NLL-2013-05 Att umgås med media
Öppenhet - en grundsten i vår demokrati Öppenhet är en av hörnstenarna i vårt demokratiska samhälle. Press, radio, TV och andra massmedier spelar en viktig roll för att hålla den öppenheten vid liv genom att fritt granska, kritisera och informera. Detta grundlagsskyddade uppdrag gäller självklart även landstingets verksamheter. Massmedias intresse för landstinget är något positivt som vi ska ta till oss och ha respekt för. Genom att möta massmedias representanter öppet, sakligt och korrekt läggs också grunden för en saklig och korrekt information om landstinget. Media är en viktig länk mellan landstinget och medborgarna och vi ska anstränga oss att göra den kopplingen stark och bra. Samtidigt som i princip all landstingsverksamhet är öppen för granskning från allmänhet och media, finns det viktiga undantag. Uppgifter som berör enskilda patienter är skyddade i sekretesslagstiftningen. Även annan känslig information som berör kunder, personal och det interna arbetet bör hanteras varsamt för att inte skada verksamheten och enskilda personer. Ansvar inför media Kontakter med massmedia är i första hand en verksamhetsfråga. Politiker ska främst kommentera i sin roll som målformulerare och resursfördelare. Verksamhetens chefer ska svara utifrån genomföranderollen. Som chef i landstinget har man informationsansvaret för sin verksamhet, såväl internt till medarbetarna som externt till massmedia. 2
Journalister ska alltid hänvisas till rätt nivå och rätt person - den som får frågan är inte alltid den som ska svara. Den del av organisationen som bär det faktiska ansvaret ska i första hand besvara frågan. Pressmeddelanden/presskonferenser Pressmeddelanden är ofta det snabbaste och enklaste sättet att nå ut till media med ett budskap. När man har något viktigt att berätta kan en presskonferens vara att föredra. På en presskonferens finns chans att förklara svåra frågor. Vänd dig till informationsavdelningen så får du hjälp med detta. All information till media ska vara Trovärdig, sann och saklig Snabb Lätt att förstå Försedd med tydlig avsändare Utformad i enlighet med landstingets grafiska profil Innehålla uppgifter om vem man ska kontakta för att få mer information 3
Tänk på det här i kontakterna med media Var öppen, saklig och tillgänglig Informationen från landstinget måste vara snabb, korrekt och obyråkratisk. Observera att alla medier ska behandlas lika. Ta initiativet Att vara tidigt ute med information minskar risken för missförstånd och irritation. Vi ska inte vara rädda för kritik och försöka bortförklara missförhållanden som uppmärksammats. Det är viktigt att aldrig ljuga! Sanningen kommer alltid fram till slut. Ha kunskap om lagar och regler Massmedia arbetar under särskilda spelregler som är till för att garantera medborgarnas yttrandefrihetoch tryckfrihet. De viktigaste av dessa lagar är Tryckfrihetsförordningen, Yttrandefrihetsgrundlagen och Sekretesslagen. De handläggare och chefer som oftast kommer i kontakt med media ska ha kunskap om dessa lagar samt veta var gränsen går mellan öppna och sekretessbelagda uppgifter. Ha förståelse för hur media arbetar En journalist arbetar ofta under tidspress och över ett brett fält av ämnesområden. Vi kan därför inte utgå från att han eller hon är särskilt insatt i landstingets verksamhet. Var därför så klar och pedagogisk som möjligt och ge gärna bakgrundsfakta utan att förvirra dig i omständliga detaljer. Behandla journalisten med respekt och svara även på frågor du upplever som allt för självklara eller naiva. 4
Det är viktigt att veta att journalisten inte ensam är ansvarig över vad som sänds eller kommer i tryck. Chefer, redigerare och många andra på en redaktion påverkar det slutliga resultatet. Fel kan rättas De allra flesta journalister vill göra ett så bra jobb som möjligt. Men det kan ändå bli fel ibland. Därför är det viktigt att känna till att fel kan rättas. Har du exempelvis blivit felciterad ska du påpeka detta, men du måste stå för vad du har sagt. Många gånger är vi själva upphov till att det inte har blivit rätt i en artikel genom att vi varit otydliga, inte tänkt igenom vad vi vill säga eller helt enkelt hållit oss undan från frågor. Om det har blivit fel av andra skäl, så ska det gå att få en rättelse till stånd. I princip gäller följande: Ta kontakt med den journalist som gjort artikeln eller inslaget. Påpeka misstaget och be att få in en rättelse. Om journalisten inte kan eller vill gå med på din begäran, ta kontakt med dennes närmaste chef eller, i sista hand, ansvarige utgivaren. Kommer ni inte överens och det rör sig om ett allvarligt övertramp är nästa steg att anmäla fallet till Allmänhetens Pressombudsman (PO). Gäller det ett inslag i radio eller TV vänder man sig till Granskningsnämnden för radio och TV. Vänd dig till landstingets informationsavdelning för att få hjälp med detta. 5
Efterforska aldrig källor Observera att det är i grundlag förbjudet för en myndighet som landstinget att efterforska källan till en viss uppgift i massmedia. Fråga därför aldrig efter vilken eller vilka som tagit kontakt med press, radio eller TV. Tänk på tystnadsplikten och sekretessen Du har rätt att uttala dig All personal inom landstinget har rätt att uttrycka sin mening om i stort sett vad som helst till vem som helst. Självklart gäller det även i förhållande till massmedia. Men inom hälso- och sjukvården måste du ta hänsyn till tystnadsplikt och sekretess enligt sekretesslagen. Alla anställda inom hälso- och sjukvården har tystnadsplikt i frågor som rör enskilda patienter. Tystnadsplikten gäller även politiker som är verksamma inom vården samt elever och praktikanter som deltar i vårdarbetet. Samtidigt som man har rätt att uttala sig om allt som inte faller inom tystnadsplikten så är ingen landstingsanställd skyldig att uttala sig. När massmedia ställer frågor är det viktigt att tänka efter vem som är bäst lämpad att svara - och om det inte är du själv så hänvisa vidare till den eller de personerna. Värna om patienternas integritet Ofta uppkommer frågan att media vill komma in på en avdelning för att ställa frågor och ta bilder. Då är det viktigt att känna till att vi inte har skyldighet att släppa in massmedia i lokaler och fordon där det bedrivs sjukvård och tandvård. 6
Sjukhus, vårdinrättningar eller sjuktransporter är nämligen inte offentliga platser. Därför har landstinget en regel som innebär att tillstånd krävs för att fotografera eller filma i dessa lokaler och fordon. Tillståndskravet finns för att i första hand skydda patienternas integritet, men även för att ge personalen förutsättningar att utföra sitt arbete. Kravet gäller såväl för media som för patienter och anhöriga. Värnandet om patientsekretessen är alltid överordnat strävan till öppenhet gentemot massmedier. Det innebär att alla överväganden under ett vårdtillfälle ska gälla patientnytta och patientsäkerhet. Media ska hänvisas till chefen för verksamheten för att begära tillstånd att fotografera och filma. Patienter och andra som vistas i lokalen måste alltid tillfrågas innan de exponeras i massmedia. Öppenhet gentemot media Även om landstinget har en regel som innebär att media måste begära tillstånd för att få fotografera och filma i lokaler där det bedrivs sjukvård och tandvård, innebär det inte att vi ska stänga ute media från vår verksamhet. Tvärt om! Landstinget ska ha en öppenhet gentemot media. Medias möjlighet till bevakning ska inte begränsas, vi ska ställa upp på intervjuer och medverka till att reportage kan göras med patienter som godkänner det. Vår uppgift blir då att hjälpa media i sitt arbete, exempelvis genom att välja en lokal där det är möjligt att filma och fotografera utan att patienters integritet kränks och att i förväg tillfråga patienter om de vill ställa upp på intervju. 7
Tänk på det här vid intervjuer Ljug aldrig Utgå från att sanningen kommer fram förr eller senare. Allt du säger kan citeras Du måste vara beredd på att allt du säger vid en intervju kan citeras. Räkna med att du inte kan berätta något i förtroende som stannar mellan dig och journalisten (off the record). Ta reda på syftet Ta reda på syftet med intervjun, vilka som ska vara med i reportaget och i vilket sammanhang dina uttalanden kommer att finnas. Utnyttja tillfället En intervju är en möjlighet! Förbered dig inför en intervju på samma sätt som du skulle göra inför en viktig föredragning. Tänk igenom vilket budskap du vill få ut och vad du vill säga och inte säga. Vems ansvar Var noga med att inte uttala dig inom områden som inte faller under ditt ansvar. Försök att skilja mellan det som är ditt ansvarsområde och det som är någon annans. Privat eller inte Om du uttalar dig som anställd kan det vara svårt för utomstående att skilja mellan dina privata åsikter och landstingets. Gör klart för dig själv i vilken roll du uppträder i intervjun. 8
Be att få återkomma Ingen kan begära att du ska ha alla fakta på hand. Be att få återkomma om du inte kan svara på alla frågor, behöver samla in fakta eller kontrollera sakuppgifter. Aldrig inga kommentarer Inga kommentarer är ett uttryck som aldrig ska användas. Att vägra uttala sig leder alltid till sämre publicitet än nödvändigt. Det finns alltid något att säga. Att berätta att det inte finns mycket att säga eller att arbete pågår för att få fram information är mycket bättre svar än inga kommentarer. Svara rakt och korrekt Ge raka och korrekta svar på journalisternas frågor. Krångla inte in dig i bludder som kan tas som ett tecken på okunnighet eller försök att dölja något. Svara även på dumma frågor Ibland ställer reportrarna frågor som kan verka naiva eller allt för självklara. Själv kan han eller hon veta svaret, men ställer frågan utifrån läsarens, lyssnarens eller tittarens synpunkt. Svara även på sådana frågor så rakt och korrekt som möjligt. Var kortfattad Var kortfattad och koncis. Ge dig inte in på ovidkommande detaljer, det ökar bara risken för missförstånd eller att journalisten leds in på bifrågor och missar huvudpoängen. 9
Undvik fikonspråk Var noga med att försöka prata vardagssvenska. Undvik facktermer, byråkratiska formuleringar, förkortningar eller svåra ord. Måste du använda fackuttryck eller vetenskapliga termer så se till att förklara dem. Låt dig inte provoceras Åtskilliga politiker och andra makthavare har gjort bort sig genom att brusa upp vid en intervju. En viktig regel är: Bli inte arg! Tänk på att du intervjuas i din yrkesroll och inte som privatperson. Begär genomläsning Gör i förväg upp om en genomläsning av dina egna uttalanden om du känner dig osäker. Du ska dock veta att journalisten inte är skyldig att låta dig se materialet innan publicering. Om du får möjlighet till genomläsning, gör då detta skyndsamt och ha inte åsikter om annat än fakta och dina egna citat. 10
Att tänka på vid radio- och TV-intervjuer Om du intervjuas av radio och TV, tänk då dessutom på att: Det är alltid bäst att stå upp när man ska intervjuas framför en TV-kamera. Att sitta bakom ett skrivbord ger associationer till makthavare eller byråkrat. Tänk på var du står - ovidkommande detaljer i rummet kan fånga kameramannens uppmärksamhet. Vänd dig och tala till den som intervjuar - inte till kameran. Du har ofta bara några sekunder på dig att få ut ditt budskap. Var mycket kortfattad och säg det viktigaste först. Ett enkelt och rakt språk är ännu viktigare i etermedia. Bryt intervjun om den bandas och du märker att du trasslar in dig. Det går alltid att begära omtagning. Var tyst när intervjun är över. Kameran kan vara på. Undvik solglasögon och accessoarer som kan stjäla tittarens uppmärksamhet. 11
Orden nedan är tre enkla ledord att använda dig av när du ska förbereda dig för en intervju: 1 SORTERA Tänk igenom alla tänkbara vinklar som kan komma upp inom det ämne intervjun gäller. Teckna gärna ned dem. 2 VÄRDERA Utgå ifrån listan du gjort och välj ut det viktigaste som du vill ska komma fram vid intervjun, förslagsvis tre saker. Det är detta du primärt ska hålla dig till under intervjun. 3 FOKUSERA Utgå ifrån listan du gjort och välj ut det viktigaste som du vill ska komma fram vid intervjun, förslagsvis tre saker. Det är detta du primärt ska hålla dig till under intervjun. www.nll.se