BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN Ärende nr 6 Postadress: Barn och ungdomsförvaltningen, 651 84 Karlstad Besöksadress: Drottninggatan 47 karlstad.se Tel: 054-540 00 00 E-post: barnochungdomsforvaltningen@karlstad.se Org.nr: 212000-1850 Säte: Karlstad PlusGiro: 81 74-5 Bankgiro: 405-2213
Dnr BUN-2012-162 Dpl 54 sid 1 (2) BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Tjänsteskrivelse Karlstad 2012-04-27 Lisbet Engh Kraft, 054-540 29 07 lisbet.engh.kraft@karlstad.se Patientsäkerhetsberättelse för elevhälsans medicinska insatser 2011 Dnr BUN-2012-162 Dpl 54 Barn- och ungdomsförvaltningens förslag För att öka patientsäkerheten kommer följande områden att fokuseras under 2012: 1. Implementera samverkansrutinen för familjehemsplacerade barn så eleverna får de hälsobesök och vaccinationer de har rätt till. 2. Tidigare fastställda riktlinjer och rutiner för journalarkivering revideras och läggs in i kvalitetssystemet. 3. Mål- och utvecklingsprogrammet för elevhälsans medicinska del 2013-2014 ska med utgångspunkt i patientsäkerhetsberättelsen omfatta åtgärder för att öka patientsäkerheten. Sammanfattning av ärendet Den 1 januari 2011 infördes en ny lag om patientsäkerhet (SFS 2010:659). Lagen innebär ökade krav på vårdgivaren (barn- och ungdomsnämnden) att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete för att minimera och förebygga vårdskador inom verksamheten. Lagen kräver en årlig patientsäkerhetsberättelse i vilken det redogörs för vad som gjorts för att identifiera, analysera och reducera risker och negativa händelser och vilket resultat som uppnåtts i patientsäkerhetsarbetet. Beslutsunderlag Barn- och ungdomsförvaltningens tjänsteskrivelse den 27 april 2012 Barn- och ungdomsförvaltningens tjänstemannayttrande 27 april 2012 Göran Isberg skoldirektör Lisbet Engh Kraft verksamhetschef elevhälsans medicinska del Postadress: Barn- och ungdomsförvaltningen, 651 84 Karlstad Besöksadress: Drottninggatan 47 Webb: karlstad.se Tel: 054-540 00 00 E-post: Barnochungdomsforvaltningenkarlstad.se Org.nr: 212000-1850 PlusGiro: 81 74-5 Bankgiro: 405-2213
Beslutet skickas till Johan Sjövall Rektorer Skolsköterskor Skolläkare Dnr BUN-2012-162 Dpl 54 sid 2 (2)
Dnr BUN-2012-162 Dpl 54 sid 1 (13) BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Tjänstemannayttrande Karlstad 2012-04-27 Lisbet Engh Kraft, 054-540 29 07 lisbet.engh.kraft@karlstad.se Patientsäkerhetsberättelse för elevhälsans medicinska del år 2011 Dnr BUN-2012-162 Dpl 54 Ärende Den 1 januari 2011 infördes en ny lag om patientsäkerhet (SFS 2010:659). Lagen innebär ökade krav på vårdgivaren (barn- och ungdomsnämnden) att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete för att minimera och förebygga vårdskador inom verksamheten. Lagen kräver också en årlig patientsäkerhetsberättelse i vilken det redogörs för vad som gjorts för att identifiera, analysera och reducera risker och negativa händelser och vilket resultat som uppnåtts i patientsäkerhetsarbetet. Skolsköterska och skolläkare har skyldighet att rapportera tillbud, risk för tillbud och avvikelser i verksamheten. Elever och vårdnadshavares synpunkter ska tas tillvara och de ska uppmuntras att delta i kvalitets- och patientsäkerhetsarbetet. Ledningssystemet inom elevhälsans medicinska del (fd skolhälsovård) används för att fortlöpande utveckla och säkra kvalitén i verksamheten. Genom att följa lagar, riktlinjer och rutiner samt vid behov skapa säkrare och effektivare rutiner som undanröjer orsaker eller omständigheter som kan leda till en vårdskada, sker ett kontinuerligt patientsäkerhetsarbete. Riskinventering och riskanalyser som görs årligen ligger också till grund för att öka patientsäkerheten. Skolsköterskor och skolläkare bidrar till att hög patientsäkerhet upprätthålls genom rapporter till verksamhetschefen vid risk för vårdskada eller händelse som kunnat medföra eller som medfört vårdskada. Detta sker dels genom egenkontroller, dels genom att rapportera avvikelser samt att medverka i årliga riskinventeringar/analyser. Genom att fånga upp avvikelser och risker för vårdskador skapas möjligheter för ett kontinuerligt förbättringsarbete. Avvikelserapportering sker via ett webbaserat ledningssystem i Quick Place. Verksamhetschefen för elevhälsans medicinska del utreder och bedömer de avvikelser som kommer in och sammanställer dessa för att tidigt kunna se mönster. Resultatet återkopplas sedan till verksamheten. Verksamhetschefen gör också en bedömning om Lex Maria anmälan ska göras till Socialstyrelsen. Postadress: Barn- och ungdomsförvaltningen, 651 84 Karlstad Besöksadress: Drottninggatan 47 Webb: karlstad.se Tel: 054-540 00 00 E-post: Barnochungdomsforvaltningenkarlstad.se Org.nr: 212000-1850 PlusGiro: 81 74-5 Bankgiro: 405-2213
Dnr BUN-2012-162 Dpl 54 sid 2 (13) Synpunkter och klagomål av betydelse från elever och närstående rapporteras till verksamhetschefen som utreder och beslutar om eventuella åtgärder samt återkopplar även dessa till verksamheten. Övergripande mål och strategier SFS 2010:659,3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i hälso- och sjukvården utgör grunden för utvecklingsarbetet av de medicinska insatserna inom elevhälsan. Socialstyrelsens riktlinjer för skolhälsovården lyfter fram de områden som behöver prioriteras för att kunna tillgodose elevernas behov. Hälso- och sjukvårdslagen, skollagen, läroplanen, Budgetyttrande 2010-2012 samt Mål och riktlinjer för elevhälsans medicinska insatser är också styrdokument som bildat utgångspunkter i arbetet. Syftet med elevhälsans arbete är att medverka till trygga och goda uppväxtvillkor för alla barn och unga i Karlstads kommun. Målområden Målet för all hälso- och sjukvård är en god hälsa och vård på lika villkor (2 HSL, 2 TL). Elevhälsan erbjuder bland annat hälsobesök innehållande hälsosamtal, vaccinationer och enklare sjukvård som ingår i det förebyggande och hälsofrämjande folkhälsoarbetet. För att säkerställa en god kvalitet och patientsäkerhet har barn- och ungdomsnämnden fastställt följande målområden för elevhälsans medicinska insatser. Bemötande Elevens värdighet och integritet respekteras Elev och vårdnadshavare visas omtanke och respekt oavsett t.ex. ålder, kön, funktionsnedsättning, social ställning, etnisk eller religiös tillhörighet eller sexuell läggning Elev och vårdnadshavare informeras och görs delaktiga Mottagningsarbete Mottagningsverksamhet erbjuder en för elever och vårdnadshavare tillgänglig vård av god kvalitet utifrån kända riktlinjer och rutiner Hälsobesök och hälsosamtalets innehåll Alla elever erbjuds och kommer på hälsobesök och hälsosamtal i förskoleklass, åk 2, åk 4 och åk 7 Skolsköterskan identifierar genom ett strukturerat program hälsoproblem, skyddsfrisk- och riskfaktorer av betydelse för elevens hälsa Elever med identifierade problem och risker får adekvat stöd och hjälp Elevhälsans medicinska del bidrar med nyckeltal till folkhälsoarbetet Vaccinationer Skolsköterskan erbjuder och genomför rekommenderat vaccinationsprogram. Till Sverige nyanlända elever erbjuds vid behov kompletterande vaccinationer Elevernas arbetsmiljö
Dnr BUN-2012-162 Dpl 54 sid 3 (13) Elevhälsan medverkar i förebyggande insatser samt åtgärder mot arbetsrelaterad ohälsa Samverkan internt och externt Skolsköterskan medverkar i det övergripande hälsofrämjande och förebyggande arbetet på skolan. En tydlig vårdkedja finns för barn som har behov av insatser från en eller flera verksamheter. Alla insatserna utgår från barnkonventionen Elever i behov av särskilt stöd Skolsköterskan medverkar i elevhälsan för att skapa stimulerande lär- och arbetsmiljöer Elever i behov av särskilt stöd uppmärksammas och identifieras tidigt Skolsköterska och skolläkare har goda relationer med både elev och vårdnadshavare Skolsköterska och skolläkare har kompetens och resurser för att vid behov göra medicinska bedömningar. I samverkan med övrig elevhälsa utformas handlingsprogram för elever i behov av särskilt stöd och vid behov ställs medicinsk diagnos Skolsköterska och i särskilda fall skolläkare informerar vid behov om funktionsnedsättningar och sjukdom samt ger specifik information inför yrkesval Hälsoekonomiska konsekvenser Skolsköterska och skolläkare erbjuder elever i Karlstads kommun elevhälsa som är kostnadseffektiv och av god kvalitet och arbetar utifrån ett välfungerande kvalitetsoch ledningssystem. Elevhälsans mål- och utvecklingsprogram för de medicinska insatserna anger bland annat strategier för patientsäkerhetsarbetet. Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659,3 kap. 9 och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2, p 1 Elevhälsans medicinska del (fd skolhälsovården) är en egen verksamhetsgren inom elevhälsans verksamhetsområde. Vårdgivaren, barn- och ungdomsnämnden, har ansvar för att planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att kravet på god vård i hälso- och sjukvårdslagen upprätthålls. Vårdgivaren ansvarar för att utse en verksamhetschef som representerar vårdgivaren. Verksamhetschefen har det övergripande ledningsansvaret och detta kan inte överlåtas till annan befattningshavare. Verksamhetschefen är den person som elever, vårdnadshavare, anhöriga, personal och tillsynsmyndighet ska vända sig till rörande frågor kring verksamheten. Ledningsansvaret ska vara tydligt såväl ur ett patient- som ett tillsynsperspektiv. Verksamhetschefen ska enligt hälso- och sjukvårdslagen svara för att verksamheten tillgodoser hög patientsäkerhet och god kvalitet samt är kostnadseffektiv.
Dnr BUN-2012-162 Dpl 54 sid 4 (13) Verksamhetschefen ansvarar för att säkerställa ett ändamålsenligt ledningssystem för att fortlöpande styra, följa upp, utveckla och dokumentera kvalitén i verksamheten. Verksamhetschefen ansvarar för avvikelsehantering och Lex Maria. Skolsköterska och skolläkare har eget yrkesansvar enligt lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område. De ingår i skolans elevhälsa och följer både skolans handlingsplaner och elevhälsans ledningssystem för hälsooch sjukvård. För att säkerställa att vårdskador identifieras, analyseras och bedöms ska skolsköterskan och skolläkaren rapportera till verksamhetschefen alla skador, risker och negativa händelser som uppmärksammas i verksamheten. Om det rör enskilda elever ska det dokumenteras i elevhälsovårdsjournalen och vårdnadshavare underrättas. Verksamhetschefen ansvarar sedan för att bedöma och vid behov vidta nödvändiga åtgärder. Lex Maria ansvarig (verksamhetschefen) avgör efter en intern utredning om avvikelsen skall anmälas till Socialstyrelsen. Lex Maria anmälan ska alltid göras om en elev i samband med undersökning, vård eller behandling begått självmord eller inom fyra veckor efter vårdkontakt begått självmord och detta har kommit till vårdgivarens kännedom. Rapport till läkemedelsverket angående biverkningar/reaktioner av läkemedel och vaccinationer ska göras av skolsköterska eller skolläkare. En övergripande riskinventering/analys görs en gång per år enligt en särskild modell som verksamhetschefen ansvarar för. En riskbedömning ska också göras vid väsentliga förändringar i elevhälsans verksamhet. Uppmärksammade risker ska åtgärdas och vid behov rapporteras till verksamhetschefen och ansvarig rektor. Struktur för uppföljning/utvärdering SOSFS 2011:9 3 kap. 2 Avvikelser utreds och sammanställs årligen av verksamhetschefen. Resultat från avvikelsehanteringen redovisas dels till vårdgivaren, dels till berörd personal samt tas med i det förebyggande riskhanteringsarbetet. Avvikelserna utgör underlag för förbättringar/förenklingar av rådande riktlinjer och rutiner för att säkerställa patientsäkerheten. Skolsköterska rapporterar negativa resultat från egenkontroller till verksamhetschefen och till rektor då denne är ansvarig för åtgärderna. Årligen ska en verksamhetsplan upprättas och redovisas i en verksamhetsberättelse till verksamhetschefen. Vårdgivaren ska upprätta en patientsäkerhetsberättelse för föregående kalenderår. Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 1-2 För elevhälsans medicinska insatser finns ett elektroniskt projektrum (QP) där kvalitets- och ledningssystemet finns inlagt. Det är ett projektrum för att
Dnr BUN-2012-162 Dpl 54 sid 5 (13) dokumentera, informera, samordna, kommunicera och systematisera elevhälsoarbetet. I ledningssystemet finns bland annat lättillgängliga riktlinjer och rutiner för elevhälsans medicinska insatser. Dessa revideras och uppdateras kontinuerligt. Obligatoriska, regelbundna verksamhetsträffar anordnas för skolsköterskor en gång i månaden och för skolläkare en gång per halvår. De är till för att upprätthålla, utveckla och kvalitetssäkra den medicinska verksamheten. Skolsköterskan kvalitetssäkrar en gång per år att alla elever erbjudits hälsobesök och vaccinationer enligt gällande rutiner genom ett rapportsystem i PMO. Skolsköterska och skolläkare har också ett system för att följa elever som har behov av särskilda stödinsatser. Om skolsköterskan får kännedom om tillbud, skador eller brister i elevernas fysiska eller psykiska arbetsmiljö meddelas rektor som ansvarar för att åtgärder vidtas. I PMO (journalsystemet) finns en olycksfallsmodul där alla elevskador kan registreras och sammanställas. Rutin och introduktionsplan för nyanställda skolsköterskor och skolläkare finns och kontinuerlig kompetensutveckling och handledning erbjuds alla skolsköterskor för att hålla en hög patientsäkerhet. Kontinuerliga utbildningar erbjuds för att säkra och utveckla dokumentationen i elevhälsovårdsjournalen PMO. Särskilda mallar och sökord finns för att kvalitetssäkra elevkontakterna. Byten av personliga lösenord i journalsystemet sker regelbundet. Systemförvaltare genomför regelbundet en gång i månaden samt vid behov slumpmässiga loggkontroller för att säkra att ingen obehörig tar del av elevs journaluppgifter. Vaccinationer dokumenteras både i elevhälsovårdsjournalen och i vaccinationsjournalen Svevac. Dubbelregistreringen görs för att säkra att alla elever får de vaccinationer de har rätt till. I vaccinationsjournalen Svevac kan alla vårdgivare dokumentera givna vaccinationer. Det gör att i framtiden finns alla vaccinationer som ges till en elev i en och samma journal. I elevhälsodatabasen ELSA sammanställs avidentifierad data från elevernas hälsobesök hos skolsköterskan, vilket ger underlag till insatser för elever och möjliggör kontinuerliga uppföljningar både inom elevhälsan, på skolan, i kommunen och i länet. Riktlinjer och rutiner utarbetas, revideras och uppdateras kontinuerligt för att hålla en hög patientsäkerhet. Uppföljning genom egenkontroll SOSFS 2011:9, 5 kap. 2, 7 kap. 2 p2 Varje år ska skolsköterskan göra egenkontroll av läkemedelshanteringen, lokaler och utrustning, vaccinationstäckning, andel hälsobesök och elever i behov av
Dnr BUN-2012-162 Dpl 54 sid 6 (13) särskilda insatser. Vid avvikelser meddelas verksamhetschef och vid behov ansvarig rektor. Medicinskteknisk utrusning servas enligt gällande rutin en gång per år och vid behov. Skoltoaletter ska i samråd med rektor kvalitetssäkras en gång per läsår. Allergirond genomförs vid behov. Vid brister meddelas rektor som har ansvar för att vidta åtgärder. Samverkan för att förebygga vårdskador SOSFS: 2011:9,4 kap. 6, 7 kap. 3 p 3 Elevhälsan är ett nytt begrepp i skollagen (SFS 2010:800). Eleverna ska ha tillgång till elevhälsa. Det ska inom den samlade elevhälsan finnas skolsköterska, skolläkare, kurator och psykolog samt personal som kan tillgodose elevernas behov av specialpedagogiska insatser. För att eleverna ska få så optimala förutsättningar som möjligt, för att nå utbildningens mål, krävs en god samverkan både inom elevhälsans verksamhetsområde och med övrig personal i skolan. Om skolsköterska eller skolläkare misstänker att elev kan ha behov av särskilt stöd i skolan ska rektor meddelas enligt gällande rutiner. Samtycke ska då inhämtas från elev och/eller vårdnadshavare. Rektor är då skyldig att skyndsamt starta en utredning. Om elev misstänks fara illa följs rutiner för anmälan till socialtjänsten. För att hålla en hög patientsäkerhet har elevhälsan samverkan med flera olika verksamheter både inom kommunen och mellan kommuner i länet. Inom landstinget sker samverkan med BVC, Smittskydd Värmland, Folkhälsa och samhällsmedicin, barn- och ungdomsmedicin, barn- och ungdomspsykiatrin (BUP), ätstörningsenheten, barn- och ungdomshabiliteringen, logopedmottagningen, ungdomsmottagningen, ögonkliniken, tandvården, ortopedkliniken m.fl. Överlämningar av information mellan olika verksamheter kan vara ett riskmoment. För att säkra överlämningar finns riktlinjer och rutiner för exempelvis överföring av elevinformation mellan BVC och elevhälsans medicinska del, för mottagande av ny elev samt överföring av information till annan skola eller när elev börjar på gymnasiet inom kommunen. Om elev börjar i friskola eller i annan kommun finns möjlighet att på ett säkert sätt överföra kopia på elevhälsovårdsjournalen elektroniskt till den nya skolan. Alla remisser/vårdbegäran som skickas från elevhälsans medicinska del bevakas enligt särskilda rutiner i elevhälsovårdsjournalen (PMO). Detta för att säkra att mottagande verksamhet tar emot remissen, skickar remissvar och att eleven får det stöd den har rätt till. För att säkra stödet till barn som bevittnat våld, barn till missbrukande förälder, barn till psykiskt sjuk förälder, barn till föräldrar som är frihetsberövade finns ett samarbete med olika verksamheter t.ex. socialtjänsten, Bäcken, Skilda världar, Hopptornet och Bryggan.
Dnr BUN-2012-162 Dpl 54 sid 7 (13) För att arbeta förebyggande mot oönskade tonårsgraviditeter finns ett samarbete mellan elevhälsan och landstingets ungdomsmottagning/mödrahälsovård. Skolsköterskan kan enligt särskild rutin tillhandahålla gratis akut-p-piller för flickor som har behov av det. I rutinen ingår bland annat att skolsköterskan ordnar tid för eleven på ungdomsmottagningen. Skolsköterskor erbjuds utbildning i hjärt- och lungräddning samt motiverande samtal (MI) inom landstinget. Hörselvården bjuder in skolsköterskor en gång per år för kompetensutveckling och samverkan gällande barn med hörselskador. Verksamhetschefen för elevhälsans medicinska insatser leder ett länsnätverk för medicinskt ledningsansvariga i Värmland. Nätverket skapar förutsättningar för att utveckla en mer likvärdig medicinsk elevhälsa i hela länet. Riskanalys SOSFS: 2011:9, 5 kap. 1 Riskinventering och händelseanalyser av elevhälsans medicinska insatser genomförs årligen. Det dokumenteras, bedöms och åtgärdas. Betydelsen och skyldigheten att göra avvikelserapportering som en del i kvalitetsarbetet betonas regelbundet för skolsköterskor och skolläkare på verksamhetsträffar. Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet SFS 2010:659, 6 kap. 4 och SOSFS 7 kap. 2 p 5 I ledningssystemet för elevhälsans medicinska insatser finns rutiner för hur skolsköterska och skolläkare ska rapportera avvikelser och kontakta vårdnadshavare/elev. Detta sker skriftligt på särskild avsedd blankett eller elektoriskt i Quick place. Verksamhetschefen gör en bedömning enligt en särskild struktur och bedömer vilka åtgärder som behöver vidtas samt återkopplar till berörda. Återkoppling av avvikelser görs på olika sätt beroende på avvikelsens innehåll. Vissa avvikelser leder till nya rutiner och dessa återkopplas skyndsamt till verksamheten via Quick place och tas upp på verksamhetsträffar. Hantering av klagomål och synpunkter Klagomål och synpunkter SOSFS 2011:9, 5 kap. 3, 7 kap 2 p 6 Vid klagomål och synpunkter på den medicinska verksamheten sker detta enligt barn- och ungdomsförvaltningens rutiner. Verksamhetschefen för elevhälsans medicinska del ansvarar för analys och återkoppling till verksamheten om klagomålen rör denna verksamhet. Sammanställning och analys SOSFS 2011:9, 5 kap. 6
Dnr BUN-2012-162 Dpl 54 sid 8 (13) Inkomna rapporter, klagomål och synpunkter sammanställs och dokumenteras och analyseras av verksamhetschefen som sedan beslutar om åtgärder. Dessa sammanställs på samma sätt som avvikelserna. Samverkan med patienter och närstående SFS 2010:659 3 kap. 4 Alla elever erbjuds regelbundna hälsobesök och hälsosamtal hos skolsköterskan. Hälsosamtalet är en metod i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet inom elevhälsan. Det har sin utgångspunkt i det salutogena perspektivet, att stärka det friska och utgå från elevernas egna beskrivningar av sin hälsa och levnadsvanor. Skolsköterskan använder ofta en metodik vid dessa samtal, så kallade motiverande samtal (MI). Grundstrukturen i dessa samtal är att aktivt lyssna och bekräfta eleverna, ställa öppna och utforskande frågor samt reflektera och spegla det eleverna berättar. Denna metod har som syfte att motivera till förbättrade hälsovanor. En förebyggande uppgift i hälsosamtalet är att tidigt upptäcka elever med exempelvis funktionsnedsättningar och/eller som riskerar fara illa. Information om elevens hälsa inhämtas via hälsoenkäter som både elev och vårdnadshavare fyller i. Detta för att följa elevernas hälsa på ett bra sätt och minimera risker för vårdskador. Efter hälsobesök får vårdnadshavarna en kort skriftlig information om besöket hos skolsköterskan. Eleven får utvärdera hälsosamtalet via en enkät. Inför vaccination inhämtas samtycke från vårdnadshavare samt en hälsodeklaration. Efter vaccination får vårdnadshavare information om att eleven fått vaccination samt en enkät att fylla i eventuella reaktioner efter vaccination. Även eleverna får skriftligt utvärdera hur de upplevde vaccinationen. Resultat SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 3 Strukturmått Organisatoriskt ansvar för verksamheten Barn- och ungdomsnämnden har utsett en verksamhetschef för elevhälsans medicinska insatser. Verksamhetschefen ansvarar för kvalitets- och patientsäkerhetsarbetet och är Lex Maria ansvarig. Rektor på skolområdet har personal- och budgetansvar för skolsköterska och skolläkare. Antal elever per skolsköterska (omräknat till elever per heltid) är i genomsnitt 510 elever. Det varierar mellan 231 720 på skolorna. Nationellt riktvärde är 400 elever per heltid. 18 av 19 skolsköterskor har adekvat specialistutbildning inom öppen hälso- och sjukvård eller barnsjuksköterskeutbildning. Totalt antal heltidstjänster för skolsköterskor är 17,53. Antal elever per heltidsanställd skolläkare är i genomsnitt 8 868. Det varierar mellan 4 480 13 240 på skolorna. Nationellt riktvärde är 4000 elever per heltid. Alla 9 skolläkare är specialistutbildade barnläkare eller distriktsläkare. Totalt antal skolläkartjänst inom barn- och ungdomsförvaltningen är 0,87. Samordnande
Dnr BUN-2012-162 Dpl 54 sid 9 (13) skolläkare på 4 timmar/vecka är vakant. Variationerna är inte relaterade till skolornas sociala struktur eller antal elever i behov av särskilt stöd. De flesta skolsköterskor har utbildning inom MI (motiverande samtal). Skolsköterskor som saknar intruktörsutbildning i hjärt- och lungräddning kan mot en kursavgift erhålla detta via Landstinget i Värmland. Verksamhetsträffarna innehåller fortlöpande kompetensutveckling. Nya kylskåp har inköpts efter att egenkontrollen visat att de inte uppfyllde kraven på säker förvaring av vaccin. Arkivskåpen där journaler förvaras uppfyller inte kraven och behöver förnyas. Det finns fungerande riktlinjer och rutiner för överlämning av medicinsk information gällande elever som byter skola eller som börjar på gymnasiet i kommunen. Det finns däremot svårigheter att få medicinsk information och journaler gällande familjehemsplacerade barn. Inom Region Värmland finns en arbetsgrupp där socialtjänst, skola och elevhälsa utarbetar länsgemensamma rutiner för dessa barn. Elever som via barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) medicinerar med centralstimulantia följs upp av skolsköterskan enligt särskilda rutiner. Brister i samordningen mellan BUP och elevhälsan har uppmärksammats gällande dessa kontroller. Kontakt har tagits med BUP för att förbättra samordningen. Mall för skol- och elevutredning har utarbetats för att få en likvärdig bedömning och rutin vid remittering till BUP angående barn som har behov av en neuropsykiatrisk utredning. Det finns otydligheter i vårdkedjan för denna grupp barn. Remisser som elevhälsan skickat till BUP har återsänts. Ärenden där elevhälsan bedömt att eleven har behov av utredning eller vårdkontakt inom BUP har avskrivits. Dessa brister har framförts till berörda chefer inom BUP. Elever som är anhöriginvandrade sk kärleksbarn erbjuds inte automatiskt hälsoundersökning inom landstinget. Då elevhälsan inte har möjlighet att hälsoundersöka dessa barn enligt landstingets rutiner för asylsökande ex smittskyddsfrågor får dessa barn inte likvärdig vård. När skolsköterskan skickar remiss till vårdcentralen är det otydligt vem som ska ta hand om remissen och eleven hänvisas ibland tillbaka till elevhälsan. Processmått Riktlinjer och rutiner för patientsäkerhetsarbetet har implementerats på verksamhetsträffar och finns lättillgängliga i ledningssystemet. Skolsköterskan och skolläkare har en skyldighet att dokumentera alla kontakter med elever i elevhälsovårdsjournalen.
Dnr BUN-2012-162 Dpl 54 sid 10 (13) Kontaktregistreringar hos skolsköterska år 2011 8000 7000 7103 Antal registreringar 6000 5272 5000 4000 3786 3000 2465 1932 2283 2000 1000 764 436 0 Hälsobesök Besök i åk 2 Elevhälsomöte Oplanerade besök Planerade besök Kontakttyper Telefonkontakter Vaccinationer Administration Figur 1. Kontaktregistreringar år 2011 (totalt 24 041 st) Elevernas hälsobesök innehållande hälsosamtal är grunden i skolsköterskans arbete. Stor del av arbetet handlar också om elever som spontant söker upp mottagningen för olika besvär och behov av stöd (oplanerade besök). Planerade besök handlar ofta om uppföljningar efter spontanbesök och hälsobesök. I samband med dessa besök har ofta skolsköterskan brev eller telefonkontakt med vårdnadshavare. Administration och vaccinationer tar också stor del av skolsköterskans tid. Antalet rapporterade avvikelser var år 2011 17 st. Antal rapporterade biverkningar efter vaccination 3 st. I samband med riskinventeringen/analysen läsåret 2010/2011 framkom 18 riskområden i verksamheten: 1. Lokaler: Det saknas ändamålsenliga lokaler för hälso- och sjukvårdsverksamhet på några skolor. Brister finns i befintliga lokaler/mottagningar, exempelvis är en del lokaler mycket lyhörda, vatten och avlopp saknas samt väntrum och vilrum saknas på en del skolor. En del lokaler delas samtidigt med andra personalkategorier, vilket inte är patientsäkert med avseende på sekretessen. 2. Vaccination: Administrering i samband med vaccinationer, exempelvis felaktigt ifyllda vaccinationstillstånd och utebliven dokumentation är ett riskmoment. 3. Läkemedelshantering: Akut överkänslighetsreaktion/situation vid vaccinering. 4. Riskavfall: Överblivna vacciner/vaccinrester hanteras inte alltid enligt gällande rutiner. 5. Medicinsk teknisk utrustning: Utebliven service av medicinsk teknisk utrustning.
Dnr BUN-2012-162 Dpl 54 sid 11 (13) 6. Elevhälsovårdsjournal: Finns både elektroniskt och på papper. Målsättningen är att scanna in alla journalhandlingar i elevhälsovårdsjournalen PMO för att få en sammanhållen journal. 7. Dokumentation: I journalsystemet PMO finns behov av förbättringar. 8. Arkivering: Journalarkiv utslitna uppfyller inte kraven för brandsäkerhet. 9. Journalhantering: Transport av journaler mellan verksamheter sker inte på ett säkert sätt. 10. Hälsobesök: Uteblivna hälsobesök. 11. Hälsosamtal: Hälsoenkäter är inte översatta till andra språk som kan resultera utebliven information och/ eller felaktiga bedömningar. 12. Ärendehantering: Korridorskonsultationer bör undvikas. 13. Arbetsuppgifter som sällan utförs kan vara riskmoment. 14. Remisser/vårdbegäran: Brister i remissbevakning. 15. Tillgänglighet: Tjänstledighet för skolsköterskor beviljas utan att vikarie tillsätts. Skolläkare saknas på skolor pga. rekryteringssvårigheter. 16. Introduktion: Möjlighet till introduktionsveckor ges inte alltid för vikarier eller ny personal. 17. Samverkan internt: Sena kallelser till elevhälsomöten. 18. Samverkan externt: Brister i samverkan med andra aktörer ex svårt få till nätverksmöten med ex socialtjänst och barn- och ungdomspsykiatri samt återkoppling från socialtjänsten. Ovanstående områden har rektor, verksamhetschef för elevhälsan och systemförvaltare av PMO ansvar för att åtgärda. Berörd skolsköterska ansvarar för att meddela rektor då brister finns i verksamheten som rektor ansvarar för. Resultatmått En viktig del i kvalitetssystemet är avvikelsehanteringen. De flesta avvikelser rättas till omgående. Inom elevhälsan har det av tradition varit sparsamt med att skriva avvikelser. Den nya patientsäkerhetslagen betonar dock betydelsen av att rapportera avvikelser, inte för att hitta en syndabock, utan hitta svagheter i systemet. Vanligaste orsaken till avvikelser är systemfel. Om dessa brister upptäcks behöver det inte hända igen. Nedan presenteras avvikelserna som redovisats under 2011. Avvikelse Remisser återskickade från BUP pga. att psykologutlåtande saknas Felaktiga personuppgifter i elevhälsovårdsjournalen PMO Vidtagna åtgärder Skolpsykolog kontaktade berörd skolsköterska som kompletterade med bedömning från psykolog. Bup informerade om problem med remissförfarande. Problem med remissförfarande lyfts till samrådet på barn- och ungdomsförvaltningen. Systemförvaltaren har meddelat leverantören av journalsystemet. Alla användare av PMO har informerats om felet
Dnr BUN-2012-162 Dpl 54 sid 12 (13) Avvikelse Fördröjd ryggundersökning pga. skolvägran som enligt skolläkaren skulle ha skett i nov 2010 Ej erhållit vaccination Infanrix vid 5,5-års ålder på BVC pga. spruträdsla. Remiss till barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) angående pojke med stor beteendeproblematik. Bup träffat föräldrar, ej barnet och avskrev behandlingsinsats Ofullständigt vaccinerad elev Ej erhållit vaccination dos 2 MMR under åk 2 pga kraftig reaktion dos 1 Ej erhållit vaccination dos 2 MMR pga spruträdsla Ej erhållit vaccination dos 2 MMR pga kraftigt uttalad spruträdsla Ej erhållit vaccination dos 2 MMR pga kraftigt uttalad spruträdsla Fullt i arkivskåpet och kan inte ta emot journaler på nya elever. Kommunarkivet tar inte emot journaler. Förvarar journaler på annan skola på skolområdet. Rutinen är att journaler ska arkiveras på respektive skolområde. Missad vaccination Bristfälliga remissvar från barn- och ungdomspsykiatrin Missad retentio testis Otillräcklig utrustning. Saknat inloggning i datorn och tillgång till telefon 1/9-19/9 Skolsköterska ej hunnit med hälsobesök pga tidsbrist Uppföljande tillväxtkontroll missad Vidtagna åtgärder Erbjudit skolläkarbesök 2 ggr. Vårdnadshavare informerade. Skolsköterskan genomförde ryggundersökning i hemmet. Remiss skickad från BVC till barn- och ungdomsmedicin för handläggning. Remissen blev återskickad till skolsköterskan som sedan följde rutin för spruträdda barn. Skolläkaren kontaktade berörd kurator och överläkare på Bup som återtog remissen. Remisshantering lyftes på nästa skolläkarträff Skolläkare kontaktade barn- och ungdomsmedicin Skolläkare konsulterade barn- och ungdomsmedicin Vaccinationen framflyttad till åk 3. Rutiner för rädsla i samband med vaccinationer finns. Behandling på barnkliniken mot spruträdsla. Vaccinationen gavs där. Barn- och ungdomsmedicin har varit på verksamhetsträff och utbildat skolsköterskor för åtgärder vid kraftig spruträdsla. Tränat enligt rutinen för rädsla i samband med vaccination. Två misslyckade försök. Nytt försök vt 2012. Problemet är lyft med skoljuristen, gymnasieförvaltningen och kommunarkivet. Nya rutiner för journalhantering och arkivering skrivs. Meddelat mottagande skolsköterska på gymnasiet som följer upp detta Brev skickat till verksamhetschef på BUP som ser över sina rutiner. Bedömer att avvikelsen tidigare skulle ha uppmärksammats inom landstinget. Kontaktar ånyo barnhälsovårdsöverläkaren. De ser över rutinerna inom BVC. Fördröjd dokumentation, ej tillgång till väntelista för planerade uppföljningar. Träffat elever utan att kunna bedöma risker. Kontakt tagen med IT-avd och nya rutiner utarbetas. Möte med skolledning på Norrstrandsskolan tillsammans med tf skoldirektör och personalchef. Ärendet följs upp via avvikelsesystemet. Se tidigare möte på Norrstrandsskolan
Dnr BUN-2012-162 Dpl 54 sid 13 (13) Övergripande mål och strategier för kommande år Det övergripande målet är att ingen elev skall komma till skada i den vård som bedrivs av elevhälsan inom barn- och ungdomsförvaltningen. Skolsköterskor och skolläkare ska erbjuda god och säker vård som bygger på evidens och beprövad erfarenhet. För att öka patientsäkerheten kommer följande områden att fokuseras under 2012: 1. Implementera samverkansrutinen för familjehemsplacerade barn så eleverna får de hälsobesök och vaccinationer de har rätt till. 2. Tidigare fastställda riktlinjer och rutiner för journalarkivering revideras och läggs in i kvalitetssystemet. 3. Mål- och utvecklingsprogrammet för elevhälsans medicinska del 2013-2014 ska omfatta åtgärder för att öka patientsäkerheten med utgångspunkt i patientsäkerhetsberättelsen. Ansvarig för ovanstående åtgärder är verksamhetschefen för elevhälsans medicinska insatser. Göran Isberg skoldirektör, barn och ungdom Lisbet Engh Kraft verksamhetschef elevhälsans medicinska del