LISSABONFÖRDRAGET Departementsskrivelse (Ds 2007:48)

Relevanta dokument
Inledning till individuell arbetsrätt i svenskt, EU-rättsligt och internationellt perspektiv MIA RÖNNMAR

INLEDNING TILL DEN INDIVIDUELLA ARBETSRÄTTEN

REMISSVAR Rnr Lilla Nygatan 14 Box STOCKHOLM Tel 08/ Fax 08/

TCO:s plattform inför valet till Europaparlamentet den 26 maj 2019

TCO:s plattform inför valet till Europaparlamentet den 26 maj 2019

EU och arbetsrätten. Per-Ola Ohlsson

Personalfrågor Europeiska Unionens stadga om de grundläggande rättigheterna

Lissabonfördraget. Unionsfördraget (EUF) Artikel 2

Lista över de rättsliga grunder som tillämpas inom det ordinarie lagstiftningsförfarandet i Lissabonfördraget1

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 11 februari 2011 (15.2) (OR. en) 6387/11 FREMP 13 JAI 101 COHOM 44 JUSTCIV 19 JURINFO 5

EU och arbetsrätten. Vad är EU? 5/31/2012. Per-Ola Ohlsson. Historia? Omfattning? Motiv/Syfte? Framtid? En vilja att samarbeta

EU och den svenska kollektivavtalsmodellen

EUROPEISKA UNIONENS STADGA OM DE GRUNDLÄGGANDE RÄTTIGHETERNA

Sociala krav vid offentliga upphandlingar. April 2013 Ardalan Shekarabi

10417/16 CJS/ss 1 DG B 3A

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM89. En europeisk pelare för sociala rättigheter. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Statsrådsberedningen

EU:s grundläggande regler för fri rörlighet. Jane Reichel 20 januari 2012

Kommittédirektiv. Genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv om arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag. Dir.

RIKTIGA BETYG ÄR BÄTTRE ÄN HÖGA BETYG FÖRSLAG TILL OMPRÖVNING AV BETYG Betänkande av Betygsprövningsutredningen (SOU 2010:96)

TJÄNSTESKRIVELSE Datum: Kommunstyrelsen D.nr:15/

Sociala rättigheter för utsatta EU-medborgare. Andreas Pettersson Jur. dr. Umeå universitet

Europeiska unionens råd Bryssel den 23 oktober 2015 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

Beskrivning av det nuvarande systemet för avgränsning av befogenheter mellan Europeiska unionen och medlemsstaterna

Europeiska unionens officiella tidning

EU-KOMMISSIONENS GRÖNBOK ANGÅENDE OFFENTLIG UPPHANDLING, KOM (2011) 15

10449/12 AKI/IR/cc/je DG D LIMITE SV

Principen om tilldelade befogenheter

EU-rätten och förvaltningsprocessen. JUAN01 Förvaltningsprocessrätt den 29 april 2017 Torvald Larsson, doktorand i offentlig rätt

LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m.

1. Grundläggande rättigheter i Europeiska unionen *

Gemensamt förslag till RÅDETS BESLUT

Kommittédirektiv. Konsekvenser och åtgärder med anledning av Laval-domen. Dir. 2008:38. Beslut vid regeringssammanträde den 10 april 2008

JÄMFÖRELSETABELLER (*) Fördraget om Europeiska unionen

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

EU:s handelspolitik i nytt sammanhang institutionella och rättsliga förändringar genom Lissabonfördraget. Jörgen Hettne, Sieps

Uppgift 2. Redogör kort för följande begrepp:

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

Utrikesministeriet Juridiska avdelningen

Förslag till RÅDETS BESLUT

Europeiska unionens råd Bryssel den 28 april 2016 (OR. en)

EU-rätten och arbetskraftens fria rörlighet.

Lavaldomen. Betydelse för småföretag? handels.se Handels Direkt

Minska löneskillnaderna mellan könen.

ATT STYRA STATEN REGERINGENS STYRNING AV SIN FÖRVALTNING Betänkande av Styrutredningen (SOU 2007:75)

Europeiska unionens officiella tidning

Birgitta Nyström. EU och arbetsrätten. Tredje upplagan. Norstedts Juridik AB

Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 082, 22/03/2001 s

Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

MOTIVERAT YTTRANDE FRÅN ETT NATIONELLT PARLAMENT ÖVER SUBSIDIARITETSPRINCIPEN

Nya eller reviderade bestämmelser i tredje delen

Arbetsrättsliga krav vid offentlig upphandling

EUROPEISKA CENTRALBANKEN

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013

Bilaga 1- Ändringar i tjänstedirektivförslaget vid olika alternativ

Justitieminister Johannes Koskinen

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

Europeiska unionens råd Bryssel den 22 december 2016 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

SV Förenade i mångfalden SV A8-0043/437. Ändringsförslag. Steeve Briois för ENF-gruppen

EU-rätt III. Innehåll. Integrationsmetoder. 11 februari 2015 / 5 mars 2015 Maria Bergström

Förslag till RÅDETS BESLUT

Gemensamt förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT

Kommittédirektiv. Översyn av lagstiftningen om utländska filialer m.m. Dir. 2009:120. Beslut vid regeringssammanträde den 21 december 2009

EU:s förslag till tjänstedirektiv betydelsen för nordisk arbetsmarknad

Remissyttrande över departementspromemoria Genomförande av tjänstedirektivet (Ds 2008:75)

Moderaterna och arbetsrätten i EU. En rapport från LO/TCO Rättsskydd

Bryssel och begreppsförvirring Vad handlar EP-valet egentligen om? Samuel Engblom, Chefsjurist TCO

Om avgång i samband med pension och åldersdiskriminering Ann Numhauser-Henning

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

SAMORDNAD OCH TYDLIG TILLSYN AV SOCIALTJÄNSTEN Slutbetänkande av Utredningen om tillsynen inom socialtjänsten (SOU 2007:82)

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

Remissvar om EU-kommissionens förslag till direktiv om privata enmansbolag med begränsat ansvar

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

Ett nytt fördrag: en ny roll för regioner och kommuner

Förslag till RÅDETS BESLUT

Regeringskansliet Faktapromemoria 2007/08:FPM Nytt EG-direktiv mot diskriminering. Dokumentbeteckning. Sammanfattning

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

Personalfrågor Kommunerna, arbetsgivarrollen och EU Bilagor: Medelfristigt socialt handlingsprogram (sammanfattning)

EUROPEISKA KONVENTET SEKRETARIATET. Bryssel den 6 februari 2003 (6.2) (OR. en,fr) CONV 528/03 NOT

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM120. Ramprogram för EU:s byrå för grundläggande rättigheter Dokumentbeteckning.

1 EGT nr C 24, , s EGT nr C 240, , s EGT nr C 159, , s. 32.

Inrättande av ett nätverk av sambandsmän för invandring ***I

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. om en ny ekonomisk och social dagordning på medellång sikt Del A: Politisk bakgrund

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

Utdrag ur EU-kommissionens arbetsprogram KOM (2005) 15 slutlig

Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter!

1. Arbetsgruppen för folkhälsa diskuterade och nådde en överenskommelse om utkastet till rådets slutsatser.

Remissvar TCO Så stärker vi den personliga integriteten, SOU 2017:52

Bidrag om åldersdiskriminering/niklas Bruun ALI /Roland Kadefors/demografiuppdraget

6269/17 adj/lym/cs 1 DG B 1C

Europeiska unionens råd Bryssel den 24 juni 2015 (OR. en)

RP 77/2010 rd. I denna proposition föreslås att självstyrelselagen

NY YTTRANDEFRIHETSGRUNDLAG? YTTRANDEFRIHETSKOMMITTÉN PRESENTERAR TRE MODELLER Betänkande av Yttrandefrihetskommittén (SOU 2010:68)

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

Transkript:

Dokument YTTRANDE Datum Referens: Strategisk samordning/leif Dergel 2008-03-17 Direkttel: 08-782 91 91 E-post: leif.dergel@tco.se Sida Statsrådsberedningen 103 33 STOCKHOLM LISSABONFÖRDRAGET Departementsskrivelse (Ds 2007:48) SB 2007/8774/ EU-kansliet Regeringen föreslår i Departementsskrivelsen att Riksdagen godkänner Lissabonfördraget samt de protokoll som har förtecknats i slutakten till fördraget. En flera år lång process har lett fram till Lissabonfördraget, förslaget som nu prövas i medlemsstaterna. TCO tar inte ställning till hur förslaget bör behandlas politiskt i Sverige och andra medlemsstater, utan värderar förslaget ur facklig synvinkel jämfört med det nu gällande Nicefördraget. TCO finner att förslaget till nytt fördrag ur facklig synvinkel är bättre än det nu gällande Nicefördraget, även om det fortfarande också har kvarstående brister i det avseendet Här nedan redovisas de viktigaste förbättringarna respektive kvarstående bristerna ur facklig synvinkel i Lissabonfördraget jämfört med det nu gällande Nicefördraget. TCO vill understryka vikten av att sprida information om det nya fördraget. Förbättringar jämfört med Nicefördraget Fördrag inte konstitution TCO välkomnar att benämningen konstitution ändrats till fördrag. Stadgan om de grundläggande rättigheterna blir bindande TCO välkomnar att Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna görs till en del av fördraget. Stadgan innehåller viktiga sociala rättigheter, inklusive fackliga rättigheter, vilka därigenom stärks inom EU och blir mer synliga. De grundläggande rättigheterna är bland andra förhandlingsrätten och rätt till kollektiva åtgärder, rätt till information och samråd inom företaget och rätt till skydd mot uppsägning utan saklig grund. EU har alltså en katalog av grundläggande rättigheter som blir en del av det nya fördraget. Det betyder att den kommer att bli rättsligt bindande för EU, dess institutioner, byråer och organ, men även för medlemsstaterna när det gäller genomförandet av Europeiska unionens lagstiftning. Det är särskilt viktigt mot bakgrund av den obalans mellan grundläggande Postadress Besöksadress Telefon Fax E-post Internet Bankgiro Postgiro 114 94 STOCKHOLM Linnégatan 14 08-782 91 00 08-663 75 20 tco@tco.se www.tco.se 721-7367 5 92 06-3 http://www.tco.se/fileorganizer/tcos webbplats/publikationer/remissyttranden/y Lissabonfördraget del 1-2.doc/L/2008-01-08

2 (5) rättigheter och ekonomiska friheter som uppstått efter EG-domstolens dom i Lavalmålet. Det är olyckligt att Storbritannien och Polen genom ett protokoll beviljas undantag från stadgan. Målet om full sysselsättning Nu finns också frågan om full sysselsättning med som målsättning för den Europeiska unionen Målsättningarna för sysselsättningssamarbetet stärks i och med att full sysselsättning ingår som ett av Europeiska unionens övergripande mål i stället för dagens mål om hög sysselsättning. Bättre effektivitet TCO bedömer att Lissabonfördraget kommer att förbättra institutionernas och beslutsmekanismernas effektivitet inom EU, särskilt med hänsyn till de nya globala utmaningarna som till exempel klimatförändringar, trygg energiförsörjning, diskriminering och full sysselsättning. Tydligt erkännande av arbetsmarknadens parter, den sociala dialogen, kollektivavtalen och strejkrätten TCO välkomnar att det nya fördraget tydligt erkänner rollen för den sociala dialogen mellan arbetsmarknadens parter och för det sociala trepartstoppmötet för tillväxt och sysselsättning. Unionen ska erkänna och främja arbetsmarknadsparternas betydelse på unionsnivå och därvid ta hänsyn till skillnaderna i de nationella systemen. Den ska underlätta dialogen mellan arbetsmarknadens parter med respekt för deras självständighet. Det sociala trepartstoppmötet för tillväxt och sysselsättning ska bidra till den dialogen. (Artikel 152) Det är viktigt att respekten för arbetsmarknadsparternas oberoende markeras. TCO välkomnar också och vill särskilt artikel 28 i EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna: Arbetstagare och arbetsgivare, eller deras respektive organisationer, har i enlighet med unionsrätten samt nationell lagstiftning och praxis rätt att förhandla och ingå kollektivavtal på lämpliga nivåer och att i händelse av intressekonflikter tillgripa kollektiva åtgärder för att försvara sina intressen, inbegripet strejk., (EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna, artikel 28) Stadgan ska enligt artikel 6, p.1, första stycket i fördragsförslaget ha samma rättsliga värde som fördragen.. Formuleringarna om hänsyn till skillnaderna i de nationella systemen och om nationell praxis är särskilt viktiga med hänsyn till den svenska typen av civilrättsliga icke allmängiltigförklarade kollektivavtal.

3 (5) Social marknadsekonomi och full sysselsättning TCO välkomnar att social marknadsekonomi och full sysselsättning blir mål för Europeiska unionen. I Nicefördraget är uttrycken öppen marknadsekonomi och hög sysselsättning. Bibehållen begränsning av EU:s behörighet på arbetsmarknaden TCO välkomnar att socialpolitik uttryckligen erkänns som ett område för delad befogenhet mellan Europeiska unionen och medlemsstaterna i fråga om aspekter som anges i fördraget. Nicefördragets artikel 137, p. 6 överförs till det föreslagna fördragets artikel 153, p. 5. Den innebär som bekant en begränsning av EU:s behörighet, vilket är bra: Denna artikel skall inte tillämpas på löneförhållanden, föreningsrätt, strejkrätt eller rätt till lockout. (Artikel 153, p. 5) EU kan på andra grunder inkludera dessa frågor i sina rättsakter. Så har till exempel skett i direktiv om lön och jämställdhet baserade på tidigare artikel 141. Detta har stor betydelse för möjligheterna att bibehålla det svenska kollektivavtalssystemets ansvarsfördelning mellan staten och kollektivavtalsparterna och de grundläggande förutsättningarna för kollektivavtalssystemet. Ekonomisk politik och sysselsättningspolitik jämställs TCO välkomnar att Europeiska unionen skall vidta åtgärder för att säkerställa samordningen av medlemsstaternas sysselsättningspolitik (artikel 5). Ekonomisk politik och sysselsättningspolitik jämställs därmed som viktiga samordningsfrågor. Jämställdhet Det är positivt att jämställdhet mellan kvinnor och män blir ett mål för Europeiska unionen. Diskriminering TCO välkomnar att Europeiska unionen ska bekämpa all diskriminering på grund av kön, ras eller etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning. Folkhälsa TCO välkomnar att fördraget erkänner missbruk av alkohol och tobak som ett hot mot folkhälsan. Det är positivt att Europeiska unionen ges möjlighet att föreskriva stimulansåtgärder för att förbättra människors hälsa avseende tobak och missbruk av alkohol. Det är också bra att Europeiska unionen får större möjligheter att fastställa regler för kvalitets- och säkerhetsstandarder för läkemedel och medicintekniska produkter. Vidare får åtgärder för övervakning,

4 (5) tidig varning för och bekämpning av allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa föreskrivas. Samarbete med tredjeland och humanitärt bistånd TCO välkomnar att målen för samarbete med tredjeland utvecklats och att det inbegriper hållbar utveckling och fattigdomsbekämpning. Kvarstående brister Gränsöverskridande sympatiåtgärder den femte friheten Det är en allvarlig brist i förslaget att det saknas regler om den femte friheten. Det är enligt TCO:s uppfattning nödvändigt att en sådan rätt införs för att fackföreningar ska få möjlighet att agera på lika villkor på den inre marknaden, där det redan finns fri rörlighet för varor, tjänster personer och kapital. Det är ett demokratiskt krav och en fråga om balans mellan företagens och de anställdas rättigheter. En garanterad rätt till gränsöverskridande sympatiåtgärder skulle även vara ett stöd för en europeisk integration och underlätta frivilliga avtalslösningar på europeisk nivå. Det är en mycket viktig fråga för Sverige att driva inför kommande fördragsöversyner. I den uppräkning av fackliga rättigheter som finns (se ovan) saknas rätten till gränsöverskridande fackliga aktioner, exempelvis sympatiåtgärder. Den svenska regeringen föreslog en sådan rätt bland annat mot bakgrunden av att alltfler bolag har verksamhet över hela Europa och att det i många medlemsstater idag är förbjudet att vidta sympatiåtgärder, även om primärkonflikten är tillåten. Det har i många fall visat sig att gränsöverskridande sympatiåtgärder har förbättrat villkoren för anställda, inte minst inom transportnäringen och sjöfarten. TCO ställer sig därför bakom regeringens förslag. Öppenhet, insyn och meddelarskydd TCO välkomnar reglerna om öppenhet insyn och allmänhetens tillgång till handlingar. EUparlamentets och rådets möten ska vara öppna när lagstiftningsförslag diskuteras och antas. Det är viktigt för demokratin att all debatt i rådet om lagstiftning är offentlig. Likaså är det positivt att medborgarnas insyn ökar genom att bestämmelserna om handlingsoffentlighet utsträcks till att gälla Europeiska unionens samtliga institutioner, myndigheter och organ. Det är positivt att även det nya förslaget till fördrag innebär att öppenhet och insyn ska gälla alla institutioner, organ och myndigheter inom EU samt att alla unionsmedborgare ska ha tillgång till Europeiska unionens handlingar, oberoende av i vilken form dessa handlingar föreligger. Det är också positivt att det införs en ny rättslig grund för god förvaltning och att varje organ och ny byrå som skapas måste ha regler för handlingsoffentlighet. En brist är att det saknas regler om yttrandefrihet och meddelarfrihet för de anställda. Det borde också ha funnits en rätt att meddela sig med massmedia och ett förbud mot

5 (5) efterforskning av källan. Det finns ett stort värde i denna form av öppenhet och yttrandefrihet för anställda. Sverige bör inför kommande fördragsöversyner fortsatt driva den principen även om den möter motstånd från andra medlemsstater. Den långa svenska traditionen med öppenhet, offentliga handlingar och meddelarfrihet har medfört att Sverige varit förhållandevis fritt från korruption. Inför kommande fördragsöversyner bör Sverige arbeta för att Europeiska Centralbankens handlingar blir offentliga, inte bara de administrativa handlingarna och de som rör bankens skötsel. Bank of England och den svenska Riksbanken är lämpliga förebilder. Även styrelseprotokollen borde vara offentliga så att medborgarna kan ta del av bland annat bankens räntepolitik. De svenska offentlighetstraditionerna borde slå igenom mera i kommande fördrag så att öppenhet och tillgång till handlingar blir huvudregel och sekretess undantag. Ett annat problem med avgränsningen till Europeiska unionens institutioner är att tillgången till handlingar inte kommer att gälla de många arbetsgrupper där den största delen av lagstiftningsarbetet sker. Det blir fortsatt svårt att få tillgång till utkast eller förslag som föregår den slutliga versionen. Tjänster av allmänt intresse Den nya artikel 14 i och protokollet om tjänster av allmänt intresse understryker medlemsstaterna befogenheter när det rör sig dessa tjänster generellt och artikel 168, p. 7 när det specifikt rör hälso- och sjukvården. Men det kvarstår oklarheter om gränsdragningen mellan tjänster av allmänt ekonomisk intresse och tjänster av allmänt intresse. Denna problemställning borde regeringen ha fokuserat mer på i departementsskrivelsen. TJÄNSTEMÄNNENS CENTRALORGANISATION (TCO) Sture Nordh Ordförande Leif Dergel Ombudsman