Cancerpatienternas överlevnadstal i olika områden På sidorna 3 16 framställs de ålderstandardiserade relativa överlevnadstalen för patienter i de olika universitetssjukhusens ansvarsområden vilka har diagnostiserats med cancer 2007 2014 utifrån en uppföljning som har gjorts under 2012 2014 (se Metoder s. 17). Patienter som har diagnostiserats i Vasa sjukvårdsdistrikt ingår i analysen i Tammerfors universitetssjukhus område fram till och med år 2012 och därefter i Åbo universitetssjukhus område. Framställningen omfattar de vanligaste cancersjukdomarna utifrån deras incidens (ICD-10-kod): tjocktarm (C18) lunga, luftstrupe (C33 34) hudmelanom (C43) hud, ej-melanom (C44) bröst (C50) livmoderkropp (C54) prostata (C61) urinblåsa och urinvägar (C65 68) hjärna, centrala nervsystemet (C70 72, D32 33, D42 43) non-hodgkin-lymfom (C82 86, C96, D76) För bröstcancer statistikens del presenteras resultaten även enligt åldersgrupp eftersom diagnos av mammografiscreening har förlängts från 50 59 till 50 69-åriga kvinnor inom befolkningen under diagnosperioden och införandet av de nya åldersgrupperna har varierat mellan kommunerna. I fråga om hudmelanom och prostatacancer framställs dessutom överlevnadstalen för patienter som har diagnostiserats med spridd cancer. I fråga om hjärntumörer och tumörer i centrala nervsystemet har överlevnadstalen beräknats också för patienter med elakartade tumörer. En stor del av skillnaderna mellan områdena kan förklaras med slumpmässig statistisk variation (se Metoder s. 17). Förutom slumpvariationen inverkar också cancerns spridning vid tidpunkten för konstaterande kraftigt på överlevnadstalet. Cancerns spridning påverkas i sin tur av tidpunkten för konstaterande. Diagnostiseringen av cancer är beroende av uppsökande av vård, tillgång till hälsovårdstjänster och eventuella dröjsmål i fråga om dem samt övriga metoder för diagnostisering på ett tidigt stadium. Med hjälp av exempelvis PSA-testning konstateras många lokaliserade prostatacancersjukdomar med låg risk vilka nödvändigtvis inte ger upphov till symtom och 1
vilka inte heller ökar dödligheten. Om man någonstans diagnostiserar ett stort antal lokaliserade och långsamt framskridande cancersjukdomar som i andra områden inte upptäcks under patienternas livstid så stiger överlevnadstalet i området i fråga i förhållande till de övriga områdena. Också vården inverkar på överlevnadstalen. Patientens egen vilja, allmäntillstånd och övriga sjukdomar och cancerns spridning inverkar emellertid på vilken vård patientens ges. 2
Tjocktarm 284 4 82 (80, 85) 67 (62, 72) 1 6 165 42.4 81 (77, 85) 58 (53, 65) 1.29 (4, 1.60) 209 4 83 (80, 86) 66 (61, 71) 5 (5, 1.29) 138 34.9 77 (72, 81) 58 (53, 65) 1.28 (2, 1.60) 102 32.3 80 (75, 85) 66 (59, 74) 0.98 (0.75, 1.29) 313 32.8 80 (77, 83) 67 (62, 71) 1 0.13 165 32.8 86 (82, 89) 70 (64, 76) 3 (6, 5) 210 3 81 (78, 84) 61 (56, 66) 1.12 (0.92, 1.35) 134 26.4 79 (75, 84) 62 (56, 68) 1.11 (9, 1.38) 121 3 80 (75, 84) 66 (59, 73) 0 (0.79, 1.27) 3
Lunga, luftstrupe 469 67.4 34 (32, 37) 11 (9, 13) 1 6 275 68.8 37 (33, 40) - 0.96 (7, 6) 297 56.3 36 (33, 40) 11 (9, 14) 0.98 (9, 7) 242 60.1 36 (33, 40) - 1 (0.92, 1.12) 221 68.2 37 (33, 41) 12 (9, 15) 0.99 (9, 9) 328 34.9 44 (41, 47) 15 (13, 17) 1 0.32 131 26.8 42 (37, 47) 14 (11, 18) 6 (0.93, 1.21) 156 23.5 44 (39, 48) 15 (12, 19) 0.99 (7, 1.12) 94 19.0 49 (43, 55) 18 (14, 24) 0.91 (0.78, 6) 105 27.3 38 (33, 44) 14 (11, 19) 9 (0.94, 1.25) 4
Hudmelanom 270 35.7 96 (94, 98) 88 (84, 93) 1 0 112 28.3 95 (92, 98) 83 (76, 91) 1.53 (0.97, 2.43) 165 31.2 95 (92, 97) 86 (82, 92) 1.12 (0.72, 1.75) 92 22.9 91 (87, 95) 78 (71, 85) 1.88 (1.20, 2.93) 65 19.6 91 (87, 96) 79 (71, 88) 2.28 (1.45, 3.58) 265 27.3 99 (97, 100) 92 (88, 96) 1 0.74 111 23.6 98 (96, 100) 90 (84, 96) 1.21 (6, 2.24) 147 22.8 98 (96, 100) 92 (88, 96) 0.98 (0.54, 1.76) 81 17.6 98 (95, 101) 89 (83, 95) 1.36 (0.73, 2.52) 52 13.7 97 (94, 100) 86 (78, 95) 1.49 (0.74, 3.03) 5
Hudmelanom, spridd cancer 45 6.1 74 (67, 82) 41 (32, 54) 1 1 24 6.1 78 (70, 88) 47 (35, 62) 0.99 (6, 1.49) 27 5.1 71 (62, 82) 45 (35, 58) 4 (0.56, 1.26) 17 4.1 65 (53, 80) 36 (22, 58) 1.18 (0.75, 1.86) 13 3.9 55 (42, 72) 29 (20, 42) 1.51 (0.97, 2.36) 26 2.7 89 (81, 97) 59 (47, 73) 1 0.94 18 3.8 83 (74, 93) 55 (39, 78) 1.21 (8, 2.17) 16 2.3 84 (76, 93) 58 (50, 68) 1.15 (8, 1.93) 8 1.6 84 (71, 100) - 1.22 (5, 2.30) 8 2.0 83 (69, 98) - 1.31 (0, 2.85) 6
Hud, ej-melanom 258 43.8 98 (95, 100) 94 (87, 101) 1 0.50 133 37.4 93 (90, 97) 87 (79, 96) 1.90 (0.90, 3.98) 199 42.0 98 (96, 101) 90 (83, 97) 1.16 (0.53, 2.53) 134 36.9 94 (91, 98) 88 (79, 98) 1.62 (0.74, 3.55) 111 38.2 99 (96, 103) 87 (77, 97) 1.60 (0.70, 3.67) 254 26.0 98 (96, 101) 91 (85, 99) 1 0 133 23.1 98 (95, 101) 89 (80, 99) 2.33 (1, 6.74) 205 26.2 98 (96, 100) 92 (85, 100) 1.77 (3, 5.01) 136 24.5 95 (92, 99) 89 (80, 99) 1.90 (1, 5.91) 88 20.5 98 (94, 102) 87 (76, 99) 1.78 (0.51, 6.25) 7
Bröst Observera att den lodräta axeln i figuren har begränsats till intervallet. 0 0.95 0.90 5 0 1723 182.0 98 (97, 98) 91 (89, 92) 1 5 759 163.9 98 (97, 99) 91 (89, 93) 4 (3, 1.30) 1054 166.2 98 (97, 99) 92 (90, 93) 0.98 (0, 1.19) 643 140.9 97 (96, 98) 87 (85, 89) 1.35 (1.10, 1.66) 548 147.2 98 (97, 99) 91 (89, 93) 9 (6, 1.39) 8
Bröst, enligt åldersgrupp 0 59-åriga kvinnor 647 9 99 (99, 100) 94 (92, 95) 1 6 259 85.6 100 (99, 100) 93 (91, 95) 1.12 (0, 1.58) 359 85.5 99 (98, 99) 93 (91, 94) 1.13 (4, 1.51) 248 82.3 98 (97, 99) 92 (90, 94) 1.29 (0.93, 1.79) 209 79.1 99 (98, 100) 92 (89, 94) 1.32 (0.94, 1.85) 60 69-åriga kvinnor 579 468.4 99 (98, 99) 94 (93, 96) 1 2 251 415.0 100 (99, 100) 96 (94, 98) 0.78 (5, 1.38) 357 431.3 99 (99, 100) 94 (92, 96) 2 (7, 1.55) 189 318.2 98 (97, 99) 89 (86, 92) 1.84 (1.23, 2.75) 178 374.5 99 (97, 100) 95 (92, 98) 0.90 (0.50, 1.61) 70-åriga och äldre kvinnor 497 403.1 96 (94, 97) 83 (80, 87) 1 1 248 350.7 94 (91, 96) 84 (79, 89) 9 (0.76, 1.54) 338 350.9 95 (93, 97) 88 (84, 92) 0 (0.56, 1.14) 207 290.7 96 (93, 98) 79 (74, 85) 1.16 (2, 1.65) 162 298.4 95 (92, 98) 86 (81, 93) 0.94 (1, 1.45) 9
Livmoderkropp 253 26.8 93 (91, 95) 83 (79, 86) 1 0.31 133 27.6 91 (87, 94) 80 (75, 86) 1.31 (0.93, 1.84) 199 3 91 (89, 94) 83 (80, 87) 1.14 (4, 1.55) 138 28.8 93 (91, 96) 86 (82, 91) 6 (0.58, 1.26) 99 26.1 92 (88, 95) 85 (79, 91) 0 (6, 1.52) 10
Prostata Observera att den lodräta axeln i figuren har begränsats till intervallet. 0 0.95 0.90 5 0 1407 20 99 (98, 99) 95 (93, 96) 1 1 839 211.2 99 (98, 100) 94 (91, 96) 0.98 (3, 1.53) 1210 227.0 99 (98, 100) 95 (94, 97) 5 (0.56, 1.28) 685 169.4 99 (98, 100) 92 (89, 95) 1.57 (7, 2.30) 599 183.0 99 (97, 100) 91 (89, 94) 1.63 (1.11, 2.39) 11
Prostata, spridd cancer 142 2 86 (82, 90) 65 (60, 70) 1 2 70 17.7 91 (86, 95) 73 (65, 80) 0.76 (0.56, 3) 86 16.5 90 (86, 94) 75 (70, 81) 0.70 (0.53, 0.92) 59 14.9 88 (84, 93) 67 (61, 73) 0.98 (0.75, 1.29) 70 22.7 87 (82, 92) 64 (57, 71) 6 (0, 1.40) 12
Urinblåsa och urinvägar 290 43.3 89 (86, 92) 77 (73, 82) 1 0.93 162 42.5 88 (85, 92) 74 (68, 81) 7 (0.78, 1.45) 193 37.9 89 (86, 92) 79 (74, 85) 0.92 (8, 1.24) 142 36.7 89 (86, 93) 80 (74, 87) 0.95 (8, 1.32) 119 37.5 88 (84, 92) 79 (72, 86) 0.97 (8, 1.38) 95 1 82 (77, 87) 73 (65, 81) 1 8 39 7.2 - - 1.10 (9, 1.76) 64 9.1 77 (71, 83) 73 (65, 83) 1.13 (0.75, 1.69) 42 8.0 83 (76, 90) 75 (64, 87) 0.91 (0.56, 1.48) 31 7.9 80 (71, 89) - 1.61 (4, 2.51) 13
Hjärna, centrala nervsystemet 143 17.6 75 (71, 79) 57 (52, 63) 1 9 63 15.4 68 (63, 74) 54 (46, 63) 1.33 (2, 1.75) 83 14.7 74 (70, 79) 53 (48, 60) 1.19 (0.94, 1.50) 57 13.9 73 (67, 80) 47 (39, 57) 1.18 (9, 1.55) 48 13.3 74 (67, 82) - 1.13 (3, 1.54) 189 19.9 87 (85, 90) 80 (77, 84) 1 2 77 17.3 79 (74, 84) 70 (64, 76) 1.66 (1.22, 2.26) 100 16.6 83 (79, 87) 75 (70, 81) 1.30 (0.96, 1.76) 72 16.4 83 (79, 88) 72 (65, 78) 1.35 (0.97, 1.88) 63 17.1 81 (75, 86) 76 (70, 83) 1.40 (0.97, 2.00) 14
Hjärna, centrala nervsystemet, elakartad tumör 68 8.5 54 (48, 60) 22 (17, 27) 1 2 36 9.0 52 (44, 60) - 1.12 (5, 1.48) 50 8.9 58 (52, 65) - 0.98 (0.77, 1.25) 27 6.8 52 (43, 62) 18 (13, 26) 0.99 (0.75, 1.31) 27 7.3 52 (44, 62) 21 (15, 28) 1.14 (3, 1.57) 47 5.0 60 (54, 67) - 1 0.19 27 6.1 44 (36, 53) - 1.45 (5, 2.01) 38 6.2 57 (50, 65) - 9 (1, 1.47) 22 4.9 55 (47, 65) 25 (17, 37) 1.20 (4, 1.71) 19 5.1 50 (40, 61) 25 (17, 37) 1.34 (0.92, 1.96) 15
Non-Hodgkin-lymfom 211 28.7 83 (80, 86) 69 (64, 74) 1 0.15 116 28.9 76 (71, 81) 60 (54, 67) 1.37 (6, 1.76) 136 25.3 78 (75, 83) 66 (61, 72) 1.16 (0.90, 1.49) 109 27.5 77 (72, 82) 64 (58, 71) 1.23 (0.95, 1.60) 85 26.1 82 (77, 87) 65 (59, 73) 4 (0.77, 1.40) 209 22.0 77 (74, 80) 65 (61, 70) 1 0.71 96 19.7 76 (72, 82) 64 (58, 71) 7 (2, 1.40) 131 19.5 79 (75, 83) 64 (59, 70) 0.98 (0.77, 1.24) 101 2 80 (75, 84) 66 (60, 73) 0.94 (0.73, 1.23) 63 16.5 74 (68, 80) 59 (52, 67) 1.18 (8, 1.59) 16
Metoder Som en indirekt indikator på tillfrisknande från cancersjukdomar används ett relativt överlevnadstal. Det anger hur stor andel av cancerpatienterna som lever en given tid (t.ex. ett år eller fem år) efter det att cancern har diagnostiserats i jämförelse med storleken på andelen invånare i samma ålder vilka lever tiden i fråga. Det relativa överlevnadstalet kan tolkas som en bedömning av sannolikheten för att överleva i en situation där den cancer som patienterna har är den enda möjliga dödsorsaken. Talen kalkylerades med hjälp av en periodmetod 1 och med användning av metoden Ederer II 2. Talen ålderstandardiserades för att motsvara åldersfördelningen bland patienter som hade diagnostiserats med cancer i hela landet 2012 2014. Med hjälp av periodmetoden beräknas överlevnadstalen för patienterna utifrån en uppföljning som har begränsats till årsintervallet 2012 2014. Som exempel kan nämnas att överlevnadstalet efter ett år baserar sig på en uppföljning av patienter som hade fått en cancerdiagnos 2011 2014. Uppföljningen hade gjorts under 2012 2014. På grund av ett begränsat antal patienter under uppföljningen fås nödvändigtvis inte åldersstandardiserade relativa överlevnadstal för alla område. En fördel med metoden är att överlevnadstalen är så tidsenliga som möjligt. En nackdel är att de inte kan relateras till någon fullständig uppföljning av en given patientgrupp. Tolkningen av de resultat som har beräknats med hjälp av periodmetoden är hypotetisk: patienternas överlevnad stämmer överens med det resultat som periodmetoden ger om överlevnaden under alla delintervaller för uppföljningen är sådan som den har varit under den senaste kalenderperioden 2012 2014. I syfte att göra en jämförelse mellan de olika områdena beräknade man med hjälp av en statistisk modell 3. för relativ överlevnad den ökade dödsrisken för de patienter som hade diagnostiserats med cancer i de olika universitetssjukhusens ansvarsområden i jämförelse med Helsingfors universitetssjukhus ansvarsområde. Helsingfors universitetssjukhus ansvarsområde valdes ut som ett jämförelseobjekt därför att det har det största befolkningsunderlaget. Ökad dödlighet mäter dödsrisken som själva cancern orsakar patienten. Som exempel kan nämnas att en bedömning av riskförhållandet för ökad dödlighet vilken uppgår till 1.12 innebär att de patienter som har diagnostiserats i området löper en 12 procents större risk för att dö än de patienter som har diagnostiserats med cancer i Helsingfors universitetssjukhus ansvarsområde. t har standardiserats i förhållande till den ålder då cancern har konstaterats och då inverkar skillnaderna i patienternas åldersstruktur mellan områdena inte på jämförelsen. För att förbättra jämförbarheten beräknades för överlevnadstalen och riskförhållandet för den ökade dödligheten konfi- 1 Hakulinen, T., Dyba, T. och Seppä, K.: Hoidon tulosten mittaaminen ja ennusteelliset tekijät. I boken: Syöpätaudit. Red. H. Joensuu, P. J. Robert, P.-L. Kellokumpu-Lehtinen, S. Jyrkkiö, M. Kouri och L. Teppo. Kustannus Oy Duodecim, 2013, s. 254 266. 2 Seppä, K., Hakulinen, T., Läärä, E. och Pitkäniemi, J.: Comparing net survival estimators of cancer patients. Statist. Med. 2016; 35:1866 1879. 3 Dickman, P. W., Sloggett, A., Hills, M. och Hakulinen, T.: Regression models for relative survival. Statist. Med. 2004; 23:51 64. 17
densintervaller på 95 procent för att beskriva den slumpmässiga statistiska variationen. Dessutom beräknades ett p-värde som är en bedömning av likheten i fråga om de ökade riskerna i områdena. t mäter sannolikheten för att slumpmässigt få åtminstone de observerade skillnaderna mellan områdena om den ökade risken faktiskt skulle vara lika stor i alla områdena. Om p-värdet är mindre än 5, kan man sluta sig till att det finns skillnader i patienternas relativa överlevnad mellan områdena. 18