SVAR 2012-05-25 Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen 103 33 STOCKHOLM Remiss Skatteverkets hemställan Förbättrad konkurrens på lika villkor i kontantbranschen Fi2012/1100 Sveriges Redovisningskonsulters Förbund, SRF, har beretts tillfälle att lämna synpunkter på Skatteverkets hemställan Förbättrad konkurrens på lika villkor i kontantbranschen Sveriges Redovisningskonsulters Förbund, SRF SRF är Sveriges ledande och största branschorganisation för redovisningskonsulter med cirka 6 000 medlemmar varav drygt 4 000 är Auktoriserade Redovisningskonsulter. Konsulterna har som uppgift att stödja och hjälpa företagare med redovisnings- och skattefrågor, och att fungera som rådgivare i de dagliga frågor som finns i företagarens näringsverksamhet. SRF:s Auktoriserade Redovisningskonsulter bistår fler än 300 000 svenska och utländska företag och finns över hela Sverige. SRF arbetar med att aktivt öka kvaliteten på rådgivningen inom näringslivet i allmänhet och i branschen i synnerhet. Detta sker bland annat genom att SRF finns representerade i Bokföringsnämnden och även deltar aktivt som remissinstans för olika myndighetsorgan inom för SRF angelägna och berörda områden. Från och med 2006 har SRF även infört en ny kvalitetsnorm för branschen genom möjligheten att bli Auktoriserad Redovisningskonsult som ett sätt att öka kompetensen och kvaliteten i branschen och hos våra medlemmar. Mer information kan erhållas på hemsidan www.srfkonsult.se. Sveriges Redovisningskonsulters Förbund SRF Redovisningskonsulterna SRF Servicebyrå AB FALUN STOCKHOLM info@srfkonsult.se Post- och besöksadress: Ölandsgatan 7, Box 143, 791 23 Falun Post- och besöksadress: Klarabergsgatan 33, 111 21 Stockholm www.srfkonsult.se Växel: 023-79 49 50 Fax: 023-637 88 Växel: 08-510 629 20 Fax: 08-21 00 10 Org.nr 5560992520
Remissvar: Sveriges Redovisningskonsulters Förbund, SRF, avstyrker förslagen i promemorian om att - det generella undantaget från skyldigheten att använda kassaregister för torg- och marknadshandeln ska tas bort, - undantaget för den som bara säljer mot kontant betalning m.m. i obetydlig omfattning (4 pbb) ska ändras till att gälla den som säljer mot kontantbetalning m.m. i synnerligen begränsad omfattning (2 pbb). - utländska företag som saknar fast driftställe i Sverige ska använda kassaregister i samma utsträckning som gäller för svenska företag. SRF anser dock att ett förtydligande bör göras vad avser företag som har kontant försäljning under endast en del av året. Det bör klart framgå av lagtexten att gränsbeloppet vid obetydlig kontant försäljning ska beräknas utifrån faktiska belopp för dessa företag. Motivering Det övergripande syftet med kassaregisterlagen var att skydda seriösa företagare från illojal konkurres från mindre seriösa företagare och att öka legitimiteten för skattesystemet. Ett syfte och en ambition som SRF stödjer utan någon som helst reservation. Bestämmelserna återfinns numera i skatteförfarandelagen. Det är med tillfredsställelse SRF noterar att det av Brottförebyggande rådets rapport Storskaliga skattebrott en kartläggning av skattebrottslingens kostnader, BRÅ 2011:7, framgår att lagstiftningen haft effekt. Det storskaliga svartarbetet särskilt bland restauranger och mindre butiker har försvårats efter lagens införande. Men det är viktigt att inte ha en övertro på kassaregistrens förmåga att förhindra skattebrott. När nu Skatteverket vill gå vidare och utvidga tillämpningen av aktuella bestämmelser med hänvisning till kontrollbehovet är det viktigt att nyttan av utökade kontrollmöjligheter sätts i relation till kostnaden och den ökade administrativa börda som uppkommer i de små företag som förslaget i huvudsak omfattar. De regler som Skatteverket nu vill göra ändringar i infördes den 1 januari 2010. Men i praktiken trädde dock kassaregisterlagen ikraft successivt under första halvåret 2010 för många företag. SRF anser att det är för tidigt att redan nu, när knappt två år gått, identifiera eventuella brister i aktuell lagstiftning. När det gäller de omständigheter som Skatteverket för fram som stöd för sina förslag att slopa undantaget för torg- och marknadshandel samt halvering av gränsvärdet för obetydlig omfattning bör det uppmärksammas att det är omständigheter som i allt vä-
sentligt var kända när reglerna infördes och utgjorde underlaget för regeringens och riksdagens beslut. Några nya omständigheter torde inte ha tillkommit. Undantaget för företag med låg omsättning motiverades med att det ansågs tveksamt om de kostnader som krav på certifierade kassaregister för med sig skulle stå i rimlig proportion till den samhälleliga vinsten i form av förbättrad skattekontroll avseende de allra minsta företagen, skriver Skatteverket i sin promemoria (s. 14). Nu var det inte enbart kostnaden som beaktades utan det togs även hänsyn till den ökade administrationen som registerhanteringen medför. När det gäller kostnaderna anser Skatteverket i promemorian att de består i inköpet av kassaregister samt kontrollenhet på totalt cirka 6 000 kr som kan fördelas på sju år samt papperskostnaden som kan uppskattas till 2-3 öre per kvitto. Elkostnaden anses försumbar. Totalt skulle det enligt Skatteverket röra sig om kostnader under 1 000 kr per år. Mot denna beräkning kan bland annat invändas att ett kassaregister som fungerar under mindre gynnsamma väderförhållanden som kan bli aktuella vid torg- och marknadshandel torde vara betydligt dyrare. När det gäller elkostnaden kan den bli en betydande utgiftspost då torg- och marknadsplats med tillgång till el i de flesta fall debiteras med en fast avgift eller en högre hyra jämfört med sådan plats utan el. I kostnaderna måste även beaktas kostnaden för utbildning av personal, service, uppdatering av programvara m.m. Det är också rimligt att företaget har sådan storlek att det har en intjänandeförmåga att det kan bära en kontrollavgift. För det är inte enbart de som medvetet fuskar som löper risk att påföras kontrollavgift. Utan även den som exempelvis använder ett certifierat register men glömt att anmäla det till Skatteverket kan bli påförd en kontrollavgift liksom den som uppfyller alla krav i övrigt men vid en kassatransaktion glömmer att erbjuda kunden det utskrivna kvittot. Det innebär att kontrollavgift kan påföras och även faktiskt påförs företagare som inte har någon som helst ambition att fuska. Det vill säga företagare som har en exemplarisk ordning både på redovisning och skatteinbetalningar. Det är därför anmärkningsvärt när Skatteverket i sin promemoria framhåller att de företagare som påförts dubbla kontrollavgifter skulle tillhöra en hårdare kärna av oseriösa företagare som saknar vilja att anpassa sig och följa bestämmelserna (s. 28). Bland dem som blivit påförda kontrollavgift och även dubbla kontrollavgifter finns säkert många som blivit det på grund av att de inte i alla delar känner till de regler som gäller. Regler som till och med Skatteverket anser är relativt komplicerade. Men som man utan reservation anser att även de mista företagen ska känna till i detalj. Skatteverkets skriver inledningsvis i sin promemoria (s. 5):
Regelverket om kassaregister är ett relativt nytt rättsområde som vilar både på bestämmelser i lag och i myndighetsföreskrifter. Bestämmelser om kassaregister berör också och påverkas av bestämmelser på flera andra rättsområden. Sammantaget gör detta att den totala bilden av de bestämmelser som avser kassaregister är relativt komplicerad. Det bör också beaktas att kontrollavgiften på 10 000 kr drabbar de mindre företagen som bedriver sin verksamhet i enskild firma eller handelsbolag hårdare än de företag som har sin verksamhet i ett aktiebolag. Kontrollavgiften är inte avdragsgill. Det innebär att ett aktiebolag måste skatta för en vinst på cirka 13 600 kr för att kunna betala 10 000 kr i kontrollavgift. Företagaren med enskild firma måste betala både sociala avgifter och inkomstskatt. Med full marginalskatt kan han bli tvungen att skatta för en vinst på upp till cirka 29 500 kr för att kunna betala en kontrollavgift på 10 000 kr. För en person med anställningsinkomst som på sin fritid har ett mindre företag kan hela företagets årsvinst försvinna om företagaren missar att erbjuda kunden det kvitto som skrivits ut när Skatteverket gör ett kontrollköp. Undantaget för torg- och marknadshandel infördes eftersom regeringen konstaterade att det fanns tekniska problem t.ex. vid handel utomhus i låga temperaturer utan tillgång till elektricitet eller vid andra extrema väderförhållanden. Regeringen valde att beakta de speciella förhållanden som gäller för denna handel trots att man egentligen inte ansåg att kontrollbehovet skulle vara mindre i denna bransch än i kontanthandeln generellt. I promemorian framhåller Skatteverket att företag i kontantbranschen som inte använder kassaregister i stor utsträckning har en mycket bristfällig bokföringsstandard, som på ett påfallande sätt avviker från bokföringsstandarden i jämförbara företag som använder kassaregister (s.22). Som stöd för denna uppfattning refereras till 17 000 kontrollbesök som genomfördes 2008. Bland dessa gjordes ett urval av 250 företag där en fördjupad kontroll gjordes i form av revision och skrivbordskontroll. För att ge ett statistiskt användbart material krävs att urvalet sker helt slumpmässigt. Hur urvalet gjordes framgår inte av promemorian utan endast att det fanns en ansats om att urvalet skulle vara slumpmässigt. Vad det innebär att ha en ansats framgår inte. Men det får förmodas att urvalet av de 250 företagen gjordes med beaktande av de brister man iakttagit redan vid kontrollbesöket. Det bekräftas av att samtliga 250 företag som valdes ut hade brister i bokföringen. Att låta 1,5 procent av besökta företag där brister
indikerats redan vid besöket ligga till grund för slutsatser avseende en hel bransch som Skatteverket gör är anmärkningsvärt. När det gäller de utländska företag utan fast driftställe i Sverige som inte omfattas av kassaregisterreglerna kommenterade regeringen i proposition 2006/07:105 att de inte torde vara särskilt vanliga. Den kontroll som bör ske av dessa företag ansåg man kan göras inom ramen för övrig skattekontroll. I promemorian finns inga uppgifter om i vilken omfattning sådana företag förekommer i Sverige och vilken inverkan de kan ha på konkurrensen. Sedan kassaregisterregleringen infördes har Skatteverket, påpekar man i promemorian (s.31), fått ta emot synpunkter från branschorganisationer som kan sammanfattas med att undantaget snedvrider konkurrensen för den fasta handeln som omfattas av kassaregisterkravet. Nu ges inget annat konkret exempel på detta än en hänvisning till en artikel i Dagens Handel där det påstås att 200 blomsterbutiker gått i konkurs efter kassalagen. Skälet till konkurserna påstås vara att torg- och marknadshandlare dumpar priserna eftersom de inte omfattas av kassaregisterlagen. Det är anmärkningsvärt att Skatteverket utan egen analys refererar till denna artikel i sin promemoria. Att en del av de omnämnda blomsterhandlarna har drabbats av merkostnader på grund av att de efter införandet av kassaregisterlagen blev tvungna att betala skatter och avgifter var ju en del av syftet med lagen. Men att torg- och marknadshandlare efter lagens införande skulle ha dumpat priserna och att det skulle ha förorsakat konkurserna i de 200 företagen finns det inget belägg för. Utan det finns säkert flera faktorer som inverkat där konkurrens från dagligvaruhandelns trädgårdsavdelningar och etablering av kedjor som Plantagen kan ha haft en avgörande betydelse. Enligt Skatteverket är det för tidigt att redan nu göra en djupare analys av vilka kvantitativa effekter den införda lagstiftningen haft på skatteunderlaget i kontantbranschen. Några slutsatser går inte heller dra av det material som presenteras i promemorian då det inte verkar vara statistiskt säkerställt. SRF anser att de hänsyn regeringen och riksdagen tog till berörda företag när kassaregisterlagen infördes var väl avvägda. När reglerna varit i kraft tillräckligt länge så att det går att göra en djupare analys finns det enligt SRF anledning att på nytt aktualisera eventuella förändringar med ledning av vad en sådan analys visar. I avvaktan på en sådan analys bör de regler som berörs i Skatteverkets promemoria och som förts över till skatteförfarandelagen från den tidigare gällande kassaregisterlagen förbli oförändrade. Ett förtydligande vad gäller de företag som har kontant försäljning under endast en del av året behöver dock göras. Enligt Skatteverkets allmänna råd SKV A 2009:2 bör försälj-
ningen för ett sådant företag räknas om till försäljning på årsbasis. Det innebär att företag med låg omsättning som har försäljning under en begränsad tid under ett år omfattas av kassaregisterkravet. Detta framgår inte av aktuell lagstiftning. Det bör därför klargöras i lagtext att gränsbeloppet vid obetydlig kontant försäljning ska beräknas utifrån faktiska belopp. Sveriges Redovisningskonsulters Förbund, SRF Jonas Sjulgård Remissansvarig jonas.sjulgard@srfkonsult.se