27:7 kulturrådets skriftserie Utvärdering av EU:s ramprogram Kultur 2 kulturrådet
Statens kulturråd, Box 27215, 12 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: 8 519 264 Fax: 8 519 264 99 Webbplats: www.kulturradet.se Tryck: Lenanders, Kalmar 27 Statens kulturråd 27 ISSN 1654-21x ISBN 978-91-85259-42-7
INNEHÅLL 1. Inledning sid 5 2. Sammanfattning och slutsatser sid 6 3. Kultur 2 en historisk tillbakablick sid 8 4. Kultur 2 ett samlat kulturprogram sid 9 5. Det svenska resultatet sid 11 6. Ansökningsförfarande och redovisning sid 26 7. Referenser sid 29 Bilagor sid 31
Tabellförteckning Tabell 1. Ansökningsresultat, 2 26 Tabell 2. Resultat för beviljade ansökningar, 2 26 Tabell 3. Samlat svenskt resultat, 2 26 Tabell 4. Resultat för beviljade ansökningar i ett jämförande perspektiv, 2 26 Tabell 5. Beviljade stödbelopp för svenska projekt, tusen euro, 2 26 Tabell 6. Beviljade stödbelopp i ett jämförande perspektiv, tusen euro, 2 26 Tabell 7. Fördelning av projekt med svensk huvudarrangör per åtgärd, 2 26 Tabell 8. Totalt stödbelopp för projekt med svensk huvudarrangör per åtgärd, tusen euro, 2 26 Tabell 9. Fördelning av projekt med svensk huvudarrangör per kulturområde, 2 26 Tabell 1. Fördelning av projekt per kulturområde i ett jämförande perspektiv, 2 26 Tabell 11. Fördelning av projekt med svensk medarrangör per åtgärd, 2 26 Tabell 12. Totalt stödbelopp för de beviljade projekten med svensk medarrangör, fördelat per åtgärd, tusen euro, 2 26 Tabell 13. Fördelning av projekt med svensk medarrangör per kulturområde Tabell 14. Samlat resultat för översättningsstödet Diagramförteckning Diagram 1. Fördelning av projekt med svensk huvudarrangör per kulturområde, 2 26 Diagram 2. Fördelning av projekt per kulturområde i ett jämförande perspektiv, 2 26 Diagram 3. Fördelning av projekt med svensk medarrangör per kulturområde, 2 26 Diagram 4. Fördelning av samarbetsländer för projekt med svensk huvudarrangör Diagram 5. Fördelning av samarbetsländer för projekt med svensk huvudarrangör inom området kulturarv, 2 26. Diagram 6. Fördelning av samarbetsländer för projekt med svensk huvudarrangör inom området litteratur, 2 26 Diagram 7. Fördelning av samarbetsländer för projekt med svensk huvudarrangör inom området scenkonst, 2 26 Diagram 8. Fördelning av samarbetsländer för projekt med svensk huvudarrangör inom området bild och form, 2 26 Diagram 9. Fördelning av samarbetsländer i projekt med irländsk huvudarrangör, 2 26 Diagram 1. Fördelning av samarbetsländer i projekt med österrikisk huvudarrangör, 2 26 Diagram 11. Fördelning av samarbetsländer i projekt med finländsk huvudarrangör, 2 26 Diagram 12. Fördelning av länder med huvudmannaskap för projekt med svensk medarrangör, 2 26 Diagram 13. Fördelning av länder med huvudmannaskap för projekt med svensk medarrangör på kulturarvsområdet, 2 26 Diagram 14. Fördelning av länder med huvudmannaskap för projekt med svensk medarrangör på litteraturområdet, 2 26 Diagram 15. Fördelning av länder med huvudmannaskap för projekt med svensk medarrangör på scenkonstområdet, 2 26 Diagram 16. Fördelning av länder med huvudmannaskap för projekt med svensk medarrangör på bild- och formkonstområdet, 2 26 Diagram 17. Samlad fördelning av samarbetsländer för projekt med svensk huvud- och medarrangör, 2 26 Diagram 18. Språklig fördelning av de svenska förlagens översättningar, 2 24 Diagram 19. Utländska förlags översättningar av svensk litteratur, 2 26 Bilagor 1. Enkätsammanställning 2. Projektbeskrivningar
1. Inledning Under åren 2 26 genomfördes EU:s kulturprogram Kultur 2. Programmet syftade till att främja kulturellt skapande, ökad rörlighet för konstnärer och spridning av konstnärliga verk genom i första hand ettåriga eller fleråriga samarbetsprojekt samt översättningar och andra särskilda insatser. Ett av de viktigaste kraven var att projekten skulle ha en europeisk dimension. Programmet vände sig till kulturorganisationer från EU:s medlemsstater, EES-länderna och mot slutet av perioden också Turkiet. Programmet omfattade samtliga kulturområden utom det audiovisuella. I regleringsbrevet för 27 fick Kulturrådet i uppdrag att utvärdera Kultur 2-programmet. Uppdraget lyder: En utvärdering skall genomföras av hela programperioden för Kultur 2 (2 26) i samarbete med Riksantikvarieämbetet. Utvärderingen skall omfatta programmets utveckling samt en analys av de mönster och former för samarbete som utvecklats inom programmet, med särskilt fokus på projekt med svenska deltagare. Därutöver bör utvärderingen granska ansökningsförfaranden och redovisningskrav inom programmet, samt ge rekommendationer för arbetet med kommande ramprogram. Utvärderingen har grundats på EU-kommissionens resultatredovisning, Kulturrådets enkäter till aktörer som medverkat i Kultur 2 samt intervjuer med administratörer av programmet, ansvariga för programmet i Sverige, regionala företrädare samt några aktörer med särskild erfarenhet av programmet.
2. Sammanfattning och slutsatser Det svenska samlade resultatet uppgår till 32 projekt med svensk huvudarrangör, 117 projekt med svensk medarrangör samt 22 översättningsstöd till 95 verk. Totalt 41 procent av de svenska godkända ansökningarna har blivit beviljade. Svenskledda projekt har tagit del av drygt 7 miljoner euro och projekt med svensk medarrangör av cirka 34 miljoner euro. Projekt med svensk huvud- eller medarrangör har i första hand varit inom Åtgärd 1, ettåriga projekt, och de har fördelats jämnt över de olika kulturområdena Kulturarv, Litteratur, Scenkonst och Bild- och formkonst. Sverige har i första hand samarbetat med sina nordiska grannar och då i synnerhet Finland, samt med EU:s s.k. stormakter; Tyskland, Storbritannien, Frankrike och Italien. Som medarrangörer har svenska kulturorganisationer varit mest involverade i tyska och franska projekt. Totalt har svenska huvud- och medarrangörer samarbetat med över 5 organisationer i 28 av länderna som ingår i programmet. En jämförelse av det svenska resultatet med Irland, Österrike och Finland visar att Österrike som liknar Sverige befolkningsmässigt haft drygt dubbelt så många projekt som Sverige och har tagit del av nästan tre gånger så stort bidrag. De nordiska länderna Sverige och Finland har liknande resultat trots att Finland befolkningsmässigt är mindre. Irlands resultat är märkbart sämre än övriga länder trots att Irland kan jämföras med Finland ur ett befolkningsperspektiv. Det svenska resultatet dras ned på grund av att antalet projekt sjunker de sista åren av Kultur 2. Samtidigt ökar stödbeloppet vilket tyder på ett ökat svenskt deltagande i större projekt under periodens sista år. De övriga länderna har behållit en jämn nivå genom hela programmet. Däremot har Sverige jämnast spridning av projekt inom de olika kulturområdena. Svenska förlag har under de första programåren varit jämförelsevis bra på att söka översättningsstöd med 22 beviljade stöd (Irland har noll, Österrike har tre och Finland 17). Svenska förlag har översatt främst engelska, franska och norska böcker. Svenska böcker har översatts främst av förlag från Norge och Danmark. Den regionala fördelningen av huvud- och medarrangörer visar att flest har haft sin hemvist i Stockholmsområdet följt av södra Sverige. Detta beror delvis på att det i norra Sverige istället har varit möjligt att söka strukturfondsmedel. I den enkät som Kulturrådet har genomfört framkommer att de svenska huvudarrangörerna i högre utsträckning har varit offentliga aktörer som t.ex. kulturförvaltningar och att medarrangörerna ofta varit ideella föreningar. De senare har utgjorts främst av organisationer med mindre än 1 anställda och flertalet har aldrig genomfört ett internationellt samarbetsprojekt tidigare. Oftast har de fått reda på programmets existens genom tips från egna kontakter och det är också i de egna nätverken som de hittat partners till projektet. Planeringstiden har oftast varit upp till 6 månader och kostar drygt 2 kronor. Ansökningsprocessen har upplevts som svår medan genomförandet av projektet däremot har upplevts som positivt. Projekten har finansierats från olika källor på både statlig, regional och lokal nivå samt genom de egna verksamhetsmedlen. Många projekt lever fortfarande vidare i olika former och flera anger att de kan tänka sig att söka igen. Analysen av Kultur 2-programmet ur ett svenskt perspektiv visar att intresset och tilltron till programmet har avtagit mot slutet av programperioden trots att de svenska resultaten åtminstone de första fyra åren måste betraktas som goda. Ansökningarna och projekten har hållit en hög kvalitet och de som genomfört projekten är nöjda med sina erfarenheter. Det verkar också som att Kultur 2 i viss mån har varit en inkörsport för organisationer som tidigare inte samarbetat utanför landets gränser. Programmets komplexitet och de krav som ställs för att formulera en ansökan och senare en redovisning har emellertid resulterat i en negativ bild av programmet hos de svenska organisationerna. De vänder sig hellre till andra källor som är lättare ur ett administrativt perspektiv, trots att det faktiska bidraget från dessa oftast är mindre. För att åter igen kunna intressera svenska organisationer på allvar måste det nya programmet Culture praktiskt vara lättare att söka i, något som EU-kommissio-
nen också har uppmärksammat genom att vidta en rad förbättringsåtgärder. Det handlar emellertid inte bara om att praktiskt förenkla och förbättra utan själva uppfattningen om programmet måste ändras. Dessutom skulle ett antal andra åtgärder kunna bidra till att stimulera ett ökat svenskt deltagande i det nya programmet, särskilt för mindre organisationer som inte erhåller regelbundna statliga bidrag. Exempel på sådana åtgärder är: projekteringsmedel (för planering och resor i samband med skapandet av ett projekt) ökade möjligheter till statlig medfinansiering (om de ekonomiska riskerna blir mindre kan fler organisationer tänka sig att söka) långsiktig stimulans genom verksamhetsbidrag till huvudkontor för europeiska nätverk i Sverige ökade informationsinsatser, särskilt när det gäller de praktiska elementen.
3. Kultur 2 en historisk tillbakablick Maastricht-fördraget (1992) utgjorde en milstolpe i den Europeiska Unionens utveckling. Fördraget gav bl.a. större makt till EU och syftade till att skapa förutsättningar för en ökad integration. I och med fördraget fick kulturen för första gången en rättslig grund i det europeiska samarbetet. Kulturens roll förstärktes ytterligare i Amsterdamfördraget (1997). Artikel 151 i fördraget beskriver EU:s befogenheter på kulturområdet: Gemenskapen skall bidra till kulturens utveckling i medlemsstaterna med respekt för dessas nationella och regionala mångfald samtidigt som gemenskapen skall framhäva det gemensamma kulturarvet 1. Det innebär att EU kan genomföra olika initiativ som bidrar till den kulturella utvecklingen och till främjandet av kulturen på en övergripande nivå. EU kan däremot inte lagstifta på kulturområdet. Ett antal olika gemenskapsinitiativ genomfördes under 199-talet för att främja ett ökat kulturellt samarbete. Det första, Kaléidoskop (1991) fortsatte i olika former ända fram till 1999 och syftade till att främja konstnärligt och kulturellt skapande och samarbete. Ariane (1997 1999) syftade till att främja litteraturen, inklusive översättningar, och Raphaël (1997 1999) syftade till att komplettera medlemsstaternas egna insatser för kulturarvets bevarande. Inför millennieskiftet skapades ett samlat program för samtliga kulturområden (utom det audiovisuella området för vilket det finns ett särskilt program, (MEDIA PLUS) genom att Kultur 2 lanserades 2. 1. Amsterdamfördraget, artikel 151:1 2. Europaparlamentet och Ministerrådets Beslut No 58/2/EC den 14 februari
4. Kultur 2 ett samlat kulturprogram Genom bidrag till kulturella samarbetsprojekt syftade Kultur 2-programmet bl.a. till att främja en kulturell gemenskap och ömsesidig kunskap om de europeiska folkens kultur och historia. Kulturellt skapande, ökad rörlighet för konstnärer och spridning av deras verk skulle främjas. Kultur 2 skulle också medverka till att få kulturen erkänd både som en ekonomisk faktor och en faktor som skapar social integration och delaktighet i samhället. Programmet omfattade följande kulturområden 3 : kulturarv litteratur scenkonst och musik bild- och formkonst Tvärkulturella projekt och projekt som använder nya medier och ny teknik kunde också få stöd. Däremot ingick inte film, TV och video utan dessa omfattades istället av MEDIA PLUS-programmet. Förutom EU:s medlemsstater som under programperioden ökade från 15 länder till 25 länder var programmet även öppet för EES-länderna 4 Norge, Island och Liechtenstein samt kandidatländerna Bulgarien och Rumänien. Mot slutet av programperioden ingicks också avtal med Turkiet som därmed blev delaktigt. Kulturaktörer från europeiska grannländer som inte deltog i Kultur 2 kunde också medverka som partners eller associerade till projekt. Kultur 2 kunde sökas av alla typer av kulturorganisationer, men däremot inte av privatpersoner. Kultur 2 stödde i första hand samarbetsprojekt. Dessa kunde vara antingen ettåriga eller fleråriga. Även större kulturevenemang med europeisk dimension som hade en mer offentlig karaktör utan att inkludera ett samarbete över ländergränser kunde få stöd. Faktaruta 1 Ettåriga samarbetsprojekt (Åtgärd 1) Projekten genomfördes av huvud- och medarrangörer från minst tre deltagarländer. Projekten genomfördes inom loppet av 12 månader. EU-stödet uppgick till minst 5 euro och högst 15 euro. Det ansökta beloppet fick utgöra högst 5 procent av projektets totala budget. Fleråriga samarbetsprojekt (Åtgärd 2) Projekten genomfördes av huvud- och medarrangörer från minst fem deltagarländer Projekten pågick i minst 24 och högst 36 månader. EU-stödet uppgick till minst 5 euro per år och högst 3 euro per år. Det ansökta beloppet fick utgöra högst 6 procent av den årliga budgeten. Särskilda kulturevenemang (Åtgärd 3) Kulturarvslaboratorier Europeiska priser Projekt inom ramen för kulturhuvudstadsår eller ordförandeskap i EU samt särskilda utlysningar för samarbete kring t.ex. S:t Petersburgs 3-årsjubileum och året för utbyte mellan EU och Japan. Eftersom Kultur 2 avsåg att stödja kulturellt samarbete på europeisk nivå var ett av de viktigaste kraven att projekten hade en tydlig europeisk dimension, dvs. ett europeiskt intresse och ett perspektiv som gick utöver lokala, regionala och nationella intressen. Projekten skulle vidare vara tillgängliga och synliga. 3. EU-kommissionens resultatredovisning bygger på denna indelning och har därför även här använts för hela programperioden trots att de fastställdes först ett par år efter programmets genomförande. 4. Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES)
Minst ett av följande tre teman skulle behandlas: medborgarna i centrum, ny teknik/nya medier i samband med skapande verksamhet, tradition och innovation en länk mellan historien och framtiden. Programperioden för Kultur 2 var initialt år 2 24, men i avvaktan på ett nytt kulturprogram förlängdes Kultur 2 med två år. Den totala budgeten var 236,5 miljoner euro. Faktaruta 2 Förändringar av programmet under programperioden År 21 infördes ett krav på att samtliga huvud- och medarrangörer skulle bidra med minst 5 procent av den totala budgeten. År 21 omfattade Kultur 2 även ansökarländer från Central- och Östeuropa. Under tre år av programperioden utlystes särskilda teman som särskilt skulle främjas. År 22 var fokus på bild- och formkonsten, år 23 på scenkonsten och år 24 på kulturarvet. Antalet medverkande länder ökade från 18 länder (medlemsländerna och EES-länderna) till 31 (medlemsländerna, EES-länderna, dåvarande ansökarländerna Bulgarien och Rumänien samt Turkiet). 1
5. Det svenska resultatet De resultat som presenteras i nedanstående redovisning är baserade på EU-kommissionens resultatredovisning. Den utgår ifrån beslutade projekt och har inte justerats utifrån faktiskt genomförda projekt. Det innebär att det kan finnas avvikelser mellan resultaten som presenteras här och de verkliga resultaten. Avvikelserna bedöms dock inte vara så stora att de generella tendenserna och de slutsatser som dras av materialet kan ifrågasättas. För att kunna placera de svenska resultaten i ett sammanhang jämförs dessa dels med resultaten totalt sett i programmet, dels med Irlands, Österrikes och Finlands resultat. Dessa länder har valts eftersom de har varit delaktiga i programmet lika länge som Sverige och för deras geografiska placering (ett centraleuropeiskt, ett västeuropeiskt och ett nordiskt). Österrike är dessutom intressant eftersom deras befolkningsmängd kan jämföras med Sverige. Någon jämförelse har inte gjorts med något av de länder som anslutit sig till programmet vid ett senare tillfälle eftersom jämförelsen då inte omfattar hela programperioden. 5.1 Ansökningsresultat Under avsnitt 5.1 redovisas de svenska ansökningsresultaten och de beviljade stöden till svenskledda projekt. Samtliga tabeller och diagram under avsnitt 5.1 inkluderar stöd till översättningar samt till kulturarvslaboratorier och särskilda utlysningar. Tabell 1. Ansökningsresultat, 2 26 Antal ansökningar 2 21 22 23 24 25 26 Totalt Totalt antal ansökningar 123 5 43 67 681 685 699 4688 Totalt antal svenska ansökningar 29 16 17 27 17 14 11 131 Total andel svenska ansökningar, procent 2,8 3,2 3,9 4 2,4 2 1,6 2,8 Antalet ansökningar totalt inom programmet halverades under programmets andra år för att ytterligare minska under 22. En förklaring till detta kan vara att det år 21 infördes en regel om att samtliga medarrangörer måste bidra med minst 5 procent av den totala budgeten. Denna minskning ägde rum trots att ansökarländerna från Central- och Östeuropa kunde delta i programmet för första gången. De sista fyra åren av programperioden har antalet ansökningar uppgått till knappt 7 per år med en marginellt ökande tendens. Det svenska utfallet har i antal ansökningar två toppår; 2 och 23, med 29 respektive 27 projektförslag. År 22 och 23 var dock andelen ansökningar som högst med cirka 4 procent av det totala antalet sökta projekt. År 26 var både antalet och andelen svenska ansökningar minst jämfört med tidigare år. Detta kan bero på att kulturaktörerna valde att invänta det nya programmet som trädde i kraft år 27. I genomsnitt har andelen svenska ansökningar utgjort cirka 2,8 procent av det totala antalet ansökningar i programmet. Tabell 2. Resultat för beviljade ansökningar, 2 26 2 21 22 23 24 25 26 TOTALT Totalt antal beviljade ansökningar 218 186 224 26 233 217 21 1464 Totalt antal beviljade svenska ansökningar 13 9 12 9 5 4 2 54 Total andel beviljade svenska ansökningar, procent 6 4,8 5,3 4,3 2,1 1,8 1 ca 3,7 Antalet beviljade ansökningar inom programmet har i genomsnitt varit drygt 2 per år. År 26 var antalet beviljade ansökningar lägst, sett till hela perioden. Detta kan bero på att kulturaktörerna istället valde att invänta det nya programmet som lanserades 27. Det svenska utfallet visar ett rela- 11
tivt högt och stabilt antal mellan åren 2 23 för att minska markant under programmets senare hälft. Trots att de seminarier som Kulturkontakt Sverige årligen har genomfört har haft ett relativt konstant antal besökare har antalet samtal och e-post dock minskat. Det framgår av de kommentarer som Kulturkontakt Sverige har tagit del av både i samband med denna utvärdering och vid andra tillfällen, att Kultur 2 har uppfattats som krångligt och svårt och därför har aktörerna hellre valt andra stödmöjligheter. Ytterligare en delförklaring till minskningen är att ett flertal internationellt inriktade svenska organisationer under programmets tre första år deltog i fleråriga projekt och därmed, enligt programmets regler, var förhindrade att söka under de närmast följande åren. Det svenska utfallet utgör i snitt 3,7 procent av samtliga bifall vilket ska jämföras med andelen svenska ansökningar vilka uppgår till 2,7 procent av det totala antalet ansökningar inom programmet. Ser man till andelen beviljade svenska projekt av antalet sökta svenska projekt har totalt 41 procent av alla svenska ansökningar blivit beviljade bidrag. Detta tyder på att de svenska ansökningarna håller en god kvalitet. Tabell 3. Samlat svenskt resultat, 2 26 2 21 22 23 24 25 26 Totalt Antal beviljade ansökningar med svensk huvudarrangör (åtgärd 1 & 2) 6 3 7 6 4 4 2 32 Antal beviljade ansökningar med svensk medarrangör (åtgärd 1 & 2) 31 1 16 22 1 16 1 12 1 11 117 Antal beviljade översättningsstöd till svenska förlag 7 6 5 3 1 22 Antal beviljade verk 2 2 29 2 26 1 14 6 95 Det samlade svenska resultatet för programperioden visar att Sverige varit huvudarrangör i totalt 32 projekt och fått 22 översättningsstöd beviljade för sammanlagt 95 verk. Därtill har svenska kulturaktörer medverkat som medarrangörer i ytterligare 117 projekt. Tabell 4. Resultat för beviljade ansökningar i ett jämförande perspektiv, 2 26 2 21 22 23 24 25 26 Totalt procent Hela programområdet 218 186 224 26 233 217 18 1284 1 Sverige 13 9 12 9 5 4 2 54 3,7 3, Irland 2 4 1 2 9,,7 Österrike 9 8 13 6 1 15 13 9 73 3 5,7, Finland 7 7 6 9 6 7 3 45 3, 3,5 Faktaruta 3 Sveriges, Irlands, Österrikes och Finlands andel av Europas befolkning 5 Sverige: 9,1 miljoner (1,8 procent av EU:s befolkning) Irland: 4,2 miljoner (,8 procent av EU:s befolkning) Österrike 8,3 miljoner (1,6 procent av EU:s befolkning) Finland: 5,2 miljoner (1,1 procent av EU:s befolkning) En jämförelse med Irland, Österrike och Finland, som varit med i programmet under hela programperioden visar att Sverige och Österrike, som befolkningsmässigt motsvarar varandra, har utvecklats olika. Sverige hade under programmets första år ett högre utfall än Österrike för att mot slutet av programperioden ha ett minskande utfall. Finland håller en jämn nivå under hela programperioden även om resultatet dalar under programmets sista år. Irland, som är cirka hälften så stort som Sverige har dock ett markant sämre resultat under hela perioden. 12 5. Uppgifterna är hämtade från EU:s officiella webbsida, http://europa.eu/abc/ keyfigures/index_sv.htm
Tabell 5. Beviljade stödbelopp för svenska projekt, tusen euro, 2 26 2 21 22 23 24 25 26 Totalt Totalt beviljat stödbelopp i programmet 32 29 5 33 4 3 32 33 5 28 2 3 218 21 7 Totalt beviljat stödbelopp för svenska ansökningar 1 32 1 49 2 2 26 68 475 565 3 873 7 7 Totalt beviljat stödbelopp för svenska ansökningar, procent 3,2, 5,, 6, 2, 1, 1,5 1, 1,7 3, 3,2 Svenska projekt har tagit del av drygt 7 miljoner euro, motsvarande cirka 3,2 procent, av det totala beviljade beloppet för projekt och översättningsstöd inom Kultur 2. År 21 och 22 var procentuellt sett ovanligt bra år. 22 utmärker sig även när det gäller det faktiska bidragsbeloppet. Detta beror dels på en hög aktivitet från den svenska konstsektorn som uppmärksammade att bild och form var särskilt tema år 22, dels på att Sverige hade projekt inom Åtgärd 2, fleråriga projekt. Dessa medför per automatik högre totalt bidragsbelopp eftersom de omfattar en längre period. Den märkbara minskningen både i faktiskt stödbelopp och procentuellt sett år 23 25 beror dels på att Sverige inte fått några projekt beviljade inom åtgärd 2, dels på färre beviljade projekt totalt. Under år 26 bryts denna trend vilket beror på att det ena av endast två beviljade projekt är ett flerårigt. Tabell 6. Beviljade stödbelopp i ett jämförande perspektiv, tusen euro, 2 26 2 21 22 23 24 25 26 Totalt Totalt beviljat stödbelopp i programmet 32 29 5 33 4 3 32 33 5 28 2 3 218 21 7 Totalt beviljat stödbelopp för svenska projekt 1 32 1 49 2 2 26 68 475 565 3 873 7 7 Totalt beviljat stödbelopp för irländska projekt 1 197 955 5 2 297 1 499 Totalt beviljat stödbelopp för österrikiska projekt 2 64 1 648 4 3 793 1 2 572 2 1 159 5 1 199 1 666 1 19 677 Totalt beviljat stödbelopp för finländska projekt 254 1 14 1 336 727 765 694 48 4 928 En jämförelse med Österrike visar att de österrikiska projekten tagit del av nästan tre gånger så mycket av programmets medel som de svenska (motsvarande 9 procent jämfört med Sveriges 3,2 procent). Förutom att Österrike haft fler projekt totalt sett beror detta också på att Österrike har haft 17 fleråriga projekt jämfört med Sveriges fem. En förklaring till de österrikiska framgångarna inom Åtgärd 2, fleråriga projekt, är att flera europeiska nätverk och organisationer har sitt huvudkontor i Österrike, t.ex. DanceWeb och Eurozine. Dessa har i större utsträckning möjlighet att driva fleråriga projekt och genom att deras hemvist är Österrike blir också huvudmannaskapet österrikiskt. Finland har erhållit cirka 2,3 procent och Irland cirka,8 procent av det totalt fördelade beloppet i programmet. 5.2 Fördelning på åtgärd och kulturområde Under avsnitt 5.2 redovisas de svenska resultaten enligt åtgärd och kulturområde. Samtliga tabeller och diagram under avsnitt 5.2 exkluderar stöd till översättningar. 5.2.1 Resultat för svenska huvudarrangörer Tabell 7. Fördelning av projekt med svensk huvudarrangör per åtgärd, 2 26 Åtgärd 2 21 22 23 24 25 26 Totalt Åtgärd 1 5 1 5 5 4 4 1 25 Åtgärd 2 2 2 1 5 Åtgärd 3 1 1 2 Totalt 6 3 7 6 4 4 2 32 13
Tabell 8. Totalt stödbelopp för projekt med svensk huvudarrangör per åtgärd, tusen euro, 2 26 2 21 22 23 24 25 26 Totalt Åtgärd 1 651 18 48 56 428 565 111 2 777 Åtgärd 2 1 274 1 486 762 3 522 Åtgärd 3 3 5 35 Totalt 951 1 382 1 894 556 428 565 873 6 649 Antalet svenskledda projekt uppgår till 32 för perioden 2 26. Majoriteten av projekten, cirka 78 procent, har genomförts inom Åtgärd 1, ettåriga projekt. Fem projekt har genomförts inom ramen för Åtgärd 2, fleråriga projekt och två projekt (stöd till kulturarvslaboratorier) har genomförts inom ramen för Åtgärd 3. Totalt har projekt med svensk huvudarrangör erhållit drygt 6,6 miljoner euro i bidrag genom programmet. Tabell 9. Fördelning av projekt med svensk huvudarrangör per kulturområde, 2 26 Kulturområde 2 21 22 23 24 25 26 Totalt Kulturarv 3 1 3 1 1 9 Litteratur 2 1 1 1 1 6 Scenkonst 1 5 2 1 9 Bild- och formkonst 1 7 8 Diagram 1. Fördelning av projekt med svensk huvudarrangör per kulturområde, 2 25 Kulturarv, 28% Litteratur, 19% Scenkonst, 28% Bild- och formkonst, 25% Sett över hela programperioden är projekt med svenska huvudarrangörer relativt jämnt fördelade över de olika kulturområdena, men med något färre projekt inom litteraturområdet jämfört med övriga områden. Litteraturområdet utgjorde emellertid också en mindre del av programmet. 14
Tabell 1. Fördelning av projekt per kulturområde i ett jämförande perspektiv, 2 26 2 Bild- Kulturarv Litteratur Scenkonst och formkonst Tvärkulturellt Totalt Sverige 3 2 1 6 Irland 1 1 2 Österrike 3 4 1 8 Finland 2 1 3 21 Sverige 1 1 1 3 Irland Österrike 1 1 4 1 7 Finland 3 1 1 5 22 Sverige 7 7 Irland 1 1 1 1 4 Österrike 4 1 1 7 13 Finland 1 5 6 23 Sverige 1 5 6 Irland Österrike 1 1 3 1 6 Finland 1 1 3 5 24 Sverige 3 1 4 Irland 1 1 Österrike 9 3 1 2 15 1 Finland 2 1 1 4 25 Sverige 1 1 2 4 Irland 2 2 Österrike 4 6 2 12 Finland 3 1 1 5 26 Sverige 1 1 2 Irland Österrike 5 2 1 1 9 Finland 1 1 Totalt Sverige 9 6 9 8 32 Irland 3 1 4 1 9 Österrike 27 8 2 13 2 7 Finland 1 2 5 1 1 29 2 15
Diagram 2. Fördelning av projekt per kulturområde i ett jämförande perspektiv, 2 26 3 25 2 15 Sverige 1 Irland 5 Österrike Kulturarv Litteratur Scenkonst Bildkonst Tvärkulturellt Finland Irländska huvudarrangörer har främst haft projekt inom scenkonst- och kulturarvsområdet. När det gäller projekt med österrikisk huvudarrangör så har de varit inom främst kulturarvsområdet följt av scenkonst. Österrike har även varit huvudarrangör för två tvärkulturella projekt. Finland har främst haft projekt inom bild- och formkonsten, men är också väl representerat inom kulturarvsområdet. Finland har även haft ett tvärkulturellt projekt. Sverige är det land som har haft den jämnaste fördelningen mellan de olika kulturområdena. Österrike har haft överlägset flest projekt av de länder som undersökts, drygt dubbelt så många som Sverige och nästan åtta gånger så många som Irland. Några möjliga förklaringar är Österrikes geografiska position som möjliggör relativt enkla och billiga kontakter över gränserna samt antalet nätverk med huvudkontor i Österrike. Det finska resultatet är också mycket gott med tanke på Finlands storlek och trots att Finlands geografiska position liknar Sveriges. En förklaring till detta kan vara att den finska staten har inrättat särskilda medel för medfinansiering av de finska projekten samt att inställningen till EU är mer positiv än i Sverige 5.2.2 Svenska medarrangörer Tabell 11. Fördelning av projekt med svensk medarrangör per åtgärd, 2 26 Åtgärd 2 21 22 23 24 25 26 Totalt Åtgärd 1 19 1 19 14 7 6 5 8 Åtgärd 2 12 6 3 1 2 4 5 33 Åtgärd 3 1 1 2 4 Totalt 31 16 1 22 16 1 1 12 1 117 11 Tabell 12. Totalt stödbelopp för de beviljade projekten med svensk medarrangör, fördelat per åtgärd, tusen euro, 2 26 2 21 22 23 24 25 26 Totalt Åtgärd 1 2 176 1 126 1 913 1 381 94 665 679 8 716 Åtgärd 2 9 61 4 32 2 68 78 748 2 872 2 4 2 92 2 24 33 733 Åtgärd 3 23 95 2 274 2 572 Totalt 11 777 5 158 4 521 2 364 1 783 3 811 924 34 21 Svenska kulturaktörer har medverkat som medarrangörer i totalt 117 projekt, varav majoriteten, cirka 68 procent har varit inom Åtgärd 1. Som medarrangörer har svenska kulturaktörer emellertid varit väl representerade även inom Åtgärd 2, i synnerhet i början och slutet av perioden. Totalt har projekten där svenska kulturaktörer varit medarrangörer tagit del av cirka 34 miljoner euro. Tabell 13. Fördelning av projekt med svensk medarrangör per kulturområde 2 21 22 23 24 25 26 Totalt Kulturarv 15 6 3 3 5 3 3 38 Litteratur 2 4 2 4 2 2 16 Scenkonst 12 5 3 7 2 3 3 3 35 Bildkonst 14 2 1 4 2 25 Tvärkulturellt 2 1 3 16
Diagram 3. Fördelning av projekt med svensk medarrangör per kulturområde, 2 26 Kulturarv, 32% Litteratur, 14% Scenkonst, 3% Bild- och formkonst, 21% Tvärkulturell, 3% Svenska medarrangörer har medverkat i projekt inom samtliga områden, dock främst i kulturarvsoch scenkonstområdet. Tre projekt med svensk medarrangör har varit så kallade tvärkulturella projekt. 5.3 Samarbetsländer Under avsnitt 5.3 redovisas de länder som Sverige samarbetat med i både projekt med svensk huvudarrangör och med svensk medarrangör. Samarbetena redovisas också utifrån kulturområde. Samtliga tabeller och diagram exkluderar stöd till översättningar. 5.3.1 Svenska huvudarrangörer Diagram 4. Fördelning av samarbetsländer för projekt med svensk huvudarrangör 15 12 9 6 3 Finland Danmark Norge Italien Storbritannien Polen Lettland Tjeckien Tyskland Nederländerna Litauen Frankrike Estland Belgien Island Grekland Irland Spanien Färöarna Bulgarien Ungern Sverige har som huvudarrangör samarbetat med 21 av de länder som ingår i Kultur 2-programmet. Sett över hela programperioden har Sverige i första hand valt att samarbeta med de övriga nordiska länderna, särskilt med Finland. Av den enkät som Kulturrådet genomfört framgår att aktörerna främst valt att samarbeta med redan etablerade kontakter. Eftersom det nordiska samarbetet både är historiskt betingat och stimulerat genom särskilda satsningar kan detta förklara resultatet även inom Kultur 2. Däremot tycks inte möjligheten till nordisk finansiering ha spelat någon större roll 6. Enligt en uppskattning från Nordisk kulturfond så får de drygt tio ansökningar per år om medel för Kultur 2-projekt. Det finns dock inte några uppgifter om hur många av dessa som beviljats 7. Sverige har dock valt att samarbeta med Italien i lika hög utsträckning som med Norge. Även med Storbritannien och Polen har många samarbeten förekommit. 6. Se vidare sid. 23. 7. Gäller år 25 och 26 17
Diagram 5. Fördelning av samarbetsländer för projekt med svensk huvudarrangör inom området kulturarv, 2 26 6 5 4 3 2 1 Italien Polen Finland Tjeckien Storbritannien Frankrike Portugal Grekland Färöarna Norge Danmark Island Irland Lettland Tyskland Ungern Bulgarien Inom området kulturarv har Sverige flest samarbeten med Italien följt av Polen och Finland. Totalt har samarbete förekommit med 17 länder. Diagram 6. Fördelning av samarbetsländer för projekt med svensk huvudarrangör inom området litteratur, 2 26 5 4 3 2 1 Danmark Nederländerna Finland Storbritannien Spanien Italien Polen Inom området litteratur har Sverige flest samarbeten med Danmark. Totalt har samarbete förekommit med sju länder. Diagram 7. Fördelning av samarbetsländer för projekt med svensk huvudarrangör inom området scenkonst, 2 26 4 3 2 1 Danmark Italien Storbritannien Norge Tyskland Lettland Litauen Belgien Frankrike Finland Island Inom området scenkonst har Sverige flest samarbeten med Danmark följt av Italien, Storbritannien och Norge. Totalt har samarbete förekommit med 12 länder. 18
Diagram 8. Fördelning av samarbetsländer för projekt med svensk huvudarrangör inom området bild och form, 2 26 8 7 6 5 4 3 2 1 Finland Norge Estland Lettland Storbritannien Polen Litauen Tyskland Tjeckien Danmark Nederländerna Inom området bild och form har Sverige flest samarbeten med Finland följt av Norge. Totalt har samarbete förekommit med elva länder. 5.3.2 Samarbetsstrukturer ett jämförande perspektiv Diagram 9. Fördelning av samarbetsländer i projekt med irländsk huvudarrangör, 2 26 3 2 1 Spanien Storbritannien Danmark Nederländerna Tyskland Polen Frankrike Finland Norge Portugal Italien Estland Lettland Litauen Tjeckien Österrike Irland har som huvudarrangör samarbetat med 16 av de länder som ingår i Kultur 2-programmet. Irland har i första hand samarbetat med Spanien, Storbritannien och Danmark. Antalet projekt från Irland är dock så få att det inte går att dra några generella slutsatser av resultatet. Diagram 1. Fördelning av samarbetsländer i projekt med österrikisk huvudarrangör, 2 26 5 4 3 2 1 Tyskland Italien Frankrike Ungern Nederländerna Storbritannien Belgien Sverige Polen Slovenien Portugal Tjeckien Slovakien Spanien Grekland Norge Bulgarien Estland Luxemburg Irland Lettland Danmark Rumänien Island Cypern Österrike har som huvudarrangör samarbetat med 26 av de länder som ingår i Kultur 2-programmet. I likhet med Sverige har Österrike i första hand samarbetat med sina närmaste grannländer, och i synnerhet med Tyskland. 19
Diagram 11. Fördelning av samarbetsländer i projekt med finländsk huvudarrangör, 2 26 12 1 8 6 4 2 Italien Sverige Tyskland Storbritannien Danmark Norge Finland har som huvudarrangör samarbetat med 22 av de länder som ingår i Kultur 2-programmet. Även Finland har i hög uträckning samarbetat med sina nordiska grannar, särskilt Sverige, men har framför allt haft samarbete med Italien samt Tyskland och Storbritannien. 5.3.3 Svenska medarrangörer Estland Nederländerna Frankrike Grekland Diagram 12. Fördelning av länder med huvudmannaskap för projekt med svensk medarrangör, 2 26 Österrike Belgien Luxemburg Ungern Litauen Irland Island Slovakien Lettland Rumänien Tjeckien Spanien 15 12 9 6 3 Sett till hela programperioden har svenska kulturaktörer i första hand medverkat i projekt med tysk eller fransk huvudarrangör följt av huvudarrangörer från Österrike, Finland, Italien, Storbritannien och Norge. Diagram 13. Fördelning av länder med huvudmannaskap för projekt med svensk medarrangör på kulturarvsområdet, 2 26 5 4 3 2 1 Tyskland Frankrike Österrike Finland Italien Storbritannien Norge Danmark Belgien Nederländerna Grekland Spanien Polen Tjeckien Portugal Estland Rumänien Litauen Luxemburg Island Lettland Italien Tyskland Finland Danmark Nederländerna Frankrike Grekland Spanien Portugal Norge Litauen Tjeckien Rumänien Estland Luxemburg Island Österrike Storbritannien Belgien Polen Lettland Om man ser till kulturarvsområdet specifikt har Sverige i första hand ingått i projekt där Italien och Tyskland varit huvudarrangörer, följt av Finland, Danmark och Nederländerna. 2
Diagram 14. Fördelning av länder med huvudmannaskap för projekt med svensk medarrangör på litteraturområdet, 2 26 4 3 2 1 Storbritannien Österrike Frankrike Norge Grekland Finland Italien Danmark Nederländerna Tyskland Belgien Spanien Rumänien Portugal Polen Litauen Estland Tjeckien Luxemburg Lettland Island På litteraturområdet har Sverige i första hand ingått i projekt där Storbritannien och Österrike varit huvudarrangörer. Diagram 15. Fördelning av länder med huvudmannaskap för projekt med svensk medarrangör på scenkonstområdet, 2 26 5 4 3 2 1 Österrike Frankrike Tyskland Belgien Norge Finland Polen Danmark Nederländerna Storbritannien Estland Island Italien Grekland Luxemburg Tjeckien Spanien Rumänien Portugal Litauen Lettland Island På scenkonstområdet har Sverige i första hand ingått i projekt där Österrike och Frankrike varit huvudarrangörer, följt av Tyskland och Belgien. Diagram 16. Fördelning av länder med huvudmannaskap för projekt med svensk medarrangör på bildoch formkonstområdet, 2 26 5 4 3 2 1 Tyskland Frankrike Storbritannien Belgien Italien Norge Nederländerna Lettland Finland Spanien Rumänien Polen Österrike Danmark Grekland Portugal Litauen Estland Tjeckien Luxemburg Island På bild- och formkonstområdet har Sverige i första hand ingått i projekt där Tyskland och Frankrike varit huvudarrangör, följt av Storbritannien och Belgien. 21
Diagram 17. Samlad fördelning av samarbetsländer för projekt med svensk huvud- och medarrangör, 2 26 6 5 4 3 2 Med svensk medarrangör Med svensk huvudarrangör 1 Tyskland Italien Storbritannien Finland Frankrike Norge Nederländerna Danmark Österrike Belgien Spanien Grekland Irland Portugal Polen Lettland Luxemburg Tjeckien Estland Litauen Bulgarien Rumänien Slovenien Island Ungern Slovakien Färöarna Malta Tabell 17 redogör för samtliga länder som Sverige samarbetat med i projekt inom ramen för Kultur 2. Sverige har ingått i samarbeten med 28 av de länder som ingår i programmet. I de projekt där Sverige ingått har främst Tyskland, Italien, Storbritannien, Finland, Frankrike och Norge varit representerade. Detta motsvarar samarbeten med över 5 organisationer. 5.4 Regional fördelning De svenska organisationer som har sökt som huvudarrangörer i Kultur 2 har i 19 fall sin hemvist i Stockholmsområdet. Sju finns i södra Sverige, fem i mellersta Sverige och endast två i norra Sverige. De svenska medarrangörernas hemvist följer ett liknande mönster. En av förklaringarna till att organisationer från norra Sverige är underrepresenterade i Kulturprogrammet är att man där istället har kunnat ta del av strukturfondsmedel. Dessa är huvudsakligen inriktade på regional utveckling och, enligt Kulturrådets beräkningar, har drygt 2 miljarder SEK investerats i projekt med kulturanknytning (exklusive den svenska medfinansieringen). Detta utgör cirka 1 procent av det totala belopp som investerats i Sverige genom EU:s strukturfonder. Genom Kulturprogrammet har knappt 66 miljoner SEK (beräknat vid en kurs på 9,3 euro) investerats i svenskledda projekt. Till skillnad från strukturfondsmedlen har dessa också fördelats till ett antal medarrangörer vilket gör att den summa som kommit svenska organisationer till godo är lägre. Det förefaller således ha varit mer lönande att söka strukturfondsmedel där detta har varit möjligt. 5.5 Vad säger de svenska kulturaktörerna? I syfte att få en djupare inblick i hur de kulturaktörer som deltagit i Kultur 2 upplevt sin medverkan i projekten har Kulturrådet genomfört en enkätundersökning (för en utförlig redogörelse, se bilaga 1). Den omfattar projekt under perioden 2 25. Totalt har 35 svar inkommit varav 16 från huvudarrangörer och 19 från medarrangörer. Beskrivningen nedan är en sammanfattning av dessa svar. 5.5.1 Vem söker? Rent organisatoriskt är svenska huvudarrangörer i något högre utsträckning offentliga aktörer, t.ex. kulturförvaltningar eller statliga myndigheter (oftast universitet) till skillnad från medarrangörer som oftare är t.ex. ideella föreningar. Detta skulle kunna tala för att mindre organisationer med mindre stabil ekonomi snarare väljer att vara medarrangörer eftersom huvudmannaskap innebär ett högre ekonomiskt och administrativt ansvar. Den bilden bekräftas av t.ex. Östersjöns författar- och översättarcentrum som deltagit i programmet vid flera tillfällen men som inte velat ta på sig huvudarrangörsskapet. Trots detta är det framför allt organisationer med färre än tio anställda som har sökt bidrag genom Kultur 2. Näst flest anger emellertid att de är 5 personer eller fler. Dessa utgörs framför allt av kommuner och statliga myndigheter. För ungefär hälften av dem som sökt som huvudarrangör var detta första gången som de genomfört ett internationellt samarbetsprojekt och av medarrangörerna angav de flesta att detta var första 22
gången. Projekten har i majoriteten av fallen varit mycket väl eller väl förankrade i den egna organisationen. Flera vittnar om vikten av att ha detta stöd. 5.5.2 Hur gick de tillväga? Vanligast är att de sökande har fått kännedom om Kultur 2 genom tips och genom egna kontakter och nätverk. De har sedan läst om Kultur 2 på Kulturrådets eller Riksantikvarieämbetets hemsida. Samarbetspartners till projektet hittades också nästan uteslutande via redan etablerade kontakter. Det betyder inte nödvändigtvis att samtliga partners i projektet redan känner varandra men det kan tyda på att programmets form inte bidrog till att främja nya kontakter i särskilt hög utsträckning. 5.5.3 Förberedelser och kostnad De flesta har uppgivit att planeringstiden tagit upp till 6 månader. Av svaren att döma tar det kortare tid för huvudarrangörer att planera sitt projekt än för medarrangörerna, trots att huvudarrangörerna har ett större ansvar. Kostnaderna för att planera projektet kan i vissa fall komma upp i så höga belopp som 1 kr men för de allra flesta ligger kostnaden på mindre än 2 kr (dock något högre för huvudarrangörerna.) Både huvud- och medarrangörer har finansierat planeringen med egna medel, oftast i form av egen avlönad tid. I något fall har extern finansiering använts i form av t.ex. statliga resebidrag. 5.5.4 Ansökningsprocessen Arbetet med ansökan har upplevts som besvärligt av i synnerhet huvudarrangörerna, men även av medarrangörerna. De flesta menar att det är ansökningsformulärens innehåll och utformning som försvårar arbetet, men även tidspress och samarbetssvårigheter har angetts som skäl. Något fler än hälften av de huvudarrangörer som besvarat enkäten har fått en begäran om komplettering av ansökan från EU-kommissionen. Kontaktkontorens erfarenhet är att en sådan begäran är en positiv signal som ofta tyder på att ansökan kommer att bifallas. För de flesta huvudarrangörer dröjde det mellan 6 8 månader att få besked från EU-kommissionen. Den långa handläggningstiden har för några haft konsekvensen att projektet försenats eller att kontraktering av personer till projektet försvårats, men för lika många hade handläggningstiden ingen inverkan alls på genomförandet av projektet. 5.5.5 Finansiering I enkäten ställdes frågor om hur projektet har finansierats. Svaren har dock varit disparata i så hög utsträckning att det är svårt att dra några välgrundade slutsatser om finansieringsmönster. Aktörerna får finansiering från olika källor statliga, regionala, kommunala och privata. Ofta används egna verksamhetsmedel, förmodligen i form av projektansvarigas lön. Nordiska medel har endast erhållits i några få fall. Nordisk kulturfond har inte några uppgifter om hur många Kultur 2-projekt de finansierat, men uppskattar att de får drygt 1 ansökningar per år 8. Detta är särskilt intressant med tanke på att Sverige i så hög utsträckning har samarbetat med de övriga nordiska länderna inom ramen för Kultur 2. 5.5.6 Genomförandet Både huvud- och medarrangörer anger att deras upplevelse av samarbetet inom projektet är mycket positivt eller positivt. Det som setts som positivt har varit de möten och det utbyte av arbetssätt och perspektiv som projektet inneburit. När det gäller genomförandet av projektet ges också övervägande positiva omdömen. Som mindre positiva erfarenheter av både samarbetet och genomförandet anges bl.a. kulturkrockar och olika ambitionsnivå. Medarrangörerna är generellt mer positiva än huvudarrangörerna. Kontakterna med EU-kommissionen har av de flesta huvudarrangörer upplevts som positiva och bl.a. kommenteras att de fått ett både korrekt och professionellt bemötande. Av de kritiska kommentarerna nämns bl.a. långsam respons, hög personalomsättning, arrogans och brist på flexibilitet. Den slutsats som kan dras är att kontakterna med EU-kommissionen i hög grad är personrelaterade. 8. Gäller år 25 och 26. 23
5.5.7 Redovisning och avslutande Av enkätsvaren att döma har både huvud- och medarrangörer mycket olika uppfattning om svårighetsgraden när det gäller redovisningen av projekten även om det finns en sammantagen övervikt åt uppfattningen att redovisningen är svår. Slututbetalningen av stödbeloppen som sker efter att redovisningen har lämnats in skiljer sig för de olika projekten. Det kan konstateras att det i regel tar mer än 3 månader och i många fall mer än 9 månader. För ungefär hälften av huvudarrangörerna blev slutbeloppet lägre än det belopp som projektet ursprungligen beviljades. Enligt kommentarerna berodde detta bl.a. på att vissa kostnader inte godkändes eller att utgifterna blev lägre än beräknat. 5.5.8 Resultat och fortlevnad De flesta som besvarat enkäten anger att projekten har varit lyckade och att de har uppnått de mål som formulerats. I något fall anges att tidspressen varit hög och att det har varit svårt att hinna med allt som planerats. 12 av huvudarrangörerna anger att projektet levt vidare i någon form. Av medarrangörerna anger endast tre att projektet haft någon fortlevnad, för sju har projektet helt avslutats. Respondenterna har haft möjlighet att även lämna fria kommentarer i samband med enkäten och av dessa framgår att de flesta menar att erfarenheten från att genomföra europeiska samarbetsprojekt inom ramen för Kultur 2 har varit övervägande positiva. Ansöknings- och redovisningprocessen är emellertid betungande och beskrivs som ett hinder för att söka. Trots detta anger flera att de kan tänka sig att söka igen efter en tids paus. 5.6 Vilka söker inte och varför? Kulturrådet har kontaktat ett mindre urval aktörer som enligt Kulturrådet skulle kunna vara tänkbara sökande (två scenkonstinstitutioner, en representant för det fria kulturlivet samt en länsstyrelse) för att belysa frågan om varför man inte söker. Samtliga som intervjuades känner till Kultur 2-programmet, men har valt att inte söka. I samtliga fall anges brist på tid och/eller personella resurser. Ytterligare skäl är tveksamheter till att de ekonomiska förutsättningarna hos den egna organisationen räcker för att genomföra ett Kultur 2- projekt. Scenkonstinstitutionerna och representanten för det fria kulturlivet är emellertid mycket aktiva när det gäller annat internationellt kulturutbyte, men då gäller det i första hand turnéer och i något fall samproduktioner snarare än samarbeten. 5.7 Översättningsstödet I Kultur 2-programmet gavs stöd för översättningar av europeisk skönlitteratur. Stödet var öppet för samma länder som för programmet i övrigt och skulle omfatta översättning av minst fyra verk/ titlar. Översättningsstödet avsåg täcka hela översättningskostnaden. Tabell 14. Samlat resultat för översättningsstödet 2 21 22 23 24 25 26 Totalt Totalt beviljade översättningsstöd i programmet 52 43 48 56 68 7 68 337 Antal svenska ansökningar för översättningsstöd 8 6 5 4 2 1 2 28 Antal beviljade svenska översättningsstöd 7 6 5 3 1 22 Andel beviljade svenska översättningsstöd, procent 13,5 14 1,4 5,4 1,5 7,5 Antal beviljade verk 2 29 26 14 6 95 Det svenska resultatet inom ramen för översättningsstödet är gott med 22 beviljade stöd, motsvarande cirka 7,5 procent av det totala antalet beviljade översättningsstöd 9. Endast fyra svenska ansökningar har fått avslag vilket innebär att 85 procent av de svenska ansökningarna har beviljats stöd. 95 svenska verk har översatts genom EU-stödet. Flest böcker översattes år 21. Trots det goda resultatet har 24 9. Att jämföras med projektstöden där det totala antalet beviljade ansökningar uppgår till 3,5%.
intresset från svenska förlag minskat genomgående för att vara helt obefintligt under programmets sista år. Som en jämförelse har Irland inte beviljats något översättningsstöd och Österrike endast tre. Finland har i likhet med Sverige ett gott resultat med 17 beviljade stöd. Som Diagram 14 visar har de svenska förlagen framför allt översatt böcker från engelska, franska och norska. Diagram 18. Språklig fördelning av de svenska förlagens översättningar, 2 24 25 2 15 1 5 Engelska Franska Norska Tyska Danska Italienska Finska Portugisiska Grekiska Ungerska Isländska Spanska Holländska Diagram 19. Utländska förlags översättningar av svensk litteratur, 2 26 15 12 9 6 3 Norge Danmark Italien Finland Grekland Nederländerna Island Frankrike Slovenien Spanien Belgien Polen Lettland Ungern Förlag från 14 länder har översatt svensk litteratur. Antalet översatta svenska böcker uppgår till 76 för hela programperioden. Flest svenska böcker har översatts av norska förlag, följt av danska och italienska. 5.7.1 Vad säger de svenska förlagen? En enkät skickades till samtliga förlag (1 st) som erhållit översättningsstöd inom ramen för Kultur 2. Svarsfrekvensen har varit låg med endast två ifyllda enkäter och ett generellt e-postsvar. De förlag som svarat har sökt fler än en gång. Kommentarer har emellertid också givits vid ett av Kontaktkontorets informationstillfällen vilket gör att en samlad bild av förlagens uppfattning om översättningsstödet ändå framkommer. Förlagen anser att ansökan om översättningsstödet inom Kultur 2 har varit svårt, krångligt och tidskrävande. Det har också tagit lång tid att få besked om att stöd har erhållits och de regler som omgärdat stödet har varit problematiska, t.ex. när översättningen skulle påbörjas och hur länge den fick pågå. Flera anger också att det är svårt att få ihop minsta antal titlar (4 titlar). Redovisningen har också upplevts som svår. Den fördel som framhålls är att stödet varit generöst eftersom det täckt hela kostnaden för översättningen. Förlagen har trots detta hellre valt att vända sig till nationella institut med egna stödordningar som t.ex. Goethe Institutet eller Foundation for the Production and Translation of Dutch literature, som visserligen täcker en mindre del av kostnaderna, men har enklare administration och krav. 25