Hur har rödlistningen tillgått? The Red List Process 2005

Rodlista2005.book Page 17 Tuesday, April 12, 2005 7:56 PM Hur har rödlistningen tillgått? The Red List Process 2005 Kategorier och kriterier för rödlistningen Kategorier Det har funnits olika system för rödlistning alltsedan 1960-talet. Före år 1994 definierades rödlistekategorierna i kvalitativa termer. Akut hotad kunde definieras som Arten löper risk att försvinna som reproducerande populationer inom en nära framtid om hotfaktorerna inte snarast undanröjes. Eftersom dessa relativt allmänt hållna definitioner tolkades påtagligt olika i olika länder, av olika bedömare och för olika organismgrupper, lade IUCN 1994 fram ett system som bygger på kvantitativa kriterier och vars syfte är att spegla den relativa utdöenderisken hos de bedömda arterna (tabell 1). Kategorierna och deras kriterier och tillämpningar som rödlistningen bygger på presenteras utförligt i Manual och riktlinjer för rödlistade arter i Sverige 2005 (www.artdata.slu.se). Här ges enbart en översikt. Vid förkortning av kategorierna rekommenderar IUCN (2001) att de engelska beteckningarna används, oavsett rödlistans språk i övrigt (se fig. 1 och 2). Detta har fördelarna att olika länders listor är lättare att läsa och att man reducerar den Red List Categories and Criteria The Categories Ever since the 1960s there have been different systems for producing Red Lists. Before 1994, the Red List categories were defined in qualitative terms. For instance, in Sweden the definition of Critically Endangered read: The reproducing populations of the species are at risk of extinction in the near future unless the causes of the threat are immediately removed. Because these fairly vague definitions were interpreted in different ways in different countries, by different assessors and for different groups of organisms, the IUCN in 1994 presented a system based on quantitative criteria, designed to reflect the relative risk of extinction faced by the species assessed (Table 1). A detailed description of the categories and criteria, and their application, is presented in the Manual och riktlinjer för rödlistade arter i Sverige 2005 (www.artdata.slu.se) (Manual and guidelines for red-listed species in Sweden; in Swedish. The equivalents in English are found on www.redlist.org.) A brief overview of the system is presented below. The IUCN (2001) recommends that the English abbreviations of the Red List Categories be used irrespective 17

Rodlista2005.book Page 18 Tuesday, April 12, 2005 7:56 PM Rödlistningsprocessen The Red List Process rödlistade arter i sverige 2005 RE Försvunnen Regionally Extinct Fig. 1. Den svenska rödlistans kategorier. The categories used in the Swedish Red List. CR Akut hotad Critically Endangered Rödlistade Red-listed DD Kunskapsbrist Data Deficient EN Starkt Hotad Endangered Hotade Threatened VU Sårbar Vulnerable NT Missgynnad Near Threatened... Fig. 2. Rödlistningssystemets hierarki. Alla arter tillhör en kategori, men endast de som tillhör här skuggade kategorier är rödlistade. I Sverige finns dock ännu ingen art i kategorin Utdöd (EX). Om en art inte alls har bedömts tillhör den kategorin Ej bedömd (NE). Om den inte uppfyller grundkraven för att kunna bedömas (t.ex. för att den inte är naturligt förekommande i landet) förs den till kategorin Ej tillämplig (NA). Om den har bedömts enligt rödlistningskriterierna, men ej uppfyller någon av dessa, kategoriseras den som Livskraftig (LC). På global nivå (men ej nationell/regional) finns ytterligare en kategori: Utdöd i vilt tillstånd (EW, Extinct in the Wild), vilken används då arten finns kvar i odling, zoologiska trädgårdar och dylikt. Structure of the Red List Categories. All species belong to one of the categories, but only those assigned to either of the here shaded categories are red-listed. In Sweden there is so far no species in the category Extinct (EX). If a species has not been evaluated it is conseptually categorized as Not Evaluated (NE). If it does not qualify for assessment (e.g. by not being indigenous to the country) it is categorized as Not Applicable (NA). If it has been evaluated but failed to meet any of the criteria, it is categorised as Least Concern (LC). On the global level, there is also the category Extinct in the Wild (EW), which is used if a species no longer occurs in the wild but still survives in cultivation, captivity or as a naturalised population well outside the past range. Tillräckliga data Adequate data Hotad Threatened EX Utdöd Extinct RE Försvunnen Regionally Extinct CR Akut hotad Critically Endangered EN Starkt hotad Endangered VU Sårbar Vulnerable Bedömd NT Missgynnad Evaluated Near Threatened LC Livskraftig Least Concern DD Kunskapsbrist Data Deficient NA Ej tillämplig Not Applicable NE Ej bedömd Not Evaluated 18

Rodlista2005.book Page 19 Tuesday, April 12, 2005 7:56 PM the 2005 red list of swedish species risk för begreppsförskjutningar som alltid finns vid översättningar. Arter som klassificeras i endera av kategorierna Försvunnen (RE), Akut hotad (CR), Starkt hotad (EN), Sårbar (VU), Missgynnad (NT) eller Kunskapsbrist (DD) benämns rödlistade (figur 1). De rödlistade arter som kategoriseras som endera CR, EN eller VU benämns hotade. Kategorin Missgynnad (NT) används för arter som ligger nära VU i försvinnanderisk. Vad gäller kategorin Försvunnen finns ingen absolut tidsgräns för när arten senast skall vara observerad. Hur säker man kan vara på att en art verkligen är försvunnen beror på kunskapsläget i varje enskilt fall. Kategorin Kunskapsbrist ligger helt på tvären och omfattar arter som med största sannolikhet om vi hade tillräcklig kunskap skulle klassificeras i någondera av kategorierna från Försvunnen till Missgynnad, och endast i enstaka fall Livskraftig (LC). DD har däremot normalt inte använts i de fall där det råder tveksamhet huruvida arten uppfyller kriterierna för endera av två eller tre närliggande kategorier. DD har exempelvis inte använts om det varit tvekan om en art skulle klassificeras som LC eller NT, eller om osäkerhet rått var i spannet NT EN en art bör klassificeras. I de fallen har vi valt den mest rimliga kategorin och motiverat beslutet i kriteriedokumentationen, som kan läsas i internetversionen av rödlistan. Inom grupper där kunskapsbristen generellt är mycket stor har vi ofta också avstått från att använda DD om en art bara är känd från något enstaka, udda fynd, eftersom detta kan bero på att det bara funnits en expert som letat och kunnat identifiera arten och att den i själva skulle kunna vara LC, eller kanske inte ens inhemsk. Sådana arter har i regel behållits i den begreppsmässiga kategorin Ej bedömd (NE). Till NE förs i övrigt Rödlistningsprocessen The Red List Process of the language used in compiling the Red List (see Figs. 1 and 2). This practice serves to make Red Lists from different countries easier to understand, and to reduce the risk of shifts of meaning inherent in all translations. Species assigned to any of the following categories are here classified as red-listed: Regionally Extinct (RE), Critically Endangered (CR), Endangered (EN), Vulnerable (VU), Near Threatened (NT) and Data Deficient (DD) (Fig. 1). The red-listed species categorised as either CR, EN or VU are described as threatened. The Near Threatened (NT) category is used for species which are close to qualifying for or are likely to qualifying for a threatened category in the near future. As regarding the Regionally Extinct category, there is no defined time limit for the latest observation of the species. The level of certainty concerning the extinction of a species depends on the amount of available information in each individual case. The Data Deficient category spans across all the other categories, including species that would most probably had there been sufficient information be assigned to either of the categories from Regionally Extinct to Near Threatened, or in some cases to the Least Concern (LC) category. DD has not, however, been used in cases where it was doubtful whether the species fulfilled the criteria of either of two or three adjacent categories. For instance, DD has not been used when it was difficult to decide whether a species should be assigned to the LC or the NT category, or when it was unclear where to categorise a species within the NT EN range. In these cases the most probable category has been chosen, and the reasons behind the decision presented in the criteria documentation in the Internet version of the Red List. Within groups where the overall level of knowledge is very poor, the DD cate- 19

Rodlista2005.book Page 20 Tuesday, April 12, 2005 7:56 PM Rödlistningsprocessen The Red List Process rödlistade arter i sverige 2005 Tab. 1. Översiktlig definition av rödlistekategorierna. Brief definitions of the Red List Categories. Rödlistekategorier Red List Categories EX RE CR EN VU NT DD Utdöd Extinct Försvunnen Regionally Extinct Akut hotad Critically Endangered Starkt hotad Endangered Sårbar Vulnerable Missgynnad Near Threatened Kunskapsbrist Data Deficient En art (eller annat taxon) är Utdöd när det är ställt utom rimligt tvivel att den sista individen dött. En art är Försvunnen när det är ställt utom rimligt tvivel att den sista individen som är potentiellt kapabel till reproduktion inom regionen (landet) har dött eller försvunnet från regionen, eller ifall det var en tidigare regelbunden besökare, den sista individen har dött eller försvunnit från regionen. En art är Akut hotad när bästa tillgängliga data indikerar att den uppfyller något av kriterierna A E för Akut hotad och att den därmed bedöms löpa extremt hög risk att dö ut i vilt tillstånd. En art är Starkt hotad när bästa tillgängliga data indikerar att den uppfyller något av kriterierna A E för Starkt hotad och att den därmed bedöms löpa mycket hög risk att dö ut i vilt tillstånd. En art är Sårbar när bästa tillgängliga data indikerar att den uppfyller något av kriterierna A E för Sårbar och att den därmed bedöms löpa hög risk att dö ut i vilt tillstånd. En art förs till kategorin Missgynnad om den inte uppfyller något av kriterierna för vare sig Akut hotad, Starkt hotad eller Sårbar, men är nära att uppfylla kriterierna för någon av dessa kategorier nu eller i en nära framtid. En art förs till kategorin Kunskapsbrist när det inte finns tillräckliga kunskaper att utifrån dess utbredning och/eller populationsstatus göra vare sig en direkt eller indirekt bedömning av dess risk att dö ut. Övriga kategorier (arterna ej rödlistade) Other categories (species not red-listed) LC NE NA Livskraftig Least Concern Ej bedömd Not Evaluated Ej tillämplig Not Applicable En art tillhör kategorin Livskraftig om den efter utvärdering visat sig inte uppfylla något av kriterierna för någon av kategorierna Akut hotad, Starkt hotad, Sårbar eller Missgynnad. En art tillhör kategorin Ej bedömd om den ej bedömts enligt kriterierna. Ett taxon (art) förs till Ej tillämplig när det inte kan bedömas på regional/nationell nivå. Ett taxon kan föras till NA därför att populationen i Sverige inte förekommer i vilt tillstånd eller inom sitt naturliga utbredningsområde eller för att den endast uppträder tillfälligt. Taxonet kan också föras till NA p.g.a. att den förs till en lägre taxonomisk nivå än vad vi rekommenderar kan bedömas i Sverige (se Manual och riktlinjer för rödlistade arter i Sverige 2005) Symbolen efter en rödlistekategori betyder att arten enligt (de globala) kriterierna uppfyller villkoren för en högre kategori men att arten har nedgraderats p.g.a. att grannländers (del)populationer genom invandring bedöms minska den långsiktiga risken att arten försvinner från Sverige. A species (or other taxon) is Extinct when there is no reasonable doubt that the last individual has died. A species is Regionally Extinct when there is no reasonable doubt that the last individual potentially capable of reproduction within the region has died or has disappeared from the wild in the region, or when, if a former visiting taxon, the last individual has died or disappeared in the wild from the region. A taxon is Critically Endangered when the best available evidence indicates that it meets any of the criteria A to E for Critically Endangered, and it is therefore considered to be facing an extremely high risk of extinction in the wild. A taxon is Endangered when the best available evidence indicates that it meets any of the criteria A to E for Endangered, and it is therefore considered to be facing a very high risk of extinction in the wild. A taxon is Vulnerable when the best available evidence indicates that it meets any of the criteria A to E for Vulnerable, and it is therefore considered to be facing a high risk of extinction in the wild. A taxon is Near Threatened when it has been evaluated against the criteria but does not qualify for Critically Endangered, Endangered or Vulnerable now, but is close to qualifying for or is likely to qualify for a threatened category in the near future. A taxon is Data Deficient when there is inadequate information to make a direct, or indirect, assessment of its risk of extinction based on its distribution and/or population status. A taxon is Least Concern when it has been evaluated against the criteria and does not qualify for Critically Endangered, Endangered, Vulnerable or Near Threatened. A taxon is Not Evaluated when it is has not yet been evaluated against the criteria. A taxon is Not Applicable when it is deemed to be ineligible for assessment at a regional level. A taxon may be NA because it is not a wild population or not within its natural range in the region, or because it is a vagrant to the region. It may also be NA because the taxon may be classified at a lower taxonomic level than considered eligible by the Red List authority (see IUCN 2003 for further details). A after the Red List category signifies that the species concerned should, according to the IUCN Criteria (2001), be assigned to a higher category but has been transferred to a lower one since immigration from neighbouring countries reduces the estimated extinction risk in Sweden. 20

Rodlista2005.book Page 21 Tuesday, April 12, 2005 7:56 PM the 2005 red list of swedish species definitionsmässigt alla arter i grupper som ännu inte bedömts enligt IUCN:s rödlistningskriterier. En nyhet i kategorisystemet på nationell nivå (IUCN 2003) är kategorin Ej tillämplig (NA). NA (fig. 2) används för arter (taxa) som inte är inhemska i landet (t.ex. tillfälliga gäster eller arter som är införda efter år 1800), som inte är tillräckligt taxonomiskt distinkta (t.ex. varieteter) eller för flyttare/ besökare som inte förekommer med tillräckligt stor populationsandel i landet. I 2000 års rödlista fanns inte kategorin NA och då inkluderades en del av dessa arter i NE. Icke reproducerande arter som regelbundet besöker Sverige utvärderades inte alls år 2000. Kriterier Arbetsgången för att bedöma en arts rödlistekategori påminner om att examinera en art med hjälp av en bestämningsnyckel genom att man måste gå igenom ett antal kriterier och värdera om de är uppfyllda. För att göra bedömningen är det mycket viktigt att man först noggrant sätter sig in i systemets definitioner av termer, såsom generationslängd, fragmentering, lokalområde, förekomstarea, utbredningsområde (fig. 3), etc. Alla dessa begrepp förklaras och diskuteras i Manual och riktlinjer för rödlistade arter i Sverige 2005 (www.artdata.slu.se). Nedan ges en kondenserad översikt av systemet (jfr även vidstående Översikt av kriterier för IUCN:s hotkategorier). För kategorierna Akut hotad (CR), Starkt hotad (EN) och Sårbar (VU) görs bedömningen av arternas status utifrån en uppsättning av fem kriterier, kallade A E. Kriterierna bygger på att det finns olika slags varningssignaler för att en population riskerar att försvinna: Rödlistningsprocessen The Red List Process gory has often not been applied to species only recorded on one or two occasions. Such species may in fact be common enough to qualifying for the LC category, only there may be no more than one expert who has sought for and been able to identify them, or the species may not even be indigenous. Consequently, they have often been retained in the Not Evaluated (NE) category. All species belonging to groups which have not yet been assessed according to the IUCN Red List criteria are, by definition, also assigned to the NE category. A new feature presented in the Guidelines for Application of IUCN Red List Criteria at Regional Levels (IUCN 2003) is the Not Applicable (NA) category. NA (Fig. 2) has in the 2005 Swedish Red List process been used for taxa that are either not indigenous to the country (e.g., occasionally occurring or introduced after the year 1800) or classified at a low taxonomic level (such as varieties), as well as to migrants/visitors where the proportion of the European population visiting the country is not sufficiently high. In the 2000 Red List there was no NA category, so some of these species were assigned to the NE category. Non-reproducing species which regularly visit Sweden were not evaluated at all in 2000. The Criteria The process of a Red List assessment resembles that of identifying a species using identification keys in that one has to consider whether or not a number of criteria are met. First of all, it is essential to become familiar with the definitions of the terms used, such as generation time, fragmentation, location, area of occupancy, extent of occurrence (Fig. 3), etc. All these terms are defined and discussed in Manual och riktlinjer för rödlistade arter i Sverige 2005 21

Rodlista2005.book Page 22 Tuesday, April 12, 2005 7:56 PM Rödlistningsprocessen The Red List Process rödlistade arter i sverige 2005 Översikt av kriterier för IUCN:s hotkategorier Det fullständiga systemet framgår av dokumentet Manual och riktlinjer för rödlistade arter i Sverige 2005 (www.artdata.slu.se). I det anges dessutom riktlinjer för tillämpningen av Missgynnad (NT). CR EN VU A. Populationsminskning Minskning över 10 år eller 3 generationer, vilketdera som är längst A1 90% 70% 50% A2, A3 & A4 80% 50% 30% 1. En observerad, beräknad, uppskattad eller förmodad minskning där faktorerna som förorsakat minskningen är klart reversibla OCH väl kända OCH har upphört, baserat på något/några av nedanstående alternativ: (a) direkt observation (b) ett för arten lämpligt abundansindex (c) minskad förekomstarea, utbredningsområde och/eller försämrad habitatkvalitet (d) faktisk eller potentiell exploatering av arten (e) negativ påverkan från införda arter, hybridisering, patogener, föroreningar, konkurrerande arter eller parasiter. 2. En observerad, beräknad, uppskattad eller förmodad minskning där minskningen eller dess orsaker inte behöver ha upphört ELLER vara kända ELLER reversibla enligt någon eller några av punkterna (a) till (e) under A1. 3. En prognosticerad eller förmodad minskning enligt någon eller några av punkterna (a) till (e) under A1. 4. En observerad, beräknad, uppskattad eller förmodad minskning där tidsspannet inkluderar både förfluten tid och framtid och där minskningen eller dess orsaker inte behöver ha upphört ELLER vara kända ELLER reversibla, enligt någon eller några av punkterna (b) till (e) under A1. B. Geografisk utbredning enligt B1 (utbredningsområde) och/eller B2 (förekomstarea) 1. Utbredningsområde <100 km 2 <5 000 km 2 <20 000 km 2 2. Förekomstarea <10 km 2 <500 km 2 <2 000 km 2 Och 2 av följande 3 underkriterier: (a) kraftigt fragment. eller # lokalområden =1 <5 <10 (b) fortgående minskning av (i) utbredningsområde, (ii) förekomstarea, (iii) ytan av och/eller kvalitén på artens habitat, (iv) antalet lokalområden eller delpopulationer eller (v) antalet reproduktiva individer. (c) extrema fluktuationer i (i) utbredningsområde, (ii) förekomstarea, (iii) antalet lokalområden eller delpopulationer eller (iv) antalet reproduktiva individer. C. Liten population och fortgående minskning Antalet reproduktiva individer <250 <2 500 <10 000 Och minst endera: 1. En fortgående minskning med minst 25%/3 år 20%/5 år 10%/10 år upp till högst 100 år eller 1 gener. eller 2 gener. eller 3 gener. 2. Fortgående minskning och (a) och/eller (b) (a i) ingen delpopulation med fler än # repr. ind. 50 250 1 000 (a ii) eller % reprod. individer i en delpopulation 90-100% 95-100% 100% (b) antalet reproduktiva ind. fluktuerar extremt. 10x 10x 10x D. Mycket liten eller kraftigt begränsad population Antingen antal reproduktiva ind. (D, för VU D1) <50 <250 <1 000 eller mycket begränsad förekomstarea (D2) i typiska fall <20 km 2 eller <5 lokalomr E. Kvantitativ analys Indikerande att försvinnanderisken är minst 50% på 10 år 20% på 20 år 10% på 100 år vilketdera som är längst, upp till högst 100 år eller 3 gen. eller 5 gen. 22

Rodlista2005.book Page 23 Tuesday, April 12, 2005 7:56 PM the 2005 red list of swedish species Rödlistningsprocessen The Red List Process Summary of the IUCN Red List Categories and Criteria The complete Red List Categories and Criteria can be found on www.redlist.org. In the Swedish Manual och riktlinjer för rödlistade arter i Sverige 2005 (www.artdata.slu.se) guidelines for Near threatened is also provided. CR EN VU A. Population reduction Reduction over 10 yr or 3 generations, whichever is the longer A1 90% 70% 50% A2, A3 & A4 80% 50% 30% 1. An observed, estimated, inferred or suspected population size reduction where the causes of the reduction are clearly reversible AND understood AND ceased, based on any of the following: (a) direct observation (b) an index of abundance appropriate to the taxon (c) a decline in area of occupancy, extent of occurrence and/or quality of habitat (d) actual or potential levels of exploitation (e) the effects of introduced taxa, hybridization, pathogens, pollutants, competitors or parasites. 2. An observed, estimated, inferred or suspected population size reduction, where the reduction or its causes may not have ceased OR may not be understood OR may not be reversible, based on (and specifying) any of (a) to (e) under A1. 3. A population size reduction, projected or suspected to be met, based on (and specifying) any of (b) to (e) under A1. 4. An observed, estimated, inferred, projected or suspected population size reduction, where the time period must include both the past and the future, and where the reduction or its causes may not have ceased OR may not be understood OR may not be reversible, based on any of (a) to (e) under A1. B. Geographic range in the form of either B1 (extent of occurrence) or B2 (area of occupancy) 1. Extent of occurrence (EOO) <100 km 2 <5 000 km 2 <20 000 km 2 2. Area of occupancy (AOO) <10 km 2 <500 km 2 <2 000 km 2 And 2 of the following 3 subcriteria: severely fragmented or exist at only # locations =1 <5 <10 (b) continuing decline in (i) extent of occurrence, (ii) area of occupancy, (iii) area, extent and/or quality of habitat, (iv) number of locations or subpopulations, (v) number of mature individuals. (c) extreme fluctuations in (i) extent of occurrence, (ii) area of occupancy, (iii) number of locations or subpopulations, (iv) number of mature individuals. C. Small population size and continuing decline Number of mature individuals <250 <2 500 <10 000 And either of: 1. A continuing decline of at least 25%/3 år 20%/5 år 10%/10 år up to a maximum of 100 years or 1 gener. or 2 gener. or 3 gener. 2. A continuing decline and (a) and/or (b) (a i) no subpop contains more than # mature indiv. 50 250 1 000 (a ii) or % mature individuals in one subpopulation 90-100% 95-100% 100% (b) extreme fluctuations in # of mature individuals 10x 10x 10x D. Very small or restricted population Population size (D, for VU D1) <50 <250 <1 000 or population with a very restricted AOO (D2) typically <20 km 2 or <5 locations E. Quantitative analysis Probability of extinction in the wild is at least 50% på 10 år 20% på 20 år 10% på 100 år whichever is the longer, up to a maximum of 100 yr eller 3 gen. eller 5 gen. 23

Rodlista2005.book Page 24 Tuesday, April 12, 2005 7:56 PM Rödlistningsprocessen The Red List Process rödlistade arter i sverige 2005 aa Figur 3. Två exempel som illustrerar skillnaden mellan utbredningsområde och förekomstarea. (a) Visar fördelningen av de kända, slutledda eller förmodade förekomsterna hos resp. art. (b) Visar en möjlig gränsdragning för respektive utbredningsområde. (c) Visar ett mått på förekomstarea, vilket kan mätas som den sammanlagda ytan av de rutor som arten finns inom (från IUCN 2001). Two examples of the distinction between extent of occurrence and area of occupancy. (a) The spatial distribution of known, inferred or projected sites of occurrence. (b) One possible boundary to the extent of occurrence, which is the measured area within this boundary. (c) One measure of area of occupancy which can be measured by the sum of the occupied grid squares (after IUCN 2001). b c B C A Populationen minskar kraftigt B Populationen har en begränsad utbredning och minskar, är fragmenterad och/eller fluktuerar extremt C Population är liten och minskar D Population är mycket liten E Populationens utdöenderisk visas genom kvantitativ analys (t.ex. en sårbarhetsanalys) uppgå till specificerade värden. Dessa varningssignaler, i form av kriterier baserade på A E, tas som utgångspunkt för rödlistningsbedömningen. Varje kriterium (A E) har olika numeriska tröskelvärden för de olika kategorierna (CR VU), vilka är satta så att de så långt som är möjligt inbördes motsvarar en lika hög försvinnanderisk. Exempelvis, för Akut hotad (CR) gäller enligt A-kriteriet en populationsminskning på minst 80 % under de senaste 10 åren (eller 3 generationerna), (www.artdata.slu.se). A brief outline of the system is presented below (see also Table 1). In order to determine whether a species qualifies for any of the categories Critically Endangered (CR), Endangered (EN) or Vulnerable (VU), its status is assessed on the basis of five criteria, denoted A E. The concept behind the criteria is that there are a number of different alarm signals indicating that a population may be at risk of extinction: A The size of the population has been, or is expected to become, substantially reduced B The population has a limited geographical extent and is continuing declining, severely fragmented and/or extremely fluctuating C The population is small and continuing declining D The population is very small E A quantitative analysis (e.g., a population viability analysis) shows a specific probability of extinction within a defined time frame. These alarm signals, expressed as criteria A E, are used for the Red List assessments. Each of the criteria (A E) has a different numerical threshold value for each of the different threat categories (CR VU). These values are set so that they, as far as possible, represent a comparable extinction risk within each category. For instance, in order to be classified as Critically Endangered (CR) according to the crite- 24

Rodlista2005.book Page 25 Tuesday, April 12, 2005 7:56 PM the 2005 red list of swedish species Rödlistningsprocessen The Red List Process Figur 4. Torskbeståndet i svenska hav beräknas ha minskat med minst 70 % under de tre senaste generationerna (15 20 år). Den uppfyller därför kriterium A2bd för Starkt hotad (EN). A2 betyder att populationen minskat med 50 % under senaste 10 åren eller 3 generationerna; och bd att siffran bygger på (b) ett för arten lämpligt abundansindex och (d) faktisk eller potentiell exploatering av arten. Diagrammet visar landning i ton av torsk fångad i Skagerrak, Kattegatt och Östersjön 1984 2002 (Saltsjöfiskets fångster, SCB). The populations of Cod Gadus morhua in the Swedish waters has had an estimatad population reduction of at least 70% over the last 3 generations (15 20 yr). Consequently, it qualifies for the criterion A2bd of Endangered. A2 means that there has been a population reduction of 50% over the last 10 years or three generations, and bd means that the figure is based on (b) an index of abundance appropriate to the taxon and (d) actual or potential levels of exploitation. The figure shows tonnes of Cod landed, caught from Skagerrak, Kattegatt and the Baltic Sea 1984 2002 (data from Statistics Sweden). 700000 600000 500000 400000 300000 200000 100000 0 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 för B-kriteriet t.ex. en förekomstarea som är <10 km 2 och en population som är kraftigt fragmenterad och minskar, för C-kriteriet att det finns <250 könsmogna individer och att populationen dessutom minskar, för D-kriteriet att det finns mindre än 50 könsmogna individer och för E-kriteriet att en kvantitativ analys prognosticerar en försvinnanderisk om minst 50 % inom 10 år eller 3 generationer. Figurerna 4 och 5 visar exempel på arter som uppfyller kriterierna A respektive D. Det räcker att ett av kriterierna A E är uppfyllt för att placera en art i en hotkategori, vilket också betyder att man inte behöver ha data för att testa alla fem kriterierna. En art klassificeras alltid i den högsta hotkategorin (dvs. den som speglar störst försvinnanderisk) för vilken något kriterium är uppfyllt. Om exempelvis en art uppfyller EN enligt B-kriteriet och VU enligt A- och D-kriterierna klassificeras den som EN. Om arten inte uppfyller något av kriterierna men är nära ett eller flera kriterier för VU CR klassificeras den som NT. Det finns inga rion A, a population reduction of at least 80% over the past or future 10 years (or 3 generations) is required. To qualify for the criterion B for CR, one option is that the area of occupancy is <10 km 2 and the population is severely fragmented and continuously declining. According to the criterion C, the population should be decreasing and, e.g., numbering <250 mature individuals to meet CR. To satisfy the criterion D for CR, there must be fewer than 50 mature individuals, and according to the criterion E a quantitative analysis should indicate a probability of extinction of at least 50% within 10 years (or 3 generations). The figures 4 and 5 show examples of species that qualify for criteria A and D, respectively. Only one of the criteria A E needs to be met in order for the species to qualify for a particular threat category. This also means that it is not necessary to have data to test all five criteria. A species is always assigned to the highest threat category (i.e. the one reflecting the greatest risk of extinction) for which it meets at least one of the criteria. If, for 25

Rodlista2005.book Page 26 Tuesday, April 12, 2005 7:56 PM Rödlistningsprocessen The Red List Process rödlistade arter i sverige 2005 Figur 5. Liten kandelabersvamp Artomyces (Clavicorona) cristatus är knuten till rötad grov barrved i gammal barrskog. Den är extremt sällsynt över hela sitt boreala utbredningsområde. I Sverige är den känd från 3 lokaler. Även om den sannolikt kan finnas på ytterligare några lokaler bedöms det totala antalet reproduktiva individer i landet vara färre än 50 och den uppfyller därmed kriterium D för Akut hotad. The fungus Artomyces (Clavicorona) cristatus grows on coarse rotten spruce logs in old spruce forests. It is very rare over its entire boreal extent of occurrence. In Sweden, it is know from 3 localities. Even if the species might be found at a few additional localities, the total number of mature individuals is estimated to be less than 50. Therefore, it qualifies for Critically Endangered under the criterion D. Photo: Michael Krikorev. explicita tröskelvärden för NT, men för att få en homogenitet i bedömningarna har vi i de svenska tilllämpningsreglerna (Manual och riktlinjer för rödlistade arter i Sverige 2005) angett riktvärden för de olika kriterierna. Om en art ligger väsentligt under alla kriteriers tröskelvärden klassas den som Livskraftig (LC) och rödlistas sålunda inte. Om man inte har tillräcklig kunskap för att ens genom indirekta bedömningar klassificera en art i någon av ovanstående kategorier (inklusive RE), men misstänker att den inte är livskraftig, placeras den i Kunskapsbrist (DD). Även om systemet är ganska komplext och exakt är det samtidigt flexibelt i den meningen att det instance, a species qualifies for the EN category according to the criterion B and for the VU category according to the criteria A and D, it will be categorised as EN. If the species comes close to qualifying for one or more of the criteria for VU CR, it should be classified as NT. There are no explicit threshold values for the NT category, but in order to achieve some degree of homogeneity in the assessments we have suggested guiding values for the different criteria (Manual och riktlinjer för rödlistade arter i Sverige). If a species falls well below the threshold values of all criteria, it should be classified as Least Concern (LC), and consequently not redlisted. If the information about a species is so scanty 26

Rodlista2005.book Page 27 Tuesday, April 12, 2005 7:56 PM the 2005 red list of swedish species tilllåter nyttjande av olika slags data. Man behöver inte ha kvantitativa populationsuppskattningar och tidsserier utan kan använda olika slags indirekta data baserade på t.ex. observerade eller prognosticerade förändringar av biotopkvalitet eller hotfaktorer. Detta innebär för den skull inte att man godtyckligt kan placera arter i olika kategorier. Dels sätter systemet tydliga och väldefinierade ramar för vad som gäller för de olika kategorierna, dels måste man i rödlistan alltid redovisa enligt vilka kriterier man har kategoriserat en art. Exempelvis klassificeras vitryggig hackspett som Akut hotad C1+2a(i,ii); D, vilket innebär (enligt C-kriteriet) att dess population i Sverige är mindre än 250 könsmogna individer och (C1) att populationen har minskat med minst 25 % den senaste generationen, (C2) att minskningen är fortlöpande och [a(i)] att ingen delpopulation består av mer än 50 individer och [a(ii)] att minst 90 % av antalet könsmogna individer finns i en delpopulation, samt (D) att den totala populationen består av <50 könsmogna individer. För att göra processen än mer öppen presenteras dessutom i internetversionen av rödlistan för varje art en sammanfattning, en s.k. kriteriedokumentation, av den bedömning som expertkommittéerna baserat klassificeringen på. För vitryggig hackspett lyder denna: Generationslängd 5 år. År 2003 fanns fyra kända häckningar, år 2004 endast tre. Därtill finns ett litet antal ensamma fåglar och troligen något enstaka häckande par som undgått upptäckt. Beståndet har minskat med 70 80 % de senaste 15 åren (tre generationer) och med 30 40 % de senaste fem åren (en generation). Den klassificeras därför som CR C1+2a(i,ii), D. Vitryggiga hackspetten är visserligen rörlig, men sannolikheten för återetablering från västra Norge, Finland/Ryssland eller Estland/Lettland bedöms vara liten om den skulle försvinna från landet. Europapopulationen uppgår till minst 180 000 Rödlistningsprocessen The Red List Process that not even indirect means can be used to assign it to one of the categories above (including RE), it should be classified as Data Deficient (DD). Even though the system is relatively complex and precise, it is still flexible in the sense that it allows the application of various types of data. Access to accurate quantitative population estimates and time series is not an absolute prerequisite; various types of indirect data can also be used, e.g., observed or predicted changes in habitat quality or threat factors. This does not, however, mean that a species can be more or less arbitrarily assigned to a particular category. The framework of the criteria defining the various categories is clear, and the criteria used in the category assignment of a certain species must be explicitly stated in the Red List. As an example, the White-backed Woodpecker Dendrocopos leucotos is classified as Critically Endangered C1+2a(i,ii); D. This means that: (C) the Swedish population of this species amounts to less than 250 mature individuals, (C1) the population has decreased by at least 25% in the last generation, (C2) the decline is continuing and [a(i)] no subpopulation contains more than 50 individuals, [a(ii)] at least 90% of the number of mature individuals occur in one subpopulation, and (D) finally that the total population numbers less than 50 mature individuals. To make the process even more transparent, a criteria documentation of the assessment on which the expert committee has based the classification is presented for each individual species in the Internet version of the Red List (www.artdata.se). For the white-backed woodpecker, this criteria documentation runs as follows: Generation length 5 years. There were four recorded breeding pairs in 2003, only three in 2004. There are also a small number of solitary birds, and presumably the odd breeding pair, which has passed unnoticed. The population has decreased 27

Rodlista2005.book Page 28 Tuesday, April 12, 2005 7:56 PM Rödlistningsprocessen The Red List Process rödlistade arter i sverige 2005 par, varav minst 150 000 par i Ryssland (BirdLife International 2004). Arten är förtecknad i Fågeldirektivet, bilaga 1. Förändringar av kriterierna sedan 2000 Rödlistade arter i Sverige 2000 byggde på IUCN:s kriterier från 1994. En del av de förändringar som skett genom antagandet av de nya kriterierna (IUCN 2001) och dess nationella tillämpning (IUCN 2003) kunde vi dock ta hänsyn till redan i rödlistan år 2000. Här ges därför en kort översikt av skillnaderna mellan de kriterier som vi i praktiken (enligt Gärdenfors 2000b) använde 2000 och de vi använder för 2005 års rödlista. Enbart de viktiga skillnaderna presenteras, medan en del helt små språkliga förändringar, bl.a. i definitionerna av termer, inte tas upp här. Kategorin Ej tillämplig (NA) har införts. I rödlistan 2000 inkluderades vissa av dessa taxa i kategorin Ej bedömd (NE) se ovan, sidan 20. Icke-reproducerande populationer som besöker (eller under 1900-talet besökte) Sverige med minst 2 % av Europapopulationen kan bedömas och rödlistas. A-kriteriet har nu fyra underkriterier (A1 A4) där det tidigare A1 nu betecknas A2 och det tidigare A2 nu heter A3. A1 är ett helt nytt underkriterium (arter som slutat minska, där orsaken till minskningen är känd och processen är reversibel) med högre tröskelvärden (90 %, 70 % och 50 %) medan A4 är ett slags mellanting mellan A2 och A3 (inkluderar både observerad minskning och en prognosticerad fortsatt minskning). För A2 A4 har därtill tröskelvärdet för VU höjts från 20 till 30 %, vilket får återverkningar även på NT. För B-kriteriet markeras nu i underkriterierna om det är tröskelvärdet för utbredningsområde (B1) eller förekomstarea (B2) som är uppfyllt. Tidiby 70 80% over the past 15 years (three generations) and by 30 40% during the past five years (one generation). Consequently, the species is classified as CR C1+2a(i,ii), D. The white-backed woodpecker is mobile, yet the probability of recolonisation from western Norway, Finland/Russia or Estonia/Latvia is estimated to be comparatively low if it were to disappear from Sweden. The European population amounts to at least 180,000 pairs, at least 150,000 of which occur in Russia (BirdLife International 2004). The species is listed in the EU Birds Directive, Appendix 1. Changes to the Criteria since 2000 The 2000 Red List of Swedish Species was based on the 1994 IUCN Criteria. Some of the changes implemented by the adoption of the Version 3.1 (IUCN 2001) and the regional application (IUCN 2003) were already taken into account in the 2000 Red List. Below follows a brief presentation of the differences between the criteria as they were actually applied in 2000 (according to Gärdenfors 2000b) and those used in the 2005 Red List. Only the most important differences are presented here, whereas a number of minor linguistic changes in, e.g., the definitions of terms, have been omitted. The category Not Applicable (NA) has been added. In the 2000 Red List, some of these taxa were included in the Not Evaluated (NE) category see above, page 20. Non-reproducing populations where at least 2% of the European population visits Sweden (or did so in the 20th century) may be assessed for the Red List. The criterion A now has four subcriteria (A1 A4), the former A1 now being designated A2 and the former A2 called A3. A1 is a totally new subcriterion (species where the causes of the reduction are 28

Rodlista2005.book Page 29 Tuesday, April 12, 2005 7:56 PM the 2005 red list of swedish species gare kunde detta inte direkt utläsas ur kriterierna. Detta innebär samtidigt att de lägre underkriterierna skjuts ett steg ned i hierarkin, vilket kan resultera i ganska omfattande skrivning. Rekommendationen för hur förekomstarea mäts har ändrats från 5x5 km till 2x2 km rutnät. Det sistnämnda innebär att fler förekomster ryms inom givna tröskelvärden. C2-kriteriet har fått in ett underkriterium (C2b) som beaktar extrem fluktuation. Under det som nu kallas C2a har formuleringarna som speglar en fragmenterad population eller att alla/flertalet individer är samlade inom ett område också ändrats något. Riktvärdet för vad som är en starkt begränsad förekomstarea enligt kriteriet D2 under VU har sänkts från 100 km 2 till 20 km 2. Detta är dock en direkt följd av att man nu rekommenderar 2x2 km rutstorleken vid uppmätande av förekomstarean. Rödlistningsprocessen The Red List Process Kriteriernas tillämpning Tillämpningen av kriterierna har till största delen varit densamma som inför rödlistan 2000 och framgår mer i detalj av Manual och riktlinjer för rödlistade arter i Sverige 2005 (www.artdata.slu.se). Några detaljer förtjänar dock att påpekas eller framhållas. Denna gång har vi försökt att konsekvent uppskatta osäkerheten i bakgrundsdata och har därför inkluderat explicita mörkertal (en siffra eller ett intervall) i bedömningarna. Storleken på detta mörkertal har bedömts utifrån grad av eftersök av arten, tillgång till experter som skulle ha kunnat hitta arten, hur lätt eller svår arten är att identifiera och hur mycket tillgängligt habitat som finns. En art som är känd från fem (alltjämt intakta) lokaler kan t.ex. bedömts ha ett mörkertal på 10, varvid vi använt 50 lokaler med motsvarande förekomstarea vid bedömningarna gentemot kriterierna. Vi har använt mörkertal om allt ifrån 1 (alla delpopulatioreversible, understood and ceased) with higher threshold values (90%, 70% and 50%, respectively), whereas A4 includes part of A2 and A3 (i.e. covering both past and future decline). Furthermore, the threshold value of the subcriteria A2 A4 for VU has been increased from 20% to 30%, which has an impact also on the category NT. For the criterion B, the subcriteria now specify whether the population qualifies for extent of occurrence (B1) or area of occupancy (B2). This was previously not stated. As a consequence, the lower subcriteria have been pushed down one step in the hierarchy, which may result in a rather complicated account of the criteria. The recommendations on how to measure the area of occupancy have been changed from a 5x5 km to a 2x2 km grid. This means that a larger number of occurrences may be included within the given threshold values. A subcriterion (C2b), which takes extreme fluctuation into account, has been added to the subcriterion C2. Within the subcriterion now denominated C2a, some changes have been made to the clause dealing with fragmented subpopulations or subpopulations where all (or most) individuals are contained within one subpopulation. The target value for what should be regarded as a very restricted area of occupancy according to the D2 criterion for VU has been lowered from 100 km 2 to 20 km 2. This is, however, a direct result of the new recommendation concerning grid size, 2x2 km, when measuring the area of occupancy. The Application of the Criteria The application of the Red List Criteria has largely been the same as in the 2000 Red List. Certain details, however, need to be pointed out or emphasised. This time, an attempt has been made to estimate the degree of uncertainty of the supporting data, 29

Rodlista2005.book Page 30 Tuesday, April 12, 2005 7:56 PM Rödlistningsprocessen The Red List Process rödlistade arter i sverige 2005 ner kända) till i extrema fall 100 (endast 1/100 av delpopulationerna bedöms vara kända). Könsmogen individ respektive generationslängd är två centrala begrepp i IUCN:s rödlistningssystem. För i synnerhet kryptogamer är dessa storheter dock svåra att bedöma. Vi har därför till stora delar fått använda schabloner. För mark- och klippväxande mossor och lavar har en kvadratmeter bedömts motsvara en könsmogen individ. För vissa lavar och mossor som växer på exponerade klippor, i grottor eller på murade väggar har dock 0,1 m 2 bedömts motsvara en könsmogen individ. För marklevande svampar har ett genomsnittligt mycel med unik genotyp bedömts vara minst 10 m 2 stort och motsvara 10 individer (rameter). För substratknutna arter har varje substratenhet exempelvis ett träd, en låga eller en spillningshög hos mossor och lavar bedömts motsvara en könsmogen individ och hos svampar två individer. När det gäller bedömt tidsfönster (tre generationer) har vi för mossor och svampar använt schabloner om 10, 20 eller 50 år beroende på substrat och kolonisationsstrategi. För lavar har tidsfönster om 20, 50 eller 100 år använts. Se vidare resonemang kring dessa schabloner och andra tillämpningsprinciper i respektive organismgrupps inledningstexter. and explicit values (a number or a range) signifying the level of uncertainty have therefore been included in the assessments. These estimates of uncertainty have been based on the extent to which the species has been searched for, the availability of experts able to find it, whether the species is easy or difficult to identify, and the amount of suitable habitat available. For a species recorded from five (still existing) localities the level of uncertainty may, for instance, have been set at 10, meaning that 50 locations and a corresponding area of occupancy have been used in the assessment procedure. Such correction values ranging all the way from 1 (all subpopulations considered to be known) to 100 in the other extreme (i.e. only 1 out of 100 subpopulations thought to be known) have been used. Mature individual and generation time are two key concepts in the IUCN Red List Criteria. These parameters are, however, sometimes difficult to judge, particularly in the case of cryptogams. Standardised gauges have therefore been used to a large extent. For bryophytes and lichens growing on the ground or on rock, 1 m 2 of growth has been defined as corresponding to one mature individual. However, for lichens and mosses growing on exposed rocks, in caves or on brick walls, an area of 0,1 m 2 was defined as a gauge for one mature individual. For terricolous fungi we used 10 mature individuals (ramets)/mycelium as the gauge. For species associated with a specific substrate, one substrate entity such as one tree, or one batch of droppings was defined as corresponding to one mature individual in the case of mosses and lichens, and two individuals in the case of fungi. As regarding the assessed time period (three generations), standardised gauges of 10, 20 or 50 years were applied to mosses and fungi, and 20, 50 or 100 years to lichens. 30

Rodlista2005.book Page 31 Tuesday, April 12, 2005 7:56 PM the 2005 red list of swedish species Vilka taxa kan bedömas? Förutsättningarna för att bedöma arter diskuteras i detalj i Manual och riktlinjer för rödlistade arter i Sverige 2005. Här ges enbart en sammanfattning. För att en reproducerande art (eller annat taxon) skall komma i fråga för bedömning enligt rödlistningskriterierna måste den vara naturligt förekommande i landet. Vi har definierat detta som att den invandrat utan direkt hjälp från människan, eller om den indirekt eller direkt förts in av människan ska detta ha skett före år 1800 och arten ska sedan dess vara naturaliserad och ha reproducerat sig spontant. Arter som i sen tid vandrat in utan människans direkta hjälp (dvs. vare sig med aktiv införsel eller passivt med transporter eller liknande) kan komma ifråga för utvärdering så snart det finns en över några (normalt 10) år kontinuerligt reproducerande population i landet. För besökande icke reproducerande arter (övervintrande, genomflyttande och vissa marina arter) gäller att de nu eller under 1900-talet ska förekomma i Sverige med en population som motsvarar minst 2 % av den europeiska populationen. Kriterierna kan i princip tillämpas på alla taxonomiska enheter på eller under artnivå. Stor återhållsamhet har dock iakttagits med att gå under artnivå. Ett taxon måste också vara väl definierat för att kunna bedömas. Det betyder att taxa där det är oklart om det är fråga om en god art eller inte har placerats i Ej bedömd (NE). Rödlistans geografiska enhet är Sverige. Därför speglar rödlistekategorierna risken att arten skall försvinna från landet som helhet. Kriterierna (IUCN 2001) är konstruerade för global nivå, men de kan användas med samma tröskelvärden för isolerade populationer på vilken geografisk nivå som helst (IUCN 2003). I de fall populationen delas av en politisk-administrativ gräns, och man gör röd- Rödlistningsprocessen The Red List Process What Taxa can be Assessed? The prerequisites for assessing a species are discussed in detail in Manual och riktlinjer för rödlistade arter i Sverige 2005. The following presentation is merely a summary. A breeding species (or other taxon) should only be assessed according to the Red List Criteria if it is indigenous to the country. In this case, the definition of an indigenous species is one that has colonized the country unaided by man, or one that was introduced by man before 1800 and since then has become established and reproducing. Species that have immigrated unaided by man (i.e. neither intentionally, nor unintentionally introduced through, e.g., transport activities) may be assessed as soon as there is a population that has been reproducing continuously for a number of years (usually 10 years). Visiting (wintering or migrating) species may be assessed if the part of the population occurring in Sweden, now or during some period of the 20th century, represents at least 2% of the entire European population. Theoretically, the criteria can be applied to all taxonomic categories at or below the species level. The use of taxa below the species level is, however, discouraged. A taxon must be well defined in order to be assessed. This means that if the status of a taxon as a distinct species (taxon) is uncertain, the taxon is categorized as Not Evaluated (NE). The geographic range of this Red List is Sweden. The Red List categories therefore reflect the risk that the species assessed will go extinct from the country as a whole. The criteria (IUCN 2001) were developed for the global level, but can be applied to subglobal levels using the same threshold values, as long as the populations to be assessed are isolated (IUCN 2003). In cases where a geo-political border divides a population, and the Red List assessment 31