekonomiska kalkylen. en introduktion för den nyfikne. SIKA Rapport

Grus Indränkt makadam Asfalt 33,3% 45,8% 20,8% 100,0%

En fossilfri fordonsflotta till hur når vi dit?

Transkript:

Värdering av resurserna och effekterna Varor och tjänster där marknadspriser finns Resurser och effekter som saknar marknadspriser En ej marknadsprissatt (o)nyttighet måste värderas på något sätt Värdering sker explicit eller implicit på något sätt Experter, planerare eller politiker bestämmer vilka preferenser individerna har Lobbyister eller de som ropar högst kan få stor inverkan på besluten Folkomröstning med majoritetsbeslut utan hänsyn till styrkan i preferenserna Försöka att värdera explicit utifrån individernas preferenser 1

Restid är ett exempel på en ej marknadsförd nyttighet som värderas explicit utifrån individernas preferenser Restid är en del av GC Exempel på tavlan: Utgå från Thomas exempel 3 Antag: GC per resa är 30 kr i utgångsläget Sparar 6 minuter per resa 30 000 resor 40 000 resor Använd restidsvärdet 59 kr per timme Detta ska vägas mot investeringskostnaden samt ev. negativa externa effekter som inte prissätts 2

Vägen kan orsaka intrång! Intrång värderas oftast inte explicit utifrån individernas preferenser men Trafikverkets mål är att göra det i större utsträckning eftersom effekten kan ha stor betydelse Exempel: Vallaleden i Linköping MOTALA RYD MALMSLÄTTSVÄGEN TOWN CENTRE KASERNGATAN VIKING- STAD NYA KALMARVÄGEN GOLF COURSE MJÄRDEVI SCIENCE PARK GAMLA KALMARVÄGEN LINKÖPING UNIVERSITY PARKLAND AND PLAYGROUND OLD LINKÖPING CYCLE AND FOOTPATH RESEARCH INSTITUTES SÖDRA LÄNKEN KISA LAMBOHOV LAMBO HOVS LEDEN MILITARY AREA Kostnad och nytta för Vallaleden, miljoner kr per år, prisnivå 1990 Kostnad Nytta Anläggningskostnad 2.1 Trafikant- och vägdriftkostnadsbesparing 19.3 Intrång i Vallaskogen? Minskade avgasutsläpp och minskat buller 0.9 Total kostnad 2.1 Total nytta 20.2 Lokal folkomröstning 1989: ¾ röstade nej 3

Två sätt att få med olika effekter i CBA: 1. Transfer av värden. 2. Ny värdering för varje projekt. Det krävs metoder för att få fram värden oavsett vilket sätt som används. Värderingsmetoder Revealed Preferences (RP) försöker avslöja preferenser från faktiskt beteende Stated Preferences (SP) frågar om värdering eller hur man skulle välja eller bete sig 4

Revealed Preferencesmetoder Marknadspriser Marknadsanalogimetoden Åtgärdskostnadsmetoden Intermediär vara-metoden Tillgångsvärdemetoden Hedoniska priser Reskostnadsmetoden 5

Marknadsanalogimetoden Om det finns ett privat alternativ (t ex sjukvård) Är detta ett korrekt skuggpris? (Mattson): Maxvärde Invändning: Beror på alternativen Om alternativet är gratis operation senare betalar man framför allt för att slippa vänta Viktigt att alltid tänka på vad det är man jämför 6

Åtgärdskostnadsmetoden Vilken kostnadsbesparing innebär åtgärden Lätt att glömma nyttor p.g.a. åtgärden Intermediär vara-metoden Offentlig produktion är input Exempel: utbildning som investering i humankapital Vad beror på utbildning och vad på andra faktorer som skiljer grupperna åt Andra fördelar av utbildning än högre inkomst Exempel: bevattningsprojekt Skördens storlek beror även på t ex väder och jordkvalitet 7

Tillgångsvärdemetoden Ökningar eller minskningar i värde på mark eller hus (kapitaliserat värde) Exempel: byggande av skogsväg Ökat värde på skogsmarken används Alt 1: Jämföra före-efter Priserna kan påverkas när planerna blir kända Vad annat hinner hända Alt 2: Jämföra skog med väg och annan skog utan väg Svårt att hitta fall som inte skiljer sig åt på andra sätt Varning för dubbelräkning (inte både sparade transportkostnader i skogsbruket och högre skogsvärde) 8

Hedoniska priser (HPM) Samband mellan pris och olika faktorer Skattar priset som en funktion av en mängd olika faktorer Det som eftersöks ingår som en av dessa Exempel: Hur beror huspriser på strandutsikt? En regressionsekvation skattas där man kontrollerar för andra viktiga faktorer P=f(strandutsikt, boyta, tomtyta, område) 9

Sätt kvantitativa mått på detta och skatta en regression: P=a+b1*strandutsikt+b2*boyta+b3*tomtyta+b4*område+e Parametern b1 ger värdet av att ha strandutsikten eller inte, samtidigt som man kontrollerar för de andra faktorerna. Exempel: lönen påverkas av risk i arbetet Skattar lönen som en funktion av utbildningsnivå, anställningstid, ålder mm samt risk för att dö eller skadas Stora datamängder behövs Det gäller att få med alla variabler som påverkar Asymmetrisk information Endast användarna 10

Reskostnadsmetoden (TCM) Generaliserade reskostnader Alla reala och monetära uppoffringar Besök i ett rekreationsområde varierar med kostnaden för att resa till området Exempelvis via antal besök per person och år beroende på den genomsnittliga reskostnaden från olika zoner Exempelvis värdera en nationalpark. Individer har olika långt (olika kostnader) för att resa dit. Utifrån besöksfrekvens från område A, B, C och D etc. (om det i genomsnitt kostar 10 kronor från A, 25 kr från B etc.) kan vi skatta en efterfrågekurva. 11

Exempel på tavlan: Nationalpark 12

Stated Preferencesmetoder Respondenter får besvara frågor om värdering, val eller beteende för att få fram deras preferenser Stated Behavior Contingent Valuation Method (CVM) Värdering av intrång i faktisk restid Stated Choice (i Mattson choice experiments) 13

Stated Behavior Hur skulle respondenten ändra beteendet vid förändring Kan kombineras med reskostnadsmetoden Exempel på tavlan: Bygger motorväg genom nationalparken 14

Exempel på tavlan: Rusta upp nationalparken 15

The Contingent Valuation Method (CVM) Beskriver ett scenario CVM med individuell maximal betalningsvilja Öppna frågor Budgivning Diskret (binär) CVM Frågar om respondenten vill ha förändringen mot att betala eller få en viss summa. Olika bud. En grupp slumpmässigt valda personer i populationen tar ställning till ett visst bud. En annan grupp slumpmässigt valda personer i populationen tar ställning till ett annat bud. 16

Liknar val på en marknad Mindre risk för strategiskt beteende Incitament att bete sig strategiskt när binär CVM används Svar Vad Respondentens WTP in Ärligt Strategiskt respondenten relation till budet och tror om budet kostnaden i förhållandet till kostnaden Fall A (1) WTP < kostnad Nej Nej bud = kostnad (2) WTP kostnad Ja Ja Fall B (1) WTP < bud < kostnad Nej Nej bud < kostnad (2) bud < kostnad WTP Ja Ja (3) bud WTP < kostnad Ja Nej Fall C (1) bud > kostnad WTP Nej Nej bud > kostnad (2) WTP bud > kostnad Ja Ja (3) bud > WTP kostnad Nej Ja Incitament för strategiskt beteende endast i fall B:3 och C:3. Alla kan ha incitament att bete sig strategiskt vid öppna frågor. Incitament att bete sig strategiskt betyder inte att man verkligen gör det, men vissa av respondenterna kan göra det. 17

Exempel: Binär CVM med väg i tunnel -scenario Existerande intrång av väg Få vägen i tunnel under marken mot höjd kommunalskatt Antag att den del av väg A som är markerad på kartan kan läggas i en tunnel under markytan. Kostnaden för detta skulle kunna täckas genom en höjning av kommunalskatten. Skulle du vilja ha denna sträcka av vägen nedsänkt i tunnel om detta innebar att du fick betala X kr mer i kommunalskatt per år under 10 år? Ja Nej 18

Om U är nytta, E är miljökvalitet, M är inkomst och bud är vad respondenten får betala i scenariot Uk(E1, M-bud) Uk(E0, M) ja-svar Uk(E1, M bud) < Uk(E0, M) nej-svar Hur sannolikheten för att vilja ha vägen i en tunnel beror på budet Genomsnittlig betalningsvilja för att få vägen i en tunnel 1 Andel ja-svar bud Lower bound --- Linjär interpolation 19

Exempel på tavlan: icke-parametrisk estimering av WTP från undersökning med binär CVM 20

Exempel undersökning med Binär CVM: E4 vid Huskvarna Population: Boende i närområdet samt invånare i Jönköpings kommun Urval: 460 + 900 slumpmässigt valda Svarsfrekvens: 78 % 65 % Antag att det fanns möjlighet att idag lägga den del av E4:an som är markerad på kartan i en tunnel under markytan. Kostnaden för detta skulle kunna täckas genom en höjning av kommunalskatten. Skulle du vilja ha denna sträcka av vägen nedsänkt i tunnel om detta innebar att du fick betala X kr mer i kommunalskatt per år under 10 år? Ja, absolut Ja, kanske Nej, förmodligen inte Nej, absolut inte Vilket är det viktigaste skälet till Ditt svar? ---------------------------------------------------------------------------------------------------------------- ---------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 21

Närområdet Bud: 25, 120, 600, 1200, 2500, 5000, 10 000 kr per år under 10 år Genomsnittlig betalningsvilja i närområdet: 4690 kr per person och år under 10 år Totalt ca 57 miljoner kr Övriga Bud: 10, 25, 70, 120, 300, 600, 1200 kr per person och år under 10 år Genomsnittlig betalningsvilja övriga: 264 kr per person och år i 10 år Totalt ca 188 miljoner kr 22

Fördelar och nackdelar med: Personlig intervju Telefonintervju Brevenkät e-post internet Kostnad, svarsfrekvens, intervjuarpåverkan, informationsmöjlighet, population Scope-effekter (omfattning av en effekt) Embedding-effekter (mer än en effekt) 23

Svårt att förstå vad innebär Purchase of moral satisfaction WTP eller WTA Prospect theory förlustaversion Kräver mer för att acceptera förlust än beredd att betala för förbättring Pålitlighet Jämföra med RP Undersöka vid flera tidpunkter Olika typer av värden Användare Icke-användare 24

Val av betalningssätt påverkar värderingen Tvingande betalning: Omfördelning av skatt Höjd skatt Obligatorisk avgift Ej tvingande betalning: Frivilliga bidrag Mellanting: Höjda priser på vissa varor Ivehammar (2009): Omfördelning av kommunalskatt > höjd kommunalskatt Höjd kommunalskatt = obligatorisk avgift Höjd kommunalskatt > frivilliga bidrag 25

Värdering av intrång i faktisk restid Minskad restid är ofta en viktig effekt vid investeringar i transportinfrastruktur Restidsbesparingen varierar beroende på resmönster Detta kan utnyttjas för att värdera intrång Ett urval av populationen får först svara på detaljerade frågor om resvanor och vistelsefrekvenser i för studien relevanta områden Därefter beskrivning av en planerad väg och dess effekter Respondenten får frågan om han/hon vill att vägen ska byggas eller inte 26

Kan förklara valet och få fram genomsnittlig avvägning mellan olika positiva och negativa effekter Hur mycket restidsbesparing krävs i genomsnitt för att kompensera för intrånget (beroende på exponering) WTA intrånget i minskad restid Populationen måste ha både fördelar och nackdelar Ett verkligt scenario beskrivs för respondenten och hans/hennes effekter beror på hans/hennes resvanor och exponering Respondenten väljer utifrån de faktiska kostnader och nyttor som han/hon skulle få om projektet genomförs 27

Uk(M, E1, t1) Uk(M, E0, t0) ja-svar Uk(M, E1, t1) < Uk(M, E0, t0) nej-svar U är den indirekta nyttofunktionen för individ k, E är miljökvalitet, t är fritid och M är inkomst. M antas vara oförändrad för IP eftersom vägen finansieras av t ex Trafikverket. Uk(M, E1, t0+ CV) = U0k Skattar sannolikheten för att IP vill ha vägen med exempelvis logitmodell. U net, k = V k + ε k 28

V k = α + β time + χ X + δ Y time k i i ik j j jk P k answers yes = e e V k V k = + 1 1 + 1 e Vk Villighet att substituera restid mot intrånget. Hur mycket restidsbesparing krävs i genomsnitt för att kompensera för intrånget. E [ WTS] = 1 β time ( α + χ X i i + δ Y i j ) 29

Exempel studie där faktisk restid vägs mot intrång: Ugglumsleden i Partille Restidsbesparing men intrång i lokalt rekreationsområde UGGLUMSLEDEN 30

Fråga 4: Hur ofta färdas du med bil eller buss mellan Björndammen och Sävedalen? Varje eller nästan varje dag Någon eller några gånger i veckan Någon eller några gånger i månaden Någon eller några gånger per år Mer sällan Aldrig Fråga 5: Hur mycket tror du att din restid per vecka skulle minska om Ugglumsleden byggdes ut? 46 minuter 19 minuter 8 minuter 5 minuter 2 minuter 2 minuter Skulle du vilja att Ugglumsleden byggdes ut? Svarsalternativ Andel Ja, absolut 19 % Ja, kanske 20 % Nej, förmodligen inte 23 % Nej, absolut inte 38 % WTS restid mot intrånget Egenuppgiven restid Tidsbesparing från resmönster Alla svar 18 timmar per person och år 24 timmar per person och år Endast säkra svar 23 timmar per person och år 26 timmar per person och år 31

Binär CVM med tunnelscenario Svar i versionen med Ugglumsleden i en tunnel finansierad med höjd kommunalskatt Bud n Andel ja-svar 0 92 0.772 20 81 0.63 100 72 0.583 500 85 0.376 1000 61 0.311 2000 80 0.288 5000 76 0.145 872 kr per person och år Jämförelse mellan ett genomsnitt av de 4 modellerna (värdering i tid), d.v.s. 23 timmar, med 872 kr ger 38 kr per timme. Kan jämföras med 42 kr per timme (tidsvärde när studien genomfördes) 32

Värdering i faktisk restid hade varit en lämplig värderingsmetod i fallet med Vallaleden När kan metoden med värdering i faktisk restid användas? Exempelvis vid intrång av väg i tätortsnära natur- och kulturmiljö som används för rekreation. Bussgata genom bostadsområde 33

Stated Choice (SC) Olika alternativ, där olika faktorer varieras på olika sätt Respondenterna väljer mellan alternativ, rangordnar dem eller poängsätter dem Används för att värdera tid och komfort Sundström et al, Visst skakar det - men är tågresenären beredd att betala för högre åkkomfort, KTH, 2007 34

Skattar med regressionsfunktion värdet av olika faktorer Kan via regression med logitmodell exempelvis skatta värdet av restid som kvoten av parametern för restid och parametern för pris E( WTP) restid = β β restid biljettpris 35

Benefits transfer Rakt av använda värden från tidigare studier Situationsanpassa värden från tidigare studier Problem med benefits transfer Heterogenitet Unikhet Substitut betydelsefulla Om ovanstående gäller krävs mycket insamlad data för att få fram situationsanpassade värden 36

Genomförande av postenkätundersökning 1. Val av population och urval 2. Begära tillstånd från SPAR-nämnden 3. Beställa adresser 4. Design av enkäten Vilka frågor behöver man svar på Fråga enkelt och begripligt Svarsalternativ 5. Olika personer får ge synpunkter 6. Ändringar i enkätutformningen 7. Ev. pilotstudie 8. Ändringar i enkätutformningen 9. Huvudstudie 10. 2 påminnelser 11. Analys av svaren Exempel försättsblad och enkät 37

Exempel CBA baserad på enkäter: Samhällsekonomiska effekter vid nedläggning av landsbygdsbutiker Nedläggningen av en livsmedelsbutik kan vara ett marknadsmisslyckande pga att konsumenterna inte samordnar sitt beteende Åtgärder för att bevara butiken kan vara samhällsekonomiskt effektivt Prisskillnad och omsättning Förändrat bilresande i samband med dagligvaruinköp Betalningsvilja för att få en butik 38

Exempel på tavlan: Samhällsekonomisk lönsamhetskalkyl för butiken, per år Nytta Kostnad Summa nytta Summa kostnad 39

CBA inom transportområdet Samhällets övergripande mål för transportpolitiken är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Åtgärder inom transportsektorn ska grundas på samhällsekonomiska bedömningar Marginalkostnadsprissättning av transportanläggningarna 40

Järnvägsprojekt Anläggningskostnaden Effekter för infrastrukturhållaren Ändrade underhållskostnader Effekter för trafikutövaren Ändrade driftskostnader Effekter för resenärer/godskunder Tidsåtgång Bekvämlighet Miljö och säkerhet Luftföroreningar Buller Olycksrisker 41

Vägprojekt Anläggningskostnader Trafiksäkerhetseffekter Restid Godskostnad Fordonskostnader Luftföroreningar Drift och underhåll Buller Intrång 42

Värdering av tid inom transportområdet Arbetsresor, övriga resor Åktid, turintervall, anslutningstid, bytestid, Individernas preferenser Tidigare värden byggde på SC-studie från 1995 Nya värden bygger på SC-studie genomförd 2008, håller på att implementeras Redovisning av nya föreslagna värden (ASEK 5) 43

Värdering av statistiskt liv Value of statistical life (VSL) Värdering av en sannolikhetsförändring Ett statistiskt liv innebär att ett liv på en anonym person (vet inte vem) räddas genom exempelvis förbättrad trafiksäkerhet på en väg Om sannolikheten att dö i en trafikolycka för en grupp på 50 000 personer ändras från 0,00008 till 0,00006 per år innebär det att 0,00002 * 50 000 = 1 statistiskt liv per år räddas VSL = betalningsvilja/ risk 44

VSL bestäms av individers marginella betalningsvilja för minskad risk att själva dö i en olycka eller för att en oidentifierad person av en viss population inte dör Värdet beror på utgångspunkten, d.v.s. risknivån Exempel på tavlan 45

Death-rate equivalents (DRE) svåra och lindriga skador i relation till ett dödsfall Materiella kostnader samt riskvärde baserat på VSL Dödade: VSL + materiella kostnader Svårt skadade: Viss % av riskvärderingen för dödsfall + materiella kostnader Säkerhet som privat eller kollektiv nyttighet Individ Säkerhetspaternalism VOLY: value of life year lost tar hänsyn till ålder 46

Rekommenderade värden ASEK (2008) materiella riskvärdering totalt Dödsfall 1 321 000 21 000 000 22 321 000 Svårt skadad 661 000 3 486 000 4 147 000 Lindrigt skadad 66 000 133 000 199 000 egendomsskada 14 000 0 14 000 VSL baserat på CVM-studier Hedonisk prisstudie Säkerhet som ett attribut som påverkar bilpris Bör veta objektiva risker med olika bilmärken Mattsson: Risknivån vid brand densamma som risken inom transportområdet ok att låna värden 47

Värdering av buller inom transportområdet Tidigare använda värden baseras på bullerstudie från 1997 Hedoniska priser Wilhelmsson 1997 - hur vägbuller påverkade villapriserna i Ängby utanför Stockholm. Genomsnittliga bullernivåer (ekvivalentnivåer) Ingen skillnad mellan jämn nivå och toppar Buller inomhus och utomhus Kr per utsatt och år för olika ekvivalentnivåer Nya bullervärden baserade på nya studier på gång 48

Värdering av luftföroreningar Kväveoxider Svaveldioxid Kolväten Partiklar Effekter på hälsa och miljö Osäkra beräkningar Emissioner effekter värdering Kalkylvärde för emissioner bör visa marginell skadekostnad orsakad av 1 kg ytterligare utsläpp 49

Koldioxid Skuggpris utifrån politiskt mål Vad krävs för koldioxidskatt för att uppnå detta Handel med utsläppsrätter Figur på tavlan: optimal utsläppsmängd 50

Värdering av intrång Vägar byggs för att de ger positiva effekter i form av ökad tillgänglighet. Miljöintrång negativ extern effekt. Intrång måste vägas mot övriga effekter Benefits transfer via beräkningsformel kan kanske användas för boendemiljö Substitut spelar liten roll Dela upp utifrån typfall Detaljerad hedonisk prisstudie T ex skatta hur attributet väg som barriär mot vatten påverkar huspriser Väga intrång mot faktisk restid Intrång i lokala rekreationsområden Rekommenderas av ASEK 5 Exempel på Trafikverkets samhällsekonomiska kalkyler 51