Grovplanering. Flygmeteorologi 2. Lufttryck vs densitet. Tryckytor. Avstånd mellan tryckytor. Temperatur fel

Relevanta dokument
Vädrets Makter! Föreläsning 8 - Lokalväder. Vädrets makter: Lokalväder. Per Axelsson

Luftfartsstyrelsens författningssamling

Svenska fysikersamfundet 1 oktober. Klimat- och väderprognoser i relation till gymnasiefysikens ämnesplan

Kapitel 3. Standardatmosfären

Omtentamen Meteorologi sidan 1 ( 6 ) Chalmers Institutionen för Sjöfart och Marin Teknik

METEOROLOGI. Innehåll

Väderlära: Luftmassor & fronter, lågtryck & högtryck, åska. Marcus Löfverström

KLIMAT. Klimat är inte väder Klimat är väder på lång sikt

Sträckflygning med TMG. BCL-D 3.4 och SHB 440 (BCL-D)

Storskaliga fenomen: Monsun, jetströmmar, Rossbyvågor, NAO och ENSO. Marcus Löfverström

Grovplanering. Flygmeteorologi 1. Vilket väder är viktigt för flyget? Varför lära sig flygväder?

Klimatet i Skandinavien

Grovplanering. Flygmeteorologi 1. Vilket väder är viktigt för flyget? Varför lära sig flygväder? Flygvädertjänst. Flygväder på internet

En enkel segelflygprognos

Meteorologi. Läran om vädret

Prov-prov i Prestanda och Färdplanering PPL/L1P

Tätheten mellan molekylerna är störst vid fast form och minst vid gasform.

Kapitel 5. Atmosfärens cirkulation

Värme och väder. Solen värmer och skapar väder

Trafikregler för luftfart

Värmelära. Värme Fast Flytande Gas. Atomerna har bestämda Atomerna rör sig ganska Atomerna rör sig helt

METEOROLOGI! Grunder för segelflygare

Slutrapport Bromma Flygplats

Fysik (Ö) Bestäm hur mycket av luften som finnas under 20 km, 15 km, 10 km och 5 km genom 2 / p(h) = p 0 e mgh

Grovplanering. Flygmeteorologi 5. Luftmassor. Luftmassors ursprung. Varmluftsmassor

ISSN Rapport RL 2008:10. Olycka med flygplanet SE-LYM söder om Siljansnäs, W län, den 12 augusti 2007

Vädrets makter. Föreläsning 6 Djup konvektion, superceller och tromber Tropisk meteorologi och orkaner Väderprognoser

Varför blåser det och hur mycket energi finns det i vinden

Frågebanken frågor. 3 Det finns många så kallade parametrar som spelar in när lyftkraften uppkommer, ange minst tre olika.

Diagnostiskt prov i mätteknik/luftbehandling inför kursen Injustering av luftflöden

Meteorologi (Meteorology)

Meterologi. Vetenskapen om jordatmosfärens fysik och kemi, dvs allt som har med väder att göra. förutsäger dynamiska processer i lägre atmosfären

Flervalsfrågor

Slutrapport RL 2011:13

TIPS och RÅD för BÄTTRE TERMIKFLYGNING

Växthuseffekten och klimatförändringar

Förtydligande om lägsta tillämpbara flygnivå. Luftrumsmöte

Värme och väder. Prov v.49 7A onsdag, 7B onsdag, 7C tisdag, 7D torsdag

Olycka med segelflygplanet SE-UBX på Hosjöns is i Rättviks, W län, den 6/ SHK Dnr L-01/07

Atmosfäriska systemet, väder

Rapport RL 2001:47. Olycka med varmluftballong SE-ZGS vid Stora Mellösa, T län, den 13 juni 2001

Trycket är beroende av kraft och area

Nedisningsprognoser för vindkraft. Vintervind mars 2008 i Åsele

Astronomiövningar som kräver observationer

IVAO Sverige. IVAO Sverige Drifthandbok Del I: Grunderna Utgiven av SE-HQ Copyright 2011 IVAO Sweden

1.4 Luftrumsklassning 1.4 ATS airspace classification

Målbeskrivning Geografi. Klimat. Läxa: Onsdag V. 41 sid i Sol 2000 eller i Focus

Marcus Löfverström

Grovplanering. Flygmeteorologi 4. Luftmassor. Luftmassors ursprung. Varmluftsmassor

North U. Banans Språk. Rumbline. Layline. North Sails AB Höger. Mitten. kant. Vänster kant. Höger. Vänster sida. sida

Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om flygvädertjänst (MET TSF )

1.4 Luftrumsklassning 1.4 ATS airspace classification

GEOGRAFI Vår livsmiljö jorden och haven. A. VÅR PLANET. (sid. 4-13)

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

Färdplanering (Flight planning)

Meteorologi (Meteorology)

Meteorologi - Grunder och introduktion - Meteorologiska modeller och prognoser

Trycket är beroende av kraft (tyngd) och area

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Allt kallare ju högre vi kommer

Olycka med flygplanet SE-YGL Ca 300 meter öster om Östersund/Optand flygplats, Z län, den 27 mars 2000

Emissioner, meteorologi och atmosfärskemi

Färdplanering (Flight planning)

Slutrapport RL 2013:15 Olycka den 1 juni vid Ängaholm, Alvesta, Kronobergs län.

Slutrapport RL 2011:09

Slutrapport RL 2012:17

Värme, kyla och väder. Åk

Thomas Brandt

Konsekvensutredning Uppdatering av Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2012:6) om flygtrafikledningstjänst (ATS)

JP Vind AB. Luftrumsutredning Vindkraftspark Moskogen. Göteborg

Transportstyrelsens föreskrifter om prestandasäkerhet vid flygning med flygplan;

Gaser: ett av tre aggregationstillstånd hos ämnen. Fast fas Flytande fas Gasfas

Frågebanken svar. Beskrivningen skall ha den här innebörden: Vilotryck - trycket som uppstår av den luftpelare som uppstår av atmosfären ovanför oss

Rapport RL 2000:17. Olycka ombord på flygplanet SE-LFB i luftrummet över Bohuslän, O län, den 17 januari 2000

Olycka med segelflygplanet SE-UEG på Landskrona flygplats, M län, den 15/ SHK Dnr L-08/07

Rapport. Olycka med segelflygplanet SE-UON i Eskilsryd, Västra Götalands län, den 6 juli SHK Dnr L-19/06

TS-ansökan: Bakgrund, säkerhetsarbete, samverkan och friflyg

Slutrapport RL 2013:13 Olycka den 16 maj 2013 med flygplanet SE-FIM vid Sjöbo/Sövde flygplats, Skåne län.

ISSN Rapport RL 2006:05. Rapporten finns även på vår webbplats:

ISSN Rapport RL 2009:01. Olycka med flygplanet SE-IIX på Norasjön, T län, den 10 juni 2008

Sårbara platser. Sårbara platser

Rapport RL 2000:42. Olycka med flygplanet SE-XRP vid Malmö/Sturup flygplats, M län den 19 mars Dnr L-017/00 ISSN

- att lära känna bakgrunden till väderfenomenen. - att lära sig göra egna iakttagelser och slutsatser

Distansflygningskurs!

Kapitel 5. Gaser. är kompressibel, är helt löslig i andra gaser, upptar jämt fördelat volymen av en behållare, och utövar tryck på sin omgivning.

Gaser: ett av tre aggregationstillstånd hos ämnen. Flytande fas Gasfas

Transportstyrelsens föreskrifter om prestandasäkerhet vid flygning med flygplan;

Rapport. Olycka med segelflygplanet SE-UTK på Johanisbergs Flygplats, Västerås, U län, den 26/ SHK Dnr L-24/07

Johannisbergs flygplats, Västerås Flygbullerutredning

NV Nordisk Vindkraft AB. Luftrumsutredning Arvidsjaur Granliden. Göteborg

Tryck. fredag 31 januari 14

Rapport RL 2007:17. Olycka med varmluftsballongen SE-ZIF 5 km V Dalarö, AB län, den 10 juni Rapporten finns även på vår webbplats:

1. Cirrus, CI fjädermoln 2. Cirrostratus, CS slöjmoln, kan ha halo 3. Cirrocumulus, CC - som fjäll, oroliga flygförhållanden.

Namn: Fysik åk 4 Väder VT Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften

Observera att uppgifterna inte är ordnade efter svårighetsgrad!

Meteorologi - översikt

Repetition. Termodynamik handlar om energiomvandlingar

Linnéuniversitetet Institutionen för fysik och elektroteknik

Illustration Saga Fortier och Norah Bates

Uppgifter till Väder och klimat-delen i Fysik 1

Transkript:

Grovplanering Flygmeteorologi 2 Niclas Börlin, niclas.borlin@cs.umu.se Atmosfären, flygvädertjänst, METAR Lufttryck, höjdmätarinställningar, vind Vind, dimma, stabilitet, inversion Moln, nederbörd, TAF Fronter, luftmassor, åska, isbildning Umeå flygklubb Lufttryck vs densitet Tryckytor Trycket (vikten hos öppen gaspelare) minskar med höjden Allmänna gaslagen p=ρ*r*t p trycket [Pa] R gaskonstanten för torr luft T absolut temp [K] ρ densiteten [kg/m3] En tryckyta är en yta som har konstant tryck Avståndet mellan två tryckytor beräknas med höjdmätarformeln h=221.1*t*log10(p0/p) [ft], där T är medeltemp i luftpelaren. Avståndet mellan tryckytorna ökar med höjden 250hPa, T=254K=-19 C, 34100ft=10.4km Omskrivet ρ=p/(r*t) Densiteten minskar om trycket minskar (höjden ökar) Densiteten minskar om temperaturen ökar 500hPa, T=270K=-3 C, 18300ft=5.6km 750hPa, T=280K=+7 C, 8100ft=2.5km Temperatur fel Avstånd mellan tryckytor Kallare än ISA minskar avståndet mellan ytorna, verkliga höjden minskar Varmare än ISA ökar avståndet mellan ytorna, verkliga höjden ökar Felet är c:a 1% per 2.5C från ISA eller 4% per 10C ISA-10C 250hPa, T=-29 C => 32800ft 500hPa, T=-13 C => 17600ft 750hPa, T=-3 C => 7800ft ISA 250hPa, T=-19 C => 34100ft 500hPa, T=-3 C => 18300ft ISA+10C 250hPa, T=-9 C => 35500ft 500hPa, T=+7 C => 19000ft 750hPa, T=+7 C => 8100ft 750hPa, T=+17 C => 8400ft Avståndet mellan två tryckytor med en diff på 1hPa är dh=96*t/p Tumregel på låg höjd: 1hPa=30ft ISA 250hPa, T=220K=-53 C, dh=84ft 500hPa, T=252K=-22 C, dh=48ft 750hPa, T=272K=-1 C, dh=35ft, T=288K=+15 C, dh=27ft

Sammanfattning Densitet minskar om trycket minskar (ökad höjd) minskar om temperaturen ökar Tryckyta En yta som har konstant tryck Avståndet mellan tryckytor ökar med höjden På låg höjd: 1hPa=30ft. Temperaturfel Kallare än ISA, verklig höjd minskar Varmare än ISA, verklig höjd ökar 1% per 2.5C Tryckhöjdmätning En tryckhöjdmätare (aneroidmätare) mäter lufttryck Differensen mellan det uppmätta trycket och ett referenstryck omvandlas till höjd enligt ISA Den indikerade höjden är höjd över referenstryckytan Om temperaturen följer ISA är höjden korrekt Höjdmätarinställningar Inom flyget används flera olika referenslufttryck QFE lufttrycket reducerat till flygfältets referensnivå QNH QFE reducerat till havsytan med hjälp av ISA och flygplatsens elevation (höjd över havet) STD Höjdindikering vid landning Vad visar höjdmätaren vid landning om QNH ställts in? QFE? Hur påverkas höjdindikeringen om temperaturen avviker från ISA? Höjdbenämningar Tryckreferens Svenska Engelska Höjd över QNH Höjd Altitude MSL=Mean Sea Level STD Flygnivå Flight level Tryckytan (GND/QFE) Höjd över Height mark Marken (fältet) - Elevation Elevation MSL=Mean Sea Level Tryckhöjd, densitetshöjd Tryckhöjd=höjd STD Densitetshöjd=tryckhöjd korrigerad för temperatur Används vid vid beräkning av lägsta hinderfria höjd Prestandaberäkningar

Tryckhöjd Högtryck ESNU Alt 24ft QNH -426ft STD Höjdmätaren visar lägre än verkligheten Verklig höjd är högre än vad mätaren visar ESNU Alt 24ft QNH 474ft STD Höjdmätaren visar högre än verkligheten Verklig höjd är lägre än vad mätaren visar ESNU 24ft 1013-1028=-15hPa -15*30=-450ft QNH 1028hPa ESNU 24ft QNH 998hPa 1013-998=15hPa 15*30=450ft Lutande tryckytor Lågtryck Höjd 6700ft MSL (QNH). Fältet elevation 1000ft. Medeltemp ISA+5 C. Höjd över fältet? 6700-1000=5700ft 5700*1.02=5814ft Vid planflykt mot lägre tryck sjunker den verkliga höjden From high to low, look out below Använd lägsta QNH eller områdes-qnh! p=900 Om temperaturen dessutom sjunker blir effekten större From hot to cold, don t be bold eller Cold kills hpa p=100 0hPa GND Hur bestämma avvikelse från ISA ombord på flygplanet? Bestäm PA=tryckhöjd Ställ in STD, läs av. Avläs AMSL, lägg till (STD-QNH)*30. Avläs OAT ISA temp=+15 C -2 C*(PA/1000) Ex. PA=6500ft, OAT=-2 C ISA temp=15-2*6.5=+2 C OAT=ISA-4 C Antag du vill flyga över Kebnekaise 2100m=6900ft på minst 1000ft höjd GND. Aktuellt (lägsta) QNH=998hPa. Temp på FL050=-6 C. Vad är lägsta höjd QNH? Lägsta flygnivå? Antag du vill flyga över Kebnekaise 2100m=6900ft på minst 1000ft höjd GND. Aktuellt (lägsta) QNH=998hPa. Temp på FL050=-6 C. Vad är lägsta höjd QNH? Lägsta flygnivå? Temp ISA (@FL050) =+15 C -2*5=+5 C. Aktuell temp=-6 C = ISA-11 C => Korrektion 5%. Min altitude (QNH): (6900+1000)*1.05=8295ft => 8300ft. Min flight level (STD): 8295+(1013-998)*30=8745ft => FL90, FL95,...

Höjdmätning i kuperad terräng QNH vid bergets fot kanske ej representativt för toppen Använd områdes-qnh eller lägsta QNH! Kraftiga vindar ger Höjdmätarinställningar Säkerhetsmarginaler 30-40KT => +500ft 40-50KT => +1000ft 50-60KT => +1500ft Genomgångsnivå (Transition Level) Varierar med lufttrycket, FL45, 50, 55, 60 QNH Genomgångshöjd (Transition Altitude) ESNU 5000ft MSL Tryckstig på vindsidan Tryckfall på toppen Tryckfall på läsidan Isobarer Isobarer sammanbinder punkter med samma tryck Tätt mellan isobarerna=stor tryckgradient Lågtryck=område med lägre tryck än omgivningen Högtryck=område med högre tryck än omgivningen Tråg utbuktning från lågtryck Rygg utbuktning från högtryck STD Genomgångsskikt (Transition layer) Isobarer 1000 1005 995 L Tryckgradienter driver vindar 991 1000 L 1005 995 991 1025 H 1028 p=900 hpa 1025 H 1028 p=10 0 0h Pa Marken Så varför dör inte lågtryck ut så fort dom bildats? Corioliseffekten Utgångsläge Stillastående observatör Observatör i roterande koordinatsystem

Corioliseffekten Corioliseffekten Vindar avlänkas markhastighet österut pga jordrotationen Till höger på norra halvklotet Till vänster på södra halvklotet Upplevd avlänkning Corioliseffekten Effekten ökar med latituden vindhastighet relativt marken markhastighet österut pga jordrotationen Global cirkulation Geostrofisk vind Vid parallella isobarer, ingen friktion och balans mellan tryckgradienten och Corioliseffekten får vi en s.k. geostrofisk vind Tid 1 Tid 2 Tid 3 Tid 4 Dvs. vinden blåser parallellt med isobarerna!!! Variation med höjd Variation med höjd Nära marken påverkas vinden av friktion mot markytan Friktionen sänker vindhastigheten, vilket leder till en lägre Corioliseffekt Vinden vrider mot tryckgradienten nära marken Vinden vrider mot högre gradtal på högre höjd På hög höjd Nära marken Friktionsskiktet c:a 1000-2000ft vid måttliga vindar över slättland c:a 3000-4000ft vid hård vind Tumregel, uppifrån och ned Över hav vrider vinden vänster 10 och minskar med 30% Över starkt kuperad terräng vrider vinden 30 vänster och minskar med 50% Tumregel, nedifrån och upp Över hav vrider vinden 10 höger och ökar med 50% Över starkt kuperad terräng vrider vinden 30 höger och ökar med 100% Över friktionsskiktet I friktionsskiktet

Gradientvind Runt ett hög/lågtryck är isobarerna krökta Där tillkommer en centrifugalkraft som sänker vindhastigheten kring ett L och ökar den runt ett H Vind runt krökta isobarer kallas gradientvind Daglig variation, kust Landbris uppstår på kvällen/natten om marken kyls mer än havet Svagare än sjöbrisen Kan nå långt ut till havs (5NM) Kan ev. aktivera åska till havs Daglig variation, kust Sjöbris uppstår på eftermiddagen på sommaren då solen värmt upp marken Kan bli 5-10 knop Klart kustväder Cumulusmoln, ev. skurar uppstår en bit inåt land Daglig variation, fjäll Dalvind/upslope wind Sydsidan värms upp av solen på dagen Dalvind Daglig variation, fjäll Bergvind/downslope wind bildas på natten då kall luft sjunker nedåt Bergvind Fjällvindar I fjällen kommer terrängen att kanalisera vinden I huvudsak blåser det längs dalgångarna från högre till lägre tryck Smala dalgångar (och höga hus) förstärker vinden

Fjällvindar Tvärs en dalgång blir det nedåtvindar på lovartsidan och uppåtvindar på läsidan Bakom ett berg kan det bildas lävågsrotorer och lävågsmoln Jetströmmar Jetströmmar bildas nära tropopausen Är som starkast där temperaturkontrasterna är störst Smala band med hög vindhastighet >60KT Blåser normalt väster => öster. EGLL (LHR) WSSS (SIN): 11:00-23:40=12:40h WSSS (SIN) EGLL (LHR): 01:00-15:05=14:05h TAF Flygplatsprognos, normalt max 9h, uppdateras /3h (vissa fpl 24h/6h) Utfärdas ibland av meteorolog på annan flygplats ( ISSUED BY ESSA ) TAF CCA korrigerad TAF TAF AAA ändrad prognos ( amendment ) TAF - Form TAF el. TAF AMD Platsindikator ESNU Utfärdandetid 300830Z, 30:e, utfärdad 0830UTC Gällandetid 300918, 30:e mellan 09 och 18UTC Vind som i METAR Sikt som i METAR Väder Moln Förändringar Börjar, slutar, ändrar intensitet Inget nytt väder = NSW NSC Nil significant clouds BECMG Becoming, gradvis förändring normalt <=2h. BECMG 1012 Becoming between 10 and 12 TEMPO Temporary, max 1h per gång. Summan av TEMPO<halva tiden! Bara de delar som förändras signifikant anges efter BECMG/TEMPO! FM From. FM1200 + fullt väder. PROB30, bedömt 30% risk för förändring Avslutas med =!!