över incidenter gällande stölder i hemtjänsten Anna-Klara Müntzing m.fl. (MP) lade en skrivelse om att förvaltningen återkommer med en helhetsbild av antalet rapporterade incidenter men också en redogörelse för antal rapporterade stölder per hemtjänstutförare. Dnr 674-2014-1.2.1. Varje Nämnden har vid ett flertal tillfällen under årens lopp blivit uppmärksammade på stölder som drabbat hemtjänstkunder. För många av de som drabbas, men även deras närstående är en sådan händelse traumatisk och svår att lägga bakom sig. Hur ofta uppskattas att de händelserna rapporteras och vilka hemtjänstkunder är mest utsatta? Miljöpartiet vill att förvaltningen återkommer med en helhetsbild av antalet rapporterade incidenter men också en redogörelse för antal rapporterade stölder per hemtjänstutförare. Hur är den sammantagna bilden av vad som görs för att förhindra dessa och hur skulle arbetet kunna utvecklas för att i största möjliga mån minska risken för att det ska hända.
om Liljeholmsbadet Anna-Klara Müntzing m.fl. (MP) lade en skrivelse om att förvaltningen undersöker möjligheterna till starkare skydd för bevarande av Liljeholmsbadet med dess urspungliga utformning. Dnr 672-2014-1.2.1. Liljeholmsbadet är ett unikt och uppskattat flytande badhus bad på Södermalm. Det är Stockholms enda flytande varmbad och byggdes på 30.-talet. De personer som regelbundet eller ibland besöker badet talar sig ofta varma både över den ursprungliga inredningen och den speciella atmosfären i badet. Stämningen blir snabbt familjär eftersom det inte är så stort. Människor som inte nyttjar badet uppskattar inslaget i stadsmiljön. Barn som passerar tycker det är väldigt kul att gå ut på bryggan till badet. Badet har vid ett flertal tillfällen varit hotat, och en period på 90-talet sas det att det skulle sjunka och inte gå att rädda. Tack vare starkt stöd från allmänhet och boende i närheten, och bildandet av Liljeholmsbadets vänner som kämpade i tio år lyckades faran blåsa över. Badet transporterades bort och renoverades och ligger nu på sin ursprungliga plats sedan ett antal år tillbaka. Sedan närmare 25 år har verksamheten, som är både bred och på många sätt driven med ett starkt socialt patos, skötts under ledning av badchefen Imre Nagy. Han har slagit vakt om ursprungsdetaljerna i badet och drivit fram en unik verksamhet. Förutom öppen badverksamhet för både allmänhet och särskilt för personer med olika funktionsnedsättning har han anordnat jazz och poesikvällar, teater, luciafirande mm. En gång om året öppnas badet särskilt för hemlösa, ett mycket värdefullt initiativ. Imre Nagy närmar sig pensionsåldern, vilket kommer innebära ett skifte i badet historia. Vi i miljöpartiet är mycket måna om att värna och bevara Liljeholmsbadet framöver, både för dess uppskattade innehåll och för dess kulturhistoriska värde. I dag har badet gul klassning enligt den skala stadsmuseet har. Vi skulle vilja se över möjligheten att stärka skyddet ett steg till, och huruvida möjligheter finns att få det grönklassat. Miljöpartiet vill värna den unika kombinationen kulturhistoriskt och socialt innehåll på badet. Miljöpartiet vill därför att
förvaltningen undersöker möjligheterna till starkare skydd för bevarande av Liljeholmsbadet med dess urspungliga utformning. En verksamhet i sig kan inte k-märkas, men vi vill också att förvaltningen gör en plan för hur verksamheten ska värnas och kunna fortsätta med samma omsorgsfullhet och anda när dess eldsjäl snart går i pension.
över minnesskylt vid Hornstulls strand Anna-Klara Müntzing m.fl. (MP) lade en skrivelse om att förvaltningen ser över möjligheten att sätta upp en minnesskylt vid platsen för tullbyggnaderna, dvs. nuvarande Hornstulls strand. Dnr 673-2014-1.2.1. Att ha en historisk koppling till olika platser i vår närmiljö är bra för såväl boende i stadsdelen och besökare. Vi har av historieintresserad fått kännedom om att det i år är precis 150 år sedan tullbevakningen vid Hornstull upphörde, vilket kan vara värt att uppmärksamma. I dagsläget är Hornstull, Skanstull och andra tullar bara namn för många. Tidigare var tullar ofta mycket påtagliga och förtretliga inslag i vardagen för medborgarna och att de inte finns längre är för väl. Men det är en del av vår historia och även av ett kuriöst intresse. Enligt uppgift ska Årstafrun, Märta Helena Reenstierna t ex i sin berömda dagbok ha skrivit hur det gick till den 21 maj 1802 vid en av de mindre tullplatserna, Tanto, när hon och hennes man var på väg hem till Årsta gård från stan i sin vagn: > "... vid Tanto öfre bom måste vi i 3/4 timma vänta och eländigt ropa att slippa igenom, hvilket ändock icke skett, därest ej ödet så fogat, att 6 Personer från Tanto kommit, hvilka på det sätt hjelpte oss, att tvenne Herrar gick in och släpade ut tullsnoken, som var full och otidig. Vid nedre bommen var ej stort bättre och således kommo vi ej hem förrän klockan 12 om natten." Tulllivet skildras även av Carl-Michael Bellman i annat sammanhang. Vi vill att stadsdelsförvaltningen ser över möjligheten att sätta upp en minnesskylt vid platsen för tullbyggnaderna, dvs. nuvarande Hornstulls strand. Vi vill gärna även att stadsdelens historik lyfts fram på fler ställen och föreslår att förvaltningen återkommer om hur detta kan ske. Vi menar att det förslag och synpunkter från allmänheten med fördel tas tillvara i ett sådant arbete.
om ökat utrymme för utredningar av barn och unga Anna-Klara Müntzing m.fl. (MP) lade en skrivelse om att förvaltningen gör en beräkning av vad förvaltningen betecknar som en optimal bemanning för att kunna göra barn och utredningsarbetet så bra som möjligt i stadsdelen. Hur mycket extra resurser skulle krävas i förhållande till i dag och hur mycket extra skulle behövas i budgetsammanhang för detta? Dnr 675-2014-1.2.1. Varje Nämnden har fått kännedom att antalet ärenden per handläggare när det gäller utredningar av barn och unga för närvarande är mycket högt på Södermalm. Betydligt högre än vad förvaltningen tycker är en rimlig och hållbar nivå för att kunna göra ett fullgott jobb. Vi uppfattar att skälen är en kombination av ett ökat antal anmälningar och viss omsättning på personal. Även om bedömningen är att man just nu klarar av att utföra arbetet trots detta finns det på sikt risk för att arbetet blir lidande och givetvis också den personal som pressas hårt. Det är hur viktigt som helst att barn och unga får det stöd som gör att de kan ha det bra och utvecklas väl. Förebyggande insatser och stöd behöver finnas för de som behöver eller är i riskzonen. När det finns oro för att barn far illa behöver utredningarna göras så bra som möjligt. Vi i miljöpartiet ser det som högst angeläget att skapa luft och utrymme för den personal som har detta mycket svåra utredningsarbete. Det gäller inte bara att sköta utredningarna enligt vad lagen formellt säger, utan även att vara öppen för signaler i ärendena, ha tillfälle att reflektera, tänka i olika banor, hela tiden med barnperspektivet i fokus för att se vilket stöd som bäst behövs för barn i respektive familjesituation. Kontakter med föräldrar är a och o, liksom med nätverk när föräldrarna öppnar för detta. Allt detta tar mycket tid i anspråk. Vi skulle vilja se en beräkning av vad förvaltningen betecknar som en optimal bemanning för att kunna göra barn och utredningsarbetet så bra som möjligt i stadsdelen. Hur mycket extra resurser skulle krävas i förhållande till i dag och hur mycket extra skulle behövas i budgetsammanhang för detta?
om säkrare gångväg längs Årstaviken Gunnar Ågren (V) lade en skrivelse om säkrar gångväg längs Årstaviken. Dnr 676-2014-1.2.1. Gångvägen längs Årstaviken mellan Skanstull och Hornstull tillhör Söders mest uppskattade promenad- och motionsstråk. Vägen är också ett genomgående cykelstråk, vilket innebär att den trafikeras av många cyklister som ofta kör med hög hastighet och ibland i bredd. Den samtidiga gång- och cykeltrafiken innebär betydande olycksrisker. Särskilt äldre människor med skör benstomme och nedsatt hörsel och barnfamiljer upplever det som osäkert att använda gångvägen. Problemet med kollisionen mellan gång- och cykeltrafik har uppmärksammats vid flera tillfällen. Den rimliga lösningen är att fotgängare och cyklister får separata vägar. Där en sådan separering är svår att genomföra på kort sikt bör det finnas effektiva farthinder eller vidtas andra åtgärder som minskar olycksriskerna. Vi föreslår Att Stadsdelsförvaltningen uppdras att i samråd med berörda kommunala instanser lägga ett förslag om och genomföra en effektiv trafikseparering mellan gångtrafikanter och cyklister på vägen längs Årstavikens norra strand. Att förslaget också utformas med utgångspunkt från ett barnperspektiv.
om att använda den kunskap som fås genom lex Sarah-ärenden till positivt utvecklingsarbete Gunnar Ågren (V) lade en skrivelse om en redovisning om att utvecklingsenheten inom äldreomsorgen ges i uppdrag att arbeta med lex Sarah-anmälningarna på ett systematiskt sätt som en utgångspunkt för förbättringsarbete. Dnr 677-2014-1.2.1. På nästan samtliga ärenden med Stadsdelsnämnden redovisas ett antal lex Sarah-ärenden som indikerar ibland allvarliga men ofta åtgärdbara missförhållanden i verksamheten. Sammantaget ger rapporterna en negativ bild av verksamheten eftersom det bara är missförhållanden som rapporteras, inte åtgärderna för att förbättra verksamheten. Inom äldreomsorgen finns exempelvis en utvecklingsenhet som bedriver ett mycket bra förbättringsarbete. Det är självklart viktigt att negativa händelser uppmärksammas och rapporteras men det vore ännu bättre om det bedrevs ett samordnat och systematiskt arbete för att undvika sådana händelser i framtiden och att detta arbete rapporterades till nämnden. Vi föreslår därför att utvecklingsenheten inom äldreomsorgen ges i uppdrag att arbeta med lex Sarah-anmälningarna på ett systematiskt sätt som en utgångspunkt för förbättringsarbete. Detta arbete bör fortlöpande rapporteras till nämnden. I första hand bör förbättringsarbetet omfatta den äldreomsorg som bedrivs i egen regi.
från Gunnar Ågren (V) Gunnar Ågren (V) lade en skrivelse om att Vänsterpartiets grupp i Södermalms stadsdelsnämnd beklagar och framför kritik mot ordförandens sätt att bemöta gruppens ersättare vid informationsmötet den 5 juni och begär att detta noteras till protokollet. Dnr 678-2014-1.2.1. Nämnden tar skrivelsen till protokollet.