Regional överenskommelse Sörmland Strategier för en effektiv introduktion och etablering av nyanlända flyktingar
Bakgrund Länsstyrelsen har i uppdrag att samordna och utveckla arbetet med introduktionen av nyanlända flyktingar i länen. Den regionala samordningen återfinns ofta i överenskommelser och i Sörmland finns sedan tidigare ett Regionalt ramavtal om utveckling och introduktion av nyanlända flyktingar och andra invandrare. Avtalet har under det senaste året varit föremål för revidering. Arbetet med den nya Regionala överenskommelsen (RÖK) Sörmland Strategier för en effektiv introduktion och etablering av nyanlända flyktingar - har pågått under hösten 2006 och våren 2007. Några inslag i överenskommelsen förtjänar att särskilt nämnas. Arbetslinjen har blivit tydligare samtidigt som antalet aktörer utökats väsentligt. En lokal förankring i länets kommuner har prioriterats och genom tillvaratagande av erfarenheter från andra län och framgångsrika kommuner har grunden för en utvecklad introduktion och flyktingmottagning lagts. Den regionala överenskommelsen ska mot denna bakgrund ses som en plattform och möjlighet för de sörmländska kommunerna att utveckla det lokala arbetet. Länsstyrelsen har utifrån samordningsuppdraget lett den process som föreligger det framtagna dokumentet. I partnerskapet för integration i Sörmland har ett betydande antal personer varit involverade och tillfört stort kunnande och engagemang i arbetet med den Regionala överenskommelsen. Ett stort tack riktas främst till följande personer: Kerstin Eriksson Eskilstuna kommun Gunilla Lange och Lars Lindgren Företagarna Region Sörmland Ulla-Britt Larsson och Kjell-Ove Älåker Försäkringskassan Thierry Dauphin, Abdul Wahab Zoort, Maria Seraki och Lars G Carlsson ALMI/IFS Alicia Bengtsson och Bo Ljung Integrationsverket Margareta Viking - Landstinget Sörmland Kristina Olsson och Eila Malmberg Länsarbetsnämnden Jonas Örtquist - Länsstyrelsen Christer Uddin Migrationsverket Anna Kempe Myndigheten för Skolutveckling Peter Johnsson Nyköpings kommun Carl-Fredrik von Seth Swera Svensk Flyktinghjälp Dick Wedegren Sörmlandsidrotten Lena Siljebråt TCO-rådet Södermanland
Inledning Sörmland är idag, precis som övriga Sverige, ett mångkulturellt samhälle. Länet har under 2000-talet haft en positiv befolkningsutveckling och vuxit med 2,76 procent, vilket är mer än genomsnittet i övriga riket och det totala antalet invånare i uppgick i slutet av 2006 till 263 099 personer. Andelen invandrare har också ökat de senaste åren och utgör det klart främsta befolkningstillskottet i länet. Vid utgången av år 2006 hade nästan 17 procent av länets invånare utländsk bakgrund 1 och som ett av Sveriges invandrartätaste län står Sörmland inför en rad utmaningar i framtiden. Det handlar om att på olika sätt tillvarata alla människors resurser i samhället. Sedan ett antal år tillbaka har den svenska regeringen dragit upp övergripande riktlinjer för landets integrationspolitik med betoning på arbete som vägen till integration. Integration av utrikes födda på arbetsmarknaden är viktigt av olika orsaker. Dels för individen då det skapar en möjlighet för henne att forma sitt eget liv med ökad delaktighet och självkänsla som följd. Dels för samhället då det är ett mått på arbetsmarknadens öppenhet och funktionssätt som får samhällsekonomiska konsekvenser. Förändrade demografiska strukturer, både i riket och i länet, innebär också att samhället på sikt är beroende av en fungerande integration för att öka tillväxten i framtiden 2. Övergripande målsättning Det främsta målet med den Regionala överenskommelsen (RÖK) är att utveckla introduktionen och etableringen av nyanlända flyktingar under den första tiden i Sverige och därigenom förbättra förutsättningar till integration i samhället. Innehållet i den Regionala överenskommelsen bildar en plattform för samarbete kring en utvecklad introduktion och flyktingmottagande. Genom att den Regionala överenskommelsen förankras i länets kommuner finns möjlighet att stärka kommunerna i framtagandet av handlingskraftiga lokala överenskommelser (LÖK) om flyktingmottagning. En samsyn och en gemensam utgångspunkt i arbetet med nyanlända flyktingar bland alla involverade aktörer ökar också möjligheterna till samverkan i länet. På nationell nivå finns idag en Central överenskommelse om utveckling av introduktionen för nyanlända flyktingar och andra invandrare som upprättats mellan Arbetsmarknadsstyrelsen, Integrationsverket, Migrationsverket, Skolverket, Myndigheten för skolutveckling och Svenska Kommunförbundet. På regional nivå har ett motsvarande Regionalt ramavtal tecknats mellan Länsarbetsnämnden i Södermanlands län, Försäkringskassan Södermanlands län, Migrationsverket i Södermanland, Länsstyrelsen i Södermanlands län samt Regionförbundet Sörmland. Avtalet reviderades i januari 2005 och innehåller en övergripande uppdelning av ansvarsområden i arbetet med nyanlända flyktingar mellan avtalsparterna. Viktigt i den Regionala överenskommelsen är att innehållet ska få genomslag på lokal nivå i kommunerna. Dokumentet ska därför ses som ett stöd för kommunen för utveckling av flyktingmottagning och introduktion av nyanlända. Arbetet förutsätter en öppenhet och förståelse för de olika kommunernas förutsättningar, något som ofta lyfts fram i arbetsprocessen och i partnerskapets diskussioner som ligger till grund för överenskommelsen. På samma gång fordras en ömsesidig öppenhet från kommunernas sida. 1 Definitionen av utändsk bakgrund är utrikes född eller med båda föräldrarna födda utomlands 2 Arbetskraftsförsörjningen är ett viktigt insatsområde i länets RTP Regionala Tillväxtprogrammet
Överenskommelsen innehåller en rad strategier som förutsätter ett nytänkande och en öppenhet för nya idéer och arbetssätt i kommunerna. RÖK-processen Samverkan inom Partnerskapet för integration i Sörmland Regional överenskommelse kring effektiv etablering av flyktingar och andra invandrare i Sörmland LÖK LÖK LÖK LÖK LÖK LÖK LÖK LÖK LÖK Ökad integration av nyanlända flyktingar och andra invandrare Modellen visualiserar den process som utgör grunden i det regionala arbetet i länet. Målgrupp Etableringsarbetet riktar sig främst till gruppen nyanlända flyktingar vars vistelsetid i Sverige uppgår till < 4 år. Den nödvändiga avgränsningen har gjorts med hänsyn till etableringstiden från asyltiden till beviljat uppehållstillstånd och kommunplacering till arbete och egenförsörjning. Introduktionsinsatserna omfattar därmed nyanlända flyktingar och eftersträvar en effektiv etableringsprocess under den första tiden i Sverige. Det finns emellertid anledning att, då insatserna tillåter, också inkludera övriga invandrare som inte direkt finns i mottagnings- och introduktionssystemet. Kunskaper i det svenska språket, validering av utbildning och arbetslivserfarenhet är några exempel på viktiga faktorer för att nyanlända flyktingar och andra invandrare skall kunna etablera sig på arbetsmarknaden. Samtidigt handlar en lyckad integration om en känsla av samhörighet med det omgivande samhället. Ett arbete innebär i första hand egenförsörjning
men det möjliggör också ett fysiskt möte mellan människor där sociala relationer utvecklas och kontakter in i samhället skapas. Integrationspolitik handlar därför också om att skapa mötesplatser, om att bryta ner fördomar och att respektera alla som individer oavsett bakgrund. Ett uttalat individfokus ställer också särskilda krav på hänsyn till olika perspektiv, inte bara kulturellt eller etniskt utan också utifrån exempelvis kön, sexualitet och funktionshinder. Jämställdhetsperspektivet Jämställdheten är en stark svensk självbild som odlas internationellt som en svensk norm, även om praktiken i arbetslivet visar svagheter. Därutöver har den svenska jämställdhetsideologin blivit en viktig markör. Ibland odlas en bild av invandrade kvinnor som traditionsbundna, osjälvständiga och ojämställda. På så sätt anonymiseras invandrarkvinnor och avstånd skapas genom att markera vad som anses vara en traditionell kvinnoroll. Hon har svårt att anpassa sig till svensk jämställdhet, vilket hindrar hennes integration. En sådan generalisering skapar en bild av invandrarkvinnor långt ifrån arbetsmarknaden. Kvinnorna får inte någon könsidentitet i arbetslivet eller i den svenska offentligheten. Dessa kvinnor stigmatiseras som ojämställda och blir, liksom invandrarmännen, låsta i traditionella könsroller. Det bekräftar i sin tur bilden av jämställdhet som ett tillstånd där etniska skillnader konstrueras och permanentas. Det är därför viktigt att allt arbete inom ramen för den Regionala (och lokala) överenskommelsen prioriterar jämställdhetsperspektivet. Det handlar framförallt om att sätta fokus på kunskapshöjande åtgärder och konkreta strategier för jämställdhetsprocesser. Uppföljningsstudier visar att kvinnor har betydligt sämre möjligheter än män att ta del av introduktionsinsatser i kommunerna. 3 Mot denna bakgrund är det särskilt viktigt med ett uttalat jämställdhetsperspektiv. Ett utökat partnerskap Ambitionen inom ramen för arbetet med den Regionala överenskommelsen är att fler regionala aktörer involveras i regional och lokal samverkan med representanter från samhällets olika delar. Det krävs en samverkan på bred front för att etableringen av nyanlända flyktingar skall vara så effektiv som möjligt. Under revideringsarbetet har avtal ändrats till överenskommelse för att bättre spegla innehållet i dokumentet. Den Regionala överenskommelsen ska utgöra ett handlingskraftigt verktyg för en utvecklad introduktion och effektiv etablering av nyanlända flyktingar som i linje med den Centrala överenskommelsen upphöjer arbete och egenförsörjning som det främsta medlet för en lyckad integration 4. Metoden för att nå dit ska emellertid anpassas till den sörmländska kontexten. Integration är ingen enkelriktad process utan den förutsätter medverkan från alla i samhället. I detta nya regionala sammanhang medverkar fler aktörer än tidigare och speglar i detta avseende komplexiteten i integrationsfrågan. 3 Rapporten Ett förlorat år (Integrationsverket 2007) 4 Vid sedan av den Centrala överenskommelsen har också dokumentet Mål för nyanländas introduktion (Integrationsverket, 2006) liksom goda exempel och erfarenheter från andra län varit vägledande i arbetet.
Utvecklingsområden För att kunna utveckla introduktionen och uppnå en effektiv etablering av nyanlända flyktingar har sex särskilt viktiga utvecklingsområden identifierats: Sysselsättning och tillväxt Hälsa Barn och ungdomar Språkkunskaper Mötesplatser Samverkan Ett fungerande samarbete med de sörmländska kommunerna är en förutsättning för allt regionalt arbete kring etableringen av nyanlända flyktingar. Kommunernas aktiva medverkan skär genom alla utvecklingsområden, inte minst inom området Sysselsättning och tillväxt där flera strategier fokuserar på ett snabbt inträde på arbetsmarknaden. Vid sidan av kommunerna är Migrationsverket, Arbetsförmedlingen, Företagarna Region Sörmland, ALMI/IFS och TCO viktiga parter. Strategier inom Hälsoområdet adresserar nyanlända flyktingar i allmänhet och nyanlända som inte står till arbetsmarknadens förfogande i synnerhet. Landstingets och Försäkringskassans verksamheter är här särskilt viktiga. Vidare lyfts barn och ungdomar fram som en särskild målgrupp och speciella insatser i Migrationsverkets verksamhet, i de kommunala (lokala) överenskommelserna samt i Sörmlandsidrottens arbete riktar uppmärksamhet mot barns och ungdomars behov. 5 Myndigheten för Skolutveckling kommer också ha en aktiv roll inom uppföljning och utveckling av strategierna och utifrån deras uppdrag inom området nyanlända barn och ungdomar särskilt fokusera på målgruppen. Att nyanlända flyktingar ska utveckla språkkunskaper förutsätter en hög nivå på undervisning och lärare, främst inom Svenska För Invandrare (SFI) som ofta återfinns i kommunal regi. Men det handlar också om att finna nya vägar och metoder för integrering av språkundervisning med arbetsmarknadsåtgärder och yrkes/vuxenutbildning där näringslivet och arbetsmarknadens parter är viktiga. Samhället behöver också skapa mötesplatser där människor kan mötas. Idrotten har i många avseenden en sådan social funktion och kan genom inkluderande verksamheter erbjuda en gemenskap. Sörmlandsidrotten har här tillsammans med kommunerna en viktig roll att fylla. Swera Svensk Flyktinghjälp kan också genom sina integrationsfrämjande insatser och kontaktytor fungera som brobyggare in i svenska samhället. Slutligen förutsätter allt arbete en god regional och kommunal samverkan för att vara framgångsrikt. Det gäller dels en regional samverkan med fokus på utveckling av partnerskapets arbete med etablering av nyanlända. Dels en regional samverkan mellan de sörmländska kommunerna vad gäller spridning av kunskaper, metoder och erfarenheter samt inte minst ett angreppssätt med ett brett regionalt perspektiv. 5 Grunden återfinns i Nationell handlingsplan för nyanlända barn och ungdomar (Myndigheten för Skolutveckling, 2007)
Uppföljning och utvärdering Identifierade utvecklingsområden är vägledande för de strategier som varje aktör formulerar i överenskommelsen. Samtliga strategier syftar till att uppfylla det gemensamma övergripande målet om integration genom effektiv etablering och introduktion. En genomgående strävan är att de strategiska insatserna ska vara konkreta i sin form för att skapa goda möjligheter till uppföljning och utvärdering. På regional nivå skall fyra indikatorer följas upp 6. - Befolkningsutveckling av människor med utländsk bakgrund - Utvecklingen av antalet nyanlända flyktingar i länet - Sysselsättning bland utrikes födda/utländsk bakgrund - Ohälsotalet bland utrikes födda Den Regionala överenskommelsen är ett levande dokument och utvecklingsområden såväl som strategier ska revideras då omvärlden och förutsättningarna förändras. En första uppföljning av den Regionala överenskommelsen ska genomföras i december 2008 för att slutligen utvärderas i december 2009. Varje aktör som undertecknar den regionala överenskommelsen ska på sitt sätt, långsiktigt eller med konkreta strategier, bidra till en effektiv introduktion och integration av nyanlända flyktingar. De olika aktörerna agerar utifrån olika förutsättningar men med en gemensam vision om ett integrerat samhälle. 6 Se också Appendix Budgetpropositionen 2007 Indikatorer för integrationspolitiken
Den Regionala Överenskommelsen undertecknas av --------------------- --------------------- --------------------- --------------------- --------------------- --------------------- --------------------- --------------------- --------------------- --------------------- --------------------- -------------------- --------------------- --------------------- --------------------- --------------------- --------------------- --------------------- --------------------- ---------------------
De sörmländska kommunernas roll i den Regionala överenskommelsen 1. Kommunen ska upprätta en lokal överenskommelse om mottagande av nyanlända flyktingar som innehåller Utbildningsplan Språkundervisningen bör i möjligaste mån integreras med arbetsmarknadsåtgärder och yrkes/vuxenutbildning Arbets-/yrkesintroduktion Kommunen ansvarar för att involvera den lokala arbetsförmedlingen och det lokala näringslivet Samhällsintroduktion Exempelvis bör bibliotek, lokalt föreningsliv samt familjecentraler involveras i de lokala överenskommelserna 2. Kommunen ska upprätta en lokal överenskommelse för nyanlända flyktingbarn Överenskommelsen ska ta sin utgångspunkt i FN: s barnkonvention och innehålla Förskola Skola Hälsovård Fritid Kommunen ska upprätta en särskild individuell introduktionsplan för varje flyktingbarn
Migrationsverket Strategier Under asyltiden Individuella hälsosamtal Migrationsverket ska i samverkan med Landstinget erbjuda alla nyanlända flyktingar möjlighet till hälsosamtal under den första tiden i Sverige Kartläggning Migrationsverket ska genomföra en kartläggning avseende nyanländas utbildning och yrkesbakgrund Språkundervisning Migrationsverket ska anordna SFI-utbildning för nyanlända flyktingar Samhällsinformation Migrationsverket ska tillsammans med kommun och arbetsförmedling initiera en grundläggande samhällsinformation samt information kring arbetsmarknad och bostadsmöjligheter Barnstrategi Migrationsverket ska tillämpa en särskild barnstrategi särskild information och kartläggning av flyktingbarnens behov rörande skola, fritids, dagis, föreningsliv och andra mötesplatser Lokala överenskommelser Migrationsverket ska samverka med kommun, arbetsförmedling samt lokalt föreningsliv och andra aktörer i strävan att upprätta lokala överenskommelser i kommunerna
Arbetsförmedlingen Strategier Lokala överenskommelser Arbetsförmedlingen ska arbeta så tidigt som möjligt i planeringen av introduktionsinsatser för nyanlända invandrare i enlighet med Arbetsförmedlingens riktlinjer. Denna planering genomförs i samverkan med den nyanlände, Arbetsförmedlingen och kommunen samt eventuella andra externa aktörer Uppföljning Arbetsförmedlingen ska koda utrikes födda och statistiskt följa upp gruppen nyanlända invandrare samt nyanlända som går till arbete eller utbildning Samverkan Arbetsförmedlingen ska aktivt samverka med kommuner och andra parter på lokal nivå, med näringslivets branschorganisationer samt med Partnerskapet för Integration i Sörmland i syfte att främja nyanlända invandrares etablering på arbetsmarknaden
Företagarna Region Sörmland Strategier Arbetsplatsintegrerad validering Företagarna ska tillsammans med kommunen samverka kring validering av yrkeskunskap. Arbetsgivaren erhåller arbetskraft samt del av introduktionsersättning och ansvarar för att introducera, pröva, utvärdera samt dokumentera individens yrkeskunskap Förmedling av arbets- och praktikplatser Företagarna ska samverka med kommun och arbetsförmedling kring förmedling av arbetsoch praktikplatser. Den arbetssökande har med sig en viss introduktionsersättning från kommunen till aktuell arbetsgivare (företagaren) för introduktionskostnader. Arbetsgivaren ansvarar därmed för delar av introduktionen Arbetsplatsintegrerad språkundervisning Företagarna ska tillsammans med kommunen samverka kring arbetsplatsintegrerad, praktisk och arbetsrelaterad språkundervisning. Företagaren erhåller del av SFI-ersättning. Attitydpåverkande arbete Företagarna ska verka för användning och spridning av attitydverktyget Scener ur ett arbetsliv bland arbetsgivare och företag som aktivt arbetar med nyanlända flyktingar Förebilder Företagarna ska synliggöra goda exempel och erfarenheter från en snabb etablering på arbetsmarknaden. Det kan ske genom intervju med företag som ser den affärsnytta, mångfald och dynamik rekryteringen innebär. Integrationsdag Företagarna ska tillsammans med Länsstyrelsen och partnerskapet för integration arrangera en seminariedag kring integration i länet i syfte att uppmärksamma mångfaldsarbete och goda exempel.
ALMI/IFS - Sörmland Strategier Generell rådgivning SFI integrerat ALMI/IFS ska ge målgruppsanpassade föreläsningar och rådgivning till nyanlända kring svenskt företagande - integrerat med SFI-undervisningen på olika nivåer, beroende på behov. ALMI/IFS ska även undersöka invandrarnas kunskapsnivåer och kompetenser inom detta område, för att ta vara på de resurser och kunskaper de har - Utforma och genomföra ett effektivt program för nyanlända och andra invandrare med utländsk bakgrund som informerar och ger grundläggande kunskaper om företagande i Sverige och i Sörmland - Genom individuell rådgivning stimulera och öka nyföretagandet bland nyanlända och andra invandrare med utländsk bakgrund i Sörmland - Bistå intresserade med fördjupad information och rådgivning som kan utveckla deras ide till verklighet och därmed öka nyföretagandet i länet - Erbjuda mentorskapsprogram för nyföretagare Goda exempel ALMI/IFS ska öka kunskapen och nyföretagandet bland nyanlända flyktingar genom att använda goda exempel och förebilder i arbetet. Exempelvis använda verktyg som dokumentären Ayten, anordna info kvällar/workshops med invandrarföretagare som assisterats av IFS Individuell rådgivning ALMI/IFS ska säkra uppföljning och individuell rådgivning med fördjupad information samt nuläges- och framtidsanalys i uppstartsfasen
TCO Strategier Attitydpåverkande arbete TCO ska verka för att medlemmar i TCO: s alla förbund under 2007-2008 arbetar med attitydverktyget Scener ur ett arbetsliv Kunskapsuppbyggnad TCO ska erbjuda medlemmar med förtroendeuppdrag MOD-utbildning (Mångfald och Dialog) Mångfaldsstrategi TCO ska i all rekrytering sträva efter en ökad mångfald i den egna organisationen
Landstinget Sörmland Strategier Hälsosamtal Landstinget Sörmland ska i samverkan med Migrationsverket erbjuda alla nyanlända flyktingar möjlighet till hälsosamtal under den första tiden i Sverige Hälsokommunikatörer Landstinget Sörmland ska sträva efter att anlita hälsokommunikatörer för att erbjuda information och kunskap för att underlätta kontakterna med sjukvården och Landstingets övriga verksamheter Professionell tolk Landstinget Sörmland ska vid behov alltid erbjuda professionell tolk Familjecentraler Landstinget Sörmland ska under 2007-2008 tillvarata erfarenheterna av arbetet med Familjecentraler samt sprida dessa till samtliga kommuner Landstinget Sörmland ska också verka för startandet av fler Familjecentraler i länet Praktikplatser Landstinget Sörmland ska erbjuda praktikplatser till nyanlända flyktingar inom Landstingets olika verksamhetsområden Mångfaldsstrategi Landstinget Sörmland ska aktivt verka för en ökad mångfald inom den egna organisationen exempelvis vid rekrytering av personal till Landstingets olika verksamheter
Försäkringskassan Strategier 7 Behovsanpassat stöd Försäkringskassan ska erbjuda nyanlända flyktingar och andra invandrare ett individuellt behovsanpassat stöd och därmed skapa bättre förutsättningar för introduktion samt för vidare integration i samhället Särskild handläggargrupp Försäkringskassan ska arbeta med en särskild handläggargrupp på regional nivå med hela länet som arbetsområde och som med sin speciella kompetens ska anpassa information och handläggning utifrån de behov som finns Uppsökande verksamhet Försäkringskassan ska genom uppsökande verksamhet erbjuda den nyanlände individuellt anpassad service av en särskild handläggare, oavsett geografisk hemvist i länet 7 Värdegrunden återfinns i dokumentet Nationell samsyn kring hälsa och första tiden i Sverige (2004)
Sörmlandsidrotten Strategier Urval av idrottsföreningar Sörmlandsidrotten ska välja ut ett antal föreningar i varje kommun som erbjuds medverka i arbetet med att involvera nyanlända flyktingar och andra invandrarungdomar i idrottsrörelsen Idrotts-Camp som mötesplats Sörmlandsidrotten ska rekrytera ungdomar från högstadiet och gymnasiet (med speciellt fokus på unga med utländsk bakgrund som idag är inaktiva inom föreningslivet) till idrottsrörelsen genom idrottscamper Ledarverksamhet Sörmlandsidrotten ska rekrytera och utbilda ungdomar (18-29 år) med utländsk bakgrund till ungdomsledare och domare inom idrottsrörelsen Bildande av plattform Sörmlandsidrotten ska skapa en plattform för utövandet av detta ledarskap inom idrottsrörelsen och organisationslivet Vårda samhället-dagar Sörmlandsidrotten ska tillsammans med andra ideella organisationer anordna temadagar, s.k. Vårda samhället - dagar i de sörmländska kommunerna dit särskilt barn och ungdomar med utländsk bakgrund, intresserade av konst, musik, kultur och idrott bjuds in
Swera - Svensk Flyktinghjälp Strategier Underlättande av introduktion Swera ska i samverkan med två sörmländska kommuner, inom ramen för kommunens introduktionsprogram rekrytera volontärer som vill vara en social kontakt med nyanlända flyktingar, för att underlätta språkinlärning och social integration Mötesplatser Swera ska i samverkan med organisations- och föreningslivet i kommunerna skapa mötesplatser där nyanlända möter mer etablerade kommuninvånare Utveckling Swera ska tillsammans med samverkanspartners i kommunerna och parterna i den regionala överenskommelsen verka för att frivilligarbete blir en bestående och naturlig del av flyktingmottagandet i länets kommuner
Myndigheten för Skolutveckling Strategier Uppföljning Myndigheten för Skolutveckling ska medverka i partnerskapets uppföljning av strategierna avseende introduktionen av nyanlända flyktingar och utifrån sitt uppdrag inom området särskilt fokusera på nyanlända barn och ungdomar Utveckling Myndigheten för Skolutveckling bidrar genom den "Nationella strategin för utbildning av nyanlända barn och ungdomar" till att stärka kommunernas arbete i länet inom främst utbildningsområdet, med de delar som rör nyanlända barn och ungdomar
Länsstyrelsen Strategier Beredskaps- och kapacitetsfrämjande åtgärder Länsstyrelsen ska verka för att det finns beredskap i de sörmländska kommunerna vad gäller flyktingmottagning Kommunöverläggning Länsstyrelsen ska utifrån Migrationsverkets bedömning av behov av flyktingplatser överlägga med kommunerna och vidare leverera beslutsunderlag till Migrationsverket Uppföljning Länsstyrelsen ska ansvara för uppföljning av introduktionen i länet såväl regionalt som på lokal nivå i länets kommuner samt verka för utveckling av lokala överenskommelser Samordningsansvar Länsstyrelsen ska ha en samordnande roll i länet med aktörerna i det regionala partnerskapet för integration
Appendix Indikatorer för integrationspolitiken Budgetproposition 2007 (PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 8) BILAGA 1 Nyanlända invandrare Andelen nyanlända kvinnor och män som är sysselsatta 12 månader efter folkbokföringsdatum. Andelen nyanlända kvinnor och män som är sysselsatta som egna företagare 12 månader efter folkbokföringsdatum. Andelen nyanlända kvinnor och män som deltagit i kommunernas introduktion och är sysselsatta 12 månader efter folkbokföringsdatum. Andelen nyanlända kvinnor och män som deltagit i kommunernas introduktion och har ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden 12 månader efter folkbokföringsdatum. Andelen nyanlända kvinnor och män, med högskoleutbildning eller eftergymnasial utbildning eller motsvarande erfarenhet förvärvad utomlands, som deltagit i kommunernas introduktion och som senast 12 månader efter folkbokföringsdatum fått sin utbildning bedömd av ansvarig myndighet eller validerad1 samt fått vägledning för ev. kompletterande utbildning. Andelen nyanlända kvinnor och män, med tidigare utbildning på grundläggande eller gymnasial nivå eller med motsvarande erfarenheter, som deltagit i kommunernas introduktion och som senast 12 månader efter folkbokföringsdatum fått sin kunskap och kompetens validerad. Andelen nyanlända kvinnor och män som deltagit i kommunernas introduktion och som senast 12 månader efter folkbokföringsdatum fått sin reella kompetens validerad i nära samverkan med arbetslivet. Andelen nyanlända kvinnor och män som deltagit i kommunernas introduktion som senast 12 månader efter folkbokföringsdatum har deltagit i en av AMV initierad yrkesbedömning. Andelen nyanlända kvinnor och män som senast 12 månader efter folkbokföringsdatum erhållit minst godkänd betygsnivå i sfi kurs (den högsta nivån om deltagande skett i flera kurser). Andelen nyanlända kvinnor och män som deltagit i kommunernas introduktion som senast 12 månader efter folkbokföringsdatum erhållit minst godkänd betygsnivå i sfi-kurs (den högsta nivån om deltagande skett i flera kurser).
Andelen nyanlända kvinnor och män som deltagit i kommunernas introduktion och som senast 12 månader efter folkbokföringsdatum avslutat någon annan typ av utbildning i svenska. Andelen nyanlända kvinnor och män som deltagit i kommunernas introduktion och som senast 12 månader efter folkbokföringsdatum har deltagit i arbetspraktik (inkl. prova-på-plats) som initierats av AMV. Andelen nyanlända kvinnor och män som deltagit i kommunernas introduktion och som deltagit i någon form av arbetspraktik, initierad av AMV, där praktiken genomförs parallellt med sfi eller med annan utbildning i svenska. Andelen nyanlända kvinnor och män som deltagit i kommunernas introduktion och som senast 12 månader efter folkbokföringsdatum deltagit i arbetsmarknadspraktik som initierats av kommunen. Andelen nyanlända kvinnor och män som deltagit i kommunernas introduktion och som deltagit i någon form av arbetsmarknadspraktik som initierats av kommunerna där praktiken genomförs parallellt med sfi eller med annan utbildning i svenska. Andelen nyanlända kvinnor och män som deltagit i kommunernas introduktion och som senast 12 månader efter folkbokföringsdatum har deltagit i en yrkesinriktad utbildning. Andelen nyanlända kvinnor och män som deltagit i kommunernas introduktion och som senast 12 månader efter folkbokföringsdatum har deltagit i en arbetsmarknadsutbildning som initierats av AMV. Andelen nyanlända kvinnor och män med rehabiliteringsbehov som deltagit i kommunernas introduktion och som senast 12 månader efter folkbokföringsdatum deltagit i en arbetslivsinriktad rehabilitering. Andelen nyanlända kvinnor och män som deltagit i kommunernas introduktion och som senast två månader efter folkbokföring genomgått en hälsoundersökning. Andelen nyanlända kvinnor och män som fått riktad information om hälso- och sjukvården på sitt eget språk senast en månad efter folkbokföringen. Andelen nyanlända flickor och pojkar som deltar i språkförskoleverksamhet. Andelen nyanlända flickor och pojkar som deltar i ämnesbaserad undervisning på sitt modersmål i skolan.