Åttonde Nordiska Dricksvattenkonferensen

Åttonde Nordiska Dricksvattenkonferensen Stockholm den 18 20 juni 2012 Föredrag NORDIWA

På CD-skivan finns pdf- och powerpointfiler från föreläsningarna. Innehållsförteckningen visar hur filerna är namngivna

Förord Denna dokumentation innehåller föredrag och posterpresentationer från den 8:de Nordiska Dricksvattenkonferensen. Konferensen hålls i Stockholm 18 20 juni 2012. Den Nordiska dricksvattenkonferensen är ett forum för utbyte av erfarenheter och kunskaper mellan personer verksamma inom dricksvattenteknik i de nordiska länderna, både driftansvariga vid vattenverk, rådgivare och leverantörer till branschen samt forskare och myndigheter. Den är ett utmärkt tillfälle att ta del av pågående forskning samt träffa kolleger och diskutera gemensamma problem; stora delar av Norden har ju likartad vattenkvalitet även om tillgången på olika typer av råvatten är olika. Konferensen arrangeras vartannat år och är ett samarbete mellan ländernas branschorganisationer och NORDIWA (nordiska nätverket under IWA International Water Association). Konferensen går runt bland de nordiska länderna, 2012 står Svenskt Vatten som arrangör. 2012 års konferens handlar till stor del om säkerhet, både om ett säkert sätt framställa dricksvatten och att bibehålla kvaliteten i ledningsnätet. Programmet är indelat i fyra områden: management, säkerhet inom dricksvattenproduktionen, dricksvattenkvalitet och ledningsnät. Flera föredrag tar upp virus, från detektion och analys till källspårning, säkerhetsplanering och reningsmetoder. Reningsmetoder som avhandlas är bl.a. mixed bed-filtrering, ultrafilter och snabbsandfilter. Övervakning av kvaliteten både i råvatten och i distributionssystem tas upp i ett par föredrag. Annat som presenteras är användning av Dopplerteknik för kontroll av läckage och om hälsan påverkas av lättflyktiga ämnen från PEX-rör. Programmet har utifrån inkomna förslag satts ihop av en programkommitté bestående av: Charlotte Frambøl, Danva, Danmark Annika Lindholm, Nordvand, Danmark Riina Liikanen, VVY, Finland Veli-Pekka Vuorilehto, HSY, Finland Gústaf Adolf Skúlason, Samorka, Island Kjetil Furuberg, Norsk Vann, Norge Vidar Lund, FHI, Norge Gullvy Hedenberg, Svenskt Vatten Sverige Daniel Hellström, Svenskt Vatten, Sverige Johanna Ansker, Stockholm Vatten, Sverige Utöver föredragsprogram och posterutställning görs ett studiebesök på Görvälnverket som distribuerar dricksvatten till 14 kommuner i norra Storstockholm. Kommunalförbundet Norrvatten ansvarar för vattenverket, som ligger i Järfälla kommun och tar råvatten från Mälaren. Under konferensen utdelas också årets The pumphandle award. Det kommer från The John Snow Society, en organisation som arbetar med kvalitet och säkerhet inom dricksvattenförsörjning. John Snow var den som 1854 utförde den första epidemiologiska studien i världen, vilken kom fram till att kolera spreds med dricksvatten. Genom att se till att ett pumphandtag togs bort vid en misstänkt brunn fick han en pågående epidemi att upphöra. Stockholm juni 2012 Gullvy Hedenberg

Innehåll Sida CD-numrering Program Posterutställning Session 1- Management Drick kranvatten utvärdering och handledning av ett kommunikationsprojekt 9 1-1 Implementering av managementsystem i vattentjänstföretag 15 1-2 Regional riskbedömning av dricksvattenförsörjning 23 1-3 Exempel på och erfarenheter av svenska arbetsmetoder för HACCP 31 1-4 Benchmarkingmodell för dricksvattenförsörjning i Sverige 36 1-5 Session 2- Säker dricksvattenförsörjning Riskhantering i vattenförsörjningen 42 2-1 Förbättrad SCADA-säkerhet vid dricksvattenanläggningar 47 2-2 Hantering av känslig information inom dricksvattenförsörjningen 55 2-3 QMRA som stöd i säkerhetsplaneringen minskning och hantering av risk för norovirus via dricksvatten 58 2-4 Kan klordioxid fungera som hygienisk barriär i interna distributionssystem? 62 2-5 Samband mellan nederbörd uppströms ett dricksvattenverk och samtal till sjukvårdsupplysningen gällande mag-tarm symtom. 67 2-6 VISK Minskad risk för vattenburen smitta trots förändrat klimat 71 2-7 Erfarenheter från workshopar om GDP och MRA 75 2-8 NORVID projektet analys av norovirus i dricksvatten 80 2-9 Detektion av adenovirus i floden Glomma 85 2-10 Ultrafilter en oberoende mikrobiologisk barriär 86 2-11 Modellering, övervakning och källspårning av mikrobiologiska risker i råvatten 94 2-12

Innehåll Sida CD-numrering Session 3- Dricksvattenkvalitet Övervakning av förändringar av vattenkvaliteten i distributionssystem 100 3-1 Nya metoder för on-line-detektering av mikrobiologisk dricksvattenkvalitet 105 3-2 Effekten av förbättrad vattenrening på mikroorganismer i Oslos distributionssystem för vatten 115 3-3 Mixed bed-filtrering i ytvattenrening 123 3-4 Dricksvattenkriser berör oss alla! 131 3-5 Ökad kunskap om snabbsandfilter 133 3-6 Förändringar i sammansättningen av organiskt kol under dricksvattenproduktion 138 3-7 Analys av bakteriestammar i biofilmer i dricksvattennät i södra Sverige 142 3-8 Avancerad analys av hålrumsmembran i pilotförsök med UF/koagulering 146 3-9 Praktiska erfarenheter av avhärdning i fluidiserad bädd 151 3-10 Session 4- Distributionssystem Förbättrad läckagekontroll genom Dopplerteknik och tryckreglering 156 4-1 On-line-simulering av distributionssystem för dricksvatten 161 4-2 Aqua fingerprint en metod för att karakterisera löst organiskt material i dricksvatten 165 4-3 Påverkar lättflyktiga organiska ämnen från PEX-rör hälsan? 169 4-4 Identitet och nedbrytbarhet för organiska ämnen från PEX-rör i byggnader 173 4-5 Sektionering i Hvidovre Forsyning planering, genomförande och övervakning 176 4-6 Relining av huvudledningar och byggnadsinstallationer 184 4-7 Säker dricksvattenkvalitet i vattenledningsnätet: Åtgärder för att upprätthålla trycket i ledningsnätet 189 4-8 Inträngning av markföroreningar i distributionsnätet 199 4-9 Svensk utveckling av material i kontakt med dricksvatten 203 4-10

Program Tisdag 19 juni 10.00 Välkomstanförande Lena Söderberg, Svenskt Vatten. Session 1: Management Ordförande: Charlotte Frambøl, Danva. Drick kranvatten utvärdering och handledning av ett kommunikationsprojekt Nordkvist-Persson M, Sydvatten. Implementering av managementsystem i vattentjänstföretag Rosen Balder C, Schmidt S, Sidenius S, NIRAS. Regional riskbedömning av dricksvattenförsörjning Lindhe A, Rosén L, Pettersson T, Chalmers. Bergstedt O, Chalmers, Göteborg Vatten. Nordensten C, Livsmedelsverket. Exempel på och erfarenheter av svenska arbetsmetoder för HACCP Bennet M, WSP Sweden AB. Posterpresentation Benchmarkingmodell för dricksvattenförsörjning i Sverige Bondelind M, Pettersson T J R, Chalmers. Malm A, Bergstedt O, Göteborg Vatten. Lindgren J, Svenskt Vatten. Lunch 13.00 Session 2: Säker dricksvattenförsörjning Ordförande: Riina Liikanen, Finlands vattenverksförening (VVY). Riskhantering i vattenförsörjningen Corfitzen C B, Albrechtsen H-J, Arnbjerg-Nielsen, Danmarks Tekniska Universitet. Andersen H S, Jørgensen C. DHI. Jacobsen P, Århus Vand A/S. Mollerup F, VandCenter Syd A/S. Lind S, Københavns Energi A/S. Heidemann G, Naturstyrelsen. Jensen R, Odense Kommune. Förbättrad SCADA-säkerhet vid dricksvattenanläggningar Johansson E, Kungliga Tekniska Högskolan. Posterpresentation Hantering av känslig information inom dricksvattenförsörjningen Wikström A-S, Vatten & Miljöbyrån AB. QMRA som stöd i säkerhetsplaneringen minskning och hantering av risk för norovirus via dricksvatten Petterson S, Seidu R, Vraale L, Heistad A, Universitet för miljöoch biovetenskap. Ottoson J, Sveriges Lantbruksuniversitet.

Program Tisdag 19 juni Kan klordioxid fungera som hygienisk barriär i interna distributionssystem? Tryland I, Wenneberg A C, Liltved H, NIVA. Samband mellan nederbörd uppströms ett dricksvattenverk och samtal till sjukvårdsupplysningen gällande mag-tarm symtom. Tornevi A, Forsberg B, Umeå Universitet. VISK Minskad risk för vattenburen smitta trots förändrat klimat Blom L B, Friberg J, Kretsloppskontoret, Göteborg. Furuberg K, Norsk Vann. Lindgren P-E, Linköpings Universitet. Morrison G M, Chalmers. Myrmel M, Norges Veterinärhögskola. Ottosson J, Statens Veterinärmedicinska anstalt. Schultz A C, Danmarks Tekniska Universitet. Sal L S, Nedre Rommerike Vannverk. Simonsson M, Livsmedelsverket. Kaffe Ordförande: Veli-Pekka Vuorilehto, Helsingforsregionens miljötjänster (HSY) 15.00 Erfarenheter från workshopar om GDP och MRA Heinicke G, DHI. Abrahamsson J, Almqvist H, Athley L, Göteborg Vatten. Häggström P, Stockholm Vatten. Pott B-M, Sydvatten. Hedenberg G, Svenskt Vatten. NORVID projektet analys av norovirus i dricksvatten Nyström F, Lindgren P-E, Linköpings Universitet. Ansker J, Häggström P, Stockholm Vatten. Ericsson P, Norrvatten. Athley E, Göteborg Vatten. Pott B-M, Sydvatten. Detektion av adenovirus i floden Glomma Rosado R C, Myrmel M, Norges Veterinärhögskola. Ultrafilter en oberoende mikrobiologisk barriär Almqvist H, Rydberg H, Bergstedt O, Kjellberg I, Johansson A, Göteborg Vatten. Posterpresentation Modellering, övervakning och källspårning av mikrobiologiska risker i råvatten Sokolova E, Pettersson T J R, Chalmers. Åström J, Tyréns AB. Bergstedt O, Chalmers, Göteborg Vatten. Kjellberg I, Göteborg Vatten. Hermansson M, Göteborgs Universitet. 16.30 John Snow Society Om John Snow, prisutdelning samt pump handle föredrag. 19.00 Konferensmiddag

Program Onsdag 20 juni 09.00 Session 3: Dricksvattenkvalitet Ordförande: Johanna Ansker, Stockholm Vatten. Övervakning av förändringar av vattenkvaliteten i distributionssystem Ikonen J, Juntunen P, Miettinen I T, Institutet för hälsa och välfärd (THL). Nya metoder för on-line-detektering av mikrobiologisk dricksvattenkvalitet Bjergaarde N E, Københavns Energi. Lindholm A, Nordvand. Hansson E, Roskilde Forsyning. Effekten av förbättrad vattenrening på mikroorganismer i Oslos distributionssystem för vatten Hem L J, SINTEF. Lund V, Anderson-Glenna A, Folkehelseinstituttet. Skaar I, Veterinaerinstituttet. Kaffe 10.30 Mixed bed-filtrering i ytvattenrening Härkki H, Hiillos K, Helsingforsregionens Miljötjänster. Dricksvattenkriser berör oss alla! Nyström P-E, Nordensten C, Livsmedelsverket, Abrahamsson E-M, AKRAB Ökad kunskap om snabbsandfilter Albrechtsen H-J, Gülay A, Lee C, Tatari K, Lin K, Musovic S, Smets B F, Danmarks Tekniska Universitet. Boe-Hansen R, Borch Nielsen P, Krüger. 11.30 Posterpresentation Förändringar i sammansättningen av organiskt kol under dricksvattenproduktion Lavonen E, Köhler S J, Sveriges Lantbruksuniversitet. Tranvik L, Uppsala Universitet. Gonsior M, Linköpings Universitet. Ansker J, Stockholm Vatten. Analys av bakteriestammar i biofilmer i dricksvattennät i södra Sverige Lührig K, Persson K M, Lunds Universitet, Sydvatten. Canbäck B, Johansson T, Tunlid A, Rådström P, Lunds Universitet. Avancerad analys av hålrumsmembran i pilotförsök med UF/koagulering Keucken A, VIVAB. Donose B C, The University of Queensland. Persson K M, Sydvatten. Praktiska erfarenheter av avhärdning i fluidiserad bädd Midlöv E, VA SYD. McCleaf P, Uppsala Vatten och Avfall. Pott B-M, Persson K M, Sydvatten.

Program Onsdag 20 juni Lunch 13.20 Session 4: Distributionssystem Ordförande: Kjetil Furuberg, Norsk Vann Förbättrad läckagekontroll genom Dopplerteknik och tryckreglering Ekblad T, Moberg F, Göteborg Vatten. On-line-simulering av distributionssystem för dricksvatten Aksela K, Aalto Universitet. 14.00 Posterpresentation Aqua fingerprint en metod för att karakterisera löst organiskt material i dricksvatten Boe-Hansen R, Krüger. Stedmon C, Arvin E, Danmarks Tekniska Universitet. Påverkar lättflyktiga organiska ämnen från PEX-rör hälsan? Lund V, Anderson-Glenna M, Steffensen I-L, Folkehelsoinstituttet. Skjevrak I, Statoil. Identitet och nedbrytbarhet för organiska ämnen från PEX-rör i byggnader Arvin E, Albrechtsen H-J, Corfitzen C B, Jelinkóva Z, Lützhøft H-C H, Olsson M E, Ryssel S T, Waul C K, Danmarks Tekniska Universitet. Kaffe 15.00 Sektionering i Hvidovre Forsyning planering, genomförande och övervakning Isager Hedegaard L, Hvidovre Forsyning. Jansen G M, Eiris M B, ALECTIA. Relining av huvudledningar och byggnadsinstallationer Pelto-Huikko A, Kaunisto T, WANDER. Säker dricksvattenkvalitet i vattenledningsnätet: Åtgärder för att upprätthålla trycket i ledningsnätet Mosevoll G, Skiens kommun. 16.00 Posterpresentation Inträngning av markföroreningar i distributionsnätet Bäckström M, Eklund M, Wikström A-S, Vatten & Miljöbyrån. Svensk utveckling av material i kontakt med dricksvatten Rod O, Swerea KIMAB. 16.20 Sammanfattning

Posterutställning Postrar knutna till posterpresentationer Benchmarkingmodell för dricksvattenförsörjning i Sverige Bondelind M, Pettersson T J R, Chalmers, Malm A, Bergstedt O, Göteborg Vatten, Lindgren J, Svenskt Vatten. Hantering av känslig information inom dricksvattenförsörjningen Wikström A-S, Vatten & Miljöbyrån AB. QMRA som stöd i säkerhetsplaneringen minskning och hantering av risk för norovirus via dricksvatten Petterson S, Seidu R, Vraale L, Heistad A, Universitet för miljö- och biovetenskap, Ottoson J, Sveriges Lantbruksuniversitet. Kan klordioxid fungera som hygienisk barriär i interna distributionssystem? Tryland I, Wenneberg A C, Liltved H, NIVA. Samband mellan nederbörd uppströms ett dricksvattenverk och samtal till sjukvårds upplysningen gällande mag-tarmsymtom. Tornevi A, Forsberg B, Umeå Universitet. VISK Minskad risk för vattenburen smitta trots förändrat klimat Blom L B, Friberg J, Kretsloppskontoret, Göteborg, Furuberg K, Norsk Vann, Lindgren P-E, Linköpings Universitet, Morrison G M, Chalmers, Myrmel M, Norges Veterinärhögskola, Ottosson J, Statens Veterinärmedicinska anstalt, Schultz A C, Danmarks Tekniska Universitet, Sal L S, Nedre Rommerike Vannverk, Simonsson M, Livsmedelsverket. Modellering, övervakning och källspårning av mikrobiologiska risker i råvatten Sokolova E, Pettersson T J R, Chalmers, Åström J, Tyréns AB, Bergstedt O, Chalmers & Göteborg Vatten, Kjellberg I, Göteborg Vatten, Hermansson M, Göteborgs Universitet. Dricksvattenkriser berör oss alla! Nyström P-E, Nordensten C, Livsmedelsverket, Abrahamsson E-M, AKRAB. Förändringar i sammansättningen av organiskt kol under dricksvattenproduktion Lavonen E, Köhler S J, Sveriges Lantbruksuniversitet, Tranvik L, Uppsala Universitet, Gonsior M, Linköpings Universitet, Ansker J, Stockholm Vatten. Analys av bakteriestammar i biofilmer i dricksvattennät i södra Sverige Lührig K, Persson K M, Lunds Universitet & Sydvatten. Canbäck B, Johansson T, Tunlid A, Rådström P, Lunds Universitet, Avancerad analys av hålrumsmembran i pilotförsök med UF/koagulering Keucken A, VIVAB, Donose B C, The University of Queensland, Persson K M, Sydvatten. Praktiska erfarenheter av avhärdning i fluidiserad bädd Midlöv E, VA SYD, McCleaf P, Uppsala Vatten och Avfall, Pott B-M, Persson K M, Sydvatten. Aqua fingerprint en metod för att karakterisera löst organiskt material i dricksvatten Boe-Hansen R, Krüger, Stedmon C, Arvin E, Danmarks Tekniska Universitet.

Posterutställning Påverkar lättflyktiga organiska ämnen från PEX-rör hälsan? Lund V, Anderson-Glenna M, Steffensen I-L, Folkehelsoinstituttet, Skjevrak I, Statoil. Identitet och nedbrytbarhet för organiska ämnen från PEX-rör i byggnader Arvin E, Albrechtsen H-J, Corfitzen C B, Jelinkóva Z, Lützhøft H-C H, Olsson M E, Ryssel S T, Waul C K, Danmarks Tekniska Universitet. Inträngning av markföroreningar i distributionsnätet Bäckström M, Eklund M, Wikström A-S, Vatten & Miljöbyrån Svensk utveckling av material i kontakt med dricksvatten Rod O, Swerea KIMAB Postrar Automated monitoring of fecal contamination of water source improves the raw water quality in Gothenburg Movig T, Colifast Disinfection of fungi in drinking water biofilms Pursiainen A, Institutet för hälsa och välfärd (THL) & Kuopio Universitet, Wortberg T, University of Duisberg-Essen, Hyvärinen A, Miettinen I T, Institutet för hälsa och välfärd (THL). Drinking water reservoirs problem areas and preventive maintenance Mattsson M, Amphi-tech Service Effect of strainer pore size distribution on residual particle content in lake water for artificial recharge in the Vomb basin Persson K M, Pott B-M, Sydvatten, Eckberg C, Hérail E, Since C, Universite de Limoges. GenoMembran removal of natural organic matter from lake water with membrane technology Persson K M, Sydvatten Investigating drinking water outbreaks and monitoring micribiological raw water quality Hallin E, Allestam G, Schönning C, Smittskyddsinstitutet Microbial removal of manganese in rapid sand filters Lin K. Smets B F, Albrechtsen H J, Danmarks Tekniska Universitet Microbiological pollution from small traffic related urban catchments Czemiel Berndtsson J, Persson K M, Sydvatten On-line modelling and active leakage management Høgh K, NIRAS Operational use of hydraulic on-line modelling Elkjaer L, NIRAS

Posterutställning Satellite data for raw water quality mapping Persson K M, Sydvatten, Philipson P, Brockmann Geomatics Sweden AB, Carlsson M, Länsstyrelsen i Jönköpings län, Stibe L, Länsstyrelsen i Hallands län, Andersson M, Länsstyrelsen i Kronobergs län. Ultrafiltration for detection of bacterial biothreat contaminants in drinking water Karlsson L, Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), Hallin E, Schönning C, Smittskyddsinstitutet, Lundin-Zumpe A, Ågren P, Lavander M, Livsmedelsverket, Stephansson O, Statens Veterinärmedicinska Anstalt. Water disinfection using ultraviolet light emitting diodes Rantalankila M, Lappeenranta Universitet

Session 1: Management Drick kranvatten utvärdering och handledning av ett kommunikationsprojekt 12 Implementering av managementsystem i vattentjänstföretag 15 Regional riskbedömning av dricksvattenförsörjning 23 Exempel på och erfarenheter av svenska arbetsmetoder för HACCP 31 Benchmarkingmodell för dricksvattenförsörjning i Sverige 36 11

Drick kranvatten ett kommunikationsprojekt Marie Nordkvist Persson Sydvatten AB, Skeppsgatan 19, 211 11 MALMÖ Abstract: The largest communication project in drinking water in Sweden has been carried out in the owner-municipalities of Sydvatten during three years. The project Drink tap water aims at schools and is co-financed by Sydvatten and the 15 owner-municipalities. The aim is to increase knowledge about tap water and to raise the status of tap water among the customers in order to get young people to drink more tap water. In the spring 2012, the project has been evaluated and a tutorial on how knowledge and experiences of communication about drinking to teenagers has been developed. The feedback from participating teachers and students has been documented and compared with the theories of strategic communications. A tutorial on how a corresponding communication project aimed at schools can be implemented targeting other players in the water industry has also been developed. Kranvatten är hälsosamt, billigt och miljövänligt. Det är det huvudsakliga budskapet i skolprojektet Drick kranvatten som riktar sig till elever i årskurs 6-9. Projektets omfattning och karaktär saknar motstycke i Sverige. Drick kranvatten drivs av Sydvatten AB, en av landets största dricksvattenproducenter, i samarbete med företagets delägarkommuner. Syftet är att informera unga konsumenter om kranvattnets många förtjänster. På produktens egen webbplats www.drickkranvatten.se finns vattenfakta och färdiga lektionsförslag som underlättar för lärarna att lyfta in olika aspekter av vatten i undervisningen. Lektionerna är kopplade till kursplanernas centrala innehåll i Lgr11, grundskolans läroplan, för NO, SO med flera ämnen. Frågesporter, vattentävlingar och en Facebook-grupp har också lagts till för att stödja initiativet. 100 skolor och 30 000 elever Målet med Drick kranvatten-projektet i sin helhet är att göra kranvatten till en naturlig del av skolans miljö- och hälsoarbete. Efter att ha arbetat med Drick kranvatten bör eleverna känna till: att tillgång till rent vatten är avgörande för vår hälsa. att floder, sjöar och grundvatten är viktiga som dricksvattenkällor. att svenskt kranvatten är av mycket hög kvalitet. att kranvatten är ett hälsosamt dryckesval. att kranvatten är billigt, ca 1 000 gånger billigare än flaskvatten eller läsk. att kranvatten är ett bra miljöval. Eleverna bör dessutom kunna reflektera över: vattenproblematik i världen med ledorden: fördelning, tillgång och brist. behovet av friskt vatten i ett globalt perspektiv och vilka följder bristen på rent vatten kan få. vatten som orsak till konflikt och samarbete mellan regioner respektive länder. Projektet omfattar 100 skolor med sammanlagt cirka 30 000 elever. En projektledare, som är både lärare och journalist, har värvats för att introducera Drick kranvatten på skolorna, utveckla det pedagogiska materialet samt stödja lärarna under arbetet med tema vatten. När eleverna har arbetat med vattentemat får skolan en kranvattenautomat som ger både kylt vanligt kranvatten och kolsyrat kranvatten. Alla elever får även sportflaskor med Drick kranvatten-tryck. När kranvattenautomaten är installerad arrangerar skolorna invigningsceremonier med underhållning och aktiviteter kopplade till kranvattentemat, till exempel sånger, frågesporter, fototävlingar, uppvisningar och maskerader. På den skola i varje kommun som först kommer med i Drick kranvatten-projektet arrangerar Sydvatten en kommunpremiär då en grupp parkour-artister uppträder för skolans elever och personal. 12 Session 1: Management

För att ytterligare öka intresset för kranvattenautomaterna utrustas vissa av dem med en så kallad pratkran. En rörelsesensor startar inspelade vattenbudskap som slumpmässigt spelas upp när någon närmar sig för att hämta vatten. Samarbete för affärsmässig samhällsnytta Sydvatten AB är ett kommunägt företag som producerar dricksvatten till 850 000 invånare i 16 delägarkommuner i Skåne. Bolaget levererar dricksvattnet till kommungränserna, därefter tar respektive kommun över distributionen inom det egna området. Då Sydvatten är ett kommunägt aktiebolag är samarbete för affärsmässig samhällssnytta en av grundstenarna. Bolaget ska vara konkurrenskraftigt, ta del av utvecklingen inom branschen samt bidra till kommunernas utveckling. Samhällsnyttan går före vinstmaximering genom ett mycket långsiktigt ansvarstagande för att säkerställa dricksvattenleveranserna till ett rimligt pris. Ett av ägarnas uppdrag till bolaget är att skapa ytterligare samhällsnytta genom att kommunicera värdet av kranvatten och lyfta fram kranvattnets höga kvalitet. Behov och hot Till för några år sedan fanns knappast något behov av att sprida information om kranvatten. Sverige har mycket vatten av god kvalitet. Tjänsterna för att leverera vatten och ta hand om avloppsvatten är offentligt ägda. De finansieras genom taxor, enligt självkostnadsprincipen, och får inte generera vinst. De flesta framtidsfrågor som diskuterades inom branschen rörde teknik och produktion, till exempel klimatförändringars inverkan på försörjningstryggheten. Men saker har förändrats. Produkten kranvatten började under 1990-talets slut att utsättas för nya typer av hot och konkurrens: Kommersiella intressen, bryggerinäringen, producerar bordsvatten som beskrivs såsom hälsosammare och renare än kranvatten. Livsstilsprogram uppmanar folk att köpa och dricka vatten på flaska. Restauranger serverar kranvatten som har filtrerats lokalt och påstås vara renare och smaka bättre än vanligt kranvatten. Debatter om medicinska och kemiska rester i kranvatten riskerar att skapa osäkerhet hos allmänheten. Med hänsyn till ovanstående gjordes på Sydvatten bedömningen att det förelåg ett uppenbart informationsbehov om kranvatten som en nyttig, billig och klimatsmart dryck. Mål och målgrupper Målsättningen med Drick kranvatten är att öka medvetenheten om kranvattnets värde, att stärka kranvattnets varumärke och att bibehålla tilliten till och förtroendet för vårt dricksvatten. Valet av målgrupp är grundskoleelever i åldrarna 13 16 år och baseras på: att ungdomar i denna ålder är stora läskkonsumenter. att många tonåringar börjar reflektera över kropp, diet och sportaktiviteter på ett nytt sätt. att unga människor behöver uppmuntras att tänka på hur deras val av dryck påverkar hälsa, ekonomi och miljö. att ungdomar har egna pengar, gör egna inköp och skapar sina egna vanor. att ungdomar har avsevärt inflytande över sina familjers inköpsvanor. Ett kommunalt samarbete Inom bolaget finns sedan länge tre plattformar för samarbete mellan delägarna. På dessa plattformar möts representanter från teknik-, finans- och kommunikationsavdelningarna regelbundet och håller sig uppdaterade om utvecklingen inom dricksvattensektorn. Drick kranvatten-projektet har förberetts av kommunikationsgruppen. Projektet är ett samarbete mellan Sydvatten och delägarkommunernas VAorganisationer. Den totala budgeten för projektet är omkring 5 miljoner kronor hälften av beloppet kommer från bolaget och hälften från delägarkommunerna. Session 1: Management 13

Preliminära slutsatser Drick kranvatten utvärderas regelbundet genom att lärare och elever besvarar enkäter. Enkätsvaren visar på positiva resultat av projektet. 78 % av eleverna svarar att de under skoltid väljer att dricka kranvatten istället för annan dryck efter att ha arbetat med Drick kranvatten. 52 % anger att de dricker mer kranvatten under skoltid jämfört med tidigare. 28 % anger att de dricker mer kranvatten även på fritiden. Drygt 70 % menar att de har fått ökad förståelse för hur viktigt vatten är för hälsa och miljö. 70 % anser att de har fått ökad förståelse för vad vatten kostar jämfört med andra drycker. Lärarnas enkätsvar tyder på att webbplatsen är ett användbart pedagogiskt redskap. En lärare beskriver den så här: En enorm samling mycket bra information som man kan använda för elevernas skull. Den sparade tid, och gav mig nya idéer. Det allmänna stödet från lärarna är överväldigande. 97 % av lärarna säger att de har haft nytta av lektionsförslagen och att de har besparat dem förberedelsetid. 99 % av lärarna är positiva till Drick kranvatten och projektets resultat på den egna skolan. Under 2012 genomför Institutionen för strategisk kommunikation vid Lunds Universitet, Campus Helsingborg, en utvärdering av elev- och lärarenkäterna. Den kvantitativa analysen har kompletterats med en kvalitativ undersökning i form av intervjuer med lärare och elever i ett antal skånska skolor. Utvärderingen, samt en handledning för att genomföra ett motsvarande kommunikationsprojekt av andra aktörer inom VA-branschen, kommer att redovisas under hösten 2012. Utvärderingen/handledningen finansieras av Sydvatten tillsammans med medel från Svenskt Vatten Utveckling och kommer att publiceras som SVU-rapport. Handledningen utgår från konkreta erfarenheter och praktiska tips. Drick kranvatten har genomförts i tre steg: förankring i kommunerna, introduktion på skolorna och genomförande på skolorna. Introduktionen har sett olika ut beroende på kommun och kommunstorlek. I mindre kommuner har projektledaren vanligen fått möjlighet att presentera Drick kranvatten på ett möte med alla rektorer. I vissa fall har projektledaren uppmanats av skolchefen att ta kontakt med respektive rektorer direkt. I stora kommuner, med mer än en skolförvaltning eller motsvarande organisation, har det krävts fler möten både horisontellt och vertikalt i kommunorganisationen. Målet har varit att även i de stora kommunerna få tillgång till skolchefernas/stadsdelarnas rektorsmöten. Underlätta och spara tid är nyckelord för att skolorna ska utnyttja erbjudandet om att ansluta sig till Drick kranvatten. Projektet ska ses som ett intressant erbjudande till skolorna och ett användbart hjälpmedel i den pedagogiska verksamheten. Det verkar inte finnas någon idealisk tidpunkt för att presentera ett projekt i skolorna. Skolpersonalen har alltid mycket att göra med planering inför en ny termin, avslut före ett lov, utvecklingssamtal, nationella prov, betygsättning, oväntade situationer som har uppstått osv. Vi har provat många olika tidpunkter. Det har fungerat något bättre om vi har nått rektorer och lärare väldigt tidigt på terminen eller helst innan terminen har startat, under personalens studiedagar. Rektorerna har sällan tid att ägna sig åt Drick kranvatten och för vår del är det viktigare att få direktkontakt med den eller de lärare som ska arbeta med projektet. Bäst har projektet fungerat på de skolor där vi har etablerat en positiv kontakt med en engagerad lärare. Kopplingen till kursplanernas centrala innehåll betonas vid introduktionen för att projektet nyttovärde ska framgå tydligt för lärarna. Vårt pedagogiska material ska ses som en hjälp till lärarna. Det är också viktigt att framhålla att lärarna inte behöver redovisa vad de gör i projektet, om de inte själva vill det genom att till exempel ladda upp eget material på hemsidan. De preliminära resultaten tyder på att fördjupad kunskap och förståelse för vattenfrågor bäst uppnås genom tematiskt och ämnesövergripande arbete på skolorna. Elever med en initialt positiv inställning till kranvatten tenderar att förstärkas i sin uppfattning genom Drick kranvatten-projektet. Vi konstaterar att ett kommunikationsprojekt kan påverka vanor och dryckesbeteenden. Vi är dock medvetna om att det är svårt att uppnå bestående förändringar i attityder och beteenden. För att lyckas är det avgörande att fortsätta bygga kunskap och förtroende hos målgruppen, i detta fall lärare och elever. 14 Session 1: Management

Implementation of Management Systems in Water and Sewerage Utility Companies *Christian Rosen Balder, **Thomas Haurdahl, ***Stefan Schmidt * NIRAS, Sortemosevej 19, 3450 Allerød, crb@niras.dk, ** NIRAS, Sortemosevej 19, 3450 Allerød, tho@niras.dk, *** NIRAS, Åboulevarden 80, Postboks 615, 8100 Århus C, sts@niras.dk Abstract. The Danish branch of municipality owned water and sewerage companies has undergone major changes the last few years. From being an integrated part of the municipal organisation they have been separated from the municipality and turned into independent utility companies. At the same time there has been a major reconstruction of Danish municipalities going from 270 to less than 100. As a result hereof these newly started companies need to establish their own way of management. In this article we describe how to implement management systems successfully (ISO 14001, ISO 22000, ISO 9001, and OHSAS 18001) in order to change the company culture from reactive to proactive. Experiences documented in this article are based upon project results from Danish utility companies: 1. Guldborgsund: Implementation of Risk Management System in Water Supply 2. Vordingborg: Implementation of Management Report in Multi Utility Company 3. Hjørring: Strategic Development Plan for Assets in Water Supply 4. Esbjerg: Implementation of Management Information System 5. Energiforsyning Køge: Risk Management at Waste Water Treatment Plant and results from an interview study conducted in 2011 by NIRAS among 25 Managing Directors of larger utility companies in Denmark. Vand og afløbsselskaber - en ny industri Den danske forsyningssektor har undergået store forandringer. Der er på få år gennemført en kommunalreform, hvor antallet af kommuner er reduceret fra ca. 270 til ca. 100 og efterfølgende er den kommunale drift af vand- og afløbsaktiviteter udskilt i selvstændige selskaber. Med introduktionen af selvstændige selskaber og flere forsyningsgrene under samme selskab er kravene til ledelsen og deres systemer blevet ændret. Derfor er der skabt behov for et mere dedikeret fokus på selskabets forpligtelser i forhold til kunder, myndigheder og samfund. Det betyder et skifte i holdninger og driftsfilosofi. Hvor man tidligere så udgifter som hovedfokusområde, må man nu også se på områder som interessenternes krav og forventninger samt selskabets behov for udvikling af kompetencer. I januar 2012 gennemførte NIRAS en interviewundersøgelse med deltagelse af 25 direktører fra nyetablerede kommunalt ejede forsyningsselskaber. Analysen viste en klar tendens til, at ledelserne i de danske vand- og afløbsselskaber er indstillet på at gennemføre en markant udvikling af selskabernes effektivitet, økonomistyring, miljø og forsyningssikkerhed (inkl. drikkevandskvalitet). Reformen i vand- og afløbsselskaberne har med andre ord dannet grundlag for, at der er skabt en ny industri i Danmark. Dette skifte betyder, at vi i stigende omfang ser forsyningsselskaber implementere ledelsessystemer, som i dag er gængse inden for de traditionelle industriområder. Forudsætninger for succes med ledelsessystemer Det er vores erfaring, at forsyningsselskaberne må gå fra et reaktivt ledelsessyn til et proaktivt og forudsigende ledelsessyn, se figur 1. Populært sagt må man væk fra holdningen, at planlægning og forebyggelse ikke kan betale sig og man må tro på, at der er et forbedringspotentiale, som kan indfris gennem løbende forbedringer. Det reaktive ledelsessyn kommer bl.a. til udtryk, når man bevidst fravælger forebyggende vedligehold. Det kan forsvares, hvis man alene ser det ud fra et rent driftsøkonomisk synspunkt. Det er bare ikke driftssikkert, det er ikke miljøvenligt, og det er ikke udviklende for selskabet. Session 1: Management 15

Investeringer i ledelsessystemer handler derfor om mere end driftsøkonomi, det handler om at opnå et mere sikkert og miljøvenligt vand- og afløbsselskab. Ledelsessystemer er ikke et mål i sig selv. Der er nogle, som fejlagtigt betragter et ISO certifikat som et mål i sig selv. Ledelsessystemet er et middel/værktøj, der hjælper selskabet til at nå ønskede mål. Vellykket implementering af ledelsessystemer i forsyningsselskaber starter med ledelsens udtrykte ønske om at ville forbedre selskabets resultater gennem forebyggelse og gennem løbende forbedringer. Ledelsen skal ville det så meget, at de ikke kan lade være med at efterspørge (ofte kaldet: Træk på engelsk: Pull), at der er styr på tingene. Dvs. de efterspørger, at arbejdsopgaver planlægges, resultaterne evalueres og indsatserne løbende forbedres med udgangspunkt i beslutninger baseret på fakta. Figur 1: Holdnings- og kompetenceskifte ved indførelse af ledelsessystemer Vision, mission og værdier Fastsættelse og kommunikation af vision, mission og værdier danner et grundlag, hvor der bakkes op om de aktiviteter, der udgør ledelsessystemet. I visionen formuleres den idealsituation, som ledelsessystemet skal hjælpe med til at opnå, fx: Vi vil levere drikkevand af høj kvalitet, effektivt og til rimelige priser med respekt for miljøet. I missionen fastsættes den grundpræmis, som skal være til stede for, at visionen kan opnås, fx: Det er os, der styrer anlæggene - ikke anlæggene, der styrer os. Formulering af værdierne kan hjælpe med til at fremme nye holdninger og adfærd hos medarbejderne. Det kan fx handle om samarbejde (åbenhed, ærlighed, loyalitet, fællesskab), hvordan man arbejder (efter planer, standardiseret, gør tingene rigtigt første gang/effektivt, disciplineret osv.). Når selskaber ønsker at opnå endnu bedre resultater, ønsker de samtidigt forandringer i medarbejdernes værdier, holdning og adfærd. Det er i dette lys, at vision, mission og værdier kan anvendes som argumentation for en ønsket forandring. Med vision, mission og værdier har ledergruppen en ensartet, gennembearbejdet, og (forhåbentlig) overbevisende argumentation, når de skal svare på spørgsmål som: Hvorfor skal vi bruge ekstra tid til at planlægge, vi har jo travlt nok i forvejen? Svar: (vision) Det er fordi, vi gerne vil levere drikkevand af høj kvalitet. (mission) Det kan vi kun gøre, hvis det er os, der styrer anlæggene og ikke anlæggene, der styrer os. (værdier) For at vi kan styre anlæggene, skal vi samarbejde, være åbne osv. osv. Ledelsessystemer (ISO 9001/14001/22000 og OHSAS 18001) bygger på otte fælles principper, som udtrykker den grundindstilling, der ligger bag. De er gode at sætte sig ind i, når man skal arbejde med ledelsessystemer. 1. Kundefokus 16 Session 1: Management

Virksomheder er afhængige af deres kunder, og de bør derfor forstå nuværende og fremtidige kundebehov, opfylde kundekrav og stræbe efter at overgå kundernes forventninger 2. Lederskab Ledere skaber en helhed af formål og udviklingsretning for virksomheden. De bør skabe og opretholde et internt miljø i virksomheden, hvori medarbejderne kan blive fuldt involveret i at nå virksomhedens mål 3. Involvering af medarbejdere Medarbejdere på alle niveauer er det væsentlige i en virksomhed, og deres fulde involvering gør det muligt, at deres evner anvendes til gavn for virksomheden 4. Procesorientering Et ønsket resultat opnås mere effektivt (ressourcerelateret), når aktiviteter og tilhørende ressourcer styres som en proces 5. Systemorienteret ledelse At identificere, forstå og styre indbyrdes relaterede processer så et system bidrager til virksomhedens effektivitet (resultatrelateret og ressourcerelateret) med hensyn til at nå dens mål 6. Løbende forbedringer Ledere skaber en helhed af formål og udviklingsretning for virksomheden. De bør skabe og opretholde et internt miljø i virksomheden, hvori medarbejderne kan blive fuldt involveret i at nå virksomhedens mål 7. Faktuel beslutningstagning Effektive beslutninger er baseret på analyse af data og informationer 8. Gensidige fordelagtige leverandørrelationer En virksomhed og dens leverandører er afhængige af hinanden, og en gensidig fordelagtig relation øger begge parters værdiskabende evne Mål For den, der ikke ved hvilken havn han styrer imod, er ingen vind gunstig Seneca, romersk filosof. Det er et fåtal af de danske vand- og afløbsselskaber, der aktivt anvender målstyring som ledelsesværkstøj til forcering af udviklingen af selskabets resultater. Balanced Scorecard modellen er et godt udgangspunkt for identifikation af relevante mål, se figur 2. Figur 2: Eksempel på Balanced Scorecard modellen anvendt til udpegning af mål i vand- og afløbsselskab Indførelse af målstyring er ofte en krævende proces. Arbejdet med at indføre målstyring handler mere om at ændre vaner end om at indsamle og behandle data. Målstyring omfatter: Fastsættelse af mål (talbestemte, tidsbestemte), indsamling af data og beregning af nøgletal (fx på uge og månedsbasis) samt analyse og evaluering af resultater i forhold til opstillede mål. I figur 3 er givet et eksempel på, hvordan data der indsamles kan visualiseres og danne grundlag for en månedlig management rapport. Session 1: Management 17

Figur 3: Eksempel på visualisering af resultater i månedlig managementrapport i vand- og afløbsselskab. Strategi Med strategi skal her forstås plan for at nå langsigtede mål. Strategier hjælper selskaberne med at udvælge anlægs- og forbedringsprojekter, som både løser aktuelle udfordringer og samtidigt tager højde for udfordringer, der forventes på lang sigt, fx klimapåvirkninger, ændrede udledningskrav, ændringer i befolkningsgrundlag osv. Ser vi på anlægsstrategien, så indeholder den svarene på spørgsmål som: Hvilken anlægsstruktur vil være den bedste i vores forsyningsområde de kommende 1-5 år, om 20 eller 80 år med de forventninger, vi har til fremtiden. Ser vi på forbedringsstrategien, så giver den svarene på, hvordan selskabet bedst muligt og mest hensigtsmæssigt kan organisere arbejdet med løbende forbedringer og hvilke metoder, der kan anvendes. Udarbejdelse af en anlægsstrategi er en kompleks opgave. Vores erfaringer er, at det er en hjælp at opdele arbejdet i fire faser. I første fase fastsættes de langsigtede mål for forsyningens anlæg (de skal være bæredygtige, miljøvenlige, effektive osv.), datakilder identificeres og arbejdet organiseres. I fase to udpeges de funktioner og områder i anlæggene, som på kort og lang sigt vurderes at være kritiske i forhold til de opstillede mål. Her ser man på anlæggenes kapacitet, alder, pålidelighed og driftsøkonomi. Man vurderer de fremtidige grundvandsressourcer, recipienter, udvikling i befolkningsgrundlag og forventninger til klimapåvirkningers eventuelle betydninger. I tredje fase kan man opstille mulige scenarier for udviklingen inden for nogle af de parametre, der kan blive kritiske, herunder alternative løsningsmodeller for den fremtidige anlægsstruktur, anvendelsen af forskellige grader af automation i styring og overvågning, in- eller outsourcing af arbejdsopgaver samt de økonomiske konsekvenser. I fjerde fase udarbejdes strategiplanen, så aktiviteter på kort og lang sigt er beskrevet, og der er udarbejdet en investeringsplan og en plan for fremtidige takster og cashflow. 18 Session 1: Management

Figur 4: Proces til udarbejdelse af anlægsstrategi i vand- og afløbsselskab Udarbejdelse af en forbedringsstrategi kan hjælpe selskabet til at italesætte, organisere og iværksætte en effektiv forbedringsindsats, hvor der skabes en synergi mellem selskabets forskellige funktioner. Synergi kan skabes i et vand og afløbsselskab ved at se på, hvordan selskabets forskellige funktioner bidrager til selskabets samlede performance. Det gør de fx, når man i teknik og anlægsafdelingen sørger for, at anlæggene og processerne er stabile og pålidelige dvs. de er ikke for gamle og kapaciteten passer så giver man drift- og vedligeholdsfunktionen de bedste vilkår for at kunne gennemføre forebyggende arbejder og være beredt til hurtig udrykning i tilfælde af havari eller anden form for fejl. I figur 5 er denne sammenhæng illustreret. Synergien ses ved den accelererede forbedring af performance. Der vil være flere sammenhænge, som giver synergi. Når synergien er indset, handler det om at finde ud af, hvilke metoder man kan benytte til at forbedre sig efter. Det er vores erfaringer, at følgende tre tilgange er anvendelige i vand- og afløbsselskaber: 1. I de ISO baserede ledelsessystemer bygger forbedringer på, at man dels arbejder med en handlingsplan (fx som beskrevet ovenfor med anlægsstrategien) og dels ved identifikation af afvigelser, årsagsanalyse og gennemførelse af korrigerende handlinger (til fjernelse af årsager) 2. LEAN de fleste forbedringsmetoder fra LEAN kan anvendes. Eksempelvis: 5S kan hjælpe med til at skabe orden og ryddelighed på værksted, i biler og på kontorer, værdistrømsanalyse kan anvendes til forbedring af beredskab (fx ved ledningsbrud) 3. Pålidelighed og six sigma her anvendes statistik som grundlag ( fx vedr. brud, fejl og procesvariation) til fastsættelse af optimale levetider, serviceintervaller og reduktion af procesvariation (fx fra beluftning og filtrering af drikkevand eller fra rensning af spildevand) Figur 5: Sammenhænge mellem forskellige indsatser og performance i vand- og afløbsselskab Opbygning af ledelsessystem ISO-ledelsessystemer (herunder kvalitet, miljø, fødevaresikkerhed og arbejdsmiljø) har alle et fælles udgangspunkt, idet de: Session 1: Management 19

Identificerer risici, sætter prioriteter og etablerer dynamiske programmer og planer, der omkostningseffektivt skaber forbedringer Udviklingen går i retning af, at man i stigende omfang benytter risikostyring som udgangspunktet for ledelsessystemer. Vores erfaringer i vand- og afløbsselskaber viser, at det giver enklere og mere værdiskabende systemer. Enklere, fordi man benytter samme ordvalg, uafhængigt af om man taler om service, kvalitet, arbejdsmiljø eller miljø. Mere værdiskabende, fordi man opnår en mere klar og pædagogisk let forståelig sammenhæng mellem risici (de forhold, der har med værdi at gøre) og indsatser (fx rutiner, instruktioner, måling og registrering). Det har de fordele, at man sætter fokus på de værdiskabende ting, det er ikke svært at gøre det sammen med medarbejderne og det kræver ikke særlig megen dokumentation. I figur 6 er princippet for opbygning af ledelsessystemet vist. Her fremgår sammenhængene mellem den værdiskabende proces og de forskellige elementer i ledelsessystemet. Figur 6 Principper for opbygning af et ledelsessystem, her eksemplificeret med kloaker og renseanlæg Ud over de aktiviteter, der er skitseret i figur 6, stiller ISO systemerne krav til, at selskabet har beskrevet politiker (kvalitet, miljø, sikkerhed), fastsat mål, fastsat ansvar og beføjelser samt procedurer for træning, uddannelse og kompetencer, dokument- og datastyring, intern audit og korrigerende handlinger. Der er mindre forskelle mellem standarderne, men de overordnede principper er ens. Ledelsessystemerne er målrettet forskellige områder. Kvalitet er orienteret mod kunderettede processer, miljø handler om ressourcer (energi, vand og materialer), forurening (jord, luft, vand, støj og gener), 20 Session 1: Management

drikkevandskvalitet handler om kemiske, bakteriologisk og fysiske forureninger af drikkevand. I tabel 1 har vi givet eksempler på typiske processer, aktiviteter og hændelser. Tabel 1: Eksempler på processer, aktiviteter og hændelser der kan indgå i ledelsessystemer i vand og afløbsselskaber Typiske processer/aktiviteter/hændelser i vand- og afløbsselskaber Ledelsessystem Kunderettede processer: Produktinformation, vandregulativ, indgåelse af aftaler, tilkobling, installation, måleraflæsning, forbrugsafregning, tømningsordning, indkøb, lagerstyring Miljøforhold: Vandindvinding, elforbrug til pumper, beluftere m.v., udledning af skyllevand, håndtering af farlige stoffer og materialer, håndtering af affald, styring og overvågning af processer, overholdelse af vilkår i spildeandstilladelser fra renseanlæg og overløbsbygværker, vedligehold af pumpestationer og rensningsanlæg, brand og eksplosion Drikkevandssikkerhed: Analyse af grundvandskvalitet, boringskontrol, brud på vandledninger, hygiejne ved arbejde med vandbehandlingsanlæg, tilsyn, kontrol og vedligehold af vandbehandlingsanlæg, anvendelse af godkendte materialer og komponenter, tilsyn med entreprenører ved ledningsarbejder, kontrol med installationer hos kunder, håndtering af vandforurening Arbejdsmiljø: El-sikkerhed, håndtering af kemi, kloakarbejde, tunge løft, vibrationer, ergonomi, løfteudstyr, ulykkesrisici med stiger, taljer, seler, ATEX krav i forbindelse med rådnetanke og gas, vaccinationer, førstehjælp ISO 9001, kvalitetsledelse ISO 14001, miljøledelse ISO 22000, fødevaresikkerhed OHSAS 18001, arbejdsmiljøledelse Selskaber, der indfører mere end et ledelsessystem, vil med fordel kunne have fælles procedurer vedr. fx dokument- og datastyring, afvigelser og korrigerende handlinger, så systemerne så vidt muligt integreres. Implementering Udfordringen er ikke at udarbejde et ledelsessystem men at skabe bedre resultater ved at få organisationen til at arbejde systematisk i henhold til systemet. Denne erkendelse bør anvendes som grundlag for implementeringen. Det er vores erfaring, at de metoder, der anvendes i driften af vand- og afløbsselskaber, er baseret på en lang tradition. Mange af selskaberne har eksisteret i mere end 100 år, så erfaring i, hvordan man driver et vand- og afløbsselskab, er der som regel rigeligt af. Det, som er nyt, er involveringen af alle medarbejderne i at arbejde forebyggende og sikkert samt i at evaluere indsatser og resultater. Det kræver fælles billeder og forståelse af, hvad der vigtigt og, hvorfor det er vigtigt. Vores erfaringer med implementering af ledelsessystemer i vand- og afløbssystemer kan opsummeres til: Aktiviteter med udvikling og implementering bør gennemføres i teams med 5-12 deltagere (alle medarbejderne i selskabet bør principielt deltage i processen) Aktiviteterne bør ikke vare mere end 2,5 time ad gangen (så mistes koncentrationen) Kortlægning bør altid suppleres med konkrete anlægsbesøg (så er der mulighed for at konkretisere principperne) Dokumentation af selskabets driftsstyring bør tage udgangspunkt i den praksis, der er, og ikke forsøge at revolutionere praksis Dokumentationen skal være minimalistisk, dvs. hvad, hvornår og hvem ikke hvordan, med mindre det er strengt nødvendigt De mangler, der evt. identificeres ved kortlægning af den nuværende praksis, bør indgå i en prioriteret handlingsplan, hvor man gennemfører forbedringerne i en takt, der er realistisk i forhold til selskabets ressourcer og øvrige planlagte aktiviteter Session 1: Management 21

Der bør gennemføres et træningsforløb for selskabets teams i ressourceplanlægning, evaluering af indsatser og resultater samt gennemførelse af løbende forbedringer Træningsforløbet kan gennemføres over en tre-måneders periode, hvor teams lærer at benytte teknikkerne på ugemøder Ledergruppen er også et team og bør også deltage i træningsforløb Implementering af et ledelsessystem tager fra 6-12 måneder afhængigt af selskabets kompleksitet og størrelse, tiden er ikke det afgørende Man bør altid afgrænse sit ledelsessystem og ikke forsøge at tage alle typer risici med i en omgang, fx alene fokusere på drikkevandskvalitet, eller miljø. Referencer Balder C.R. m.fl. (2012). Analyse af forsyningssektoren, Rapport kan rekvireres hos NIRAS (crb@niras.dk) EN ISO 9000, 2000, Quality Management Systems Fundamentals and vocabulary DS/EN ISO 9001, Kvalitetsledelsessystemer Krav, 4. udgave, 2008-12-09 DS/EN ISO 14001, Miljøledelsessystemer Krav med anbefalinger om anvendelse, 2. udgave, 2004-11-30 DS/OHSAS 18001, Arbejdsmiljøledelsessystemer Kravbeskrivelse, 2. udgave, 2008-01-14 DS/EN ISO 22000, Ledelsessystemer for fødevaresikkerhed Krav til virksomheder i fødevarekæden, 1. udgave, 2005-12-22 Robert S. Kaplan og David P. Norton: The Balanced Scorecard Measures that Drive Performance, Harvard Business Review, January-February 1992. 22 Session 1: Management

Regional risk- och sårbarhetsanalys för dricksvattenförsörjning Andreas Lindhe*, Olof Bergstedt* / **, Lars Rosén*, Thomas J.R. Pettersson*, Christina Nordensten*** * Department of Civil and Environmental Engineering, Chalmers University of Technology, SE-412 96 Gothenburg, andreas.lindhe@chalmers.se, lars.rosen@chalmers.se, thomas.pettersson@chalmers.se ** Göteborg Vatten, Box 123, SE-424 23 Angered, Sweden, olof.bergstedt@vatten.goteborg.se *** The National Food Agency, Box 622, SE-751 56 Uppsala, Sweden, christina.nordensten@slv.se Abstract. Water utilities have to manage a wide range of risks to guarantee the consumers a safe and reliable supply of drinking water. Current risks and emerging risks due to e.g. climate changes call for different measures that may have local but also regional effects. The drinking water supply in one municipality may be dependent on the supply system in one or several other municipalities. For example, municipalities may share the same raw water source and the distribution systems may be interconnected so that water can be transferred between municipalities. It is thus important to assess risks on a regional level. Such assessments facilitate analyses of effects due to e.g. centralisation where several smaller water sources are replaced by one larger water source and/or the distribution systems in adjacent municipalities are interconnected to increase redundancy. The World Health Organization emphasises the use of water safety plans, which implies a risk-based and integrated approach considering the entire supply system, form source to tap. This approach may be further extended to not only consider one supply system but an entire region including several systems in different municipalities. In this paper, an approach and a set of tools are presented that enable regional risk assessment of drinking water supplies. By combining different risk assessment tools, water quality aspects as well as supply interruptions and the access to reserve water supplies are considered. The overall approach and the tools are applied in a case study including thirteen municipalities in the western part of Sweden. The efficiency of the microbial barriers was analysed for each treatment plant and compared to required treatment levels defined by the raw water quality. System reliability related to supply interruptions was analysed using a logic model considering possible failure events and interconnections between supply systems. The case study results show that the approach can be applied to identify and quantify risks affecting smaller as well as larger pats of the analysed region. The risks levels are expressed in the same way for all parts of the region which enables a simple comparison of how potential risk-reduction measures affect different parts of the analysed region. The presented approach and the tools for regional risk assessment facilitate long term planning of water supplies including decisions on risk reduction and contingency planning. Inledning För att uppnå och bibehålla en säker dricksvattenförsörjning krävs ett kontinuerligt arbete med såväl daglig drift som långsiktig planering. Ett viktigt underlag för detta arbete är analyser av de risker och sårbarheter som finns. Förutom att analysera vattenförsörjningen i enskilda kommuner är det viktig att också undersöka beroendet mellan kommunernas system. För att belysa dessa aspekter och visa hur regionala analyser kan ge viktigt beslutsstöd genomförs projektet Regional risk- och sårbarhetsanalys för centraliserad dricksvattenförsörjning i samarbete mellan Livsmedelsverket, Chalmers tekniska högskola och 13 fallstudiekommuner i Västsverige (Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö). I denna artikel beskrivs ett arbetssätt för regional risk- och sårbarhetsanalys och dess tillämpning exemplifieras. Problembakgrund De risker dricksvattenförsörjningen är utsatt för kan orsaka konsekvenser lokalt i en kommun, men även regionalt i flera kommuner. Den risk ett vattenförsörjningssystem är utsatt för beror bl.a. på yttre förutsättningar, det egna systemet status och funktion samt eventuella beroenden mellan olika kommuner. Beroenden kan t.ex. innebära att ledningsnäten är sammankopplade eller att samma vattentäkt utnyttjas. Session 1: Management 23