Vi i klassen lektion FRAMTID

Relevanta dokument
Vi i klassen lektion (90min) RESPEKT

Vi i klassen lektion (75min) KÄNSLOR

Varje elev skriver ner så många förslag som den kan komma på. Samla förslagen på blädderblock. (välj ålder som ligger ca 2 år över

Vi i klassen lektion (75min) SAMARBETE

Vi i klassen lektion (75min) SJÄLVKÄNSLA

Grunderna i programmering - vad är en dator? 1 av 6

Hur fungerar en robot? (lektion 2 av 3)

Mina framsteg och min framtid

Lektion i geometri. Lektionens innehåll. Centralt innehåll matematik 1b och matematik 1C. Mål med lektionen. Lektionsupplägg.

Handledning: Future City på Teknikdagarna

Grunderna i programmering - skapa instruktioner 2 av 6

PEDAGOGISKT MATERIAL TILL FÖRESTÄLLNINGEN HEMLIGT

2. Dela upp texten i mindre delar/helheter som ni sedan behandlar var del skilt för sig.

Bland sådant som kan vara särskilt relevant för årskurs 1-6 tar utställningen till exempel upp:

SKRIVA BREV OCH MUNTLIG PRESENTATION. Venus HT-18

Handledning till att läsa och lyssna på skönlitteratur

Det sista ljuset ORDLISTA. Arbeta med ordlistan THEODOR KALLIFATIDES ARBETSMATERIAL FÖR ELEVEN

Programmering och begrepp

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)

Vi i klassen lektion (75min) RESPEKT

Teckna med högra hjärnhalvan

I handboken finns det övningar inom kommunikation och brainstorming samt tips på hur man får en idé att bli verklighet.

Boken om SO 1-3. Boken om SO 1-3 är elevernas första grundbok i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. Syfte

Varför behöver vi förstå programmering? Se video

Tema: varje barns rätt att leka, lära och utvecklas JAG KAN!

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)

Programmering och begrepp

Pedagogisk planering

Matematiklyftet 2013/2014

LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI. Mittiprickteatern Box 6071, Stockholm info@mittiprickteatern.se

Att använda svenska 1

Martin Luther King ett liv

SKOLAN & NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR. Dags att prata om: Ett samtalsmaterial för föräldrargrupper

Pedagogisk planering - Religion

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Samla eleverna och diskutera följande kring boken: Grupparbete/Helklass

Pedagogisk planering. Teknik i grundsärskolan, år 7-9 Arbetsområde staden

Henke och bokstäverna som hoppar

Att tacka. Att tacka 1. Bestäm vad du vill tacka för. 2. Välj rätt tid och plats för att tacka. 3. Berätta varför du tackar. 4. Tacka på ett bra sätt.

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)

Gemensam presentation av matematiskt område: Bråk Åldersgrupp: år 5

Nu börjar vi! Välkomna! Välkommen till Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (TAKK), grundkurs Tillfälle 1. Jag heter (persontecken?

Bjurö Klubb Illustrera och skriva

Av: Martina Gustafsson

Att använda svenska 2

Bull s Eye. Civilstånd (Ringa in): Gift Sambo Flickvän/Pojkvän Singel. Sysselsättning: Telefon nr (frivilligt): E-post (frivilligt):

Behåll, utveckla, avveckla, övrigt

Rapport av genomförd lesson study av en lektion med temat bråk i gymnasiets A-kurs

1. Sätt upp mål och ha något roligt som morot delmål

Tidslinjen 100 år bakåt i tiden

Berättarstunden. Termin 4: Bibeltelefonen. - levande berättelser från Bibeln. Söndagsskolmaterial

Prästen med grönt hår

VEM VILL DU BLI? LEKTION FÖR ÅRSKURS 1-3 ÄMNEN: Samhällskunskap, Svenska, Bild

V.A.T lärstilstest och studieteknik

Rapport från klassrummet: Filmvisning och samtal om dramat Skellig

Gemensam presentation av matematiskt område: Ekvationer Åldersgrupp: år 5

Se mig Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål och förmågor från Lgr 11. Eleverna tränar på följande förmågor. Författare: Bente Bratlund

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Grunder Medialitet !!!

Programmera en mänsklig robot. Lektionen handlar om att skapa och följa instruktioner. Programmera en mänsklig robot

Leva församling. Samtalsfrågor och goda råd till dig som håller i webbkursens samlingar

Vad är en norm? (Förskola och F-6)

Du har valt att jobba med trafik med hjälp av Storyline. Denna Storyline vänder sig till årskurs F-3

När det är jobbigt är man på rätt väg

Undersök vad som är programmerat. Lektionen handlar om den digitala tekniken i elevernas närmiljö. Undersök vad som är programmerat

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)

Fakta om robotar VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS ELEVERNA TRÄNAR FÖLJANDE FÖRMÅGOR. Lärarmaterial EVA MOSEGAARD AMDISEN

Är det några som inte känner varandra i gruppen är det bra att hitta ett sätt att presentera deltagarna. Här kommer några förslag:

Undersök vad som är programmerat

Vi i VÅR KLASS a till! y L a på tt tänk iktigt a gduk? ad är en dialo gduk lassens dialo ör k uktioner f nstr DIALOGDUK

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Dialogduk utskriftsanvisningar. ska må bra och trivas tillsammans: Vår överenskommelse för att alla. Vi i VÅR KLASS. må bra tillsammans, både när vi

Upprepade mönster kan talen bytas ut mot bokstäverna: A B C A B C eller mot formerna: Anna-Lena Ekdahl, Högskolan i Jönköping

Eleverna diskuterar vilka personer deras familj består av.

DEMOKRATI 3 DEMOKRATINS VILLKOR

Hästhopp. Detta är en övning som tränar olika problemlösningsstrategier och statistik. Den lämpar sig för år 4 och uppåt

Elevernas trygghetsplan

Programmera en mänsklig robot

Olof Palme ett liv ORDLISTA TOMAS DÖMSTEDT ARBETSMATERIAL FÖR ELEVEN

Återberättande text med cirkelmodellen

Lgrs 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas:

LEKTION 2 Användbarhet

ÖVNINGSHÄFTE. Världen&Vi nr 1: Tema: Rasismen och jag

5 MINUTER. 3 minuter tänk på tre saker som du har gjort bra den senaste tiden (veckan, dagen etc).

1. Inledning. 2. Uppvärmning vi bekantar oss med ämnet 3. Vad är det frågan om Djupdykning i ämnet 4. Avslutning. Förhandsuppgift

- att uttrycka sina åsikter i tal och skrift, till exempel i en debattartikel.

Lärarmaterial. Vild kvast. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Mårten Melin

Filmvisning och aktiviteter TREVLIGT FOLK FILMVISNING OCH AKTIVITETER. Lärarhandledning för högstadiet

Elevenkät Viljan Friskola Vt. 2014

Förskoleklassens verksamhetsplan

Huset. LPP i svenska, årskurs 5. Vänd!

Följ med på Kattresan. Hej enfärgade katt. Följ med på Kattresan. Hej lång-svansade katt. Följ med på Kattresan. Hej gula katt. Följ med på Kattresan

Förslag på kunskapskrav och förmågor

Stöd för genomförandet

Kapitel 1 - Hörde du ljudet? sa Laura. - Vad för ljud? Alla pratar ju sa Minna. - Ljudet från golvet, sa Laura. Arga Agneta blängde på Laura och

Lärares planering och genomförande av arbetsområdet Glasögonbågar

Uppgifter om boken Maresi. Uppgifterna har symboler. Titta. Skriva. Rita. Berätta. Läsa. Göra med handen eller händerna. Fundera och fantisera.

Läsnyckel När Fatima blev fågel författare: Morten Dürr illustratör: Peter Bay Alexandersen

Studiestrategier för dig som är visuell

Kreativitet och mindfulness. Väck din kreativitet!

Boken om SO 1 3. Provlektion: Om demokrati och hur möten, till exempel klassråd, genomförs och organiseras.

Transkript:

1. Inledningsrunda Vi i klassen lektion FRAMTID Alla får välja ett Nallekort för hur det känns när de tänker på framtiden. Sedan får alla i tur och ordning visa vilket kort de valt och kort motivera varför de valt det kortet. 2. Framtidens port Eleverna får ett papper med tre färdig givna rubriker; Det här vill jag göra nästa vecka, Det här vill jag göra när jag blir stor, Det här hoppas jag händer någon gång i framtiden. De får sedan individuellt fylla i sina papper, åtminstone en sak under varje rubrik. När alla är färdig får eleverna i tur och ordning presentera vad de skrivit under en av rubrikerna. (se bilaga Framtidens port) 3. Målsättningar och förändringar i mitt liv Eleverna får ett papper där det skall fundera på något mål som de har i framtiden. Pappret är indelat i tre olika delar. I den första delen skall eleverna fundera på vilket mål som just nu är viktigt för dem att uppnå. Det kan gälla allt från deras skolgång någon egenskap som de vill ändra på hos sig själva. I den andra delen skall eleverna fundera på vad första steget är för att de skall kunna uppnå sitt mål. Och i den tredje delen skall eleverna lista ner lösningar till att uppnå målet och fundera på för och nackdelar med lösningarna. Till sist skall eleverna ännu välja en av lösningarna som de tycker att skulle fungera bäst för att uppnå målet. Eleverna gör uppgiften individuellt och behöver inte dela den med de övriga i kalassen. (se bilaga Målsättningar och förändringar i mitt liv) 4. Hoppets stege Eleverna får ett papper med en stege på. Stegen har fem trappsteg och eleverna skall mellan trappsten skriva in saker som de önskar sig i framtiden. Det kan vara allt från ett yrke man vill ha till var man vill bo, hur man vill att livsituationen skall se ut till ett konkret föremål man vill ha. Eleverna får sedan i tur oh ordning presentera en av de fem sakerna som de skrivit in i stegen. (se bilaga Hoppets stege)

5. Dåtid, nutid och framtid Eleverna får ett stort papper (minst A3). Det får dela in pappret i tre delar (dåtid, nutid och framtid). Sedan får de antigen med målfärg, kritor eller tuschpennor rita tre olika bilder. De får börja i mitten med nutid. Det får alltså måla hur de tycker att deras liv ser ut just nu. De får själva välja hur de presenterar bilden med färger symboler eller text. Sedan får de gå över till att fundera på dåtid, vad i det förflutna har fått dem att komma dit de är idag. Eleverna får igen själva välja hur de målar/presenterar dåtid. Till sist skall eleverna måla sin framtid, hur de tror eller hoppas att deras liv ser ut i framtiden. De får åter igen välja själva hur de presenterar det, med färger symboler eller text. När alla är färdiga kan man om eleverna själva vill ha en presentationsrunda. Då får eleverna i tur och ordning berätta om sina bilder. 6. Personlig målsättning Eleverna skall fundera över hur deras liv kommer att se ut om ett år. De får svara på olika frågor och även fundera över vad de ska göra för att livet ska se ut som de har tänkt sig. Man kan antingen skiva upp frågorna på tavlan eller printa ut dem och ge dem direkt åt eleverna. Eleverna gör uppgiften individuellt och behöver inte presentera den för klassen. (se bilaga Personlig målsättning) 7. Avslutning Alla får i tur och ordning berätta något de lärt sig eller börjat fundera över under lektionen.

FRAMTIDENS PORT Det här vill jag göra nästa vecka Det här vill jag göra när jag blir stor Det här hoppas jag händer någon gång i framtiden

Målsättningar och förändringar i mitt liv 1: Vilket mål har jag just nu som är speciellt viktigt för mig att uppnå. Det kan gälla t.ex. min skolgång eller någon egenskap eller sak som jag vill förändra på hos mig själv. 2. Vad är det första steget du skall ta för att nå din målsättning? Det finns inget rätt eller fel. 3: Gör en lista på alla lösningsalternativ som är möjliga för att nå din målsättning. Skriv ner alla alternativ. Uppskatta varje lösnings fördelar och nackdelar Lösningar Fördelar Nackdelar Välj det mest fungerande lösningsalternativet!

Personlig målsättning, svara på följande frågor Tänk dig ett år framåt, var är du? Var sitter/står du? Hur ser det ut? Vilka ljud hör du? Vilka färger ser du? Vilka lukter/dofter känner du? Hur ser det ut då du ser dig omkring? Har du någon med dig, vem i så fall? Hur känner du dig? Vem pratade du först med i morse då du vaknade? Var bor du och med vem? Hur ser din fritid ut, vad gör du, vem träffar du? Tillbaka till nuet... Vad ska hända för att du ska uppnå ditt mål? Vad krävs av dig konkret? Vad behöver du för att nå ditt mål? Hur vet du om/när du behöver hjälp? Hur vet du att du uppnått ditt mål?