Avtal, period Åbo Akademi Sida 1(7)

Relevanta dokument
Avtal, period Svenska handelshögskolan Sida 1(7)

Avtal, period Arcada - Nylands svenska yrkeshögskola Sida 1(7)

Avtal, period Yrkeshögskolan Novia Sida 1(7)

AVTAL MELLAN UNDERVISNINGS- OCH KULTURMINISTERIET OCH SVENSKA HANDELSHÖGSKOLAN FÖR PERIODEN

AVTAL MELLAN UNDERVISNINGS- OCH KULTURMINISTERIET OCH YRKESHÖGSKOLAN ARCADA FÖR AVTALSPERIODEN

AVTAL MELLAN UNDERVSNINGSMINISTERIET OCH AB YRKESHÖGSKOLAN VID ÅBO AKADEMI OCH YRKESHÖGSKOLAN NOVIA FÖR AVTALSPERIODEN

AVTAL MELLAN UNDERVISNINGS- OCH KULTURMINISTERIET OCH ÅBO AKADEMI FÖR PERIODEN

AVTAL MELLAN UNDERVISNINGS- OCH KULTURMINISTERIET OCH YRKESHÖGSKOLAN NOVIA FÖR AVTALSPERIODEN

ändras i statsrådets förordning om universiteten (770/2009) 5 som följer:

RESULTATAVTAL MELLAN UNDERVISNINGSMINISTERIET OCH SVENSKA HANDELS- HÖGSKOLAN FÖR PERIODEN OCH HÖGSKOLANS RESURSER FÖR 2004

Undervisnings-och kulturministeriets förordning

RESULTATAVTAL MELLAN ÅBO AKADEMI OCH UNDERVISNINGSMINISTERIET FÖR ÅREN

AVTAL MELLAN UNDERVSNINGSMINISTERIET OCH STIFTELSEN ARCADA OCH ARCADA - NYLANDS SVENSKA YRKESHÖGSKOLA FÖR AVTALSPERIODEN

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

Vinster i välfärden hur fungerar det i Finland? Tapio Kosunen Statssekreterare

STÄRKANDE AV UNIVERSITETENS PROFILERING MED KONKURRENSUTSATT FINANSIERING

Konstuniversitetets strategi

Forsknings- och innovationsrådets vision och vägkarta

8. FAKULTETEN FÖR HUMANIORA, PSYKOLOGI OCH TEOLOGI

STATSRÅDETS PRINCIPBESLUT OM STRUKTURELL UTVECKLING AV DET OF- FENTLIGA FORSKNINGSSYSTEMET

STÄRKANDE AV UNIVERSITETENS PROFILERING MED KONKURRENSUTSATT FINANSIERING

Torgmötet

UNDERVISNINGS- OCH KULTURMINISTERIETS. strategi

Mål och strategier. för Åbo Akademi

UTVECKLINGSPLAN FÖR DEN INTERNATIONELLA VERKSAMHETEN VID ÅBO AKADEMI

1(8) Belopp: Tidsplan: Beskrivning och motivering av informationsbehovet:

Huvudtemats namn och diarienummer: Tryggt i vardagen, trygg vardag för individer SRK/470/48/2014

Anita Lehikoinen Kanslichef

Uppföljnings- och utvärderingsplan för införandet av terminsavgifter vid högskolorna

Mot världens bästa högskoleväsende Yrkesinriktad högskoleutbildning en viktig del av högskoleväsendet

Varför reserveras en del av studieplatserna enbart för dem som inte redan har en studieplats vid eller examen från en högskola?

Lag. om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet. Tillämpningsområde

BREV 1 (2) 5 maj Till fakulteter och fristående institutioner

FSE den gränsöverskridande fakulteten. Strategidokument innehållmässigt godkänt av fakultetsrådet Språket uppdateras ännu.

ANSTÄLLNING SOM PROFESSOR I JURIDIK VID ENHETEN I VASA PÅ VISS TID FÖR TIDEN

Stärkande av universitetens profilering med konkurrensutsatt finansiering (Profi) Utlysningen Profi

FinELib. FinELib-konsortiet är rätt partner för vetenskap, forskning, undervisning och inlärning på högsta nivå

Målen för lärarutbildningen

FORSKARFÖRBUNDETS STRATEGI

AVTAL MELLAN UNDERVISNINGSMINISTERIET OCH ÅBO AKADEMI OM RESURSERNA ÅR RESULTATAVTALET HÄNFÖR SIG TILL PERIODEN

Redogörelse för anställning av professor i vårdvetenskap

SWOT i förhållande till Åbo Akademis strategi. Humanistiska fakulteten [Urpo Nikanne, prefekt] MISSION

INFORMATIONSMÖTE Helheten statsunderstöd för allmänbildande utbildning och småbarnspedagogik 2019

RESULTATAVTAL MELLAN UNDERVISNINGSMINISTERIET OCH SVENSKA HANDELSHÖGSKOLAN FÖR PERIODEN OCH UNIVERSITETENS RESURSER FÖR 2008

Välkomna till Öppna universitetet vid Åbo Akademi och Öppna yrkeshögskolan vid Yrkeshögskolan Novia

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap

RP 203/2018 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av socialvårdslagen

Öppna universitetet vid Åbo Akademi. Åbo Akademi Domkyrkotorget Åbo

Workshop Visioner för den nya grundskolan

Mer specifik kompetens genom samarbete med arbetslivet

Den finska paradoxen näringslivet in i Humboldtidealet. Marianne Stenius

Välkommen till

Antagningen av studerande förnyas

RESULTATAVTAL MELLAN UNDERVISNINGSMINISTERIET OCH ÅBO AKADEMI FÖR PERIODEN OCH UNIVERSITETENS RESURSER FÖR 2008

Centrala beredningar i anslutning till finansierings- och strukturreformen

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 36/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 8 i universitetslagen och 12 i yrkeshögskolelagen

Valprogram SAMOK:s valprogram inför riksdagsvalet (5)

Vad händer inom bildningssektorn just nu? direktör Gun Oker-Blom undervisningsrådet Maj-Len Engelholm

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Finska näringslivets syn på kvaliteten i tekniska universitetens verksamhet

Undervisnings- och kulturministeriet

YRKESHÖGSKOLORNA I FINLAND. kompetent arbetskraft och innovationer för hela landet

Samarbete, nätverk, tillgänglighet och åtkomlighet inom museipolitiska program. Överdirektör Riitta Kaivosoja

SVAR PÅ FRÅGOR SOM OFTA STÄLLS OM REFORMEN AV ANTAGNINGEN AV STUDERANDE TILL HÖGSKOLORNA

Det nya gymnasiet stöder och inspirerar

Förslag till ny universitetslag

Finlands Banks strategi

Programmet Den nya grundskolan. Elevinriktning, kompetenta lärare och en verksamhetskultur som präglas av samhörighet

Riktlinjer för LUMA-center Finlands forsknings- och utvecklingsverksamhet

CAF - HÅLLBAR UTVECKLING

Finansieringsinstrumentet för strategisk forskning FINLANDS AKADEMI

Hörandetillfälle för medborgarinstituten. Helsingfors Annika Bussman

Begäran om utlåtande , Diarienr: UKM/41/010/2017

Anvisningar för konsortieansökan

Undervisnings- och kulturministeriets brev OKM/48/210/2011 av

Strategin för åren

MEDDELANDE 19/ (5)

Ann-Sofie Axelsson, Akademichef Fastställd:

Måldokument Utbildning Skaraborg

Linnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse

Ansökan till högskolor via Studieinfo Studieinfo.fi

Val och optioner! Info om valfria studier och magisteroptioner

RP 28/2010 rd. Universitetslagens 75 har samma innehåll som motsvarande särskilda bestämmelser som gäller Helsingfors universitetets rättigheter

Grunderna för områdesindelningen och social- och hälsovårdsreformens stegmärken

KARRIÄRSYSTEMET (TENURE TRACK) FÖR UNDERVISNINGS- OCH FORSKNINGSPERSONAL VID HELSINGFORS UNIVERSITET FR.O.M

ANVISNINGAR FÖR ANSÖKAN, ANVÄNDNING OCH UPPFÖLJNING AV STATSUNDERSTÖD

Ansökan till högskolor via Studieinfo Studieinfo.fi

AVTAL MELLAN UNDERVISNINGS- OCH KULTURMINISTERIET OCH SVENSKA HANDELSHÖGSKOLAN FÖR PERIODEN

Forskarskolornas och doktorandprogrammens organisation och administration

Rapport!om!den!svenskspråkiga!yrkesutbildningen! med!förslag!till!förändringar!

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap

Vision och övergripande mål

Yrkesutbildningsreformen

Med Åbo Akademi - för framtiden. Rektor Jorma Mattinen

STUDERANDE, examensinriktad utbildning

PROGRAMFÖRKLARING Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa

Lag om rätt till uppfinningar vid högskolor /369

SIBELIUS- AKADEMIN URVALSGUIDE BYTE AV HUVUDÄMNE OCH STUDIERÄTT

Transkript:

AVTAL MELLAN UNDERVISNINGS- OCH KULTURMINISTERIET OCH ÅBO AKADEMI FÖR PERIODEN 2013-2016 Undervisnings- och kulturministeriet och universitetet har gjort nedan stående avtal om kvantitativa och kvalitativa mål för universitetets verksamhet med stöd av 48 1 mom. i universitetslagen (558/2009). GEMENSAMMA MÅLSÄTTNINGAR FÖR HÖGSKOLEVÄSENDET Vision 2020 År 2020 är det finländska högskoleväsendet högklassigare, mer internationellt, mer genomslagskraftigt och effektivare än för närvarande. I högskolornas verksamhet framhävs bildningsuppgiften, det samhälleliga ansvaret och principen om hållbar utveckling samt ett etiskt verksamhetssätt. De finländska universiteten och yrkeshögskolorna är centrala aktörer inom det europeiska högskole- och forskningsområdet. Högskoleområdet består av internationellt sett högklassiga universitet och yrkeshögskolor som profilerat sig på sina starka områden. Högskolorna möter samhällets, kulturens och arbetslivets behov på ett mångsidigt sätt. Universiteten svarar för den vetenskapliga och konstnärliga forskningen samt undervisningen som bygger på den. Yrkeshögskolornas uppgift är att svara för arbetslivsorienterad undervisning och regional genomslagskraft samt att bedriva forsknings- och utvecklingsverksamhet som stödjer dessa. Utbildnings-, forsknings- och innovationsverksamheten utgör en helhet vars delar kompletterar varandra och fungerar i nära samarbete. Genom sin verksamhet främjar högskolorna det livslånga lärandet, samhällets och ekonomins förnyelse samt entreprenörskapet och ett omfattande utnyttjande av forskningsresultaten, inklusive kommersialisering och kompetensexport. Undervisnings- och kulturministeriets (UKM), universitetens och yrkeshögskolornas gemensamma mål för åren 2013-2016 Universiteten och yrkeshögskolorna genomför målen som ställts i regeringsprogrammet och planen för utveckling av utbildningen och forskningen 2011-2016 samt andra strategiska mål som riksdagen och statsrådet ställt för högskolorna. För att uppnå visionen vidtar UKM, universiteten och yrkeshögskolorna följande utvecklingsåtgärder: Starka högskoleenheter som grund för kompetensen Genom strategifinansiering stödjer UKM universitetens och yrkeshögskolornas egna åtgärder i synnerhet för att stärka den strukturella utvecklingen, förlängandet av karriärerna, internationaliseringen, utnyttjandet av forskningens fokusområden, forskningsresultaten och kompetensen samt den konstnärliga verksamheten. UKM, universiteten och yrkeshögskolorna fortsätter de strukturella utvecklingsåtgärderna för att stärka kvaliteten och genomslagskraften och för att bilda kompetenskluster. Högskolornas ömsesidiga administrativa samarbetsstrukturer Åbo Akademi Sida 1(7)

förnyas. Konstuniversitetet inleder sin verksamhet och dess ekonomiska verksamhetsförutsättningar tryggas. Utbildningsutbudet förnyas på basis av prognoserna så att det stödjer arbetslivets och samhällets föränderliga behov. Minskningen av yrkeshögskolornas nybörjarplatser med 2 030 platser genomförs så att yrkeshögskolornas profiler fokuseras och verksamhetens kvalitet förbättras. Yrkeshögskolereformen genomförs stegvis så att finansieringsmodellen, utbildningsansvaren och tillstånden förnyats före år 2014. Yrkeshögskolorna och deras huvudmän förnyar sina förvaltnings- och ledningsstrukturer i syfte att stödja målen med reformen och för att stärka kontakterna till arbetslivet. Högskolorna och UKM utvecklar och upprätthåller datasystemens kompatibilitet, informationens och begreppens jämförbarhet samt ett nationellt datalager till stöd för högskolornas verksamhet och UKM:s styrning. Högskolorna beslutar med stöd av sina egna strategiska mål vilka datasystem de tar fram tillsammans eller separat. En högklassig utbildning ger snabbare inträde till arbetslivet Högskolorna förbättrar undervisningens kvalitet och förutsättningarna för bra inlärning. Undervisningens kvalitet och studerandefeedbacken påverkar också högskolornas finansiering. Bestämmelserna om högskolornas utbildningsansvar och examina förnyas så att högskolornas autonomi i fråga om sätten att ordna utbildningen stärks. Universiteten och yrkeshögskolorna sörjer för att utbildningen byggs upp av helheter som underlättar sökandet till utbildning, främjar studiernas framskridande och ökar studerandens möjligheter att utnyttja undervisningen inom olika områden. Högskolorna utvecklar styrningsprocesserna och studerandetjänsterna, erkännandet av kompetens som förvärvats tidigare samt skapar incitament så att undervisningsarrangemangen och -innehållen stödjer avläggandet av examina och engagerar studerandena i studierna. Universiteten fortsätter att förnya och effektivisera doktorandutbildningens strukturer och processer. Universiteten och yrkeshögskolorna planerar sitt utbildningsutbud som en helhet så att utbildningen som leder till examen och den övriga utbildningen utgör en helhet som stödjer det livslånga lärandet och motsvarar arbetslivets behov. Högskolorna utvecklar utbildningen efter examen så att den stödjer förnyandet av arbetslivet, branschernas förändring och de högskoleutbildades specialisering samt en utvidgning av kompetensen. UKM och högskolorna bereder mål för specialiseringsutbildningens utveckling och kvalitetssäkring. Universiteten och yrkeshögskolorna förnyar studerandeantagningen så att en egen kvot möjliggörs för de som söker sin första högskoleplats. Högskolan beslutar själv om att införa kvoten och om kvotens omfattning. Målet är att klart öka andelen personer som söker sin första högskoleplats bland de antagna. I det andra skedet förnyas ansökningssystemet så att man i den gemensamma ansökan endast väljer personer som söker sin första högskoleplats. Separata antagnings- och urvalsvägar införs för övriga sökanden. Högskolorna och UKM svarar tillsammans för förnyandet av högskolornas strukturer för studerandeantagning och högskolestudier under avtalsperioden. Högskolorna anpassar sina datasystem med anknytning till ansöknings- och urvalstjänster så att de är kompatibla med den nationella gemensamma ansökan som görs genom högskolornas elektroniska ansökningssystem. Genom sin verksamhet främjar högskolorna verkställandet av utbildningsmässig jämställdhet. Målet är att främja likaberättigandet, jämställdheten mellan könen, att motarbeta segregation och att minska den socio-ekonomiska Åbo Akademi Sida 2(7)

bakgrundens inverkan på sökande och inträde till utbildning. Universiteten inför det nationella systemet för studerandefeedback så att det kan utnyttjas i universitetens finansieringsmodell från år 2015. Yrkeshögskolornas system för studerandefeedback förnyas. Forskning och innovationsverksamhet ger konkurrenskraft, välfärd och genomslagskraft Universiteten stärker sina strategienliga forskningsområden och högklassiga forskningsmiljöer. Förutsättningarna för spetsforskningen stärks och därtill skapas förutsättningar för utveckling av tillväxtbranscher. Den internationella forskningsfinansieringens andel ökas, likaså det internationella forskningssamarbetet i synnerhet med beaktande av framtidens stora utmaningar. Universiteten svarar för doktorandutbildningens höga kvalitet. I forskarutbildningen ökar universiteten samarbetet med forskningsinstitutioner samt arbets- och näringslivet och upprätthåller ändamålsenliga nationella och internationella nätverk. Universiteten sköter sina plikter enligt Finlands Akademis beslut om doktorandprogrammen till slutet av doktorandprogramperioderna. Universiteten främjar i synnerhet forskarkarriären efter disputationen. Publiceringen i högklassiga, referentgranskade vetenskapliga tidskrifter ökas. Universiteten skapar förutsättningar för djup och omfattande användning av informations- och kommunikationsteknik och uppmuntrar forskare att använda den över vetenskaps- och organisationsgränserna. Yrkeshögskolorna stödjer regionernas livskraft genom att utveckla i synnerhet efterfråge- och användarorienterad innovationsverksamhet samt genom att delta i utvecklingen av välfärdstjänsterna. Universiteten och yrkeshögskolorna stärker samarbetet med olika aktörer inom innovationssystemet och fungerar aktivt som producenter och utvecklare av ny kunskap i kompetensklustren. Universitet, yrkeshögskolor och forskningsinstitut som kompletterar varandra på starka områden inom forskningen bildar attraktiva kluster. Gemensamma forskningsprojekt och -infrastrukturer skapar nya möjligheter för internationellt samarbete mellan basforskningen och den tillämpade forskningen och företagens forsknings- och utvecklingsverksamhet. Internationaliseringen tryggar kvaliteten Universiteten, yrkeshögskolorna, Finlands Akademi, CIMO och UKM stärker sitt inbördes samarbete i syfte att främja den internationella nätverksbildningen och mobiliteten. Universiteten och yrkeshögskolorna bygger internationella strategiska partnerskap för att stärka sina egna fokusområden genom att utveckla gemensamt utbildningsutbud, inklusive dubbelexamina och gemensamma examina samt genom närmare forsknings- och innovationssamarbete. Högskolorna ökar sitt samarbete och sin närvaro också i tillväxtekonomierna, i synnerhet i Kina, Indien, Brasilien och Ryssland. För studerande och personal som talar främmande språk ordnar högskolorna tillsammans undervisning i de inhemska språken och kulturerna samt övriga tjänster som stödjer integrationen i Finland och högskolegemenskapen. Högskolorna ökar undervisningen i de strategiskt viktiga samarbetsländernas språk och kulturer. I examina inkluderar högskolorna innehåll som stödjer internationaliseringen. Högskolorna utvecklar sin personalpolitik och sina forskarkarriärsystem genom att öka den internationella rekryteringen. Åbo Akademi Sida 3(7)

Utveckling av högskolegemenskapen Högskolorna är konkurrenskraftiga, jämställda, tillgängliga och intressanta arbets- och inlärningsmiljöer. Högskolorna fortsätter vidta åtgärder för att förankra jämställdheten och verkställa likaberättigandet. Personalens och studerandenas välbefinnande samt arbets- och studieförmåga främjas systematiskt. Åbo Akademi Sida 4(7)

ÅBO AKADEMIS UPPGIFT, PROFIL OCH PRIORITETSOMRÅDEN Uppgift och profil Åbo Akademi är Finlands svenska multidisciplinära universitet med uppgift att bedriva högklassig vetenskaplig forskning och att ge därpå grundad högklassig utbildning. Åbo Akademis nationella uppgift är att tillgodose den svenskspråkiga befolkningens behov av utbildning och forskning samt att i sin verksamhet beakta landets tvåspråkighet. Detta ger akademin ett speciellt brett ämnesmässigt ansvar vad gäller utbildning och forskning, medför en bred regional närvaro samt förutsätter omfattande samarbete med andra aktörer, i synnerhet med den svenskspråkiga yrkeshögskolesektorn. Åbo Akademi har också ett starkt ansvar som en kulturbärande institution inom den svenskspråkiga befolkningen. Åbo Akademi är ett internationellt och globalt orienterat forskningssamfund på hög nivå med en speciell nordisk förankring. Mål Åren 2013-2016 i medeltal Högre högskole-examina 538 Utbildning i teologi 18 Utbildning i humanistiska vetenskaper 85 Utbildning i pedagogik 100 Utbildning i samhällsvetenskaper 75 Utbildning i psykologi 15 Utbildning i hälsovetenskaper 15 Utbildning i ekonomi 80 Utbildning i naturvetenskaper 80 Utbildning i teknik 70 Mål enligt universitetet Doktorsexamina 66 Lägre högskoleexamina 610 Antal utländska examensstuderande 450 Antal utbytesstudenter som rest bort från eller kommit till Finland (utbyten som överstiger 3 450 mån) Nyckeltalsmål Utfall 2011 Mål Uni Uni-sektorn sammanlagt Doktorsexamina / professorer 0,58 0,61 0,60 Andel studerande som avlagt minst 55 studiepoäng 25,2 25,6 30,0 Vetenskapliga publikationer / undervisnings- och forskningspersonal 1,69 1,59 1,90 Konkurrensutsatt forskningsfinansiering / total finansiering 18,4 20,6 19,0 Högre högskoleexamina / undervisnings- och forskningspersonal 0,60 0,70 0,70 Lärarnas och forskarnas internationella mobilitet (min. 1 vecka) / undervisnings- och 0,62 0,36 0,70 forskningspersonal 2016 Uni Åbo Akademi Sida 5(7)

CENTRALA UTVECKLINGSMÅL 1) Åbo Akademi effektiviserar studieprocesserna för att förbättra fullföljandet av studier. 2) Universitetet definierar sina fokusområden och konkretiserar sina strategiska mål för att möjliggöra en omriktning av resurserna. 3) Universitetet förnyar studerandeantagningen. FINANSIERING Undervisnings- och kulturministeriet beviljar universitetet nedan stående basfinansiering för de uppgifter som det föreskrivs om i universitetslagen enligt 49 i universitetslagen (558/2009), 5, 6 och 7 i statsrådets förordning om universiteten (770/2009) och undervisnings- och kulturministeriet förordning om kalkylerade grunder för universitetens basfinansiering (182/2012) totalt 69 039 000 euro (moment 29.40.50): Totalt 61 895 000 euro för basfinansiering som bestäms på kalkylerade grunder Universitetets nationella uppgifter, PET-centret, Programmet för inventering av den marina undervattensmiljön- Velmu, Baltic University Program och övningskolan är beaktade. Den årliga basfinansieringen är totalt 6 410 000 euro (finansieringsnivån år 2013) under 2013-2016 för nationella uppgifter och 5 730 000 euro av detta till övningsskolan. Universitetet har fått riktad statsfinansiering för Biocenter Finlands verksamhet åren 2010-2012. Universitetet förbinder sig vid att etablera Biocenter Finlands verksamhet i samarbete med andra universitet som fått motsvarande finansiering. I allokeringen av strategifinansieringen (7 000 000 euro 2013) har man speciellt beaktat: Att i ökande grad utnyttja forskningsmiljöerna och forskningsresultaten. År 2013 ingår i universitetets statliga finansiering därtill 1 626 000 euro i finansiering enligt universitetslagen (558/2009) som står utanför basfinansieringen på kalkylerade grunder. I den statliga finansieringen ingår 2013 dessutom sammanlagt 5 518 000 euro för den andel som den mervärdesskatt som ingår i utbildningstjänster enligt 39 och 40 i mervärdesskattelagen (1501/1993) och i anskaffningar och lokalhyror i anslutning till annan än affärsekonomisk forskning utgör av de kostnader som universitetet (inkl. övningsskolan) orsakas: 4 910 000 euro för uppskattning av moms-kompensationen 2013 och 608 000 euro för justering enligt skillnaden mellan den moms-kompensation som gäller ersättningarna 2011 och utfallet Universitetet gör sitt förslag som gäller de viktigaste indikatorerna i uppföljningen av genomförandet av strategin under våren 2013. Universitetet rapporterar årligen om framskridandet av utvecklingsobjekten i avtalet samt åtgärder för att genomföra strategin. Åbo Akademi Sida 6(7)

UNDERTECKNAS AV Anita Lehikoinen Överdirektör Martin Granholm Styrelseordförande Ari Saarinen Högskoleråd Jorma Mattinen Rektor BILAGOR Målen för universitetets lärarutbildning under avtalsperioden 2013-2016 Åbo Akademi Sida 7(7)