CANCERFÖRENINGEN I FINLAND FINLANDS CANCERREGISTER CANCERSTIFTELSEN STIFTELSEN FÖR CANCERFORSKNING Årsberättelse 2005
INNEHÅLL 4 GENERALSEKRETERARENS ÖVERSIKT 7 STRATEGI OCH ORGANISATION 10 CANCERORGANISATIONERNAS FÖRTROENDEVALDA 12 CANCERFÖRENINGEN I FINLAND 18 FINLANDS CANCERREGISTER 23 MASSUNDERSÖKNINGAR 27 PERSONALEN VID CANCERFÖRENINGEN I FINLAND OCH CANCERREGISTRET 28 CANCERSTIFTELSEN OCH STIFTELSEN FÖR CANCERFORSKNING 30 TELEFONRÅDGIVNINGEN SYÖPÄYHTEYS - CANCERKONTAKT 31 TERHOHEMMET 32 CANCERORGANISATIONERNAS EKONOMI 36 FONDER 38 RESULTAT- OCH BALANSRÄKNINGAR 44 CANCERORGANISATIONERNAS STÄNDIGA KOMMITTÉER OCH FONDERNAS FÖRVALTNINGSNÄMNDER 46 STIPENDIER 56 KONTAKTUPPGIFTER
Generalsekreterarens översikt Cancerorganisationerna minskar det hot och de olägenheter som cancersjukdomarna orsakar i samhället och stöder cancerpatienterna och deras anhöriga under behandlingen och rehabiliteringen. I december 2005 antogs en gemensam strategi för cancerorganisationerna efter att den hade handlagts och förberetts i ungefär ett och ett halvt år. Strategin visar vägen och inriktningen för framtiden och den får genomslag redan i verksamhetsplanerna för 2006. I strategin läggs Cancerorganisationernas viktigaste värderingar fast: mänsklighet, sanningsenlighet, obundenhet och gemensamt ansvarstagande. Också verksamheten 2005 kan analyseras utifrån de strategiska aspekterna. Det samhälleliga engagemanget återspeglades i utlåtanden och yttranden, bl.a. om sjukdagpenningarna och avgifterna inom hälso- och sjukvården. Cancerorganisationerna uttalade sig också om missförhållandena med läkemedelsersättningarna och medverkade till både framtagningen av vårdgarantin och definieringen av de nya gränserna för välfärden. När vår strategi lades upp deltog alla föreningar med sin egen insats. Planeringen av jubileumsåret 2006 kom i gång och verksamhetsledarna träffades regelbundet för att diskutera aktuella frågor. Behovet att se över organisationen är nästa tema på agendan. Inte minst inom Finlands Cancerregister är forskningsverksamheten livlig. Forskningsbidragen var något fler än under tidigare år. Focus Oncologiae kommer att ge ut ett temanummer om forskning för att ge forskningsresultaten större spridning. Under året såg Cancerföreningen i Finland och Finlands Cancerregister över sina webbsidor. Tack vare en ny tjänst får verksamhetsledarna information om cancernyheter i medierna i realtid både per e-post och på webben. Tidningen Syöpä- Cancer kom ut med sex nummer. Vidare skedde det förändringar i Cancerorganisationernas service. Många av föreningarna slutade med screeningar för bröstcancer, men i Helsingfors och Kotka fortsatte stationerna inom Cancerföreningen i Finland att erbjuda screeningar. Screeningen för tarmcancer fungerade utmärkt tack vare samarbetet mellan Massundersökningsregistret och Pirkanmaan Syöpäyhdistys. Drygt hundra kommuner är engagerade i verksamheten. 4
De hälsofrämjande tjänsterna, inte minst rådgivning i olika former, är stadda i utveckling. Vi följer kontinuerligt upp kvaliteten på rehabiliteringskurserna. Tanken är att den professionella biten av kursutbudet skall vila på kursarrangörerna. Cancerföreningen utredde utbildningen i cancerfrågor dels vid de medicinska fakulteterna, dels vid yrkeshögskolorna. Utifrån resultaten kommer Cancerorganisationerna att generera stöd för undervisningen i samråd med utbildningshuvudmännen. Cancerstiftelsens XXXII symposium lockade ett hundratal experter som diskuterade hudcancer ur många olika perspektiv. Cancerföreningens ekonomi var i balans och Cancerstiftelsens kapital utvecklades i positiv riktning. Cancerstiftelsen gav ekonomiskt stöd till verksamheten vid Trivandrums cancerregister, ett av de bästa registren i Indien. Cancerorganisationernas gemensamma insamling En god tanke levde inte upp till förväntningarna. Sannolikt spelade fuskinsamlingarna som fick mycket publicitet in. En annan orsak var att finländarna skänkte stora belopp till offren för tsunamin. Insamlingen Rosa bandet var en succé för många av samarbetspartnerna, för att inte tala om festkommitténs storslagna konsert på höstkanten. Nordisk Cancerunion gick aktivt in för att omdana sin forskningspolitik. Omstruktureringarna kommer sannolikt att få genomslag först 2007. Förbundet för cancerorganisationerna i Europa har satsat på en effektivisering av verksamheten. Det ordnas en lång rad möten och organisationen skickar regelbundet ut nyhetsbrev. Internationella cancerunionen arrangerar nästa världskongress i Washington sommaren 2006. År 2006 är ett jubileumsår för Cancerorganisationerna. Cancerföreningen i Finland fyller sjuttio år, också flera av föreningarna har anledning att fira. Jubileumstillställningarna infaller till största delen mot slutet av året. Patientens röst är årets tema och bland värderingarna kommer vi särskilt att lyfta fram mänsklighet. Harri Vertio, MKD, generalsekreterare 5
6
Strategi och organisation I december 2005 antogs en gemensam strategi för cancerorganisationerna efter att den hade handlagts och förberetts i ett och ett halvt år. Strategin visar vägen och inriktningen för framtiden. Strategin utgör en definition av vad organisationen vill, och det behövs en kontinuerlig diskussion kring den. Organisationen är som ett stort fartyg vars stadiga gång skapar trygghet, men som oavbrutet måste tolka sin omgivning och svaga signaler från den. När strategi lades upp deltog alla föreningar med sin egen insats. Uppdrag Cancerorganisationerna skall reducera de cancerrelaterade hoten och skadorna i samhället och stödja cancerpatienter och deras närstående i vården, behandlingen och rehabiliteringen. Värderingar 1. Humanitet Cancerorganisationerna respekterar människovärdet, värnar om individualitet och öppenhet i mötet med människor och satsar i sin verksamhet på gemenskap och förståelighet och jämlikhet mellan människor. 2. Sanningsenlighet Vår verksamhet bygger på tillförlitlighet, trovärdighet, vetenskaplighet och förståelighet. 3. Oberoende Vi måste vara oberoende för att kunna arbeta med god genomslagskraft, bra resultat och stor effektivt mot våra mål, men i samarbete med andra. 4. Solidaritet Cancerorganisationernas solidariska arbetssätt är en bra plattform för föreningarna när de fullföljer sitt syfte och innefattar ett ansvar för den samlade organisationens ekonomi. Strategier Samhällspolitisk strategi - Cancerorganisationerna som politisk aktör i samhället Organisatorisk strategi - Cancerorganisationerna som aktör inom den tredje sektorn Kunskapsstrategi Utbildningsstrategi - strategisk, professionell, organisatorisk och individuell Servicestrategi - Cancerorganisationerna som tillhandahållare av tjänster Internationell strategi Ekonomisk strategi Strategiarbetsgruppen Professor Jorma Rantanen, Arbetshälsoinstitutet, ordförande Överläkare Matti Rautalahti, Cancerföreningen i Finland, vice ordförande Professor Timo Hakulinen, Finlands cancerregister Professor Risto Johansson, Kuopio universitetssjukhus Ekonomichef Eero Keränen, Cancerföreningen i Finland Informationschef Satu Lipponen, Cancerföreningen i Finland Verksamhetsledare Leena Rosenberg, Cancerpatienterna i Finland Överskötare Anne Sköld, Cancerorganisationernas poliklinik (Helsingfors) Verksamhetsledare Hilja Vainio, Mellersta Finlands Cancerförening Pol. mag. Onni Vuorenmaa, ordförande i finansutskottet Generalsekreterare Harri Vertio, Cancerföreningen i Finland, sekreterare Värderingsarbetsgruppen Medicinalrådet Liisa Elovainio Professor Matti Hakama Hälsovårdsdoktor Päivi Karttunen, ledamot i styrelsen för Cancerstiftelsen Verkställande direktör Marja-Liisa Kotisaari, Birkalands Cancerförening Verksamhetsledare Hannu Tavio, Finlands prostatacancerförening Informationschef Satu Lipponen, Cancerföreningen i Finland Generalsekreterare Harri Vertio, Cancerföreningen i Finland, sekreterare Ekonomiarbetsgruppen Verksamhetsledare Leila Märkjärvi, Saimens Cancerförening Verksamhetsledare Kari Ojala, Sydvästra Finlands Cancerförening Verksamhetsledare Pertti Taimisto, Norra Finlandf Cancerförening Pol. mag. Onni Vuorenmaa, vice ordförande i Cancerstiftelsen Ekonomichef Eero Keränen, Cancerföreningen i Finland, sekreterare 7
Cancerorganisationernas centralbyrå organisationsschema och ledningens uppgifter Delegation Styrelse STAKES Arbetsutskottet Finansutskottet Stipendienämnden Institutioner Generalsekreterare Finlands Cancerregister Direktör Överläkare Överläkare/bitr. generalsekreterare Informationschef Ekonomichef Uppgifter: chef för centralbyrån Uppgifter: leder föreningens och stiftelsernas hälsofrämjande verksamhet och rehabilitering Uppgifter: leder föreningens och stiftelsernas interna och externa information Uppgifter: övervakar föreningens och stiftelsernas ekonomi samt egendomsförvaltning och bokföring chef för institutionerna inom centralorganisationen verkställer styrelsens, arbetsutskottets och finansutskottets beslut ställföreträdare för generalsekreteraren i andra än ekonomiska frågor svarar för att institutionerna följer budgeten uppgifterna är exakt fastlagda i ekonomistadgan ställföreträdare för generalsekreteraren i ekonomiska frågor förvaltar fonderna svarar för personalfrågor ställföreträdare för överläkaren i andra än medicinska frågor 8
Cancerorganisatioernas organisationsschema Cancerorganisationernas medlemsantal: Delegation Södra Finlands Cancerförening 19 085 Styrelse Styrelse Mellersta Finlands Cancerförening 6 378 Cancerstiftelsen och Stiftelsen för Cancerforskning Cancerföreningen i Finland 12 registrerade regionala föreningar: Birkaland Kymmenedalen Mellersta Finland Norra Finland Norra Karelen Norra Savolax Saimen Satakunta Sydvästra Finland Södra Finland Åland Österbotten 4 registrerade rikstäckande patientföreningar: Finlands Cancerregister Massundersökningsregistret Kymmenedalens Cancerförening 3 598 Sydvästra Finlands Cancerförening 31 085 Birkalands Cancerförening 23 502 Österbottens Cancerförening 13 479 Norra Karelens Cancerförening 4 298 Norra Savolax Cancerförening 4 594 Norra Finlands Cancerförening 8 080 Saimens Cancerförening 10 685 Cancerföreningen i Satakunta 8 083 Ålands Cancerförening 610 LE-invaliderna 1 002 Finlands prostatacancerförening 1 550 Finlands mun- och halscancerpatienter (f.d. LE-invaliderna) Cancerpatienterna i Finland 180 SYLVA 1 530 Finlands prostatacancerförening Sammanlagt 137 903 Cancerpatienterna i Finland SYLVA, Cancerbarnens föräldrar 211 oregistrerade patientavdelningar eller klubbar 9
Cancerorganisationernas förtroendevalda CANCERFÖRENINGEN I FINLAND Delegation Generalsekreterare Harri Vertio presenterade utkastet till strategi för Cancerorganisationerna på rådslagsdagarna. I delegationen för Cancerföreningen i Finland ingår ordföranden samt 26 medlemmar och lika många ersättare. Elva av delegationens medlemmar väljs bland de kandidater som nominerats av de regionala föreningarna och tre medlemmar bland de kandidater som nominerats av patientföreningarna. Dessutom väljs tolv andra medlemmar. Enligt samma principer väljs en personlig ersättare för varje medlem. Delegationen hade följande sammansättning: Medicinalrådet Matti Juhola, ordförande Professor Kalevi Kiviniitty, vice ordförande Vid delegationens höstmöte delades Cancerbekämpandets förtjänstmedaljer ut till följande personer: Förtjänstmedalj i silver: Professor Risto Johansson Sakkunnigläkaren vid Folkpensionsanstalten Paavo Rissanen ML Olli Simonen Överläkare Ritva Vastamäki Förtjänstmedalj i brons: ML, specialisten i pediatrik Kaisu Antila Röntgenskötare Esko Elola Personalsekreterare Henje Hyppänen-Joutsa Biträdande avdelningsskötare Tuula Lindh Överskötare Alpo Manninen Merkonom Barbro Mitts Professor emeritus Björn Thomasson Verksamhetsledare Hilja Vainio Medlem Personlig ersättare Redaktör Jaakko Aho Överläkare Matti Salmo (Österbottens Cancerförening) Specialistläkare Leena Helle Specialistläkare Marja-Liisa Mäntymaa (Kymmenedalens Cancerförening) Avdelningsdirektör Juhani Ilmarinen Överläkare, professor Juhani Juntunen Vicehäradshövding Verkställande direktör Eeva Kemmo-Kari Ulla-Riitta Manninen PR-värdinna Taru Kinnunen Redaktör Asta Matikainen Kommundirektör Valtteri Kivilahti Personalchef, pol. dr Anita Jungar (Sydvästra Finlands Cancerförening) Professor Kalevi Kiviniitty Verksamhetsledare Pertti Taimisto (Norra Finlands Cancerförening) Länssocialrådet Marketta Korhonen Informationschef Seppo Aaltonen (Mellersta Finlands Cancerförening) Företagare Veikko Lammi Verksamhetsledare (SYLVA) Leena Vasankari-Väyrynen Direktören för Egentliga Finlands Chefsöverläkare i Norra Österbottens sjukvårdsdistrikt Aki Lindén sjukvårdsdistrikt Lauri Nuutinen Överskötare Alpo Manninen Lektorn i hälso- och sjukvårdslära (Saimens Cancerförening) Leena Sjöblom Professor Kari Mattila Resultatområdeschef Juha Teperi Redaktör Anders Mattsson Verksamhetsledare Helka Andersson Avdelningsöverläkare Tapio Nieminen Sjukhuspastor Hannu Salonoja (Satakunta Cancerförening) Hälsovårdare Marjo Niinisalo Överläkare Ilkka Salvén (Sydvästra Finlands Cancerförening) Sjukskötare Saara Paukku Verksamhetsledare Katriina Päivinen (Norra Karelens Cancerförening) Chefredaktör Taito Pekkarinen Chefsöverläkare Jorma Lauharanta Ekonom Heikki Punkka Ekonomichef Inkeri Törmä (Birkalands Cancerförening) Industrirådet Risto Ranki Vicehäradshövding Heikki T. Hämäläinen Riksdagsledamot Paula Risikko Kommerserådet Satu Tiivola Professor Viljo Rissanen Professor Veli Matti Kosma (Norra Savolax Cancerförening) Hälsovårdsrådet Lea Savolainen Fru Terttu Yli-Tolppa-Kerrola (Cancerpatienterna i Finland) Redaktionschef Outi Simolinna Verksamhetsledare Mervi Hara Docent Anna-Lisa Söderholm Löjtnanten i a. Ossi Haajanen (Finlands Mun- och halscancerpatienter) Styrelseordförande för Onvest Oy Hälsovårdsrådet Anja Toivanen Anna-Ester Liimatainen-Lamberg Ärkebiskop emeritus John Vikström Pol. mag. Antti Somervuori 10
Styrelse Professor Heikki Joensuu, Helsingfors, ordförande Professor Seppo Pyrhönen, Åbo, vice ordförande Länssocial- och hälsovårdsrådet Tuula Eerola, Kuopio Professor Jorma Isola, Tammerfors Professor Risto Johansson, Kuopio Professor Pirkko Kellokumpu-Lehtinen, Tammerfors Bankdirektör Ari Laakso, Esbo Professor Jorma Paavonen, Helsingfors Docent Ulla Puistola, Uleåborg Professor Pekka Puska, Helsingfors Professor Teuvo Tammela, Tammerfors CANCERSTIFTELSEN OCH STIFTELSEN FÖR CANCERFORSKNING Styrelse Docent Tuomo Timonen, Helsingfors, ordförande Pol. mag. Onni Vuorenmaa, Esbo, vice ordförande Docent Seija Grénman, Åbo Medicinalrådet Jouko Isolauri, Helsingfors Hälsovårdsdoktor Päivi Karttunen, Tammerfors Professor Juha Kere, Helsingfors Docent Elise Kosunen, Tammerfors Direktör Helena Pesola, Grankulla Professor Taina Pihlajaniemi, Uleåborg Professor Jorma Rantanen, Helsingfors Fil. mag. Matti Willamo, Esbo Bankdirektör Kari Virta, Helsingfors Styrelsen för Cancerföreningen i Finland. Övre raden f.v. Ari Laakso, Risto Johansson, Heikki Joensuu, Seppo Pyrhönen, Teuvo Tammela, Jorma Paavonen. Nedre raden f.v. Pirkko Kellokumpu- Lehtinen, Tuula Eerola, Ulla Puistola. På bilden saknas Jorma Isola, Jorma Keski-Oja och Pekka Puska. Gemensamma arbetsutskott Arbetsutskottet Professor Heikki Joensuu, ordförande Pol. mag. Onni Vuorenmaa, vice ordförande Bankdirektör Ari Laakso Professor Seppo Pyrhönen Docent Tuomo Timonen Bankdirektör Kari Virta Generalsekreterare Harri Vertio Finansutskottet Bankdirektör Ari Laakso, ordförande Bankdirektör Kari Virta, vice ordförande Professor Heikki Joensuu Fil. mag. Matti Willamo Pol. mag. Onni Vuorenmaa Generalsekreterare Harri Vertio Ekonomichef Eero Keränen, sekreterare Styrelsen för Cancerstiftelsen. Övre raden f.v. Kari Virta, Onni Vuorenmaa, Tuomo Timonen, Matti Willamo, Jorma Rantanen. Sittande f.v. Seija Grénman, Elise Kosunen, Helena Pesola, Taina Pihlajaniemi, Päivi Karttunen. På bilden saknas Jouko Isolauri och Juha Kere. Revisorer Revisorer för Cancerföreningen i Finland, Cancerstiftelsen och Stiftelsen för Cancerforskning var ekon. mag., CGR Kaj Kiljander och ekon. mag., CGR Mikael Paul. Deras personliga ersättare var verkställande direktör, CGR Teppo Rantanen och CGR Tuomo Vesanen. Övervakningsrevisorer var ekon. mag. Johanna Antila, ekon. mag. Mirja Fraktman, ekon. mag. Susanna Kesti och ekon. mag., GRM Hanna Siegfried. 11
Affischerna för den nationella kampanjen mot rökning har vunnit följande priser: Cannes Lion 2005 Public Health and Safety Section Silver Lion Cresta Awards 2005 Print Section Kultajyvä 2005 Annonsserien Hopeajyvä AD Spot Award 2005 Press and Poster Section Grand Prix Outdoor Finland Ulkomainoskampanjat 2005 Huvudpriset Cancerföreningen i Finland Hälsofrämjande Prevention och bekämpning av cancer är Cancerorganisationernas strategiska insatsområden. För tredje gången i följd samordnade Cancerföreningen i Finland den rikstäckande kampanjen för att minska rökning bland unga. Kampanjen finansieras av social- och hälsovårdsministeriet. Den består av flera olika element och planeringen kom i gång 2002. Under året fortsatte tidigare kampanjavsnitt och helt nya kom till. De viktigaste folkhälsoorganisationerna, social- och hälsovårdsministeriet, informationsoch kommunikationsbyrån BNL Euro RSCG och reklambyråerna Bob Helsinki och Contra är engagerade i projektet. Överläkare Matti Rautalahti håller i trådarna för hela kampanjen. Internet har varit ett viktigt kommunikationsmedel i den rikstäckande kampanjen. Det har byggts upp en lång rad webbplatser som tar fasta på kampanjteman, till exempel happi.ws med virtuellt stöd till dem som vill sluta röka, viritys.tv med program för rökstopp, tyokalupakki.net med stöd till lärare i undervisningen i hälsokunskap, serialkiller.fi som ger de unga information i äventyrsformat, ryppy.net med tobaksinformation kring utseendet och pokalehuulessa.fi om temat snus. Vi har gjort reklam för webbplatserna på flera olika sätt och de har haft flera hundratusen besökare. Dessutom ingick bl.a. utomhusaffischer, tidningsannonser, tevereklam och teveprogram och annonsering på Internet i kampanjen. Cancerorganisationerna sammanställde ett utbildningsprogram och utbildade instruktörer till rökstoppsgrupper för unga rökare i samråd med Andningsförbundet Heli och Hälsan rf i Jyväskylä och Uleåborg. Cancerorganisationerna var med i gruppen bakom den rikstäckande telefontjänsten Stumppi som ger råd om tobak och rökning. För telefontjänsten svarar Andningsförbundet Heli. Andra medverkande organisationer är Allergi- och Astmaförbundet, Folkhälsoinstitutet, Finlands Apotekareförbund, Finlands Hjärtförbund och Hälsan rf. Cancerorganisationerna är engagerade i ett projekt för stöd till hälsokunskap i skolorna i S:t Petersburg 2004-2006. Projektet finansieras av social- och hälsovårdsministeriet och genomförs av Stakes. I samråd med Hälsan rf hade utvecklingschef Virve Laivisto hand om utbildningen i insatser för att förebygga rökning och stöd till rökstopp för lärarna i skolorna i stadsdelen Nevski. På initiativ av folkhälsoorganisationerna tillsatte Helsingfors stad en arbetsgrupp för ett rökfritt Helsingfors. Tanken är att staden skall lägga upp ett program för att förebygga och minska tobaksrökning i Helsingfors. Enligt vår lagstiftning inom hälso- och sjukvårdsområdet vilar det huvudsakliga ansvaret för hälsofrämjande verksamhet på kommunerna. Den så kallade tobakslagen förpliktar kommunerna att 12
ordna lokala aktiviteter för att minska rökningen. Folkhälsoorganisationerna spelar då en framträdande roll bl.a. när det gäller att utarbeta handlingsprogram och producera material. Cancerorganisationerna var med och utarbetade ett program som blir klart våren 2006. Kampanjen Sätt färg på livet - hälsosamt med frukt, bär och grönsaker genomfördes för femte gången 2005. Kampanjen genomfördes också denna gång i samarbete med Inhemska Trädgårdsprodukter, Cancerföreningen i Finland och Finlands Hjärtförbund. Den riktar sig primärt till skolungdom och vill påminna barn och unga om hur viktigt det är för hälsan och välbefinnandet att äta bra och hälsosamt. Tillsammans med Maa- ja kotitalousnaiset ordnades evenemang i två hundra lågstadieskolor och budskapet nådde ut till drygt 20 000 elever. Eleverna i sjunde klass i högstadieskolorna fick kokboken Raastava nälkä med tips hur de själva kan laga mat. Material finns utlagt på raastavanalka.fi. Kampanjerna kring gummitemat Kesäkumi, Talvikumi och Varuskumi syftar till att få unga att använda kondom och den vägen minska sexuellt överförda sjukdomar. Under året delades 32 000 kondomer ut på tillställningar för ungdomar. Sett i Cancerorganisationernas perspektiv kan man med större kondomanvändning förebygga den smitta som bevisligen ökar cancer i livmoderhalsen. Kampanjen genomfördes i samråd med YleX och FRK. Årets tema var Seksiä selvin päin (ung. sex på nyktert huvud). Det ordnades en frågelek om den sexuella hälsan bland unga. De som svarade rätt premierades med en pins med texten Naimamaisteri. I kampanjen ingår också en årlig sommargummilåt. Åres låt var Kumivirsi med bandet PMMP. På webbsidan lades spelet Seksiä selvin päin ut. Kampanjen Kesäkumi tog sikte på att öka kondomanvändningen bland unga. Vårens traditionella kampanj för måttligt solbadande gick åter en gång under temat Ota maltilla. UV-strålningen och konsekvenserna av exponering var ett bärande tema. Temat vare också framme i Cancerorganisationernas monter på mässan Lapsi 2005. De regionala föreningarna och Cancerklinikernas poliklinik ordnade fortfarande rådgivning om födelsemärken inom sina distrikt. Kampanjen byggde på samarbete med Meteorologiska institutet och Strålskyddscentralen och där ingick ett gemensamt informationsmöte. De regionala föreningarna ordnar rådgivning om födelsemärken. Under cancerveckan 10 14 oktober lyfte Cancerorganisationerna fram motion och viktkontroll i hela landet. På mässan Terveys 2005 informerade Cancerorganisationerna i sin monter om rökstopp och demonstrerade samtidigt Syöpä-produkterna och Rosa bandet-armbandet. Pökäle huulessa- kampanj ger de unga information om snus. Tillsammans med tretton andra organisationer ingår Cancerorganisationerna i Barnens hälsoforum. Med olika aktiviteter vill forumet ge barn och unga bättre hälsa och större välbefinnande. Fokus sätts på faktorer som medverkar till en bättre vardag för barn och barnfamiljer: hälsosam föda, tillräckligt med motion och vila, trygga mänskliga relationer och livsglädje. Verksamheten inriktar sig på element som stöder en hälsosam uppväxt och utveckling bland barn och unga, men också på metoder för att minska de skadliga faktorerna. År 2005 var fetma hos barn det viktigaste insatsområdet. Ett seminarium ordnades om temat. Dessutom gjordes satsningar på hälsosamma skolmåltider och mellanmål. Cancerorganisationerna samarbetade med en rad andra hälsoorganisationer inom ramen för bl.a. webbsidan www.tupakka.org, Folkhälsoinstitutets tobaksgrupp, projektet Bättre val (Hjärtmärket) och det europeiska nätverket ENSP för minskad rökning. På mässan Lapsi 2005 presenterade sig Cancerorganisationerna under temat Ota maltilla. Föräldrarna fick information om hur de kan skydda sina barn mot UV-strålning från solen. 13
Stiftelsen Koulutus Elämään främjar hälsosamma levnadsvanor, arbetar med alkohol- och drogförebyggande verksamhet, vill informera om kroppen och hur unik den är, lär barnen att ta hand om sig och fatta beslut som är bra för hälsan. Undervisningen ges i en undervisningsvagn som besöker daghem och skolor och är anpassad till målen i läroplanen. Cancerorganisationerna har stött verksamheten ekonomiskt och lämnat experthjälp vid framtagning av undervisningsmaterial. Cancerföreningen i Finland var en av samordnarna för forskningsprogrammet för hälsofrämjande (TERVE; HÄLSA). Programmet avslutades 2004 och finansierades av Finlands Akademi. En slutrapport lämnades till en internationell utvärderingsgrupp 2005. I utvärderingsrapporten sägs att programmet lyckades väl med att nå sina mål. Programmet var nödvändigt och betydelsefullt trots att de innehöll en uppsjö av projekt. Den vetenskapliga kvaliteten och produktuppsättningen var utmärkta. Programmet leddes av Matti Rautalahti och samordnades av Virve Laivisto. De redigerade tillsammans en bok om de viktigaste resultaten: Timantit terveyden edistämisen tutkimusohjelmasta. Flera regionala cancerföreningar ordnade öppenvårdsrehabilitering under temat Elämässä eteenpäin, att lära sig leva med cancer. Cancerorganisationernas överläkare var ledamot i handels- och industriministeriets nämnd för funktionella livsmedel (mervärdesmat). Ända sedan 1995 har Cancerorganisationerna ordnat rådgivning för människor som oroar sig för sina ärftliga anlag för cancer. Under året ordnades en kurs för cancerföreningarnas ärftlighetsrådgivare. Frågor kring cancer och ärftlighet togs upp på rehabiliteringskurserna och inom telefonrådgivningen Cancerkontakt, Minna Pöyhönen, specialist i genetik vid Befolkningsförbundet, samordnar cancerorganisationernas ärftlighetsrådgivning. Organisationernas femåriga projekt Polku startade våren 1998 och avslutades 2002. När projektet avslutades fanns det drygt 200 utbildade patientföreläsare och en rad regionala styrgrupper. Styrgrupperna finns fortfarande och svarar för tutorverksamheten på nio orter. Vid det sista mötet för organisationsledarna utsågs en ledningsgrupp för Polku II som skall arbeta vidare på projektet. År 2005 hade Cancerorganisationerna 20 patientföreläsare på nio orter. Ett gemensamt veckslut med utbildning och rekreation ordnades för patientföreläsarna i Helsingfors i november. Rehabiliteringskurserna var fortsatt mycket populära: 2005 deltog omkring 3 000 patienter och anhöriga. Rehabilitering Cancerorganisationerna har som mål att alla som fått cancer skall få rehabilitering anpassad till livssituationen. Rehabilitering vid cancer finansieras av Folkpensionsanstalten, Penningautomatföreningen, enheter inom hälso- och sjukvården, regionala cancerföreningar och rikstäckande patientorganisationer. I flera år har resurserna varit så gott som oförändrade. Merparten av kurserna för rehabilitering vid cancer ordnas av Cancerorganisationerna. År 2005 deltog cirka 3 000 patienter och anhöriga i rehabiliteringskurserna. Dessutom ordnade föreningarna kurser för nyinsjuknade och tillhandhöll öppenvårdsrehabilitering för grupper. Stödpersoner ställde upp som stöd för hundratals cancerpatienter. De regionala cancerföreningarna och Cancerorganisationernas poliklinik informerar och ger råd om födelsemärken. Följande regionala center tillhandahåller rehabilitering vid cancer: Meri-Karina (Åbo), Imatran liikunta- ja kuntoutumiskeskus, Härmän Kuntokeskus, Kunnonpaikka (Kuopio) och Merikoski (Uleåborg). Det ordnades utbildning och rådslag för den personal som är engagerad i cancerrehabiliteringen. Flera av de regionala föreningarna ordnade öppenvårdsrehabilitering inom ramen för stöd- och undervisningsprogrammet Elämässä eteenpäin, Lära sig leva med can- 14
cer. Kurserna är ett mellanting mellan öppenvårdsrehabilitering och anpassningsträning, och erfarenheterna har varit goda. De som insjuknar i cancer och deras arbetskamrater behöver ofta kunskap och stöd när den cancerdrabbade återvänder och skall fortsätta i arbetslivet. Tillsammans med Arbetshälsoinstitutet deltar Cancerorganisationerna i projektet Työ ja syöpä (arbete och cancer). Under projektets gång samlas det in information om behovet av stöd och bästa möjliga praxis i arbetslivet. Vissa delar av projektet är samnordiska och får stöd från NCU. Rehabiliteringskommittén bestod av överläkare Matti Rautalahti (ordförande), Virve Laivisto (sekreterare), Helka Andersson, Tarja Konttinen, Tiina Oivanen, Kari Ojala, Paavo Rissanen, Tiina Huusko, Pertti Taimisto, Leena Rosenberg och Hilja Vainio. Virve Laivisto var rehabiliteringssamordnare. En god tanke var temat för den rikstäckande insamlingen. Information och tidningen Syöpä-Cancer Informationsavdelningen har hand om kontakterna med medierna, svarar för organisationens bild utåt och står för den interna informationen. I avdelningens arbete utgör tidskriftsarbete, strategisk planering och informationsstöd till hälsofrämjande nyckelområden. Informationsavdelningen var också med och planerade medelsinsamlingen och samarbetsprojekt. Satu Lipponen, magister i samhällsvetenskaper, är informationschef vid Cancerföreningen i Finland. Under året skickades 48 pressmeddelanden ut från informationsavdelningen. Det ordnades sju presskonferenser. Cancerorganisationerna ingick i en utvärdering som Penningautomatföreningen gjorde av 30 organisationer 2005. Rapporten, Rahaautomaattiyhdistyksen avustaman viestintä- ja tiedotustoiminnan arviointi, sammanställdes av Net Effect Oy. Kampanjen En god tanke syntes i gatubilden. I Helsingfors drog Katri Lihr, Heli Ahonen och Maija-Riitta Leppänen en lans för Sylva. Inom informationsverksamheten samarbetade Cancerorganisationerna med flera andra organisationer i bl.a. ett projekt för riktlinjer i informationen om hälsofrämjande (Terveyden edistämisen viestinnän suuntaviivat). Riktlinjerna inklusive rekommendationer presenterades den 15 september 2005. Cancerorganisationernas rikstäckande insamlingskampanj En god tanke startade under förvintern. Den resulterade i att cancer fick mycket utrymme i medierna. Rundradion ordnade en temavecka med information. Kampanjen Rosa bandet var det inslag som fick mest publicitet under hösten. Kampanjen samlar in medel till bröstcancerforskning och ordnades för tredje gången. Grafiska instruktioner för armbandet Rosa bandet sammanställdes. Wenzel Hagelstam svingade vant klubban på Cancerorganisationernas första bokauktion. Kampanjen HELP för att förebygga rökning bland unga i Europa ingår i organisationernas nationella och internationella informationssamarbete. Också Cancerorganisationerna deltar i samarbetet. För att främja rökfrihet på restauranger informerades det om goda exempel på internationella planet, bl.a. i Norge, Sverige, Italien och Irland. Cancerorganisationerna tog initiativ till ett rökfritt Helsingfors. Våren 2005 offentliggjordes de nya cancersiffrorna från Finlands Cancerregister. Prostatacancer var den vanligaste cancerformen, vanligare än bröstcancer. Information om UVstrålning ordnades för tredje gången i samarbete med Meteorologiska institutet och Strålskyddscentralen. I december uttalade sig Cancerorganisationerna kraftfullt om ersättningarna för smärtstillande medel till cancerpatienter i livets slutskede. För ett ögonblick var Finland i det läget att de smärtstilland medel som cancerpatienter får via injektion inom hemsjukvården inte omfattades av ersättningsrätten. Det utbröt Roosa bandet -fonden fick ett eget märke. 15
Syöpä Liikunnan tehosta laaja tutkimus KEVÄÄN KURSSIT AITO PUBI on savuton 1/2005 Cancer SYÖPÄJÄRJESTÖJEN AIKAKAUSLEHTI Millaista hoitoa saa IÄKÄS SYÖPÄ- POTILAS? Syöpä Miten ehkäisen ihosyöpää? Auringon kahdet kasvot Cancer Tidningen Cancer utkom med sex nummer. 2/2005 SYÖPÄJÄRJESTÖJEN AIKAKAUSLEHTI MUKANA SYÖPÄ- ARPA! HYVÄ AJATUS haastaa toimintaan Järjestöjohtajan TIETOINEN VALINTA en offentlig debatt om frågan. I februari 2006 återinfördes ersättningsrätten för smärtstillande medel i vätskeform. En bedrägeriförening som avslöjades i början av året hörde till de händelser utanför Cancerorganisationerna som väckte mest uppmärksamhet 2005. Medierna hade tidigare varnat för bedrägeriet, men det var nyhetsrapporteringen i MTV3 som vände blickarna på fenomenet. En rättsprocess förbereddes 2005. Cancerorganisationerna inskärpte att bedrägeriet inte får skada de organisationer som arbetar med cancerhjälp på riktigt. Men misstänk-samheten var väckt och det gav utslag i lägre betyg än normalt i en utvärdering av informationen. En översyn av Cancerorganisationernas webbplats cancer.fi startade hösten 2005 och utfördes av Optinet Oy. Cancerföreningen i Finland var en av fyra kandidater till en tävling om den bästa webbstrategin på Interneteventet SIME i Stockholm hösten 2005. De tre andra var från Sverige: Match.se, Aftonbladet och Sveriges Television. Tävlingen vanns av Sveriges Television. Webbsidan cancer.fi hade i snitt 28 500 besökare i månaden, som mest besöktes platsen av 36 400 personer i månaden. Webbplatsen ökade avsevärt i popularitet: i snitt hade webbplatsen 10 000 fler besökare i månaden än året innan. Besökarna dröjde kvar drygt tio minuter per besök. Antalet sessioner varierade mellan 47 700 och 74 500 i månaden. Webbsajten administrerades av WM-data Novo som också svarar för publikationssystemet. Det interna nätet, intranät, utvecklades och förbättrades i samråd med dataenheten vid centralbyrån. SD Group Oy i Träskända svarade för publikationssystemet. År 2005 kom Syöpä-Cancer ut med sex nummer. Docent Päivi Hietanen efterträdde professor Seppo Pyrhönen som chefredaktör. Bland frågor som behandlades i tidningen märktes äldre cancerpatienter, hudcancer, hormoner, ärftliga och urologiska cancerformer. Tidningen trycktes i 134 000 exemplar och skickades ut till medlemmar i cancerföreningarna. I tidningen ingår en fristående svensk bilaga, och den som vill får den tillsammans med den finska tidningen. Upplagan för den svenska bilagan var 6 000 examplar. Redaktionen bestod av: docent Päivi Hietanen, chefredaktör, docent Kaj Haglund, docent Akseli Hemminki, redaktionssekreterare Anu Kytölä, redaktionschef Satu Lipponen, specialistläkare Marjo Pajunen, överläkare Risto Sankila, professor Toivo T. Salmi, verkställande direktör Teuvo Rodén, verksamhetsledare Leena Rosenberg och överläkare Matti Rautalahti samt redaktör Jaana Ruuth. Det ordnades två kurser för redaktionen och redaktionsrådet där deltagarna diskuterade tidningens roll och innehåll. Kursen leddes av redaktör Tuula Vainikainen. Samarbete med företag Friendtex, ett företag för direktmarknadsföring av modeplagg, samarbetede också 2005 med Cancerföreningen i Finland. Hösten 2005 ingick Cancerföreningen i Finland ett samarbetsavtal med Keskos Plussa-system för att förbättra rådgivningstjänsten. Marja-Liisa Kotisaari tar emot en check på 20 000 euro från Friendtex Oy på Cancerorganisationernas vägnar. Checken överlämnades av Hanna Leino och Olga Kemppinen. Medlemsföreningar Till Cancerföreningen i Finland hörde tolv regionala cancerföreningar och fyra rikstäckande patientföreningar. Vid årets slut hade föreningarna sammanlagt 137 900 medlemmar över hela landet. Föreningarna arrangerar patientverksamhet i 16
211 patientavdelningar eller klubbar. Rehabiliterings- och anpassningsträningskurser, stödpersoner och rekreation hjälper patienterna att hantera sin sjukdom efter cancerdiagnosen. ANNUAL REPORT 2004 NORDIC CANCER UNION Föreningarna har rådgivningsstationer, polikliniker, laboratorier, vårdhem, patienthem och patienthotell. Deras institutioner deltar i insatserna för prevention och tidig upptäckt av cancer. Via sina institutioner förmedlar föreningarna bröstproteser och andra hjälpmedel till patienterna. Föreningarna utbildar hälso- och sjukvårdspersonal och personal inom andra sektorer inom sitt distrikt samt besöker skolor och arbetsplatser. Dessutom ordnar de evenemang av olika slag för allmänheten. Internationellt samarbete Nordisk Cancerunion (NCU) är ett samorgan för cancerbekämpning i de nordiska länderna och har funnits sedan 1949. Cancerföreningen i Finland innehade sekretariatet 2003 2005. Styrelsen är det högsta beslutande organet i NCU och sammanträder en gång om året. I styrelsen ingår generalsekreterarna och styrelseordförandena för cancerorganisationerna i de nordiska länderna. Generalsekreterarna sammanträder regelbundet 3-4 gånger om året. NCU stöder högkvalitativa samnordiska forskningsprojekt. Årligen ges 700 000 euro ut i forskningsbidrag. Under året antog NCU en strategi för 2006-2010. Forskningsbidragen kommer primärt att gå till epidemiologisk forskning och till forskning kring hälsofrämjande verksamhet och utbildning. I slutet av året flyttades sekretariatet till Norge för nästa treårsperiod. NORDIC CANCER UNION Nordiska Cancerunionens (NCU) sekretariat var i Finland under åren 2003-2005. Kontakterna med Internationella cancerunionen (UICC) upprätthölls på många olika sätt. UICC har 280 föreningar i 80 länder. Cancerorganisationernas dåvarande generalsekreterare Liisa Elovainio valdes 2002 in i UICC:s delegation för en andra fyraårsperiod. Liisa Elovainios mandat fortsätter fram till sommaren 2006. Cancerföreningen i Finland är medlem i de europeiska cancerorganisationernas förbund (European Cancer Leagues, ECL). Organisationen har 34 föreningar utspridda över hela Europa. ECL främjar samarbetet mellan de europeiska cancerföreningarna på många olika sätt. Förbundet deltar aktivt i arbetet för att bekämpa rökning, främja patienters rättigheter och bevakar EU:s hälsovårdspolitik. Cancerstiftelsen stödde cancerregistret i Trivandrum i Indien med 7 000 dollar 2005. Cancerorganisationerna deltog i EU:s kampanj mot rökning: Help För ett liv utan tobak. Kampanjen vände sig särskilt till unga i alla 25 medlemsländerna. European Network for Smoking Prevention (ENSP) samordnar samarbetet mellan de europeiska aktörerna för bekämpning av rökning. Informationschef Satu Lipponen är den ena av Finlands två nationella kontaktpersoner för nätverket. Cancerföreningen i Finland stöder uppbyggnaden av nätverket för rökfria sjukhus i Europa (ENSH) genom det nationella nätverket. Nätverket sorterar under Hälsofrämjande sjukhus i Finland rf. I dagsläget ingår elva sjukvårdsdistrikt eller samkommuner i nätverket för rökfria sjukhus. Ett rökfritt sjukhus betyder inte bara rökförbud för personalen under arbetstid, utan det ingår också att personalen och patienterna får hjälp med att bli rökfria på bästa möjliga sätt. Avvänjningsvänliga sjukhus vore ett bättre namn på de rökfria sjukhusen. Finland ligger i framkanten för utvecklingsarbetet inom denna sektor bland länderna i Europa. 17
Finlands Cancerregister Basfakta om prevention av cancer Statistiken för 2002 och 2003 gavs ut i bokform. Cancerregistret samlar in uppgifter om förekomsten av cancer hos befolkningen, ger ut cancerstatistik och ägnar sig åt epidemiologiskt och statistiskt forskningsarbete. I Cancerregistret ingår massundersökningsregistret som bl.a. utvärderar massundersökningar. Under 2005 publicerades 80 vetenskapliga studier där forskare eller material från Cancerregistret spelade en framträdande roll, och tre doktorsavhandlingar. Chef för Cancerregistret var professor Timo Hakulinen och chef för massundersökningsregistret var från januari professor Matti Hakama och från och med februari doktor Nea Malila. Finlands Cancerregister är ett statistiskt och epidemiologiskt forskningsinstitut för cancersjukdomar. Institutet svarar också för statens officiella cancerregister. Cancerföreningen i Finland har avtal med Forsknings- och utvecklingscentralen för social- och hälsovården Stakes om administration av Cancerregistret vid Stakes. I ledningsgruppen ingick företrädare för Stakes och Cancerföreningen i Finland. Ordförande för ledningsgruppen var resultatområdeschef Hannu Hämäläinen, Stakes. Nästan 60 procent av Cancerregistrets kostnader täcktes med ett anslag från Penningautomatföreningen. Medel tillfördes dessutom genom forskningsavtal och bidrag från Cancerföreningen i Finland. Registrering av cancersjukdomar Den lagstadgade registreringen av cancersjukdomar fortsatte som tidigare. När sjukhusen i allt större omfattning övergår till elektronisk kommunikation måste också registreringen av cancerfall gå i samma riktning. Dödsattester och merparten av anmälningarna om cancerfall från de patologiska laboratorierna kommer redan nu in på elektronisk väg men sjukhusen har en mängd olika system för patientinformation, vilket gör det svårt att ta fram ett samordnat system för kliniska anmälningar. Varje år tar Cancerregistret emot och behandlar drygt 100 000 anmälningar om cancerfall. Ur materialet framgår att det årligen upptäcks ungefär 25 000 nya fall av cancer i vårt land. Statistiken för 2002 och 2003 gavs ut i bokform, Cancer in Finland 2002 and 2003 (Cancerföreningen i Finland, publikation 66, 2005). Den årliga statistiska publikationen fick en ny visuell profil. Samtidigt kompletterades tabellerna med förklarande text och grafik. Den nyaste statistiken finns utlagd på Cancerregistrets webbplats cancerregistret.fi och uppdateras ungefär varannan månad. Webbsidan har ett större utbud tabeller än den tryckta tabellsamlingen, den har till exempel tabeller för varje sjukvårdsdistrikt. Dessutom har webbsidan flash grafik för presentation av cancervariationen i tid och rum. Statistiken följer sjukdomsklassifikationen i ICD-10. Registret tillhandahöll därutöver en rad statistiska sammanställningar för enskilda uppdragsgivare och för varierande ändamål. 18
Nordiska Cancerunionens (Nordisk Cancer Union, NCU) omfattande cancerdatabank NORDCAN sågs över och var allmänt tillgänglig utan kostnad på Internet. På det internationella planet är statistik om cancerläget i Finland tillgänglig i internationella cancerdatabanker på nätet, bl.a. EUCAN, EUROCIM, GLOBOCAN, WHO Mortality Data Bank. De uppdateras inte lika ofta som Cancerregistrets egen statistik eftersom cancerstatistiken i flera länder blir klar betydligt långsammare än i Finland. Cancerforskning Den epidemiologiska och statistiska cancerforskningen är en av nyckelverksamheterna inom Finlands Cancerregister. Registret har tillgång till uppgifter om cancerfall ända sedan 1953. Cancerregistret har en stark forskningstradition och stor kompetens samt nära kontakt med universitet och andra forskningsinstitut. Det epidemiologiska forskningsarbetet är långsiktigt, och många projekt kan ta år att genomföra. Många gånger behövs det internationellt samarbete för att studierna skall omfatta ett tillräckligt stort material och vara mer pålitliga i statistiskt hänseende. Tarmcancer, män 1994-2003 Nedan följer en kort beskrivning av de viktigaste forskningsresultaten. En komplett förteckning över Cancerregistrets undersökningar finns på webbsidan och i publikationen Cancer in Finland 2002 and 2003 (Cancerföreningen i Finland, publikation 66, 2005). En jämförelse omfattande tretton länder visar att adenokarcinom i livmoderhalsen sannolikt har samma orsaker som skivepitelkarcinom, men att minskningen till följd av screeningar var mindre vid adenokarcinom. Nordiska incidenstrender för testikelcancer stöder hypotesen att det finns gemensamma orsaker till olika typer av testikelcancer. Finländskt material gav inget stöd för iakttagelsen från Norge att incidensen för tarmcancer skulle ha varit exceptionellt låg hos dem som är födda under andra världskriget. Enligt hypotesen skulle energitillförseln i barndomen ha haft ett samband med risken för tarmcancer i vuxen ålder. Studien EUROCARE som undersöker överlevnaden för cancerpatienter i Europa visade att överlevnadstalen för barncancerpatienter hade stigit kraftigt överallt i Europa. Melanom, osteosarkom och sköldkörtelcancer var undantag från regeln, och där hade siffrorna inte förbättrats. EUROCARE genererade också de första tillförlitliga befolkningsbaserade överlevnadstalen för fjorton sällsynta cancertyper. Siffrorna för äldre patienter var som regel lägre än för yngre, även om man med metodologiska relativa överlevnadstal vägde in den högre dödligheten av andra orsaker bland äldre patienter. Med hjälp av databasen för EUROCARE kunde man påvisa att överlevnaden för personer över 65 år hade ett starkt samband med socioekonomiska faktorer. En hög socioekonisk position hade ett samband med högt överlevnadstal. Tarmcancer, kvinnor 1994-2003 Hos mer än hälften av patienterna med femårsöverlevnad efter diagnosen duktal adenokarcinom i bukspottkörteln visade sig den ursprungliga cancerdiagnosen vid en histologisk omprövning vara fel. Följaktligen är det faktiska överlevnadstalet vid adenokarcinom i bukspottkörteln mycket låg. De statistiska metoderna för överlevnadsanalys av patienter och incidensprognoser utvärderades och förbättrades. Ett finländskt material visade att en ny åldersstandardiserad metod för relativ överlevnad gav tillförlitligare resultat. Med metoden kunde också överlevnadstalen justeras i situationer när det varierade från ålders- 19
3778 De vanligaste typerna av cancer bland kvinnor i Finland 2003. grupp till åldersgrupp. Dessutom togs det fram strategier för olika situationer där ofullständig registrering försvårade möjligheterna att räkna ut tillförlitliga överlevnadstal med de befintliga metoderna. I och med att dödligheten i cancer och av andra orsaker var störst i samma grupper, bl.a. i de äldre åldersgrupperna, var medelfelen i den traditionella analysen av relativ överlevnad vanligen för stora. Detta visade att uppdelning var viktigt vid valet av analysmetod. I ett nordiskt samarbete togs en metod fram som medger att ökningen i incidensen för bröstcancer vid screening kan räknas ut för varje födelseårskull. Prognosintervallerna för tillförlitligheten i prognoserna för förekomsten var överlag för korta i fråga om de vanligaste cancertyperna. Detta är bra att ta i beaktande när den statistiska prognosmodellen byggs upp för att prognoserna inte skall framstå som alltför säkra. ANTAL AV NYA CANCERFALL 2003 755 747 545 531 518 479 472 420 411 352 345 Med hjälp av yrkesexponeringsmatrisen (FINJEM; job exposure matris) lyckades man upprepa iakttagelserna i fråga om yrkesbetingade lungcancerrisker vid individuella mätningar av exponeringen. I analysen var det också viktigt att väga in social klass och andra arbets- och livsstilsrelaterade cancerformer. I testikelcancer upptäcktes dosresponssamband med exponering för bekämpningsmedel, textildamm, alifatiska och alicykliska kolväten och vissa andra organiska lösningsmedel. Bröst 4060 Livmoderkropp Tjocktarm Nervsystemet Lung Äggstock Non-Hodgin-lymfom Bukspotskörtel Ändtarm Hud, (ej melanom) Prognos för antalet nya fall 2006 Hudmelanom Mage Genom att kombinera yrkesuppgifterna vid befolkningsräkningar med uppgifterna i cancerregistret har man fått tillförlitliga bedömningar av det yrkesrelaterade sambandet vid mycket sällsynta sjukdomar. År 2005 startade den samnordiska studien NOCCA som tar sikte på att omvandla de yrkesspecifika bedömningarna av cancerrisken med hjälp av yrkesexponeringsmatriser till arbetsrelaterade riskfaktorer. Utifrån FINJEM som i Finland har utarbetats och testats ingående av Arbetshälsoinstitutet läggs liknande matriser upp för förhållandena i Sverige, Norge, Danmark och Island. Utöver de traditionella kemikalierna m.m. skall också den ökade cancerfrekvensen på grund av de nya utmaningarna i arbetslivet (till exempel stress, fysisk inaktivitet på arbetsplatsen och uppskjutet barnafödande på grund av karriär) undersökas. Studien satsar extra mycket på att undersöka arbetsrelaterad cancer hos kvinnor, ett område som är mycket litet utforskat. Den samnordiska databasen kommer att omfatta ungefär 4 miljoner cancerfall, vilket är 10-1 000 gånger fler än i de viktigaste av de tidigare studierna kring sambandet mellan arbete och cancer. Bröst 806 796 617 596 507 499 477 473 434 392 296 Tjocktarm Livmoderkropp Lung Nervsystemet Äggstock Non-Hodgin-lymfom Bukspotskörtel Hud, (ej melanom) Ändtarm Hudmelanom Mage Hos manliga anställda inom livsmedelsindustrin upptäcktes en 50 procent ökning av risken att få bukspottkörtel- och njurcancer. Risken för bröstcancer bland flygvärdinnor hade inget samband med den ackumulerade strålningsexponeringen vid flygningar. En samordnad analys av tretton studier visade på att risken för bröstcancer ökade med 50 procent. Det kan ha ett samband med de kända orsakerna till bröstcancer, men också ha en viss betydelse som förklaring till observationerna hos flygvärdinnor. En studie omfattande femton länder pekade mot att personal vid kärnkraftverk löper en liten extra risk att insjukna i leukemi på grund av exponeringen för strålning. Risken stämmer överens med de risktal som tillämpas vid uträkningen av säkerhetsnormer för strålskydd. En studie omfattande tretton länder i Europa gav vid handen att radonexponering i hemmen ökar sannolikheten att få lungcancer, särskilt bland rökare. En finländsk studie pekar mot att radionuklider (radon, radium och uran) i drickvatten inte ökar risken för magcancer. Hos patienter hade strålbehandling samband med senare risk för ben- och mjukdelssarkom. Patienter som fått strålbehandling mot Hodgkins lymfom löpte ökad risk att 20
få bröstcancer, men bröst- och äggstockscancer hos släktingar ökade inte risken. Denna internationella studie visade att den terapibetingade ökningen av risken för bröstcancer varierade inom vida gränser beroende på ståldos och användningen av alkylerande medel. 4233 De vanligaste typerna av cancer bland män i Finland 2003. En studie omfattande fjorton europeiska och nordamerikanska cancerregister visade att patienter med testikelcancer löpte ökad risk att få en ny cancer åtminstone 35 år efter behandlingen. Risken var ungefär dubbelt så stor som cancerrisken hos normalbefolkningen. Den ökade risken kunde iakttas i alla behandlingsgrupper. Kvinnliga bröstcancerpatienters risk att få ny cancer var en fjärdedel högre än hos normalbefolkningen, visade en studie omfattande tretton cancerregister. Manliga bröstcancerpatienters risk att få ny cancer var en tredjedel högre än hos normalbefolkningen. Hos patienter med non-hodgkin-lymfom var risken att få ny cancer nästan 50 procent högre än hos normalbefolkningen. Kvinnor som fått minst fem barn hade en låg cancerdödlighet jämför med normalbefolkningen, visar en finländsk studie. Den totala dödligheten var däremot inte lägre eftersom en högre dödlighet i kärlsjukdomar och diabetes kompenserar den uppnådda fördelen vid cancersjukdomar. ANTAL AV NYA CANCERFALL 2003 1556 657 614 492 471 438 423 421 373 367 359 Psykiska riskfaktorer hade inget samband med senare risk för bröstcancer under en uppföljning under 6-9 år, visar en finländsk studie. Personer med Downs syndrom löpte tio gånger större risk att få leukemi och fem gånger större risk att få testikelcancer än normalbefolkningen. Prostata Lung Tjocktarm Urinblåsa Ändtarm Non-Hodgin-lymfom Njure Mage Hud (ej melanom) Nervsystemet Bukspotskörtel Hudmelanom Enligt material från Norra Karelen avviker inte cancerrisken hos personer med hypertoni från risken inom normalbefolkningen. Hos kvinnor, men inte hos män hade medicinering mot högt blodtryck ett samband med njur- och bukspottkörtelcancer. 4491 Prognos för antalet nya fall 2006 Infektion med Chlamydia pneumoniae hade inget samband med risken för prostatacancer, visade en nordisk serumbankundersökning. Det upptäcktes inte heller något samband mellan infektion med papillomavirus och risken för prostatacancer. Undersökningar av sambandet mellan bakterieinfektioner hos modern och leukemi hos barnet gav inga nya observationer. Inget samband kunde påvisas mellan polyomavirusinfektion och risken för neuroblastom hos barnet. Det fanns inget samband mellan HHV8-infektion och multipel myelom. 1458 Mödrar till patienter med ataxia telangiectasia hade ökad risk att få bröstcancer, men detta gällde inga andra blodsförvanter. Iakttagelsen stöder inte den nuvarande hypotesen om sambandet med genmutationer. Tarmcancer i samband med HNPCC-syndrom uppträdde ofta senare än tidigare studier har visat. Medianen för diagnosålder var 61 år och den livslånga risken var 69 procent hos än och 52 procent hos kvinnor. 688 591 521 509 471 432 407 396 394 385 I flera av projekten ovan inom analytisk epidemiologi samarbetade cancerregistret med andra finländska och utländska forskningsinstitut. Bland dessa märks särskilt Stakes, Arbetshälsoinstitutet, Strålskyddscentralen, Folkhälsoinstitutet, institutionen för folkhälsovetenskap vid Helsingfors universitet, institutionen för hälsovetenskap vid Tammerfors universitet, Åbo universitet, Kuopio universitet, Uleåborgs universitet, universitetssjukhusen, cancerregistren i de nordiska länderna och Prostata Lung Tjocktarm Urinblåsa Ändtarm Non-Hodgin-lymfom Hud (ej melanom) Njure Nervsystemet Hudmelanom Bukspotskörtel Mage 21