Verksamhetsinriktning och budget 2017 samt plan för 2018-2019 För oss inom Räddningstjänsten Karlstadsregionen Strategisk styrning Förbundsövergripande plan Dnr 50-2016-00622 Beslutad av: Direktionen Beslutsdatum: 2016-10-28 Dokumentansvarig: Erik Ramsell
Dnr 50-2016-00622 Sid 2(13) Dokumenttyper för strategisk styrning Policy En policy redovisar förbundets viljeinriktning, förhållningssätt och etik. Den anger vilka principer som kan tjäna som vägledning inom ett aktuellt område, vilka allmänna mål som ska eftersträvas och vilka värden som ska beaktas. En policy bör vara kortfattad och reglerar all verksamhet. Exempel på policys kan vara vår vision och vår värdegrund. En policy beslutas av direktionen. Delegeringsordning Direktionen delegerar möjligheten att fatta beslut inom verksamheten genom delegeringsordningen. Delegeringsordningen beslutas av direktionen. Strategi En strategi beskriver vad som ska göras på övergripande nivå för att verksamheten ska nå sina mål. Exempel: Kommunikationsstrategi. Beslutas av förbundsdirektören, ofta i samråd med lednings- och/eller samverkansgrupp och redovisas för ledamöterna i direktionen som information. Förbundsövergripande plan En förbundsövergripande plan anger syfte, mål och ekonomiska ramar för sådant som berör hela förbundet. Ett exempel är inriktning och budgetram. Beslutas av direktionen. Riktlinje Riktlinjer kan användas för att konkretisera en policy. En riktlinje är mer övergripande än en regel. Exempel på en riktlinje kan vara ett styrdokument som reglerar hur vi hanterar narkotika- och alkoholmissbruk. En riktlinje beslutas av förbundsdirektören, ofta i samråd med lednings- och eller samverkansgrupp, och redovisas för ledamöterna i direktionen som information.
Dnr 50-2016-00622 Sid 3(13) Innehåll 1 Inledning... 4 2 Styrmodell med vision och övergripande mål... 5 3 Verksamhetsinriktning... 7 3.1 Mål: Färre olyckor... 7 3.2 Mål: Minskade skador... 7 3.3 Mål: Ökad trygghet... 7 4 Ekonomisk planering... 8 4.1 Finansiella mål... 8 4.1.1 Årets resultat ska uppgå till minst 0,5 % av kommunbidraget... 8 4.1.2 Reinvesteringar ska finansieras med egna medel... 8 4.2 God ekonomisk hushållning - förhållningssätt... 8 4.3 Förbundets utgångsläge... 8 4.4 Bakgrund pensionsberäkningar... 8 4.5 Kommunbidrag... 9 4.6 Beräkningsförutsättningar... 9 4.7 Resultatbudget/-plan... 9 4.8 Fördelning av verksamhetens intäkter och kostnader per verksamhet 11 4.9 Specifikation av kommunbidrag... 12 4.10 Investeringsbudget/-plan... 12 5 Avstämning av måluppfyllelse... 13
Dnr 50-2016-00622 Sid 4(13) 1 Inledning Räddningstjänstförbundets högsta beslutande organ är direktionen som utifrån förbundsordningen beslutar om vision, mål och budget för verksamheten. Stora delar av verksamheten styrs av lagen om skydd mot olyckor. Lagen stipulerar bland annat att ett handlingsprogram med mål för förebyggande arbete och räddningstjänst ska tas fram. Den beslutas av direktionen varje mandatperiod. Vissa delar av verksamheten, till exempel internt säkerhetsarbete och trygghetsfrågor, styrs genom särskilda avtal med förbundsmedlemmarna. Det förekommer att dessa åtföljs av specifika åtaganden. Genom samverkansavtalet om gemensamt krisberedskapsarbete för Karlstadsregionen ges styrning i lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser samt genom föreskrifter från MSB. Lagstadgade uppgifter kring brandfarliga och explosiva varor ingår också i förbundets verksamhet. Bilden av styrningen är således komplex. Därför har en styrmodell arbetats fram och som införts för mandatperioden. Ambitionen har varit att förenkla, tydliggöra och integrera styrningen i en enda modell. Antalet mål är färre och samlas i en enda verksamhetsplan. Målen följs upp med indikatorer. Styrmodellen ska stödja utveckling och genomförande av verksamheten utifrån ett medborgarperspektiv.
Dnr 50-2016-00622 Sid 5(13) 2 Styrmodell med vision och övergripande mål Räddningstjänstens vision är: Ett tryggt och säkert samhälle. Styrmodellen utgår från arbetet inom tre fokusområden. Vi förebygger och hanterar olyckor och samhällsstörningar samtidigt som vi arbetar trygghetsoch säkerhetsskapande. Målet med vårt arbete sammanfattas i tre enkla målformuleringar: Färre olyckor, Minskade skador och Ökad trygghet Ytterst är vår vision Ett tryggt och säkert samhälle. För att utföra uppdragen behövs verksamhetsstöd. Vi sammanfattar verksamhetsstödet i begreppen Kapital, Kompetens och Kommunikation. Kapital tar sikte på såväl pengar som fordon, fastigheter och utrustning av olika slag. Här ska god ekonomisk hushållning råda i hela verksamheten. För att säkerställa vår försörjning av Kompetens ska vi vara en attraktiv arbetsgivare. Inom området Kommunikation är målet hög tillgänglighet, vilket innebär att det är lätt att komma i kontakt med oss och att vi uttrycker oss på ett begripligt sätt. Sist men inte minst ska våra värdegrunder: Professionalitet, Lärande, Mod och Respekt genomsyra vårt agerande. För att mäta måluppfyllelsen finns det indikatorer. Dessa indikatorer är: Antal bostadsbränder och eldstadsrelaterade bränder ska minska (IDA). Mål färre olyckor. Kommunernas förmåga att förebygga och hantera samhällsstörningar ska förbättras (Intervjuer) Mål minskade skador. Antalet bränder som ökar i omfattning efter räddningstjänstens framkomst ska minska (IDA). Mål minskade skador. Antalet brand- och säkerhetsutbildade ska öka. Mål ökad trygghet. Aktivt delta i samhällets trygghetsarbete (Aktiviteter, KBU) Mål ökad trygghet.
Dnr 50-2016-00622 Sid 6(13) Uppfylla finansiella mål. Mål för verksamhetsstöd. Förbättra medarbetarindex i LMU. Mål för verksamhetsstöd. Tillbud, arbetsskador och sjukfrånvaro ska minska. Mål för verksamhetsstöd. Tillgängligheten ska öka (Statistik från kontaktcenter). Mål för verksamhetsstöd. Direktionen fastställer mål för mandatperioden samt verksamhetsinriktning och budget för nästkommande år. En ekonomisk treårsplan redovisas i anslutning till detta. Målen och verksamhetsinriktningen ska ligga till grund för avdelningarnas verksamhetsplanering. Under 2015 beslutades ett nytt handlingsprogram för förebyggande arbete och räddningstjänst. Handlingsprogrammet utgår från genomförd riskanalys och från direktionens mål och innebär en precisering och nedbrytning av mål samt resurssättning. För ekonomin finns två finansiella mål som är lika som tidigare, d.v.s. att årets resultat ska uppgå till 0,5 % av kommunbidraget och att reinvesteringar skall ske med egna medel.
Dnr 50-2016-00622 Sid 7(13) 3 Verksamhetsinriktning Direktionen fastställer i oktober varje år verksamhetsinriktning och budget för nästkommande verksamhetsår. Följande mål med tillhörande beskrivning av verksamhetsinriktning för 2017 kommer att ligga till grund för avdelningarnas verksamhetsplanering. 3.1 Mål: Färre olyckor Vi ska fortsätta det förebyggande brandskyddsarbetet med fokus på bostadsbränder. Vi ska verka för skydd mot andra olyckor än bränder. Vi ska stödja kommunernas interna säkerhetsarbete. 3.2 Mål: Minskade skador Vi ska öka vår förmåga att genomföra räddningsinsatser genom att ta fram insatsstöd för de objekt och de moment som så kräver. Vidare ska kvalitén på vår övningsverksamhet förbättras till följd av tydligare inriktning och styrning. Vi ska utveckla en systematik kring uppföljning av räddningsinsatser samt lärande från olycksundersökningar. Vi ska utveckla samverkan med ambulanssjukvården med fokus på arbete på skadeplats. Vi ska stärka kommunernas krishanteringsförmåga. 3.3 Mål: Ökad trygghet Vi ska profilera räddningstjänstens breda uppdrag, externt och internt. Förbundets avtal om tilläggsuppdrag ska utvecklas i syfte att stärka det systematiska säkerhetsarbetet i kommunerna. Vi ska utveckla våra interna arbetsprocesser för att integrera förbundets breda uppdrag i allt från trygghetsarbete till hantering av samhällsstörningar. Vi ska fortsätta arbetet med att stödja trygghetsarbete i kommunerna med fokus på den enskildes ansvar och samverkan mellan kommun och polis.
Dnr 50-2016-00622 Sid 8(13) 4 Ekonomisk planering 4.1 Finansiella mål 4.1.1 Årets resultat ska uppgå till minst 0,5 % av kommunbidraget Resultatmålet bidrar till att inflationsskydda det egna kapitalet, bidrar till investeringsutrymmet och skapar en marginal för oförutsedda kostnader eller intäktsbortfall. 4.1.2 Reinvesteringar ska finansieras med egna medel Investeringsmålet innebär att vi inte ska låna pengar för att ersätta gamla tillgångar. 4.2 God ekonomisk hushållning - förhållningssätt Verksamheten ska bedrivas med god ekonomisk hushållning. För oss betyder det att vi ska ha en hög ekonomisk medvetenhet och en helhetssyn på alla resurser i förbundet. Personal, fordon, byggnader och pengar ska gemensamt bidra till kommunmedborgarnas bästa på ett långsiktigt hållbart och effektivt sätt. Räddningstjänstens insatser, såväl i det förebyggande som i det operativa arbetet, ska bidra till minskade kostnader för skador och mänskligt lidande i samhället i stort. Värdet av våra insatser kan sällan mätas i förbundet, det uppstår hos andra organisationer, företag och enskilda. Det är därför nödvändigt för oss att ha ett samhällsperspektiv på ekonomisk hushållning i verksamheten. Ur ett finansiellt perspektiv betyder god ekonomisk hushållning att vi har en handlingsberedskap inför eventuella oförutsedda utgifter och ett ekonomiskt utrymme för utvecklingsinsatser. Vi ska säkerställa det egna kapitalets värde med hänsyn till inflationen och se till så att vi med egna pengar kan ersätta våra anläggningstillgångar i takt med att de förslits. För detta krävs ett positivt ekonomiskt resultat i förbundet. Vi ska också ha en rimlig betalningsberedskap så att vi klarar att betala löner och andra utgifter i rätt tid. 4.3 Förbundets utgångsläge Förbundet har under många år haft en god ekonomi som bygger på god ekonomisk hushållning och en trygg finansiering genom att kommunbidraget räknats upp varje år. Det egna kapitalet är efter 8 månader 2016 på 39 mkr varav 4,6 mnkr är grundkapital från medlemskommunerna. Kassabehållningen var 60,5 mkr. Förbundet har klarat att uppfylla sina finansiella mål de senaste åren. Möjlighet finns även till att avsätta medel i en resultatutjämningsreserv för att ytterligare förbättra utgångsläget för framtiden. 4.4 Bakgrund pensionsberäkningar Förbundet följer regelverket Riktlinjer för beräkning av pensionsskuld, RIPS 07. Enligt RIPS 07 definieras pensionsskulden som nuvärdet av framtida utfästa pensionsutbetalningar. Den särskilda avtalspensionen för heltidsanställd personal (utryckning) är förmånsbestämd vilket gör det svårt att prognostisera framtida pensionsutbetalningar. Den upptagna
Dnr 50-2016-00622 Sid 9(13) pensionskostnaden är därför behäftad med betydande osäkerhet. Pensionsmedlen förvaltas sammanhållet med övrig likviditet i förbundets kassa. 4.5 Kommunbidrag Kommunbidragen uppgår till sammanlagt 104 408 tkr för år 2017. Det innebär en ökning på 2 procent jämfört med 2016. Budgeten för 2017-2019 bygger på årliga uppräkningar med 2 procent. 4.6 Beräkningsförutsättningar Grunden för generella kostnadsförändringar är SKL:s bedömningar enligt cirkulär 16:51. Personalomkostnadspålägget har beräknats till 39,33 %. Pensionskostnader har tagits upp enligt KPA:s prognos. Kända förändringar i intäkter och kostnader har beaktats. 4.7 Resultatbudget/-plan 1=tusen kronor Budget Plan Plan Ekonomisk plan 2017-2019 2017 2018 2019 Verksamhetens intäkter 16 754 17 146 17 594 Verksamhetens kostnader -114 626-119 873-124 114 Avskrivningar -4 839-4 761-4 060 Verksamhetens nettokostnader -102 711-107 489-110 581 Kommunbidrag 104 408 106 500 108 630 Finansiella intäkter 20 20 21 Finansiella kostnader (pension) -1 167-1 328-2 377 Årets resultat 550-2 296-4 307 (Förändring av eget kapital) Finansiellt mål 522 532 543 Diff mot finansiellt mål 28-2 828-4 850 Resultatmålen uppnås under år 2017. Kostnader för pensioner ökar, enligt prognos från KPA, jämfört med tidigare år beroende på den arbetstidsförkortning som genomfördes inom räddningstjänsten 1 januari
Dnr 50-2016-00622 Sid 10(13) 1982 och den då nyanställda personalen nu börjar går i pension. Finansiella kostnader för pensioner är även de prognostiserade att öka. Övrig intäktsoch kostnadsutveckling är baserad på SKL:s prognoser. Åren 2018 och 2019 uppnås varken resultatmålet eller balanskravet. Åtgärder kommer att bli nödvändiga och handlingsalternativ är under utredning. RiB-avtalet gäller till den 30 september 2016. Förhandlingar pågår i dagsläget. Ett nytt avtal kan då göra att RiB-ersättningarna ökar mer än det som är budgeterat. Arbetet med att utreda god ekonomisk hushållning kommer att fortsätta inom ramen för det nya handlingsprogrammet. Utveckling av verksamheten ur perspektivet god ekonomisk hushållning kommer att fortsätta med att se över nya samarbetsmöjligheter och effektiviseringar. Investeringsplanen beräknas kunna genomföras med egna medel vilket gör att investeringsmålet uppfylls. Kommunbidraget höjs med två procent per år under budgetperioden.
Dnr 50-2016-00622 Sid 11(13) 4.8 Fördelning av verksamhetens intäkter och kostnader per verksamhet Budget 2017 TOTALT 111 121 211 221 23 311 321 33 3303 34 35 361 362 363 4 5 Direktion Revision Ledning Kommu- Adm Förebygg Utb. Enh Räddning SÅP RiB Teknik Säkerhet Trygghets- Intern säk Fastighet Finans nikation heltid center Verksamhetens intäkter 16 754 745 0 0 0 0 0 254 000 2 792 452 1 987 000 0 472 000 30 000 4 030 000 5 628 871 973 854 586 568 0 Verksamhetens kostnader -114 626 378-612 968-193 481-1 454 316-265 000-8 762 574-3 753 405-3 214 360-37 984 007-634 969-30 468 725-3 222 951-3 533 037-5 712 511-906 083-13 907 991 0 Avskrivningar -4 839 000 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0-4 839 000 Verksamhetens nettokostnader -102 710 633-612 968-193 481-1 454 316-265 000-8 762 574-3 499 405-421 908-35 997 007-634 969-29 996 725-3 192 951 496 963-83 640 67 771-13 321 423-4 839 000 Kommunbidrag 104 408 000 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 104 408 000 Finansiella intäkter 20 000 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 20 000 Finansiella kostnader (pension, SOL 94-1 167 000 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0-1 167 000 Årets resultat 550 367-612 968-193 481-1 454 316-265 000-8 762 574-3 499 405-421 908-35 997 007-634 969-29 996 725-3 192 951 496 963-83 640 67 771-13 321 423 98 422 000 (Förändring av eget kapital) Finansiellt mål 522 040 Diff mot finansiellt mål 28 327
Dnr 50-2016-00622 Sid 12(13) 4.9 Specifikation av kommunbidrag Kommunbidragen är angivna utifrån de belopp förbundet begärt från medlemskommunerna. Bidragen bygger på en generell uppräkning med två procent. Kommun 2016 2017 2018 2019 % Forshaga 9 197 9 381 9 569 9 760 9,0 Grums 6 966 7 105 7 247 7 392 6,8 Hammarö 7 784 7 940 8 098 8 260 7,6 Karlstad 63 453 64 726 66 025 67 345 62,0 Kil 8 726 8 901 9 079 9 260 8,5 Munkfors 6 230 6 355 6 482 6 612 6,1 Summa 102 357 104 408 106 500 108 630 100,0 4.10 Investeringsbudget/-plan Med investering avses objekt som har en längre livslängd än 3 år och som kostar mer än ett basbelopp i inköp. Förbundet har som mål att egenfinansiera de reinvesteringar som görs, vilket innebär att vi inte lånar pengar till dem eller använder avsatta pensionsmedel. Summan av resultaten och avskrivningsbeloppen över tid skapar vårt investeringsutrymme. Tabellen visar nya objekt för perioden. Investeringar 2017 1=tusen kronor Tankbil (från 2016) 2 500 FIP-bil Grums (från 2016) 500 Båtmotorer (från 2016) 200 Kemenhet Karlstad 750 FIP-bil Hammarö 500 Fyrhjulig MC Deje 200 Räddningsmaterial 500 Andningsskydd/rökdykarradio 250 SIM-fire 100 Inventarier och reinvesteringar 300 5 800 Investeringar 2018 Maskinstege 6 500 Inventarier, reinvesteringar 300 6 800 Investeringar 2019 Släck/räddningsbil 4 700 Fip-bil 400 Transportbil 450 Inventarier, reinvesteringar 300 5 850
Dnr 50-2016-00622 Sid 13(13) 5 Avstämning av måluppfyllelse Den nya styrmodellen ska ge förutsättningar för att styra verksamheten mot målen på ett tydligt sätt. Indikatorerna ska visa om målen uppfylls. Den positiva utvecklingen med det breda uppdraget för räddningstjänsten bedöms kunna fortsätta under nästa budgetperiod. Det första finansiella målet uppfylls under 2017. År 2018 och 2019 uppnås inte målet eller balanskravet i den ekonomiska plan som finns för tillfället. Det kommer att bli nödvändigt med en noggrann planering av verksamheten för att uppnå både balanskravet och det finansiella målet dessa år. Det andra finansiella målet innebär att förbundets reinvesteringar ska genomföras med egna medel. Trots relativt stora investeringsvolymer under åren 2017 till 2019 uppnås målet för samtliga år under planeringsperioden.