Organisationen producerar och förmedlar information
|
|
- Mats Eklund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 13 Organisationen producerar och förmedlar information Finlands Cancerregister en plattform för beslut i cancerfrågor Finlands Cancerregister är ett forskningsinstitut som inrättades 1952 av Cancerföreningen i Finland. Med hjälp av rikstäckande cancerstatistik och en cancerdatabas kan registret tillhandahålla informationsunderlag för folkhälsoarbetet kring cancer. År 1968 inrättade Cancerföreningen Massundersökningsregistret i anknytning till Cancerregistret. Registret ska planera och starta screeningar för tidig upptäckt av cancer och med hjälp av de insamlade uppgifterna bedöma hur effektiva och nyttiga undersökningarna är. Cancerregistret kan inte fungera utan förankring i vår lagstiftning eftersom statistiken innefattar känsliga uppgifter om enskilda. Att verksamheten har en rättslig grund betyder dock inte att Cancerregistret uteslutande används för att ta fram lagfäst officiell statistik. En stor del av Cancerorganisationernas folkhälsoarbete, också bedömningen av behoven och utfallet, bygger på material från Cancerregistret och vetenskapliga metoder. Tack vare det vetenskapliga angreppssättet är resultaten tillförlitliga. Det garanterar samtidigt hög kvalitet på registret. Vetenskapligt underbyggt arbete är också kostnadseffektivt och det ger utslag vid bland annat screeningar. Väl planerade screeningar är högkvalitativa, effektiva och kostnadsbesparande. Cancerföreningen i Finland har varit en föregångare på det internationella planet när det gäller folkhälsoarbete med förankring i vetenskapligt underbyggda resultat. Bild: Finlands Cancerregister Vid sidan folkhälsoarbete har Cancerregistret många andra funktioner. Det utnyttjas för vetenskaplig forskning kring cancer biologi, prevention, orsaker, tidig upptäckt, behandling och komplikationer. Merparten av forskningen nyttiggörs dessutom vid kvalitetssäkringen av registret. I och med att materialet används för vetenskapliga syften har registret garanterat hög nivå. Materialet i Cancerregistret utnyttjades av forskare och planerare vid andra forskningsinstitut och av myndigheter på olika nivåer inom förvaltningen. Personalen informerar och utbildar personalgrupper på det nationella och det internationella planet, på tillställningar för allmänheten, på universiteten och på vetenskapliga kongresser. Dessutom skriver personalen läromedel, böcker och artiklar. Finlands Cancerregister bygger sin verksamhet på stadgarna för Cancerföreningen i Finland. Regional variation i åldersstandardiserad incidens av prostatacancer. I östra Finland upptäcktes nästan 50 procent färre fall av prostatacancer än i Tammerfors- och Helsingforstrakten, där sannolikheten för upptäckt ökade av ett försök med screening av inkallade män.
2 14 Förvaltning och ekonomi Finlands Cancerregister är ett statistiskt och epidemiologiskt forskningsinstitut för cancersjukdomar. Institutet svarar också för det officiella cancerregistret. Cancerföreningen i Finland har avtal med Forsknings- och utvecklingscentralen för social- och hälsovården Stakes om administrering av Cancerregistret. Avtalet grundar sig lagen om riksomfattande personregister för hälsovården. I ledningsgruppen ingår företrädare för Stakes och Cancerföreningen i Finland. Fram till slutet av året var resultatområdeschef Hannu Hämäläinen, Stakes, ordförande för ledningsgruppen. i början av 2009 startade Institutet för hälsa och välfärd och den tog över uppdraget att administrera Cancerregistret av Stakes. Chef för cancerregistret är professor Timo Hakulinen och chef för Massundersökningsregistret är professor Nea Malila. Hälften av Cancerregistrets kostnader finansierades med ett anslag från Penningautomatföreningen. Medel tillfördes dessutom genom forskningsavtal och bidrag från Cancerföreningen i Finland. Registrering av cancersjukdomar och förekomsten Den lagstadgade registreringen av cancersjukdomar fortsatte som tidigare. Klassificeringen av lokalisering och morfologi gjordes första gången enligt systemet ICD-O-3 som fick en finsk version. Sjukhusen inför i allt större omfattning elektronisk information och då måste också registreringen av cancerfall ses över. Dödsattester och merparten av anmälningarna om cancerfall från de patologiska laboratorierna kommer redan nu in elektroniskt. Men sjukhusen har en uppsjö av program, vilket fortfarande gör det svårt att ta fram ett samordnat och automatiskt anmälningssystem för kliniska uppgifter. Största delen av de kliniska uppgifterna kommer fortfarande i pappersform. Cancerregistret är engagerat i ett projekt för att förbättra informationssystemen inom hälso- och sjukvården i hela landet. Tanken är att registrets databaser ska integreras i det nya systemet. Varje år tar Cancerregistret emot och administrerar drygt anmälningar om cancerfall. Utifrån materialet vet vi att det årligen upptäcks ungefär nya fall av cancer i vårt land. Statistiken för 2007 finns utlagd på Cancerregistrets webbsida. Uppgifterna för 2006 och 2007 ges ut i tryck Registret tillhandahöll därutöver en rad statistiska sammanställningar för enskilda uppdragsgivare och för varierande ändamål. Nordiska Cancerunionens (Nordisk Cancer Union, NCU) omfattande cancerdatabank NORDCAN med statistik och grafik är tillgänglig utan kostnad på finska, svenska och engelska i elektroniskt format. På det internationella planet är statistik om cancerläget i Finland tillgänglig i internationella cancerdatabanker på nätet, bland annat Cancer Incidence in 5 Continents vol. IX, GLOBOCAN och WHO Mortality Data Bank. Cancerregistrets animerade kartor ger en åskådlig bild av cancerförekomsten i tid och rum. Den här typen av rörliga kartor togs fram med hjälp av registrets programvara, bland annat för alla nordiska länder och flera andra länder. Det fanns kartor över incidens, mortalitet och risk- och bakgrundsfaktorer. Cancerforskning Den epidemiologiska och statistiska cancerforskningen är en av nyckelverk-
3 15 samheterna inom Finlands Cancerregister. Registret har tillgång till uppgifter om cancerfall ända sedan Cancerregistret har en stark forskningstradition och stor kompetens samt nära kontakt med universitet och andra forskningsinstitut. Det epidemiologiska forskningsarbetet är långsiktigt, och det kan ta år att genomföra projekten. Många gånger behövs det internationellt samarbete för att studierna ska omfatta ett tillräckligt stort material och vara mer pålitliga i statistiskt hänseende. Under året publicerades drygt hundra vetenskapliga undersökningar och fem doktorsavhandlingar där forskare eller material från Cancerregistret spelade en framträdande roll. En komplett förteckning över undersökningar och studier finns på webbsidan Särdrag i cancerförekomsten I Kärkölä fanns inte längre några tecken på ökad risk för non-hodgkin-lymfom och mjukdelssarkom sedan vattentäkten med klorfenolhaltigt vatten hade stängts. Den snabba riskreduceringen tyder på att exponeringen skyndade på cancerprocessen med att cancereffekten eliminerades i och med att vattentäkten stängdes. Samebefolkningen hade lägre cancerincidens och cancerdödlighet än den övriga befolkningen i de nordiska länderna. Den faktiska incidensen för meningeom antogs vara en tredjedel större än i statistiken. Den rapporterade incidensens för godartade hjärntumörer är alltså för låg. Den sjunkande bröstcancerincidensen i de nordiska länderna antogs till stor del bero på att behandlingen med hormonersättning efter klimakteriet har minskat. I Finland var effekten mindre än i Danmark, Norge och Sverige. Arbetet med att ta fram cancerprognoser med hjälp av regressionsmodellen enligt Poisson utföll väl i Finland. För bröstcancer togs det fram en modell som i prognoserna för incidens och dödlig tar hänsyn till förändringar i screeningbesöken i kommunerna. Överlevnad bland cancerpatienter Studien Concord som utreder överlevnaden bland cancerpatienter i fem världsdelar blev klar. Den inbegriper bröstcancer, prostatacancer, tjocktarmscancer och ändtarmscancer. I USA var överlevnadstalen högre än i Europa. När analysmetoderna samordnades och fler delstater införlivades i det amerikanska materialet minskade skillnaderna markant. Däremot kunde de diagnostiska skillnaderna ännu inte beaktas fullt ut. Projektet ska enligt planerna fortsätta. Färskare relativa överlevnadstal än i studien EUROCARE-4 sammanställdes för tolv europeiska cancerregister, däribland Finland, med hjälp av modern statistisk modelleringsteknik. Projektet Eunice fick stöd från EU. De statistiska metoderna för att ta fram överlevnadstal undersöktes och omarbetades. De relativa icke modellerade överlevnadstalen för långa uppföljningstider på mer än fem år måste alltid åldersstandardiseras eftersom
4 6 patientmaterialet standardiseras åldersmässigt under uppföljningstiden. Den senaste modellen för åldersstandardisering bör inte införas utan standardiseringen ska helst göras med den traditionella modellen Med Cancerregistrets ungefärliga uppgifter om spridningsgraden kunde överlevnaden för bröstcancerpatienter prognostiseras bättre med klinisk information om spridningen. Sjukhustypen hade större betydelse än operationsvolymen för resultaten vid icke småcellig lungcancer. För osteosarkompatienter var det till fördel att bli behandlade i amband med de kliniska proverna. Strålbehandling hade en preventiv effekt på ny cancer i samma bröst vid partiell masektomi. Ny cancer hos cancerpatienter ANTAL AV NYA CANCERFALL 2007 Bröstcancer Tjocktarmscancer Cancer i livmoderkroppen Lungcancer Cancer i hjärnan och nervsystemet Non-Hodgkins-lymfom Hudcancer, inte melanom Mjältcancer Hudmelanom Ändtarmscancer En gemensam studie från tretton cancerregister visade att i snitt en barncancerpatient på 180 som överlevt cancer i centrala nervsystemet fick en tumör någon annanstans. Uppföljning pågick i femton år. Störst var den relativa risken vid sköldkörtelcancer där risken är tio gånger så stor som hos allmänbefolkningen. Vid leukemi och lymfom var risken fördubblad. Personer med cancer i matstrupen hade ökad risk att få cancer i mun, svalg och lungor. Det kan sannolikt förklaras med att rökning och alkohol är vanliga orsaker till dessa cancerformer. Likaså hade personer med munoch svalgcancer större risk att insjukna i andra tobaksrelaterade cancerformer. Personer med testikelcancer hade ökad risk att få leukemi, men sannolikheten var mycket liten, cirka 0,2 procent under en 30-årsuppföljning. Patienter med livmoderhalscancer hade fördubblad risk att få ny cancer jämfört med normalbefolkningen. Däremot är deras risk att insjukna i bröstcancer en femtedel lägre än i allmänbefolkningen. Yrke och cancer DE VANLIGASTE TYPERNA AV CANCER BLAND KVINNOR I FINLAND Kvinnor, nya fall av cancer. Den omfattande nordiska studien Nocca blev klar, men resultaten publiceras först Det finländska materialet visar att risken för jordbrukare att få cancer i snitt är procent lägre än i allmänbefolkningen. Vid mag- och läppcancer är läget dock det motsatta. Mögelexponeringen på arbetsplatsen ökar risken för att få läpp-, svalg- och livmoderhalscancer. Risken för cancer i mun och svalg var förhöjd i yrken med möjlighet till stor alkoholkonsumtion. Yrkesmässig exponering för lösningsmedel visade på ökad risk för cancer i urinblåsan. Exponering för järndamm och svetsgaser föreföll vara förknippad med höjd risk att få skivepitelcarcinom i lungorna. Nattarbete var förknippat med risk att få non-hodgkin-lymfom. I studierna av yrke och cancerrisk hade den yrkesmässiga exponeringen bedömts med hjälp av den så kallade yrkesexponeringsmatrisen FINJEM (job exposure matris) som har utvecklats av Arbetshälsoinstitutet och Cancerregistret. Kost och livsstil Kaffedrickande och risk för levercancer har ett omvänt samband, vilket stöder tidigare iakttagelser om att kaffe har en skyddande effekt på levern. Rökning är förknippad med tre gånger ökad risk för att få livmoderhalscancer om man har papillomvirus av typerna HPV 16 och HPV 18. Flavonoider är kopplade till
5 17 minskad risk för lungcancer bland medelålders män. Fiskare hade 10 procent lägre cancerdödlighet och 20 procent lägre total dödlighet än allmän befolkningen. Det tyder på att eventuell extra exponering från fisk inte ökar cancerrisken. I en studie utförd av fem nordeuropeiska länder hade mobilstrålningen inget samband med risken för meningeom i hjärnan Medicinska åtgärder Personer som genomgått levertransplantation hade i snitt 2,5 gånger högre risk att få cancer än allmänbefolkningen. De största skillnaderna i relation till allmänbefolkningen gällde hudcancer utom melanom (riskkvot nästan 40) och non-hodgkin-lymfom (riskkvot 14). Personer som har genomgått njurtransplantation hade 14 gånger större risk att få cancer i mun och svalg. Kortvarig behandling med cyklosporin föreföll inte att öka cancerrisken. Personer med diabetesmedicinering hade 13 procent lägre risk att få prostatacancer än allmänbefolkningen. En jämförelse mellan Folkpensionsanstaltens receptdatabas och Cancerregistret gav vid handen att det finns en dosresponsrelation mellan antibiotika och cancerrisk senare i livet. Vid fler än sex recept är riskökningen 40 procent. Operation av esofagusatresi i barndomen gav ingen ökad risk för cancer i matstrupen senare i livet. Övriga faktorer relaterade till människan själv ANTAL AV NYA CANCERFALL Exponering för Epstein-Barr-virus hos modern gav sönerna ökad risk att få testikelcancer, men exponering för cytomegalovirus hade en skyddande effekt. Kvinnor och unga hade en något förhöjd risk för lungcancer relaterad till vitamin D. En analys av arton studier visade att endogena könshormoner inte hade något samband med risken för prostatacancer. I en finsk-svensk tvillingstudie hade övervikt ett samband med multipel myelom och vissa typer av leukemi. Personer med brosk-hår-hypoplasi hade sju gånger ökad cancerrisk jämfört med allmänbefolkningen. Risken att få non-hodgkinlymfom är 90 gånger ökad, men bedömningen grundade sig på bara nio fall. Prostatacancer Lungcancer Tjocktarmscancer Urinblåscancer Hudcancer, inte melanom Non-Hodgkins-lymfom Ändtarmscancer Hudelanom Mjältcancer Njurcancer Övriga komplikationer av cancer Barn och unga vuxna som överlevt cancer hade hälften lägre sannolikhet att få barn än en jämförelsepopulation i samma ålder. Nedsatt sköldkörtelfunktion var vanligare hos personer som haft barncancer än i allmänbefolkningen i samma ålder. DE VANLIGASTE TYPERNA AV CANCER BLAND MÄN I FINLAND Män, nya fall av cancer. Samarbete och annan verksamhet I flera av projekten ovan inom analytisk epidemiologi samarbetade Cancerregistret med andra finländska och utländska forskningsinstitut. Bland dessa märks särskilt Stakes, Arbetshälsoinstitutet, Strålskyddscentralen, Folkhälsoinstitutet, institutionen för hälsovetenskap och andra institutioner vid Tammerfors universitet, Helsingfors universitet, Åbo universitet, Kuopio universitet, Uleåborgs universitet, universitetssjukhusen, cancerregistren i de nordiska länderna och Estland, Deutsches Krebsforschungszentrum i Heidelberg, Tyskland, Internationellt cancerforskningscentrum (IARC, Lyon, Frankrike) och Nationella cancerinstitutet i USA (National Cancer Institute, Bethesda, Maryland).
6 8 Cancerregistret är ett centrum för informationshantering och analys och materialet utnyttjades i CCPRB, ett omfattande nätverk för spetsforskning kring biokemiska faktorer i blodet och leukemi. Nätverket får stöd från EU. Exponeringsuppgifterna härstammade från drygt åtta miljoner personer i tolv biobanker i Finland, Sverige, Norge och Island. Chefen för Cancerregistret var generalsekreterare för Internationella föreningen för cancerregister (International Association of Cancer Registries, IACR). Överläkaren vid Cancerregistret och chefen för Massundersökningsregistret var deltidsanställd resp. visstidsanställd professor i cancerepidemiologi vid Tammerfors universitet. Statistikchefen var deltids- och visstidsanställd forskarprofessor i folkhälsovetenskap och epidemiologi vid samma universitet. Cancerregistret deltog aktivt i den rikstäckande forskarskolan för folkhälsa och den nordiska sommarskolan i cancerepidemiologi. Dessutom var Cancerregistret med och utarbetade den första epidemiologiska ordlistan på finska. Forskarna föreläste vid ett stort antal tillställningar för allmänheten hemma i Finland och på internationella kurser och kongresser. De skrev också läroböcker och översiktsartiklar om förekomsten av cancer och metoder inom cancerforskningen både för den stora allmänheten och för forskarsamhället. Vid alla årliga internationella IARC-kurser, utom vid en, perioden var chefen, överläkaren eller statistikchefen vid Cancerregistret kursansvarig och huvudföreläsare. Personalens expertis togs i anspråk i många vetenskapliga och administrativa expertgrupper i Finland och på det internationella planet. En lång rad finländska och utländska forskare, studerande och andra aktörer besökte Cancerregistret under året. Materialet i Cancerregistret utnyttjades av forskare och planerare vid andra forskningsinstitut och av myndigheter på olika nivåer inom förvaltningen. Information som gäller enskilda och åtföljs av identifieringsuppgifter ges bara ut för forskningsändamål och i överensstämmelse med villkoren i tillstånden från Stakes respektive social- och hälsovårdsministeriet. För uppgifter i tabellform krävs inget tillstånd. Cancerregistret är ett viktigt led i bekämpningen av cancer i vårt land. Det heltäckande materialet utnyttjas på många olika sätt i tiotals projekt som pågår vid olika forskningsinstitut. Finland har exceptionellt goda möjligheter att utföra epidemiologisk cancerforskning. En undersökning 2006 från Finlands Akademi visar att Finlands Cancerregister hade den högsta så kallade impaktfaktor för citeringsgraden i vetenskapliga publikationer bland alla forskningsinstitut i Finland. Det bevisar styrkan i att ha register, statistik och forskning på ett ställe. Därför är det angeläget att förutsättningarna för fortsatt forskning tryggas genom lagstiftning och ekonomiska insatser. Massundersökningsregistret: målen med verksamheten Massundersökningsregistret är en avdelning inom Finlands Cancerregister. Det planerar och utvärderar program för cancerscreeningar och deltar också i screeningar. Aktivt deltagande behövs för att screeningarna ska kunna förbättras och de är viktiga för den hälso- och sjukvårdsforskning som utförs som ett led i servicen screeningverksamheten.
7 19 Registret samlar in uppgifter om enskilda via de lagstadgade landsomfattande cancerscreeningarna, det vill säga screeningar för livmoderhalscancer och bröstcancer. Insamlingen av personuppgifter är reglerad i speciallagstiftning. De registrerade uppgifterna används för att utvärdera screeningarna och som underlag för hälsovårdspolitiska beslut. Finansiering Massundersökningsregistret finansieras med bidrag som Penningautomatföreningen beviljar Finlands Cancerregister, bidrag från Cancerföreningen i Finland Stiftelsen för Cancerforskning, forskningsmedel och avgifter för kallelser till screeningar och lagring av uppgifter. Intäkterna från inkallelsetjänsten användes i sin helhet till att beställa screeningmaterial och till arbetet med kallelserna. Också lagringen är ordnad till självkostnadspris och ger ingen vinst. Bidraget från Cancerstiftelsen ersätter det tidigare bidraget från penningautomatföreningen för utvärdering av screeningprogrammen. Kallelse till screening I anknytning till Massundersökningsregistret har Cancerföreningen i Finland sin inkallelsetjänst. Kommunerna kan beställa statistiska befolkningsuppgifter för screeningar, kallelsebrev och undersökningskort. Registret lagrar också uppgifter på uppdrag av kommer som inte själva kan göra det. Registrering År 2008 fick registret information om cirka kallelser till screening för livmoderhalscancer och kallelser till screening för bröstcancer. Samtidigt registrerades uppgifterna om kontroller och nya undersökningar från screeningarna 2006 och Årligen registreras uppgifter om ungefär som gått på screening för livmoderhalscancer och om cirka personer som screenats för bröstcancer. Dessutom lagrade registret screeninguppgifter om personer till självkostnadspris. Screening för tarmcancer I september 2004 startade en populationsscreening för tarmcancer. Screeningarna var alltså inne på sitt femte år Då kallades populationer från de första kommunerna in till sin tredje screening. Under året deltog 188 kommuner i verksamheten och drygt personer fick kallelse. I september fick kommunerna sammanställningar av uppgifterna från screeningarna Deltagandegraden var god. Fortfarande deltog 77 procent av kvinnorna och 63 procent av männen. De endoskopiska kontrollundersökningarna gjordes snabbt och avslöjade cancerfall och förstadier till cancer i överensstämmelser med förväntningarna: cirka 6 procent cancer och 30 procent förstadier. År 2008 publicerades den första utvärderingen av screeningens sensitivitet i det finländska populationsprogrammet i British Medical Journal. Den grundade sig på den första screeningen. Avföringstestets sensitivitet var av genomsnittsnivå, det vill säga 55 procent av cancerfallen upptäcktes, medan sensitiviteten för hela programmet var knappa 40 procent. Resultaten avviker inte från liknande randomiserade screeningundersökningar. Följaktligen förefaller det fortfarande vara möjligt att uppnå en mortalitetseffekt.
8 20 Test för humant papillomvirus för screening av livmoderhalscancer Ett HPV-DNA-test infördes vid screeningarna för livmoderhalscancer i nio kommuner i södra Finland 2003 och I kommunerna screenas en tredjedel av kvinnorna slumpmässigt med HPV-DNA-testet i stället för med det traditionella cellprovet. År 2008 genomfördes HPV-screeningar i sju kommuner och drygt kallades till HPV-DNA-test. Vid sidan av de rutinmässiga screeningarna utvärderas HPV-screeningarna i vetenskapliga studier. Målet är att utreda om screeningprogrammet för livmoderhalscancer kan förbättras med hjälp av HPV-DNA-testet. År 2008 publicerades tre studier om HPVscreening i internationella tidskrifter och de baserade sig på uppgifter från screeningarna 2003 och Studierna visade att HPV-DNA-testen upptäckte fler förstadier till livmoderhalscancer än de traditionella cellproverna. Däremot var förstadierna i HPV-screeningen oftare lindrigare än vid cellproverna och krävde ingen behandling. Man vet att lindriga förstadier kan läkas spontant. Följaktligen kan HPV-screening leda till att fler förstadier upptäcks utan att fallen av livmoderhalscancer samtidigt ökar. Studierna visade också att HPV-screening med enbart HPV-DNA-test inte var på långt när så specifik när det gällde att identifiera friska kvinnor bland alla de screenade kvinnorna som det traditionella cellprovet. När HPV-screening kombinerades med cellprov vid positivt HPV-test blev specificiteten praktiskt taget lika bra som vid cellprovsscreening. Specificiteten vid HPV-screening kunde dock ytterligare förbättras genom höjt gränsvärde för positivt resultat vid HPV-DNA-test. Då förbättrades emellertid specificiteten mindre än i kombination med cellprov. Sammanlagt 7,5 procent av de kvinnor som screenades med HPV-DNA-test uppvisade positiva resultat, det vill säga hade onormala resultat. De positiva resultaten var åldersberoende. Av de yngsta som screenades HPV-DNA-test, 25-åringar, hade 24,1 procent positiva resultat, medan siffran var bara 2,9 procent för de äldsta, 65-åringarna. Resultaten går i samma riktning som i studier publicerade utomlands. Utvärdering av bröstcancerscreeningar Det rikstäckande programmet för bröstcancerscreening startade Nu publicerades ett flertal studier kring effekterna av bröstcancerscreeningar, det vill säga hur screeningarna påverkar dödligheten i bröstcancer. Dessutom blev en doktorsavhandling om kvaliteten på och affekterna av bröstcancerscreeningar klar. Både studien kring bröstcancertrenderna i hela landet och undersökningar på individnivå av materialet i Massundersökningsregistret och Cancerregistret visade att screeningarna hade ungefär den effekt som man kunde förvänta sig utifrån tidigare randomiserade screeningstudier. De som kallades till undersökning hade en femtedel incidensbaserad dödlighet i bröstcancer än förväntningen var utan screening. För de som deltog i screeningarna var minskningen 28 procent. Den största effekten på dödligheten i åldrarna år upptäcktes i kommuner som kallade kvinnor i åldrarna år till regelbundna screeningar vartannat år. Kommunerna är emellertid ganska få. De flesta kommuner kallar kvinnor i åldrarna år regelbundet till screeningar, men kvinnor i åldrarna år bara oregelbundet. Sedan 1995 har dödligheten i bröstcancer i Finland pekat tydligt neråt i screeninggrupperna, men också i yngre ålderskategorier. I fortsättningen behövs det mer exakt information om screeningarna, men också om hur dödligheten i bröstcancer påverkas av den övriga hälso- och sjukvården.
9 21 Internationellt samarbete Massundersökningsregistret var aktivt i ett flertal europeiska och internationella expertorgan nätverk för cancerscreening. Under året publicerades EUrekommendationer för kvalitetssäkring av screeningprogram för livmoderhalscancer; den första EU-rapporten om tillståndet för screeningprogrammen för livmoderhalscancer och en regelbok från ECDE (Europeiskt centrum för förebyggande och kontroll av sjukdomar) om HPV-vaccin i EU-länderna. Experter från Massundersökningsregistret var engagerade i arbetet. Experter från Massundersökningsregistret deltog i ett expertmöte för ett cancerprogram i EU som arrangerades under Sloveniens ordförandeskap. De hade också expertuppdrag i planeringen av program för cancerscreeningar i vissa av de nya EU-medlemsländerna, ibland andra Rumänien, Lettland och Slovakien. I flera av de nya medlemsstaterna är sjukdomsbördan av i synnerhet livmodercancer stor. Därför har länderna prioriterat planering och introduktion av screeningar högt. Bland övriga samarbetspartner märktes Internationellt cancerforskningscentrum IARC, EU:s nätverk för cancerinformation, Europeiska cancernätverket, Världshälsoorganisationen WHO:s Europakontor i Köpenhamn, nätverket för cancerregister i Europa (ENCR) och de nationella utvärderingsenheterna i flera länder. FiDiPro-professuren för Tony Chen från Taiwan inom Finlands Akademi var en angelägen samarbetspartner i utvärderingarna av screeningarna. Vetenskaplig screeningstudie av prostatacancer Massundersökningsregistret deltar i randomiserad screeningundersökning av prostatacancer. Den finländska studien är ett led i ett internationellt projekt (European Randomized Study of Screening for Prostate Cancer). I den europeiska studien ingår åtta länder och män, från Finland. Vår andel av studien är störst. Män i åldrarna år har randomiserats i Helsingforsområdet och Tammerfors och fått kallelse till screening vart fjärde år sedan Den sista screeningen inföll 2007 och den första utvärderingen av effekterna på dödligheten kan ges ut inom ungefär ett år. Än så länge har studien kunnat visa att PSA-testet är bra på att hitta dold cancer. Ett problem är att många cancerfall upptäcks mellan screeningarna och att det ännu inte går att bedöma den slutliga effekten på dödligheten. I synnerhet PSA-testen på män utan symtom bör minska inom företagshälsovården och vid andra kontroller. Också effekterna för livskvaliteten och kostnadseffekten har undersökts och resultaten blir klara inom en snar framtid.
Organisationen producerar och förmedlar information
13 Organisationen producerar och förmedlar information Finlands Cancerregister är en plattform för folkhälsoarbete, orsaksforskning och beslut i cancerfrågor Finlands Cancerregister är ett forskningsinstitut
Läs merStatistik. Antalet fall av cancer ökar snabbt i Sverige...10 Cancerbördan växer i världen... 22
Statistik Nästan 58 000 cancerdiagnoser ställdes år 2011 i Sverige. Under de senaste 20 åren har antalet nya cancerfall ökat med i genomsnitt 1,7 procent per år. Ungefär lika många män som kvinnor får
Läs merKAPITEL 1 Statistik. 10 Cancer i Sverige 20 Cancer i Europa 22 Cancer i världen CANCERFONDSRAPPORTEN 2014 9
8 CANCERFONDSRAPPORTEN 2014 KAPITEL 1 Statistik Ungefär 55 000 människor i Sverige drabbas varje år av cancer. Vanligaste cancerformerna är prostatacancer och bröstcancer som tillsammans står för cirka
Läs merCancerföreningen i Finland rf är en av de största folkhälso- och patientorganisationerna i Finland. I den riksomfattande organisationen ingår 17
FAKTA STÖD HOPP Cancerföreningen i Finland rf är en av de största folkhälso- och patientorganisationerna i Finland. I den riksomfattande organisationen ingår 17 föreningar, både regionala föreningar och
Läs merOnkologi -introduktion. Outline: Hur uppstår cancer? Cancercellen. Cancergåtan 2011-09-13
Onkologi -introduktion Outline: Vad är cancer? Incidens i Sverige och världen Riskfaktorer/prevention Behandling Nationell cancerstrategi Cancer is a threat to the individual and a challenge for the society
Läs merStatistik. 8 Cancerfondsrapporten 2017 Kapitelnamn 9
8 Cancerfondsrapporten 2017 Kapitelnamn 9 Statistik Sedan 1970-talet har antalet cancerfall mer än fördubblats. De cancerformer som ökar mest är malignt melanom och övrig hudcancer. Samtidigt finns det
Läs merCancerlarmet. Ragnar Westerling Professor i socialmedicin
Cancerlarmet Ragnar Westerling Professor i socialmedicin Momentets syfte Hur kan man värdera vilken stöd som finns för uppmärksammade cancerrisker? Hur kan man analysera om det finns en ökad sjukdomrisk
Läs merStatistik. 16 Cancer i Sverige 25 Cancer i världen
Statistik Nästan 58 000 människor i Sverige drabbades av cancer år 2013. I hela världen insjuknade omkring 14 miljoner under 2012. Cancerfallen ökar kontinuerligt i både Sverige och världen, dels på grund
Läs merStatistik. Statistik
Statistik Statistik Varje år diagnostiseras över 50 000 fall av cancer i Sverige, jämnt fördelat mellan män och kvinnor. Antalet diagnostiserade fall motsvarar folkmängden i en mellanstor svensk stad.
Läs merÄr tiden mogen för allmän screening för prostatacancer?
1 Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer? På vårt kvartalsmöte strax före sommaren hade vi besök av professor Jonas Hugosson som föreläsare. Jonas Hugosson är urolog vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Läs merKolorektalcancerscreening, PET-CT, palliativ vård av barn, SVF-läget. Förbundsdirektionen Beatrice Melin, Anna-Lena Sunesson
Kolorektalcancerscreening, PET-CT, palliativ vård av barn, SVF-läget Förbundsdirektionen 2017-09-26 Beatrice Melin, Anna-Lena Sunesson 2017-10-04 Screening för kolorektal cancer Nu är det dags! 2017-10-04
Läs merCancer som sjukdom. Risto Sankila, Eero Pukkala, Tadeusz Dyba och Timo Hakulinen
Cancer som sjukdom Cancerincidens, prognoser för cancerpatienter, och cancerdödlighet Risto Sankila, Eero Pukkala, Tadeusz Dyba och Timo Hakulinen Cancer är en vanlig sjukdom. I Finland lever över 200
Läs merPREVENTION Miriam Elfström, Med. Dr. Verksamhetsutvecklare cancerprevention
PREVENTION Miriam Elfström, Med. Dr. Verksamhetsutvecklare cancerprevention 2018-06-01 Prevention Primärprevention Sekundärprevention Tertiärprevention Normalt Pre-klinisk fas Klinisk fas Frisk Sjukdomen
Läs merBEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN
BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN Prognos för länsdelarna fram till år 21 Bilagor Kenneth Berglund och Inna Feldman Hälso- och sjukvårdsstaben Landstinget i Uppsala län SAMTLIGA SJUKDOMAR...1
Läs merKommittédirektiv. En nationell cancerstrategi för framtiden. Dir. 2007:110. Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007
Kommittédirektiv En nationell cancerstrategi för framtiden Dir. 2007:110 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall lämna förslag till en nationell
Läs merStandardiserade vårdförlopp för cancer
Ledningsstaben/BjH 1 (18) Standardiserade vårdförlopp för cancer Ledtidstidsresultat Q4 2016 Q4 2017 RAPPORT april 2017 2 (18) Från välgrundad misstanke om cancer till första behandling enligt standardiserade
Läs mer2016 Cancerfondsrapporten 2040
2016 Cancerfondsrapporten 2040 Det här är Cancerfonden Cancerfondens vision är att besegra cancer. Målet är att färre ska drabbas och fler överleva. För att nå dit arbetar vi med forskningsfinansiering,
Läs merIntroduktion- Epidemiologi-Prevention De vanligaste cancersjukdomarna i Sverige 2011. Män
Introduktion- Epidemiologi-Prevention De vanligaste cancersjukdomarna i Sverige 2011 Män Procent Antal fall Prostatacancer 32,2 9663 Hudcancer exkl melanom 10,8 3259 Tjocktarmscancer 6,9 2081 Urinblåsecancer
Läs merFinlands Cancerregister Institutionen för statistisk och epidemiologisk cancerforskning
Cancerpatienternas överlevnadstal i olika områden På sidorna 3 16 framställs de ålderstandardiserade relativa överlevnadstalen för patienter i de olika universitetssjukhusens ansvarsområden vilka har diagnostiserats
Läs merEuropaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till rådets rekommendation om cancerscreening (KOM(2003) 230 - C5-0322/2003-2003/0093(CNS))
P5_TA(2003)0502 Cancerscreening * Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till rådets rekommendation om cancerscreening (KOM(2003) 230 - C5-0322/2003-2003/0093(CNS)) (Samrådsförfarandet)
Läs merEUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 22.12.2008 KOM (2008) 882 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET, EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN OCH REGIONKOMMITTÉN
Läs merOm PSA-prov. för att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar
Om PSA-prov för att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar Information från Socialstyrelsen: April 2010. Detta är en uppdaterad version av den broschyr som utkom 2007.
Läs merVerksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS
2014 01 20 Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS 1. Antal föreningarna, Den 1 januari hade de 26 patientföreningarna 8 200. Målet för helåret 2013 var att nå 8 000 och det målet överträffades
Läs merArbetsmaterial 2014-06-13. Socialdepartementet. PM Bakgrund om regeringens satsning: Kortare väntetider i cancervården. Bakgrund
Arbetsmaterial 2014-06-13 Socialdepartementet PM Bakgrund om regeringens satsning: Kortare väntetider i cancervården Bakgrund Cirka 60 000 cancerfall rapporteras årligen till Cancerregistret. Könsfördelningen
Läs merOm PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. - Fördelar och nackdelar
Om PSA-prov För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede - Fördelar och nackdelar Information från Socialstyrelsen Mars 2010. Detta är en uppdatera version av den som utkom 2007. Uppdateringen
Läs merInnehåll Mission, Värderingar 3 Generalsekreterarens översikt 4 Förtroendevalda 6 Samhällsinflytande 8 Verksamhet 9
Årsberättelse 2009 2 Innehåll Mission, Värderingar 3 Generalsekreterarens översikt 4 Förtroendevalda 6 Samhällsinflytande 8 Verksamhet 9 Verksamhet Föreningarna Cancerorganisationernas överläggningsdagar
Läs merAlkohol och cancer Alkoholen och samhället 2016
Alkohol och cancer Alkoholen och samhället 2016 Alkohol orsakar cancer Konsumtion av alkohol är, efter rökning, den näst största faktorn bakom sjukdomsbördan av cancer globalt enligt WHO Incidens 5.5%
Läs merEUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 24.6.2009 KOM(2009) 291 slutlig MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET, EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN
Läs merFöreg. dok. nr: 8770/08 SAN 64 MÖTET I RÅDET (SYSSELSÄTTNING, SOCIALPOLITIK, HÄLSO- OCH SJUKVÅRD SAMT KONSUMENTFRÅGOR) DEN 9 10 JUNI 2008
EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 22 maj 2008 (28.5) (OR. en) 9636/08 SAN 87 NOT från: Ständiga representanternas kommitté (Coreper I) till: Rådet Föreg. dok. nr: 8770/08 SAN 64 Ärende: MÖTET I RÅDET
Läs merHur kan kvalitetsregister användas för prevention? Några exempel från Nationellt Kvalitetsregister för Cervixcancerprevention
Hur kan kvalitetsregister användas för prevention? Några exempel från Nationellt Kvalitetsregister för Cervixcancerprevention Joakim Dillner, FoU-Chef Karolinska UniversitetsLaboratoriet Styrgruppsordförande
Läs merMotion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden
YTTRANDE 1(3) 2013-03-07 LJ 2012/497 Landstingsfullmäktige Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden I en motion till landstingsfullmäktige yrkar Kristina Winberg, sverigedemokraterna
Läs merOm PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer
Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer Information från Socialstyrelsen i samarbete med: Sveriges Kommuner och Landsting Sjukvårdsrådgivningen Svensk Urologisk Förening Svensk Onkologisk Förening
Läs merregiongavleborg.se Per Fessé, Cancersamordnare
Standardiserad Vårdförlopp Cancerstrategi Region Gävleborg, del av utvecklingsplan för RCC Uppsala Örebro samt Nationell satsning för kortare väntetider i cancervården Per Fessé, Cancersamordnare Remiss
Läs merBeräkningsunderlag. för andel cancerpatienter som genomgått SVF Version 2.1
Beräkningsunderlag för andel cancerpatienter som genomgått SVF 2019-03-20 Version 2.1 Versionshantering Datum Beskrivning av förändring 2018-02-12 Version 1.0 2018-10-2 Version 2.0 2019-03-20 Version 2.1.
Läs merMag- och tarmförbundet. Tarmcancerrapporten 2012/13
Mag- och tarmförbundet Tarmcancerrapporten 2012/13 1 Om undersökningen Ämne: Svenska folkets kunskap om cancer Projektnummer: 1526341 Uppdragsgivare: Mag- och tarmförbundet Tid för fältarbete: 19-22 november
Läs merKvalitetsdeklaration Statistik om nyupptäckta cancerfall 2016
2017-12-18 1(7) Avdelningen för statistik och jämförelser Staffan Khan Kvalitetsdeklaration Statistik om nyupptäckta cancerfall 2016 Ämnesområde Hälso- och sjukvård Statistikområde Hälsa och sjukdomar
Läs merMotion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden
Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköping Protokollsutdrag
Läs merCancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer
Cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer Thor Lithman Dennis Noreen Håkan Olsson Henrik Weibull
Läs merCancer Incidence in Sweden HS0105
Avdelning/enhet (motsv): EpC/ER 2008-12-28 1(7) Cancer Incidence in Sweden 2008 2008 HS0105 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik.
Läs merOm PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar
Om PSA-prov För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar Information från Socialstyrelsen Augusti 2014. Detta är en uppdaterad version av de broschyrer som utkom 2007
Läs merSvetsning och cancer ny klassning Maria Albin, överläkare, professor
Svetsning och cancer ny klassning 2017 Maria Albin, överläkare, professor Svetsning och cancer Vad är nytt Vem har gjort bedömningen Hur gjordes bedömningen Vilken information fanns Vad innebär det för
Läs merCancerfonds- rapporten 2011
Cancerfondsrapporten 2011 Cancerfonden 60 år i kampen mot cancer Cancerfonden 60 år av framgångsrik forskningsfinansiering På 60 år har Cancerfonden blivit landets största insamlingsorganisation. År 2010
Läs merVad är ett standariserat vårdförlopp?
Vad är ett standariserat vårdförlopp? Ledtid som mäts nationellt 1. Misstanke 3. Välgrundad misstanke: Remiss 5. MDK 7. Start av första behandling Ingång Utredning Behandling Uppföljning 2. Ev. filterfunktion
Läs mer2011-09-02. Grunderna i epidemiologi. Innehåll: Vad är epidemiologi? Epidemiologins tillämpningsområden
Innehåll: Grunderna i epidemiologi Vad är epidemiologi? Beskriva 5 olika typer av studiedesign Beskriva 3 olika typer av sjukdomsmått Emilie.agardh@ki.se Diskutera orsaker och samband Varför är epidemiologi
Läs merSvensk studie avseende screening av tarmcancer erbjudande om deltagande
BESLUTSUNDERLAG 1(5) Landstingsstyrelsen Svensk studie avseende screening av tarmcancer erbjudande om deltagande Bakgrund Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har tillsammans med cheferna för de sex regionala
Läs merHÄLSOEFFEKTER I ETT FÖRORENAT OMRÅDE EN EPIDEMIOLOGISK ENKÄTSTUDIE
HÄLSOEFFEKTER I ETT FÖRORENAT OMRÅDE EN EPIDEMIOLOGISK ENKÄTSTUDIE Gun Wingren, Docent Avd. för f r Yrkes- och Miljömedicin, IKE, Linköpings Universitet Ingela Helmfrid, Biolog Yrkes- och Miljömedicinskt
Läs merCancerpreventionsplan. Uppsala-Örebro sjukvårdsregion
Cancerpreventionsplan Uppsala-Örebro sjukvårdsregion 2017-2018 Sjukvårdsregioner i Sverige 6 sjukvårdsregioner. Samarbeta om frågor som rör sjukvård. Samverkan utövas genom en Samverkansnämnd. Samverkansnämnden
Läs merRegionala cancercentrums preventiva uppdrag
Regionala cancercentrums preventiva uppdrag Senada Hajdarevic Processledare för Vägen in till cancervården & Cancerprevention datum namn Regionala cancercentrum ska förverkliga målen i den nationella cancerstrategin
Läs merAnsamling av cancerfall hur utreder vi? Faktablad från Arbets och miljömedicin, Göteborg
Ansamling av cancerfall hur utreder vi? Faktablad från Arbets och miljömedicin, Göteborg april 2010 Ansamling av cancerfall hur utreder vi? Arbets och miljömedicin i Västra Götalandregionen blir ofta ombedda
Läs merSammanfattning av rapport 2015/16:RFR13. Cancervården utmaningar och möjligheter
Sammanfattning av rapport 2015/16:RFR13 Cancervården utmaningar och möjligheter 2 Sammanfattning av rapport 2015/16:RFR13 Förord Ungefär varannan människa som är ung i dag kommer någon gång under sin livstid
Läs merRiksförbundet för Mag- och Tarmsjuka. Tarmcancerrapporten 2010
Riksförbundet för Mag- och Tarmsjuka Tarmcancerrapporten 2010 1 Om undersökningen Ämne: Tarmcancerrapporten 2010 Projektnummer: 1520612 Uppdragsgivare: Riksförbundet för Mag- och Tarmsjuka Tid för fältarbete:
Läs merTänk SVF! Primärvårdens viktiga roll i införandet av standardiserade vårdförlopp i cancervården xx-xx
Tänk SVF! Primärvårdens viktiga roll i införandet av standardiserade vårdförlopp i cancervården 2017-xx-xx 2018-03-22 Överenskommelse för väntetidssatsningen 2017 Landsting/regioner ska införa samtliga
Läs merHälsoekonomiska beräkningar: Cancerpreventionskalkylatorn
Hälsoekonomiska beräkningar: Cancerpreventionskalkylatorn Exempel från Uppsala-Örebros sjukvårdsregion och Gävleborgs län Johan Frisk, Samhällsmedicin vid Forskning och Samhällsmedicin, Region Gävleborg
Läs merCancerstiftelsen. Verksamhetsplan 2016
Cancerstiftelsen Verksamhetsplan 2016 1 Innehåll Cancerorganisationernas strategi... 3 Samhällspåverkan... 4 Bidrag till cancerforskning... 5 Stöd till utbildning... 7 Stöd till Cancerföreningen och övrigt
Läs merHÄLSOEFFEKTER I ETT FÖRORENAT OMRÅDE EN EPIDEMIOLOGISK ENKÄTSTUDIE
HÄLSOEFFEKTER I ETT FÖRORENAT OMRÅDE EN EPIDEMIOLOGISK ENKÄTSTUDIE Gun Wingren, Docent Avd. för Yrkes- och Miljömedicin, IKE, Linköpings Universitet Ingela Helmfrid, Biolog Yrkes- och Miljömedicinskt Centrum.
Läs merHälsa 2015 Broschyrer 2001:8swe
Folkhälsoprogrammet Hälsa 2015 Broschyrer 2001:8swe Folkhälsoprogrammet Hälsa 2015 Principbeslutet om folkhälsoprogrammet Hälsa 2015, som statsrådet godkände i maj 2001, drar upp linjerna för vår nationella
Läs merFakta äggstockscancer
Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket
Läs merStatistik Trender och förändringar Forskning Satsning på klinisk forskning Opinion Socioekonomiska skillnader påverkar cancerrisken Diagnos Snabb
Statistik Trender och förändringar Forskning Satsning på klinisk forskning Opinion Socioekonomiska skillnader påverkar cancerrisken Diagnos Snabb ökning av antalet hudcancerfall Prevention Få framsteg
Läs merStyrdokument Nationella lungcancerregistret och. Mesoteliomregistret
Styrdokument Nationella lungcancerregistret och Mesoteliomregistret 2018 Nationella lungcancerregistret Bakgrund Den svenska planeringsgruppen för lungcancer beslutade 2001 att införa ett nationellt kvalitetsregister
Läs merKoordinators roll inom standardiserade vårdförlopp
Koordinators roll inom standardiserade vårdförlopp Introduktionsutbildning 6 oktober 2016 Anna-Lena Sunesson Utbildningens innehåll Regiongemensam del 6 oktober Introduktion om SVF samt uppföljning av
Läs merPer aspera ad astra från svårigheter mot stjärnorna
Per aspera ad astra från svårigheter mot stjärnorna SVF en bra förkortning? Sveriges veteranförbund Fredsbaskerna Sveriges Veterinärförbund Södra Vätterbygdens Folkhögskola Sundsvalls Vindtunnelförening
Läs merANMÄLAN OM LÄKEMEDELSBIVERKNINGAR. Målgrupper Personer med rätt att förskriva eller expediera läkemedel
Anvisning x.x.2017 6895/00.01.02/2016 x/2017 Anvisning från Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet ANMÄLAN OM LÄKEMEDELSBIVERKNINGAR Målgrupper Personer med rätt att förskriva eller expediera
Läs merHälso- och sjukvårdsnämnden
Hälso- och sjukvårdsnämnden Johan Cosmo Samordnare cancersjukvård 046-77 08 61 Johan.Cosmo@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2016-10-29 Dnr 1603256 1 (5) Hälso- och sjukvårdsnämnden Fördelning av nationella
Läs merANMÄLAN OM BIVERKNINGAR. Målgrupper Personer med rätt att förskriva eller expediera läkemedel
Anvisning 27.2.2017 6895/00.01.02/2016 1/2017 Anvisning från Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet ANMÄLAN OM BIVERKNINGAR Målgrupper Personer med rätt att förskriva eller expediera läkemedel
Läs merSAMNORDISKA REGISTER- MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR
SAMNORDISKA REGISTER- MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR Tina Lidén Mascher R.N., Degree in physioth., MBA Strategist- Industry & International collaborations National Quality Registries, Sweden International
Läs merDenna rutin gäller för patienter som avslutas i SVF-flödet fram till och med mars 2018
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HSF Cancervård Rutin Förvaltningsövergripande dokument Standardiserat vårdförlopp (SVF) remittering och registrering av KVÅ-koder i primärvård, akutvård och övriga enheter
Läs merNoll fetma Ett projekt inom Vinnovas program Visionsdriven hälsa
Noll fetma 2040 Ett projekt inom Vinnovas program Visionsdriven hälsa Region Skåne, Lunds universitet, Aventure AB, Fazer bakeries Ltd & Orkla foods Sverige AB Utveckling av vision NOLL FETMA 2040 Utveckla
Läs merInformation 2007-09-12 Yrkeshygieniker Hans Kling Bodycote Materials Testing AB Box 1340 581 13 Linköping Tel: 013-169126 ; 0734-189126 E-post: hans.kling@bodycote.com www.bodycote-mt.se Cancer Risk Among
Läs merVälkommen till Cancerdag för allmänläkare
Välkommen till Cancerdag för allmänläkare Program förmiddagen 08:30-09:15 Inledning 09:15-09:25 Bensträckare 09:25-10:15 Tidig upptäckt 10:15-10:25 Bensträckare 10:25-11:30 Standardiserade vårdförlopp
Läs merStatistik om nyupptäckta cancerfall 2015
Beskrivning av statistiken 2017-01-24 HS0105 1(9) Statistik och jämförelser Staffan Khan Statistik om nyupptäckta cancerfall 2015 HS0105 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter om undersökningen
Läs merNivåstrukturering, standardiserade vårdförlopp m.m. Förbundsdirektionen Beatrice Melin, Anna-Lena Sunesson
Nivåstrukturering, standardiserade vårdförlopp m.m. Förbundsdirektionen 2016-05-31 Beatrice Melin, Anna-Lena Sunesson Nationell nivåstrukturering Arbetsmodell Nya sakkunniggrupper Äggstockscancer Njurcancer
Läs merPATIENTRÄTT EN RAPPORT OM DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I BRÖSTCANCERVÅRDEN
PATIENTRÄTT EN RAPPORT OM DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I BRÖSTCANCERVÅRDEN FÖRORD Det viktigaste för oss på Bröstcancerförbundet är att informera och arbeta för en god brösthälsa och för att alla ska känna
Läs merStora skillnader för drabbade av tarmcancer
Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Aftonbladet skriver 21 november 2011. Läkare struntar i riktlinjerna Varje dag får 20 svenska män och kvinnor veta att de har tarmcancer. Hälften dör. En tidigare
Läs merDocent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08
Verksamhetsområde Urologi Om blodprovet PSA för att upptäcka tidig prostatacancer Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08 Ska friska män låta kontrollera sin prostatakörtel?
Läs merSAMMANFATTNING. Den förväntade livslängden har stadigt ökat men det finns fortfarande skillnader
SAMMANFATTNING Befolkningens hälsa har förbättrats avsevärt i Europa, men fortfarande råder stor ojämlikhet i hälsostatus såväl inom som mellan länderna. Sedan 1990 har den förväntade livslängden vid födseln
Läs merLärandekonferens 1/12
Lärandekonferens 1/12 13.00 Välkomna! Presentation av dagen - Lenita Lundin Standardiserade vårdförlopp - Lisa Jelf Eneqvist SVF-flödet med b.la. - Lollo Viita Hallberg och Bodil Sandh Vad har vi åstadkommit
Läs merCancerincidens i Sverige 2012
HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Publiceringsår 2014 Cancerincidens i Sverige 2012 Nya diagnosticerade cancerfall år 2012 SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistik Hälso- och sjukvård Cancerincidens i Sverige 2012 Nya
Läs merAnvisning från Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet ANMÄLAN OM LÄKEMEDELSBIVERKNINGAR
Anvisning 22.5.2013 3428/03.01.01/2012 2/2013 Anvisning från Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet ANMÄLAN OM LÄKEMEDELSBIVERKNINGAR Målgrupper Personer med rätt att förskriva eller expediera
Läs mer8 Cancerfondsrapporten 2016
8 Cancerfondsrapporten 2016 Kapitelnamn 9 Cancer i dag och i framtiden År 2014 fick för första gången över 60 000 personer i Sverige en cancerdiagnos under ett år. Allt fler lever med cancer, och ökningen
Läs merGraviditetsnära bröstcancer möjligt att studera tack vare svenska register
Graviditetsnära bröstcancer möjligt att studera tack vare svenska register Anna Johansson Inst. för medicinsk epidemiologi och biostatistik (MEB) Karolinska Institutet anna.johansson@ki.se Möte för FMS
Läs merBättre cancervård med patienten i fokus
Bättre cancervård med patienten i fokus Regionalt cancercentrum syd, RCC Syd, är ett av sex regionala cancercentrum. Inrättandet av regionala cancercentrum syftar till att genom samordning förbättra och
Läs merInnehåll. Stipendienämnden och utvärderingsnämnderna Cancerstiftelsens festkommitté Redaktionen för tidningen Syöpä-Cancer Fonder Stipendier
Årsberättelse 2010 2 Innehåll Mission, Värderingar 3 Generalsekreterarens översikt 4 Förtroendevalda 6 Samhällsinflytande 8 Verksamhet 9 Verksamhet Föreningarna Cancerorganisationernas överläggningsdagar
Läs merForskningspersonsinformation
Forskningspersonsinformation Jämförande studie mellan öppen kirurgi och robot-assisterad titthålskirurgi vid tidig livmoderhalscancer. Bakgrund och syfte Behandlingen av patienter med tidig livmoderhalscancer
Läs merFinlands Cancerregister Institutionen för statistisk och epidemiologisk cancerforskning
Cancerpatienternas överlevnadstal i olika områden På sidorna 3 15 framställs de relativa överlevnadstalen för patienter i de olika universitetssjukhusens ansvarsområden vilka har diagnostiserats med cancer
Läs mer4. Behov av hälso- och sjukvård
4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om
Läs merEpidemiologi och etiologi Epidemiologi
Epidemiologi och etiologi Epidemiologi Grundläggande onkologisk vård HT 2007 Läran om sjukdomars utbredning i befolkningen Marie-Louise Fjällskog Inst för onkologi, radiologi och klinisk immunologi Onkologikliniken,
Läs merKvalitetsdata i cancervården
Kvalitetsdata i cancervården RCC Syd juni 2015 Efter önskemål från flera av linjens företrädare och processledare kommer här det första rapporten kring kvalitetsdata i cancervården. Hur fungerar kvalitetsregister
Läs merA.1 Ämnesområde Hälso- och sjukvård A.2 Statistikområde Hälsa och sjukdomar A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik
Cancerregistret 2001 HS0105 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Hälso och sjukvård A.2 Statistikområde Hälsa och sjukdomar A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik A.4 Ansvarig Myndighet/organisation:
Läs merRP 181/2005 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om institutets för arbetshygien verksamhet och finansiering PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås
Läs merTillsammans för kortare väntetider i cancervården
Tillsammans för kortare väntetider i cancervården Omkring 60 000 personer i Sverige kommer att få en cancerdiagnos i år. Runt sig har de många nära som också blir berörda. Varje dag med misstanke eller
Läs merCancerfondsrapporten. Politik. Statistik. Cancervård. Immunterapi. Prevention. Forskning
2014 Cancerfondsrapporten Statistik Politik Immunterapi Cancervård Prevention Forskning OM CANCERFONDEN Det här är Cancerfonden Cancerfondens vision är att besegra cancer. Målet är att färre ska drabbas
Läs merAnvändningen av BCGvaccin. Folkhälsoinstitutets vaccinationsrekommendation 2006
Användningen av BCGvaccin Folkhälsoinstitutets vaccinationsrekommendation 2006 Folkhälsoinstitutets publikationer C 6/2006 ISSN 1238-5875 2 ANVÄNDNINGEN AV BCG-VACCIN FOLKHÄLSOINSTITUTETS VACCINATIONSREKOMMENDATION
Läs merMotion - Screening för att tidigt upptäcka tarmcancer
ÄRENDE 8 LF februari 2012 Motion - Screening för att tidigt upptäcka tarmcancer Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Motion från Kristina Winberg, SD Yttrande
Läs merVi bygger för cancervården
Vi bygger för cancervården Enligt nationella beräkningar kommer antalet personer som lever med cancer fördubblas fram till år 2030, vilket leder till att behovet av strålbehandling ökar. De patienter som
Läs merLJ2012/609. Landstingets kansli Folkhälsa och sjukvård Therese Eklöv
2012-06-18 LJ2012/609 Landstingets kansli Folkhälsa och sjukvård Therese Eklöv Landstingsstyrelsen Svensk studie avseende screening av tarmcancer erbjudande om deltagande Sveriges Kommuner och Landsting
Läs merUtredning 2/2014. Bostadslösa
1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 ISSN 1237-1288 Ytterligare uppgifter: Hannu Ahola (statistik) Tfn
Läs merEuropeiska unionens råd Bryssel den 18 maj 2017 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare
Europeiska unionens råd Bryssel den 18 maj 2017 (OR. en) 9438/17 ADD 1 MAP 12 FÖLJENOT från: inkom den: 17 maj 2017 till: Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare
Läs merStandardiserade vårdförlopp - cancer Erfarenheter från Primärvården Utvecklingskraft cancer
Standardiserade vårdförlopp - cancer Erfarenheter från Primärvården Utvecklingskraft cancer 2017-05-18 Vår resa Ann-Louise Elling Kvarnholmens hälsocentral Ltkalmar.se Tidig information och delaktighet
Läs merSjukfusk och prostatacancer
Sjukfusk och prostatacancer Örjan Hallberg, civ.ing. Polkavägen 14B, 142 65 Trångsund Olle Johansson, docent Enheten för Experimentell Dermatologi, Institutionen för Neurovetenskap, Karolinska Institutet,
Läs merHälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort!
MEMO/11/4 Bryssel den 16 juni 2011 Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! Njut av semestern ta det säkra för det osäkra! Planerar du att resa inom EU eller
Läs mer