Cancerföreningen i Finland rf ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2014

Transkript

1 Cancerföreningen i Finland rf ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2014

2 Innehållsförteckning Föreningens mål, mission och värden... 3 Generalsekreterarens översikt... 4 Förtroendevalda Förtjänstmedaljer... 5 Delegationen... 5 Styrelsen... 6 Organisationskommittén... 6 Arbetsutskottet... 6 Finansutskottet... 6 Revisorer... 7 Medaljer och priser... 7 Förtjänstmedalj i guld för cancerbekämpande... 7 Förtjänstmedalj i silver för cancerbekämpande... 7 Förtjänstmedalj i brons för cancerbekämpande... 7 Kommittéer... 8 Förtjänstmedaljkommittén... 8 Rehabiliteringskommittén... 8 Professor Sakari Mustakallios fond... 8 Sociala kommittén... 8 Redaktionen för tidningen Syöpä Cancer... 8 Samhällspåverkan... 9 Organisationsverksamhet Allmänt Medlemsföreningarnas verksamhet Samarbete Överläggningsdagarna i Kotka Föreningens ordinarie möte Rådgivningstjänster Hälsofrämjande Programmet mot rökning bland unga Verksamhet för att minska användningen av tobaksprodukter bland unga Solkampanjer Kost, motion och viktkontroll Sexuell hälsa Verksamhet i arbets- och styrgrupper Rehabilitering Kamratstöd Utbildning Expertutbildare Övrig utbildning Finlands cancerregister Registrering Cancerfall Cancerscreening Forskning Serviceverksamhet Statistikproduktion Deltagande i utbildning Kommunikation Institutionsverksamhet Internationell verksamhet Cancerföreningens och Cancerregistrets internationella verksamhet Bidrag Bidrag från penningautomatföreningen RAY Bidrag från Cancerföreningen Dataadministration Ekonomi och medelsanskaffning Förvaltning och personal Personalärenden Förvaltningsärenden Bilaga 1 Centralbyråns organisation Bilaga 2 Cancerföreningens personal år Centralbyrån Ekonomi- och förvaltningsavdelningen Hälsoavdelningen Finlands cancerregister Patologiska laboratoriet i Uleåborg Resultat- och balansräkning Resultaträkning Balansräkning

3 Föreningens mål, mission och värden Föreningens mål. Syftet med Cancerföreningen i Finland är enligt dess stadgar (1 ) att förebygga de skador som cancersjukdomar förorsakar vårt folk. I stadgarna konstateras vidare att föreningen för att förverkliga sitt ändamål bedriver upplysande och förebyggande arbete, anskaffar redskap för vården av cancerpatienter, upprätthåller för ändamålet avsedda inrättningar, stöder cancerpatienter och deras anhöriga under behandlingen och rehabiliteringen samt understöder mindre bemedlade cancerpatienter. Föreningen stöder även cancerforskningen. Den del som markerats med kursiv lades till då stadgarna ändrades Cancerorganisationernas nya strategi godkändes i december Den nya strategin sträcker sig till I strategin definierade man att Cancerorganisationernas verksamhetsidé är att övervinna cancer. Målet uppnås genom att förebygga insjuknande i cancer, tidigarelägga diagnostiseringen och utveckla behandlingen av sjukdomen. För att uppnå målet är det även viktigt att stödja dem som insjuknat, både i att tillfriskna och i att leva ett rikt liv trots sjukdomen och de spår den lämnat. Cancerorganisationerna är ett gemensamt marknadsföringsnamn för Cancerföreningen i Finland, dess medlemsföreningar och Cancerstiftelsen. Uppgiftsfördelningen mellan Cancerföreningen och Cancerstiftelsen grundar sig på ett samarbetsreglemente från Cancerorganisationerna har en gemensam strategi. Föreningens styrelse och stiftelsernas gemensamma styrelse sammanträder tillsammans och de har ett gemensamt arbetsutskott och finansutskott. Verksamhetsidé. Enligt Cancerorganisationernas strategi är Cancerorganisationernas verksamhetsidé att övervinna cancer. I strategin förklaras verksamhetsidén så här: Målet uppnås genom att förebygga insjuknande i cancer, tidigarelägga diagnostiseringen och utveckla behandlingen av sjukdomen. För att uppnå målet är det även viktigt att stöda dem som insjuknat. Detta inkluderar stöd både i att tillfriskna och att leva ett rikt liv trots sjukdomen och de spår den lämnat. Vision och värden. I Cancerorganisationernas strategi definieras Cancerorganisationernas vision så här: Ett gott liv utan cancer eller trots cancer. Cancerorganisationernas värden: Jämlikhet och rättvisa. Alla har lika människovärde. Cancerorganisationerna strävar efter att säkerställa alla patienter en lika god vård oberoende av bostadsort eller social ställning. Tillgänglighet. Cancerorganisationernas tjänster är lättillgängliga. Klienternas situation kartläggs och deras individuella önskemål respekteras. Tillförlitlighet. SCancerorganisationerna står fast vid sitt löfte till dem som insjuknat i cancer, de närstående, medborgarna, donatorerna, beslutsfattarna och forskarna. Den information som Cancerorganisationerna erbjuder är korrekt och uppdaterad. Samhörighet. Cancerorganisationernas styrka bygger på medlemsföreningarna nära klienten, den sakkunniga centralbyrån och ett smidigt samarbete dem emellan. Cancerorganisationerna samarbetar med andra organisationer för att uppnå dess mål. Strategiska mål. Cancerorganisationerna är enligt strategin för åren en stark och kompetent organisation som effektiverar förebyggande och diagnostisering av cancer på ett tidigt stadium stöder utvecklingen av cancervård främjar ett gott liv trots cancer effektiverar cancerforskningen. 3

4 Generalsekreterarens översikt Tyngdpunkterna för Cancerföreningen i Finlands verksamhetsår 2014 utgjordes av att aktivt inverka på den nationella cancerpolitiken, att stärka medlemsverksamheten och öka antalet medlemmar samt att utveckla Cancerorganisationernas egen verksamhet och servicekvalitet. I maj överlämnade social- och hälsovårdsministeriets arbetsgrupp sitt förslag om att inrätta ett nationellt cancercentrum i Finland. I slutet av året beviljade ministeriet finansiering till universitetssjukhusdistriktens beredningsarbete för att inrätta regionala cancercentrum. Cancerorganisationernas representanter diskuterade med en rad olika aktörer om alternativ för att påskynda inrättandet av det nationella centrumet. Det ledde till en idé om att starta den vetenskapliga koordineringen av det nationella cancercentrumet med hjälp av fondpengar. I maj offentliggjorde en arbetsgrupp som utsetts av Institutet för hälsa och välfärd den andra delen av den nationella cancerplanen. Dokumentet behandlar de delar av den nationella cancerplanen som inte fanns med i planens första del, som publicerades De teman som tas upp i den andra delen är förebyggande av cancer, tidig diagnos av cancer särskilt i fråga om cancerscreening och stöd för rehabilitering av cancerpatienter. I planen ingår också förslag med anknytning till forskning kring dessa teman. Cancerföreningen i Finland hade en stor roll i beredningen av planen. I höstas publicerade Cancerorganisationerna sina mål inför regeringsprogramsförhandlingarna Målen presenterades också inför riksdagspartierna. Tre mål definierades: Man måste säkerställa tidig diagnos av cancer, cancervård och övrigt stöd för cancerpatienter. Ett nationellt cancercentrum måste inrättas. Ett program för att förebygga folkhälsosjukdomar måste lanseras. Cancerorganisationerna deltog för första gången i SuomiAreena i Björneborg. SuomiAreena är ett diskussionsforum för samhällsfrågor. Som en del av evenemanget ordnade Cancerorganisationerna en öppen diskussion om cancerscreening. Också omsorgsminister Susanna Huovinen deltog i diskussionen. Tv-kanalen MTV3 intervjuade Cancerföreningens ordförande, professor Teuvo Tammela, och Cancerregistrets direktör, professor Nea Malila. Vanliga medborgare kunde också intervjua Cancerorganisationernas experter i ett tält där bl.a. Cancerföreningen i Satakunta hade jour. Betydelsen av olika nätverk för främjandet av Cancerorganisationernas mål har ökat år för år. Cancerföreningen i Finland har varit huvudansvarig för nätverket Finlands NCD-allians, ett samarbetsnätverk som sju folkhälsoorganisationer grundade i början av året. Finlands NCD-allians har som mål att organisationer och myndigheter samarbetar för att förebygga folksjukdomar. Olika nätverk har redan länge varit mycket viktiga i arbetet för att förebygga de skador som användningen av tobak och alkohol orsakar. Cancerorganisationerna strävade efter och lyckades att på många olika sätt stärka kvaliteten och genomslaget av sin egen verksamhet. Med Cancerstiftelsens stöd kunde man förbättra medlemsföreningarnas förutsättningar att ordna rådgivning och stöd till patienter. Tillsammans med medlemsföreningarna såg man över definitionen, anvisningarna och utbildningen i fråga om kamratstöd. Likaså stärkte man innehållet och kvaliteten av rehabiliteringen och anpassningsträningen. Utbudet av rådgivningstjänster utökades med en telefonlinje för rådgivning angående cancersmärta. Tjänsten förverkligades i samarbete med smärtpolikliniken vid HNS. Under året fortsatte arbetet för att effektivera verksamheten, skära ned utgifter och rikta resurser på ett ändamålsenligt sätt. Särskilt tack vare stora testamentsgåvor och ekonomiförvaltningens målinriktade insatser var resultatet för räkenskapsperioden mycket positivt. Vi förbättrade klart vår självförsörjningsgrad. Vi lyckades uppnå de mål som hade ställts för verksamhetsåret samt ytterligare förbättra organisationens interna samarbete och enhetliget tack vare strategiprocessen. Ett gott resultat såväl i verksamheten som i ekonomin utgör en god grund för fortsatt arbete. 4

5 Förtroendevalda Förtjänstmedaljer Delegationen I delegationen för Cancerföreningen i Finland ingår en ordförande plus 26 medlemmar och lika många ersättare. Tolv av de ordinarie medlemmarna och deras ersättare väljs bland de kandidater som nominerats av de regionala föreningarna. Fem medlemmar och fem ersättare väljs bland de kandidater som nominerats av patientföreningarna. Dessutom väljs nio andra ordinarie medlemmar och nio personliga ersättare. Delegationen hade följande sammansättning: Ordförande generaldirektör Päivi Kärkkäinen Vice ordförande kommerserådet Risto Korpela Medlem Personlig ersättare Fru Leena Alahuhta Fru Ansa Fagernäs Fru Helka Andersson Journalist Mardy Lindqvist Riksdagsledamot Maarit Feldt-Ranta Insamlingschef Tapio Pajunen Diplomingenjör Aija Halinen Huvudbokförare Raija Ruotsalainen Anställningschef, HVM Katriina Halmeaho Verksamhetsledare Leila Märkjärvi (Saimenregionen) Tandläkare Olavi Heikinheimo Jur. kand. Hannu Tavio Verkställande direktör Kristiina Helenius Chefredaktör Päivi Hietanen Direktör Veikko Hoikkala Fru Pirkko-Liisa Ikonen (Cancerpatienterna i Finland) Professor Helena Isoniemi Professor Inkeri Elomaa Medicinalrådet Matti Juhola Psykolog Raija Jansson (Mellersta Finland) Ekonom Hannu Jumppanen Verksamhetsledare, HVM Riitta Korhonen (Kymmenedalen) Överläkare Emilia Katko-Kesälä Socialarbetare (pensionerad) Kristiina Kekki Satakunta) Kommerserådet Risto Korpela Docent Arto Rantala (Sydvästra Finland) HVD Pirkko Kouri (Norra Savolax) Socialrådet Reino Väisänen FD Esko Kuusisto Verkställande direktör Pekka Mustonen Senior Partner Marina Laakso Verkställande direktör Marko Parkkinen Verksamhetsledare Merja Lindqvist Ordförande Tuomo Mikkonen (Mun- och halscancerföreningen i Finland) Specialsjukskötare Ester Mella Vicehäradshövding Meeri Palosaari (Norra Finland) Redaktör Tiina Merikanto Redaktör Maarit Huovinen Utbildnings- och utvecklingschef Henna Myller Verksamhetsledare Suvi Jolkkonen (Norra Karelen) Stadsrådet Håkan Nordman Primärskötare Aino Pihlajamäki (Österbotten) Verkställande direktör Veijo Notkola Professor Kalevi Kiviniitty Inredningsförsäljare Maija Nykänen (Birkaland) Ansvarig socialarbetare Pirkko Ollikainen Professor Karl von Smitten (Södra Finland) Projektchef Annikki Thodén Avdelningsöverläkare Eero Vuorinen Överskötare Mirja Sisko Anttonen Försäljare Pia Westerlund (SYLVA) Verksamhetsledare Anne Vähäkylä-Aulo Delegationen sammanträdde två gånger i Helsingfors: vid vårmötet den 20 maj och höstmötet den 16 december. I samband med höstmötet höll chefen för screening vid Cancerregistret, FD Tytti Sarkeala en presentation om cancerscreening. 5

6 Styrelsen Professor Teuvo Tammela, Tammerfors, ordförande Bankdirektör Riitta Pyhälä, Helsingfors, vice ordförande Rektor Seppo Aaltonen, Jyväskylä Professor Mikael Fogelholm, Helsingfors Professor Vesa Kataja, Kuopio Professor Pirkko Kellokumpu-Lehtinen, Tammerfors Professor Sirpa Leppä, Helsingfors HVM Alpo Manninen, St Michel Bankdirektör Kari Markkula, Helsingfors Idrottssekreterare Pirkko Rönkkö, Anttola Professor Taina Turpeenniemi-Hujanen, Uleåborg Riksdagsrådet Matti Väistö, Joensuu Styrelsen sammanträdde fem gånger. Organisationskommittén Riksdagsrådet Matti Väistö, Cancerföreningen i Finland, ordförande Verksamhetsledare Markku Suoranta, Österbottens cancerförening, vice ordförande Tf. verksamhetsledare Hannele Arvekari, Mellersta Finlands cancerförening (fram till 31.7) Verksamhetsledare Marja-Liisa Ala-Luopa, Cancerföreningen i Satakunta Företagshälsovårdsläkare Anja Iivanainen, Norra Savolax cancerförening Verksamhetsledare Immu Isosaari, Mellersta Finlands cancerförening (fr.o.m. 1.8) Verksamhetsledare Riitta Korhonen, Kymmenedalens cancerförening Verksamhetsledare Merja Lindqvist, Mun- och halscancerföreningen i Finland HVM Alpo Manninen, Saimens cancerförening Verksamhetsledare Leena Rosenberg-Ryhänen, Cancerpatienterna i Finland Generalsekreterare Sakari Karjalainen, Cancerföreningen i Finland, sekreterare Organisationskommittén sammanträdde tre gånger. Arbetsutskottet Professor Teuvo Tammela, ordförande Professor Seija Grénman, vice ordförande Professor Klaus Elenius, Åbo (fr.o.m. 1.7) Akademiprofessor Jaakko Kaprio, Helsingfors Generalsekreterare Sakari Karjalainen Professor Jorma Keski-Oja (fram till 30.6) Bankdirektör Kari Markkula Bankdirektör Riitta Pyhälä Arbetsutskottet sammanträdde nio gånger. Arbetsutskottet är ett gemensamt utskott med Cancerstiftelsen. Finansutskottet Bankdirektör Kari Markkula, ordförande Vice verkställande direktör Timo Ritakallio, vice ordförande Generalsekreterare Sakari Karjalainen Minister Raimo Sailas Professor Teuvo Tammela Ekonomi- och förvaltningschef Raija Stjernvall, sekreterare Finansutskottet sammanträdde fyra gånger. Finansutskottet är ett gemensamt utskott med Cancerstiftelsen. 6

7 Revisorer Revisorer för Cancerföreningen i Finland var CGR Samuli Perälä och CGR Jaana Salmi. Deras personliga ersättare var CGR Soila Rantanen och CGR Sauli Salmilmi. Medaljer och priser Förtjänstmedalj i guld för cancerbekämpande: Socialrådet, MD h.c. Kari Ojala Förtjänstmedalj i silver för cancerbekämpande: Verksamhetsledare (pensionerad) Tarja Konttinen Företagare Veikko Lammi Jur. kand. Hannu Tavio Förtjänstmedalj i brons för cancerbekämpande: Sjukskötare Eija-Liisa Aaltola Cancersjukskötare Eija Elo Volontär Pekka Kaski Klasslärare emeritus, dir. mus. Seppo Pänkäläinen Cancersjukskötare Päivi Riekkinen 7

8 Kommittéer Cancerföreningen i Finland har tillsatt följande ständiga kommittéer: Förtjänstmedaljkommittén Ordförande: Medlemmar: Rehabiliteringskommittén Ordförande: Medlemmar: Sekreterare: professor Pentti Seppälä professor Antti Jekunen generalsekreterare Sakari Karjalainen professor Kalevi Kiviniitty docent Matti Mäntylä Professor Sakari Mustakallios fond Ordförande: Vice ordförande: Medlemmar: Sociala kommittén överläkare Liisa Pylkkänen organisationskoordinator Hannele Arvekari verksamhetsledare Immu Isosaari sakkunnigskötare Tarja Kangassalo verksamhetsledare Riitta Korhonen verksamhetsledare Leena Rosenberg-Ryhänen sakkunnigskötare Margita Strandberg-Heinonen verksamhetsledare Tiina Surakka projektkoordinator Tuire Muona projektkoordinator Lotta Laine docent Matti Mäntylä docent Mikael Kajanti docent Ritva Järvenpää professor Pirkko Kellokumpu-Lehtinen professor Seppo Pyrhönen professor Taina Turpeenniemi-Hujanen sakkunnigskötare Sirpa Lehtinen/Sakkunnigskötare Taina Häkkinen generalsekreterare Sakari Karjalainen Redaktionen för tidningen Syöpä-Cancer Chefredaktör: Medlemmar: docent Sirkku Jyrkkiö informatör Anu Kytölä docent Anna Lepistö redaktionschef Satu Lipponen docent Päivi Lähteenmäki ansvarig socialarbetare Pirkko Ollikainen specialläkare Päivi Pakarinen medicinsk redaktör, docent, överläkare Liisa Pylkkänen redaktionssekreterare Maarit Rautio verksamhetsledare Leena Rosenberg-Ryhänen webbkommunikationschef Jaana Ruuth docent i medieforskning Maija Töyry 8

9 Samhällspåverkan Mål. Syftet med Cancerföreningen i Finland är enligt dess stadgar att förebygga de skador som cancersjukdomar medför. Förutom genom hälsofrämjande, rådgivning, rehabilitering, kommunikation och forskning vill Cancerföreningen främja detta mål genom att inverka på politiskt beslutsfattande. För att uppnå målet har föreningen både formella verkningskanaler och olika nätverk till sitt förfogande. Väsentligt för föreningens inflytande är att den upplevs som en pålitlig och obunden samarbetspartner. Riksdagen. Cancerföreningen ordnade tillsammans med riksdagens cancernätverk ett seminarium om hur man kan förbättra cancervården och göra den förebyggande verksamheten mer effektiv. I Lilla parlamentets infocentrum ordnades ett öppet infomöte där man också presenterade Cancerorganisationernas mål inför regeringsprogrammet. Social- och hälsovårdsministeriet. I maj offentliggjorde social- och hälsovårdsministeriets arbetsgrupp sitt förslag om att inrätta ett nationellt cancercentrum. I arbetsgruppen ingick medlemmar av Cancerföreningens och Cancerstiftelsens styrelse samt generalsekreteraren som ersättare. Arbetet för att inrätta ett cancercentrum fortskred inte under årets lopp, men i slutet av året beviljade ministeriet finansiering till universitetssjukhusdistriktens beredningsarbete för att inrätta regionala cancercentrum. Cancerföreningens representanter spelade en viktig roll i ministeriets screeninggrupp, som har haft cancerscreening som ett särskilt fokusområde. Den ursprungliga planen ändrades så att gruppens verksamhetsperiod förlängdes fram till den 30 juni Cancerregistrets undersökningar och utredningar fungerar som bakgrundsmaterial när ministeriet beslutar om att fortsätta och eventuellt utöka cancerscreeningarna. Som en del av Finlands NCD-allians har Cancerföreningen tillsammans med social- och hälsovårdsministeriet och Institutet för hälsa och välfärd arbetat för att framhäva vikten av förebyggandet av folkhälsosjukdomar särskilt i den kommande regeringens verksamhet. Samarbetet genomförs i form av ett nätverk. Genom samarbete med myndigheter och organisationer har man också utvecklat och utvärderat indikatorer för att följa förverkligandet av WHO:s mål gällande icke-smittsamma sjukdomar. En representant för Cancerföreningen deltar i social- och hälsovårdsministeriets styrgrupp för biobankslagen, i expertgruppen för vård av kronisk och cancerrelaterad smärta samt i verksamheten av arbetsgruppen för läkemedelsinformation vid Säkerhets- och utvecklings-centret för läkemedelsområdet (FIMEA). Cancerföreningen har varit i aktiv kontakt med ministeriets tjänstemän i fråga om beredningen av ny lagstiftning om tobak och alkohol. Institutet för hälsa och välfärds arbetsgrupp offentliggjorde i maj den andra delen av den nationella cancerplanen. I dokumentet tas upp förslag om effektivering av cancerprevention och hälsofrämjande åtgärder, riktlinjer för tidig diagnos av cancer och cancerscreening, stöd för rehabilitering av cancerpatienter samt stärkande av relevant utbildning och forskning. Cancerföreningens överläkare fungerade som arbetsgruppens expertsekreterare och generalsekreteraren som dess vice ordförande. I arbetsgruppens arbete deltog även andra experter från Cancerföreningens styrelse och centralbyrå I slutet av året undertecknade Cancerföreningen ett avtal med Institutet för hälsa och välfärd om Cancerföreningens deltagande i arbetet för att definiera de längsta tiderna för erhållande av cancervård samt i forskningen om temat. Föreningens överläkare bidrar till projektet med sin expertis och Cancerregistret med sina registerdata. 9

10 EU-lagstiftning. EU:s direktiv om tillämpningen av patienträttigheter vid gränsöverskridande hälso- och sjukvård (2011/24/EU), det s.k. patientdirektivet, trädde i kraft i början av Patientdirektivet stärker patientens rättigheter och förutsättningar för att få vård i en annan EU-medlemsstat. I Finland utvidgades också patientens rätt att välja vårdenhet. Cancerorganisationerna deltog i den diskussion som fördes i Finland om tillämpningen av direktivet. EU-kommissionens förslag om ett nytt direktiv om tobaksprodukter godkändes och offentliggjordes den 29 april. EU-länderna har två år på sig att införliva de nya reglerna i direktivet i nationell lagstiftning, dvs. senast i maj Direktivet förbjuder bl.a. användningen av smakämnen i tobaksprodukter. Det kommer att ha stor inverkan i Finland, eftersom nästan var fjärde rökt cigarett i Finland är en mentolcigarett. De synligaste förändringarna gäller tobaksförpackningarna. Text- och bildvarningar på cigarettförpackningarna blir obligatoriska. Varningarna ska täcka 65 procent av askens fram- och baksida. Cancerföreningen i Finland har tillsammans med andra organisationer aktivt stött social- och hälsovårdsministeriet i tilllämpandet av det nya direktivet och beredningen av den nya tobakslagen. Finlands cancerregister innehar en viktig roll som en producent av den kunskap som behövs i den nationella cancerpolitiken. Cancerregistret upprätthåller en databas över alla i Finland diagnostiserade cancerfall och det är också ett statistiskt och epidemiologiskt forskningsinstitut. Massundersökningsregistret är en avdelning vid Cancerregistret som upprätthåller en databas om cancerscreeningsprogram och som planerar och utvärderar riksomfattande screeningar. De data som Cancerregistret och Massundersökningsregistret tar fram utnyttjas för riksomfattande cancer- och screeningstatistik och cancerforskning samt som stöd för hälsopolitiskt beslutsfattande. Under verksamhetsåret tog Cancerregistret fram nya prognoser om förekomsten av cancer för den rapport som Institutet för hälsa och välfärds arbetsgrupp publicerade i maj. Nätverk. Cancerföreningen var ordförande och koordineringsansvarig för nätverket Finlands NCD-allians, som grundades i början av året. I nätverket deltar sex andra folkhälso- och patientorganisationer: Andningsförbundet, Diabetesförbundet i Finland, Filha, Hjärnförbundet, Finlands Hjärtförbund och Finska läkarföreningen Duodecim. Nätverket tog fram sina egna mål inför regeringsprogrammet. Ett av målen lanserandet av ett nationellt program för att förebygga folksjukdomar var gemensamt med Cancerorganisationernas mål. Nätverket träffade representanter för riksdagsgrupper i riksdagen. Nätverket samarbetade tätt med social- och hälsovårdsministeriet och Institutet för hälsa och välfärd. Generalsekreteraren deltog som en medlem av Finlands delegation i ett FN-toppmöte i New York. Under mötet utvärderades förverkligandet av FN:s resolution om förebyggande och kontroll av icke-smittsamma sjukdomar från Generalsekreteraren var medlem i fullmäktige för samarbetsföreningen Finlands social och hälsa rf (Soste). Verksamhetsledaren för Cancerpatienterna i Finland rf var vice ordförande för Sostes styrelse. Samarbetsorganisationen har etablerat sig som en viktig politisk påverkare som arbetar för organisationernas gemensamma mål. Generalsekreteraren var också suppleant i Delegationen för medborgarsamhällspolitik, som siktar till att mångsidigt främja samarbetet mellan medborgarsamhället och myndigheter. I oktober deltog generalsekreteraren i Mediuutisets paneldebatt på Finlandiahuset om finansieringen av hälso- och sjukvård. I panelen deltog även ordförandena för Läkarförbundet och föreningen Läkemedelsindustrin. Hälsoavdelningens överläkare och andra sakkunniga fungerar som expertmedlemmar i ett flertal arbetsgrupper och samarbetsnätverk som arbetar med cancerprevention. 10

11 Organisationsverksamhet Allmänt Cancerföreningen i Finland är en av Finlands största folkhälso- och patientorganisationer. I föreningen ingår 17 medlemsföreningar: tolv regionala cancerföreningar och fem riksomfattande patientföreningar. Vid slutet av 2014 hade Cancerföreningen fortfarande omkring hundra personmedlemmar, men föreningen har inte antagit nya personmedlemmar på flera årtionden. Vid årets slut hade medlemsföreningarna medlemmar över hela landet (2013: ). Medlemsföreningar i Cancerföreningen i Finland (stiftelseår i parentes): Antal Antal medlemmar Antal lokala avdel- Föreningens namn avdelningar ningar och/eller klubbar Södra Finlands cancerförening (1965) Mellersta Finlands cancerförening (1956) Kymmenedalens cancerförening (1956) Sydvästra Finlands cancerförening (1951) Birkalands cancerförening (1951) Österbottens cancerförening (1956) Norra Karelens cancerförening (1956) Norra Savolax cancerförening (1959) Norra Finlands cancerförening (1957) Saimens cancerförening (1953) Cancerföreningen i Satakunta (1974) Ålands cancerförening (1986) Finlands kolorektalcancerförening (2007) Finlands prostatacancerförening (1997) Finlands mun- och halscancerförening (1962) Cancerpatienterna i Finland (1971) patientnätverk SYLVA rf (1982) Medlemsföreningarnas verksamhet De regionala cancerföreningarnas verksamhetsområde täcker hela Finland inklusive Åland. Varje förening hade år 2014 minst ett verksamhetsställe där en sjukskötare kunde erbjuda cancerrådgivning. En del av alla regionala cancerföreningars kärnverksamhet är att erbjuda rådgivning till cancerpatienter och deras anhöriga samt att se till att de har tillgång till kamratgrupper och stödpersoner. Varje förening har en verksamhetsledare eller en verkställande direktör. Alla regionala cancerföreningar ordnade rådgivning till cancerpatienter och deras anhöriga samt erbjöd dem psykosocialt stöd. Sydvästra Finlands cancerförening har dessutom ett hospis och en enhet för effektiverat serviceboende, Birkalands cancerförening har en läkarstation och ett laboratorium och Österbottens cancerförening äger ett cytologilaboratorium. Alla regionala cancerföreningar erbjuder tjänster och service för att stödja rehabilitering. Merparten av fören- 11

12 ingarna deltar även i anpassningsträningen av cancerpatienter, som koordineras av Cancerföreningen i Finland och stöds av penningautomatföreningen RAY. En del av de regionala föreningarna deltar även i den rehabiliteringsverksamhet som finansieras av Folkpensionsanstalten eller sjukvårdsdistrikten. Föreningarna hjälpte cancerpatienter också ekonomiskt genom att betala vårddagsersättningar eller bidrag. De regionala cancerföreningarna främjade vetenskaplig forskning i sina respektive regioner med olika stipendier. Birkalands cancerförening fungerade dessutom som ett koordinationscentrum för en nationell screeningundersökning av tarmcancer samt genomförde andra forskningsprojekt. De riksomfattande patientföreningarna är verksamma i hela landet och samarbetar med de regionala cancerföreningarna. Patientföreningarna erbjuder tillgång till kamratstöd, gemensam verksamhet och expertrådgivning för de personer som har prostatacancer, strup- och muncancer eller tarmcancer. Vissa patientföreningar ordnar även anpassningsträning. SYLVA rf för samman familjer till barn och unga som insjuknat i cancer och erbjuder dem stöd. Cancerpatienterna i Finland är huvudansvarig för publiceringen av patienthandböcker för alla cancerpatienter förutom barn, även om alla patientföreningar också har egen publiceringsverksamhet. Cancerpatienterna i Finland hade år 2014 totalt 15 patientnätverk för cancergrupper för sällsynta cancersjukdomar. I St Michel finns kurscentrumet Kyyrönkaita som är avsett för personer med strup- och muncancer. Den lokala verksamheten är en viktig verksamhetsform för många medlemsföreningar. Särskilt i avlägsna trakter erbjuder lokala avdelningar en möjlighet för cancerpatienter och deras anhöriga och andra medborgare att komma i kontakt med Cancerorganisationernas verksamhet. År 2014 hade medlemsföreningarna totalt nästan 190 lokala avdelningar eller klubbar. Norra Finlands cancerförening hade flest, medan Birkalands cancerförening inte hade alls lokal verksamhet i form av avdelningar eller klubbar. I den lokala verksamheten deltog ca medlemmar. I förhållande till föreningens medlemsantal var Norra Karelens cancerförening mest aktiv i den lokala verksamheten (över hälften av medlemmarna deltog). Lokal verksamhet är en viktig verksamhetsform också i Södra Finland, Sydvästra Finland, Österbotten, Norra Savolax och Norra Finland. I genomsnitt var tolfte medlem deltar i verksamheten av lokalavdelningar och -klubbar. Samarbete Organisationskommittén tillsätts av föreningens styrelse och varje medlemsförening har turvis en representant i kommittén års ordförande för organisationskommittén var styrelsemedlem, riksdagsrådet Matti Väistö, ordförande för Norra Karelens cancerförening. Organisationskommittén sammanträdde tre gånger och behandlade bl.a. strategin, regeringsprogramsmålen samt rådgivningen och stöd. Verksamhetsledarmöten. Under året ordnades totalt sex verksamhetsledarmöten, varav ett var ett tvådagsmöte i kurscentrumet Kyyrönkaita. Verksamhetsledaren för Cancerpatienterna i Finland Leena Rosenberg-Ryhänen valdes till ordförande för 2014 års möten. Rosenberg-Ryhänen och generalsekreteraren beredde mötena tillsammans. Verksamhetsledarna deltog aktivt i mötena, som behandlade frågor om strategin, bidrag och ekonomi, 2015 års verksamhetsplan, kamratstöd, medelsanskaffning, utbildning, rehabilitering, RAY:s bidragsansökningar samt kostnadsfördelningen hos tidningen Syöpä-Cancer. Verksamhetsledarmötena är mycket viktiga redskap för att samordna organisationens tjänster, säkerställa tjänsternas kvalitet och planera gemensam verksamhet och gemensamma projekt. 12

13 Valkommitté. På förslag av organisationskommittén beslutade styrelsen att grunda en tillfällig valkommitté. Valkommittén beredde de personval som gjordes i december vid det ordinarie mötet och i delegationen. Bröstcancerföreningen ansökte om medlemskap i Cancerföreningen i Finland i november På grund av interna orsaker begärde Bröstcancerföreningen dock att ärendet skulle skjutas fram. Ärendet var fortfarande pågående i slutet av verksamhetsåret Språktalko. Cancerföreningen i Finland deltog aktivt i projektet Språktalko, ett av föreningen lanserat initiativ som strävar efter att förbättra och effektivera bruket av och verksamheten på det andra inhemska språket inom tvåspråkiga organisationer. År 2014 låg fokus särskilt på att ta fram rådgivningsmaterial på svenska. Också verksamhetsberättelserna och -planerna översattes till svenska. Samarbete mellan organisationer. Cancerföreningen i Finland var pensionsförbundet Eläkeliittos partnerorganisation år Eläkeliitto skrev synliga artiklar om Cancerföreningens verksamhet och mål i sin tidning EL-Sanomat, som utkommer sex gånger om året. Eläkeliittos lokala avdelningar ökade sitt samarbete med de regionala cancerföreningarna och deras lokala avdelningar genom gemensamma evenemang. Samarbetet fick positiv respons och gav upphov till nya partnerskap. Överläggningsdagarna i Kotka Cancerorganisationernas årliga överläggningsdagar ordnades i Maritimcentret Vellamo i Kotka. Dagarna ordnades av Kymmenedalens cancerförening. Teman var lanseringen av beredningen av den nya strategin, reformerna inom social- och hälsopolitiken samt cancerpatienternas rätt till god vård. I evenemanget deltog ca 80 personer från olika håll i Finland. Föreningens ordinarie möte Föreningens ordinarie möte hålls vartannat år års möte ordnades i december. Till delegationens ordförande för perioden valdes Päivi Kärkkäinen, chefdirektör för Finlands nationalopera. Hälften av delegationens medlemmar stod i tur att avgå. Under mötet beslutade man dessutom om att grunda en valkommitté samt om valkommitténs stadgar. 13

14 Rådgivningstjänster Cancerorganisationernas rådgivningstjänster består av en riksomfattande rådgivningstjänst och de tjänster som erbjuds av de tolv regionala cancerföreningarna och några riksomfattande patientföreningar. Cancerorganisationernas rådgivning sköts av yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården. Deras antal var ca 50. Mål. Med rådgivningstjänsterna vill Cancerorganisationerna erbjuda råd och psykosocialt stöd till cancerpatienter, anhöriga och alla som funderar på frågor kring cancer. Man kan få råd personligen, per telefon och e-post eller i realtid på webben. Målet är att erbjuda allmän information om bl.a. cancerprevention, tidig upptäckt, symptom och hur man känner igen dem, behandlingsalternativ, tillfrisknande och rehabilitering. Den hälsofrämjande delen av rådgivningen syftar till att främja hälsosamma levnadsvanor och på så sätt minska cancerrisken samt förbättra patienternas livskvalitet och livskraft. Rådgivningen främjar också den psykiska hälsan hos patienterna genom interaktion, mentalt stöd, beaktande av anhöriga och socialt stöd. Också ökat deltagande i egen vård och ökade möjligheter till kamratstöd främjar psykisk hälsa. Man kan också få råd och stöd anonymt. Ärftlighetsrådgivning. Cancerorganisationernas sjukskötare har erbjudit ärftlighetsrådgivning under ledning av en specialist i genetik sedan År 2014 ökade efterfrågan på ärftlighetsrådgivning avsevärt och föreningarna kontaktades över tusen gånger i frågor gällande ärftligheten av cancer. Allt som allt bedömde specialisten den genetiska risken hos 104 klienter på basis av den information som sakkunnigskötarna levererat. Sakkunnigskötarna diskuterade dessutom med omkring tusen klienter om ärenden gällande cancerärftlighet. Cancerorganisationernas ärftlighetsrådgivning ordnas med stöd från RAY. Riksomfattande rådgivningstjänst. Den riksomfattande rådgivningstjänsten kontaktades ca gånger under året. Det var en ökning på ca 700 jämfört med året innan. Omkring 75 procent av dessa kontakter kom per telefon och resten per e-post. Kontakterna per e-post har ökat år för år. Ungefär 70 procent av kontakterna per telefon gällde råd och stöd för personens egen cancer eller frågor om cancersymptom, medan merparten av de övriga kontakterna kom från närstående till cancerpatienter (20 procent av alla kontakter). Yrkesutbildade personer kontaktade tjänsten drygt 200 gånger. Rådgivningstjänsten omfattar rådgivning via en avgiftsfri telefontjänst, rådgivning per e-post och rådgivning via webbtjänsten Sakkunnigskötare.fi. Telefonlinjen för förmånsrådgivning etablerades som en del av den riksomfattande rådgivningstjänsten. Under året förnyade man rådgivningstjänstens visuella image och presentationsmaterial. Man fortsatte att samarbeta med yrkeshögskolor och gav flera föreläsningar om Cancerorganisationernas rådgivningstjänster. Rådgivning per telefon. Mer än hälften av telefonkontakterna gällde behov av psykosocialt stöd. Likaså gällde nästan hälften av fallen frågor kring cancerbehandling. Det kom också in frågor om screening, rehabilitering, ärftlighet, prevention, sociala förmåner och hälso- och sjukvård överlag. Många gånger behandlade samtalen fler än ett ämne. Ungefär en fjärdedel av klienterna instruerades vidare till de regionala cancerföreningarna eller patientföreningarna. Ungefär en tredjedel av samtalen gällde bröstcancer och lite under en tredjedel gynekologisk cancer och hudcancer. Andra vanliga teman var blodsjukdomar, prostatacancer och tarmcancer. Kontakterna per e-post liknade samtalen till både karaktär och kundgrupper. 14

15 I början av året förlängde man öppettiden för den riksomfattande rådgivningstjänsten. Tjänsten var öppen måndagar kl och och tisdag fredag kl Sakkunnigskötare.fi var det femte verksamhetsåret för webbrådgivningen neuvontahoitaja.fi, sakkunnigskötare.fi på svenska. I tjänsten kan besökarna samtala över webben med rådgivande sjukskötare sakkunnigskötare genom att boka tid i förväg för ett samtal som pågår ungefär en timme. Samtalen förs i en sluten miljö. Frågorna på webben rörde i stort sett samma teman som frågorna i telefon- och e-postrådgivningen. Tidsbokningen till chatten förenklades och det ledde till att kontakterna klart ökade från året innan. Diskussionstider bokades nästa varje vecka. Gruppchatten startades i samarbete med Bröstcancerföreningen. Via chatten vill man erbjuda en trygg och pålitlig interaktiv webbtjänst särskilt för unga bröstcancerpatienter som vill få tillgång till kamratstöd via webben. Diskussionerna leds av Cancerorganisationernas sakkunnigskötare. Förmånsrådgivning per telefon. Den avgiftsfria telefonlinjen för förmånsrådgivning har fungerat som en del av den riksomfattande rådgivningstjänsten. Via telefontjänsten kan man få råd i frågor om utkomststöd och andra förmåner. Linjen är öppen en timme i veckan. Under året kontaktades telefonlinjen totalt 78 gånger. Patienterna ville särskilt få hjälp med frågor om sjukförsäkringar och utkomststöd. Samarbete med HNS cancercentrum. Under året etablerade sig rådgivningsverksamheten inom cancercentrumet vid Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt (HNS). Rådgivningen hade startats två år tidigare. Under verksamhetsåret hade rådgivningen en sakkunnigskötare som tog emot klienter på måndagar och tisdagar. Fram till juli hade rådgivningen kontaktats omkring 200 gånger, 160 besök och resten per telefon. Verksamheten finansierades av Södra Finlands cancerförening. I september tog Södra Finlands cancerförening helt över ansvaret för verksamheten, såsom tidigare planerat Utbildning och utveckling. Under de senaste åren har man arbetat för att samordna och förenhetliga Cancerorganisationernas rådgivningsverksamhet och -praxis. Olika e-tjänster har ökat det dagliga samarbetet mellan aktörer inom Cancerorganisationernas verksamhetsområde, förenhetligat olika praxis och underlättat informationsutbytet. Olika elektroniska databaser (t.ex. Duodecims informationstjänst Terveysportti) har dessutom stärkt sjukskötarnas sakkunskap. Under verksamhetsåret öppnade Cancerorganisationerna en telefonlinje för rådgivning angående cancersmärta. Tjänsten förverkligades i samarbete med smärtpolikliniken vid HNS. Målet med tjänsten är att effektivera smärtbehandlingen och -utbildningen vid cancer, ta fram kunskap om svaga länkar i vårdkedjor för cancersmärta och skapa förutsättningar för att korrigera dessa. Under verksamhetsåret testades verksamheten. I början av år 2015 blev telefonlinjen en del av den riksomfattande rådgivningstjänsten. Cancerorganisationerna ordnar varje år regelbunden utbildning för sakkunnigskötarna bl.a. i anslutning till cancervård, psykosocialt stöd, ärftlighetsrådgivning, hälsofrämjande och rehabilitering. Cancerstiftelsens stöd. Under verksamhetsåret stärktes och utvidgades rådgivningstjänsterna med hjälp av stöd från Cancerstiftelsen. Stödet har utnyttjats för att rekrytera och utbilda sakkunnigskötare, för att förenhetliga anvisningar och för att utarbeta, översätta (till svenska) och trycka kommunikationsmaterial om rådgivningen 15

16 Hälsofrämjande Arbetet inom hälsofrämjande och i synnerhet cancerprevention är ett långsiktigt arbete som omspänner hela livet. Det hälsofrämjande arbetet riktas dels till allmänheten, dels till särskilda verksamhets- eller kampanjgrupper. Genom att bilda nätverk med andra organisationer och aktörer inom hälso- och sjukvårdsområdet kan man nå betydande synergieffekter.. Programmet mot rökning bland unga Ett långsiktigt samarbetsprojekt. I över tio år har ett viktigt tema inom Cancerorganisationernas hälsofrämjande arbete varit att förebygga och motverka användningen av tobak och snus bland unga. Detta omfattande handlingsprogram samordnas av Cancerföreningen i Finland med både egen finansiering och finansiering från RAY. Programmet har två samarbetspartner, Förebyggande rusmedelsarbete Ehyt rf och Valo Finlands idrott rf. Samarbetet omfattar även många andra organisationer inom hälsosektorn. Mål. Verksamheten riktas till användningen av samtliga tobaksprodukter, men också snus, som var ett särskilt tema under verksamhetsåret. Man har dessutom försökt inverka på den tilltagande användningen av elektroniska cigarretter och andra nya nikotinprodukter. Tobaksbruket är vanligare i lägre utbildnings- och socioekonomiska grupper. Genom att minska tobaksbruket i dessa grupper kan man också minska på hälsoskillnaderna mellan befolkningsgrupper. Kännedom om målgrupp. Handlingsprogrammet mot rökning bland unga riktas främst till barn och unga under 18 år. Inom programramen genomförs också sådana undersökningar och utredningar som granskar användning av tobaksprodukter, attityder och föreställningar. Verksamheten inom ramen för handlingsprogrammet har förlagts till de arenor där de unga finns, exempelvis skolor, fritidsaktiviteter, garnisoner, barnskyddsinrättningar och hem. Verksamhet för att minska användningen av tobaksprodukter bland unga Minska passiv rökning. Målet med tobakslagen är att skydda kommande generationer och garantera att ingen ofrivilligt behöver utsättas för passiv rökning. Varje finländare ska ha en grundläggande rättighet att få andas rökfri luft. Lagens mål har ännu inte uppfyllts. Trots att många offentliga rum är rökfria utsätts barn och unga för rökning oftare i hemmet och i bilen. Ett viktigt tema för 2014 års verksamhet var att minska risken för att barn och unga utsätts för passiv rökning. Ett pressmöte för att väcka allmän diskussion om ämnet ordnades i juni. Webbplatsen Tuhkalapset.fi fick en ny innehållsdel med information om riskerna med passiv rökning. Man uppmuntrade också till diskussion på Facebook. Tillsammans med Förebyggande rusmedelsarbete Ehyt rf och Andningsförbundet producerade man radiokampanjer som spelades på radiokanalen NRJ. I kampanjerna talade man för rökfria miljöer för barn och unga. Videon The Breath Holder, som visar hur barn utsätts för rökning, delades aktivt i sociala medier. Videon kommer att marknadsföras också år

17 Tobak och graviditet. Det arbete som inletts 2013 för att minska rökning under graviditet fortsattes. Filmen Baby Love visades i samband med filmer på Finnkinos biografer och filmen delades aktivt i sociala medier. Via de sociala medierna har filmen setts drygt gånger av människor från olika håll i världen. Under året publicerade man rapporten Odotuksen onnea ja tupakoinnin tuskaa (ung. Lyckan med att vänta barn och plågan med att röka), som behandlar frågor kring rökning och graviditet. Rapporten grundar sig på undersökningar och utredningar som genomfördes år Rapporten distribuerades till rådgivningsbyråer för barnavård runtom i Finland. För personalen vid byråerna ordnades dessutom utbildning om temat. Kampanjen Without syöpäkääryle (ung. Utan cancerrulla) hade som mål att stärka den positiva bilden av rökfrihet bland unga flickor. Man lanserade ett handtecken som flickorna kunde använda i sina selfies för att symbolisera rökfrihet. Inom ramen för kampanjen samarbetade man med bloggare, bloggwebbplatsen Indiedays och tidningen Demi. Tidningen Käry publicerades för sjunde gången års tidning hade ett hobbytema. Den behandlade användningen av tobaksprodukter ur många perspektiv och uppmuntrade de unga att sluta röka. Tidningen distribuerades på bred front tillsammans med ungdomstidningar, till fritids- och motionslokaler för unga, skolor och garnisoner. Tidningen togs också med i sociala medier. Webbversionen av tidningen uppdateras året runt och stöds med konton på Facebook och Instagram. Att minska användningen av snus. För att minska användningen av snus bland idrottsföreningar samarbetade man med Valo Finlands idrott rf, Finska ishockeyförbundet och Finlands innebandyförbund. Tillsammans med Valo producerade man korta filmsnuttar om snus: Ruikkunen hallilla (Ruikkunen i hallen) och Ruikkunen lääkärissä (Ruikkunen hos läkaren) samt en interaktiv video under namnet Nuuska syö miestä (Snusen tär på mannen). Dessutom ordnades en fototävling för skolor där en tävlingskategori gällde genanta snushistorier. En video om hälsorisker med snus spelades upp under spelpauser vid ishockeylaget HIFK:s matcher. Under verksamhetsåret ordnades ytterligare två tävlingar med ett snustema; bägge tävlingarna ordnades i sociala medier och de riktades till unga. Snus togs även upp vid ett flertal seminarier och utbildningar där Cancerföreningens representanter har hållit föredrag. Tupakatta paras amiksessa (Rökfri är bäst på yrkis) är ett utvecklingsprojekt som genomförs åren i samarbete med nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovård (Kaste), samarbetsföreningen Finlands social och hälsa rf (SOSTE), Institutet för hälsa och välfärd och penningautomatföreningen RAY. Projektet grundar sig på ett koncept om samhällelig marknadsföring. Inom ramen för projektet vidtogs åtgärder som riktades till elever vid yrkesskolorna Varia i Vanda och Omnia i Esbo. Fressis.fi. Webbplatsen Fressis ( är avsedd för unga som stöd för rökstopp. Dessutom har de kampanjer som är kopplade till handlingsprogrammet för rökfrihet bland unga koncentrerats till webbplatsen. Under året förnyades sajten; man satsade särskilt på en mobilanpassad och användarvänlig design. Sajten kompletterades också bl.a. med videomaterial om hur man kan sluta snusa. Työkalupakki (tyokalupakki.net) är en webbplats för lärare och handledare som innehåller information och stöd för undervisning och annan handledning i tobaksfrågor. Under verksamhetsåret uppdaterades en stor del av informationen på webbplatsen. 17

18 Rökfrihet i försvarsmakten. Under verksamhetsåret deltog Cancerföreningen i Finland som en partner i projektet Tupakoimattomuuden edistäminen Puolustusvoimissa (Främjande av rökfrihet i försvarsmakten), som koordineras av föreningen Filha ry. Cancerföreningen ansvarar för följande uppgifter inom projektet: 1. Föreningen erbjuder sakkunskap i fråga om armémiljön, rökning bland unga, kommunikation samt uppföljning, bedömning och forskning. 2. Föreningen planerar och verkställer en kommunikationsplan i samarbete med Filha ry. 3. Föreningen genomför en effektfullhetsundersökning och -utvärdering i samarbete med Filha ry och försvarsmakten. 4. Föreningen tar fram projektmaterial i samarbete med projektledaren och samarbetspartners. Solkampanjer Främjandet av sunt solbeteende för att förebygga hudcancer är en central verksamhetsform för Cancerföreningen i Finland. Huvudbudskapet är att ge råd för hur man skyddar sig mot solen, att merparten av hudcancer kan förebyggas genom att man skyddar sig mot solen samt att risken för att få melanom ökar om man bränner sig i solen särskilt som barn och ung. Den primära målgruppen för föreningens solkampanjer år 2014 var barn och barnfamiljer samt unga. Man producerade en video om hur man skyddar sig mot solen och delade den i sociala medier. Videon hade setts omkring gånger vid årets slut. Broschyren Vistas sunt i solen, en guide för föräldrar, skickades ut till daghem runtom i landet. Ursprungligen skickade man 50 broschyrer per daghem, men flera daghem beställde fler broschyrer senare. Cancerföreningen deltog också i Barnmässan i april. Vid föreningens monter delade man ut information och broschyrer om rätt slags solskydd. Temat för den europeiska cancerveckan i maj handlade om hur man vistas sunt i solen. Under cancerveckan informerade man också om vikten med att följa med hudförändringar t.ex. i födelsemärken. Också de regionala cancerföreningarna ordnade evenemang runtom i landet. Informationssamarbete med myndigheter. Cancerföreningen ordnar ett årligt infomöte om sunt beteende i solen tillsammans med Meteorologiska institutet och Strålsäkerhetscentralen. År 2014 var det Strålsäkerhetscentralen som ansvarade för att ordna mötet. Under mötet uppvisade Cancerföreningen färsk statistik om hudcancer från år Kost, motion och viktkontroll Under verksamhetsåret lanserades pilotprojektet Askeleita työhyvinvointiin (Fler steg, bättre arbetshälsa) tillsammans med två företag inom teknologiindustrin. Det främsta målet med projektet var att öka kännedomen om olika sätt att främja god hälsa med dagliga val i fråga om mat, motion och viktkontroll. Ett ytterligare mål var att öka projektdeltagarnas kunskaper och färdigheter i fråga om sunda levnadsvanor. Projektet bestod av kommunikation till företagens personal, Hookie-aktivitetsmätningar, workshops för att få personalen att sitta mindre och kosthandledning med hjälp av applikationen MealLogger. 18

19 Sexuell hälsa Kondomkampanjen Kesäkumi (Sommargummi) genomfördes i samarbete med Väestöliitto, Finlands Röda Kors och radiokanalen YleX. Med kampanjen försöker man öka användningen av kondomer bland unga och erbjuda information om könssjukdomar och hur man kan skydda sig mot dem. Målet är också att få unga att inta en positiv attityd till att använda kondom. Under sommaren delade man ut omkring kondomer vid olika festivaler och evenemang för unga. Ungdomarna hade möjlighet att delta i en frågetävling om sexuell hälsa och tävla om ett pris: en pins med texten Naimamaisteri (ung. Samlagsmagister). Vid garnisoner fick alla som påbörjade sin militärtjänst ett permissionsgummi. I försvarsmakten delades ut totalt kondomer. Verksamhet i arbets- och styrgrupper I fråga om hälsofrämjande insatser samarbetade man med nästan 20 olika projekt, t.ex. med Barnens hälsoforum och med styrgrupperna för Ett rökfritt Finland 2040, Helsingfors en rökfri stad och Ett rökfritt Esbo. Dessutom deltog man i en rad arbetsgrupper och styrgrupper kring temana rökning, alkohol och kost samt hälsofrämjande som initierats av social- och hälsovårdsministeriet, Institutet för hälsa och välfärd och vissa andra organisationer och aktörer. 19

20 Rehabilitering Mål. Målet med rehabiliteringsverksamheten och den hälsofrämjande verksamheten är att minska och förebygga de skador som cancer och cancervården orsakar samt att så vitt möjligt fördröja att symptomen förvärras och hjälpa patienter att orka psykiskt. Rehabiliteringen ska också hjälpa cancerpatienter att klara sig på egen hand. Arbetsfördelning och finansiering. Rehabilitering och anpassningsträning för cancerpatienter erbjuds i Finland av Folkpensionsanstalten (FPA), Cancerorganisationerna och vissa sjukhus. Under verksamhetsåret 2014 ordnade medlemsföreningarna i Cancerföreningen i Finland cancerrehabilitering både med egen finansiering och med stöd från penningautomatföreningen RAY. En del av de regionala cancerföreningarna ordnade också rehabiliteringskurser som finansierades av FPA. FPA:s rehabiliteringsverksamhet styrs av anstaltens standarder för god rehabiliteringspraxis. Anpassningsträning. Cancerorganisationernas rehabiliteringsverksamhet grundar sig på kurser i anpassningsträning som syftar till att komplettera de offentliga rehabiliteringstjänsterna. Verksamheten ordnas av de regionala cancerföreningarna och vissa patientföreningar. Verksamheten är riksomfattande och koordineras av Cancerföreningen i Finland. De RAY-finansierade kurserna styrs av de kriterier för anpassningsträning som utarbetats av Cancerorganisationerna tillsammans med RAY. Kriterierna uppdaterades För utvecklingen av cancerrehabiliteringen svarar en rehabiliteringsstyrgrupp som består av sakkunniga vid Cancerföreningen och de regionala cancerföreningarna. Gruppen sammanträdde fyra gånger under året. Cancerorganisationernas mål är att alla cancerpatienter ska få lämpligt stöd och lämplig rehabilitering när de så vill. Målet med anpassningsträningen är att hjälpa och stödja cancerpatienter och deras närstående under alla steg av sjukdomen. Verksamheten är avsedd för att främja personernas livskvalitet och hälsa samt stödja återkomst till arbete. Träningen är målinriktad rehabilitering i gruppform, vilket erbjuder tillgång till kamratstöd. Anpassningsträningskurserna är vanligen riktade till grupper med en viss typ av cancer. Det finns också kurser som är avsedda för alla cancerpatienter eller för patienter i vissa åldrar. Kurserna är främst individuella kurser eller kurser för par. Kurserna för par är öppna för den insjuknades maka eller make eller någon annan närstående. Dessutom finns kurser för hela familjer, barn och unga samt svenskspråkiga cancerpatienter och deras närstående. Cancerorganisationerna ordnar anpassningsträning både som öppen- och som slutenvårdsrehabilitering. Enligt de uppdaterade kriterierna innehåller öppenvårdskurserna 2 8 möten på 1,5 8 timmar åt gången. Kurserna för öppenvårdsrehabilitering ordnas nära de som går i rehabiliteringen, i cancerföreningarnas egna lokaler eller vid rehabiliteringscentrum och andra lämpliga lokaler. Slutenvårdsrehabiliteringen bygger på 2 8 dagars kurser vid rehabiliteringscentrum. Kurserna kan ordnas i en eller två delar. Under de kurser som ordnas vid rehabiliteringscentrum kommer kursdeltagarna bort från sina hemmiljöer och sin vardag, och de bildar en kompakt grupp med de övriga kursdeltagarna. Kurserna kan också inkorporera element från både öppenoch slutenvårdsrehabilitering. Dessutom kan man ordna nätkurser där man utnyttjar självhjälpsprogram och diskussioner i en sluten webbmiljö. Antal kurser. Under året och med stöd från RAY ordnades totalt 43 kurser för anpassningsträning: nio i öppen vård och 32 i sluten vård. En kurs var en kombinationskurs. I kurserna deltog 648 cancerpatienter och anhöriga. Det totala antalet sökande var 826. De regionala cancerföreningarna och patientföreningarna kompletterar rehabiliteringen med olika tjänster såsom råd- 20